Forskningsprojekt Syftet med projektet är att undersöka hur ett norrländskt självmedvetande konstrueras, utvecklas och förändras i den litteratur som skrivs av norrländska författare från slutet av 1800-talet fram till slutet av 1930-talet.
De norrländska författarna reagerade mot exploateringen av naturtillgångarna i norr och mot vad de uppfattade som vanföreställningar och fördomar mot landsdelen. Främst är det i skönlitteraturen som man kring sekelskiftet 1900 börjar se prov på viljan att skapa ett Norrland som kanske inte är avskilt från Sverige men som åtminstone äger en egen kulturell identitet. Jag vill undersöka vilken bild av Norrland som gestaltas hos dessa författare, hur de förhåller sig till föreställningarna om Norrland och på vilket sätt Norrlandsmedvetandet förs fram i deras romaner.
Syftet med projektet 盲r att unders枚ka hur ett norrl盲ndskt sj盲lvmedvetande konstrueras och problematiseras i romaner skrivna av norrl盲ndska f枚rfattare fr氓n slutet av 1800-talet fram till slutet av 1930-talet. De f枚rfattare studien omfattar 盲r fr盲mst Pelle Molin, Olof H枚gberg, Ludvig Nordstr枚m, Karl 脰stman, Albert Viksten och Eyvind Johnson, men 盲ven Alfhild Agrell, Otto Dalkvist och Valdemar Lindholm.
En drivkraft bakom projektet 盲r att unders枚ka hur de olika f枚rfattarna sj盲lva i sina verk f枚rh氓ller sig till det faktum att de kommer fr氓n den geografiskt och kulturellt avgr盲nsade landsdelen Norrland. I litteraturhistoriska 枚versikter har det varit vanligt att etikettera den norrl盲ndska litteraturen med hj盲lp av kategorier som f枚rknippats med industrialiseringens processer och/eller de materiella n盲ringarna. Det 盲r f枚rst氓eligt men samtidigt problematiskt. Att t.ex. ben盲mna dem arbetarf枚rfattare, som 盲r brukligt med Karl 脰stman och Albert Viksten, eller provinsiella f枚rfattare, som Pelle Molin och Olof H枚gberg kallats, g枚r deras f枚rfattarskap f枚r allm盲nt. F枚rutom att skildra arbetets v盲rld och den s.k. hembygden, spelar det en v盲sentlig roll att de verkar i Norrland. Det 盲r inte bara platsen som landskap och rum i en neutral bem盲rkelse som haft betydelse f枚r deras f枚rfattarskap, utan det 盲r platsen och dess historia som basen f枚r en kulturell identitet hur komplicerad denna 盲n kan te sig.
Det 盲r f枚rst vid sekelskiftet 1900 som en mera sj盲lvmedveten norrlandslitteratur framtr盲der. Det 盲r ingen tillf盲llighet. Det 盲r vid denna tid som industrialiseringen och moderniseringen av Norrland n氓r sin kulmen. Dess konsekvenser 盲r omfattande och inneb盲r att en stor del av Norrlands befolkning rycks upp med r枚tterna och tvingas f枚r盲ndra sitt levnadss盲tt fr氓n grunden. Marshall Berman definierar i sin bok Allt som 盲r fast f枚rflyktigas moderniteten som att den 盲r en process p氓 gott och ont f枚r de inblandade, och det 盲r n氓got som ocks氓 g盲ller f枚r moderniseringen av Norrland. Den rymmer b氓de stora lidanden och sv氓righeter f枚r de m氓nga som drabbas av den, men ocks氓 l枚ften om frig枚relse, utveckling och nya m枚jligheter.
En s氓dan ambivalens kan man iaktta i norrlandslitteraturen fr氓n slutet av 1800-talet och fram氓t, samtidigt som norrlandsf枚rfattarna ocks氓 f枚rs枚ker h盲vda ett Norrland med en egen identitet. De norrlandsf枚rfattare som 盲r verksamma i unders枚kningsperioden 1890 till slutet av 1930-talet uppvisar d盲rf枚r liknande drag som den s.k. postkoloniala litteraturen. H盲r finns s氓ledes b氓de en strategisk essentialism, som h盲vdar Norrlands f枚rsteg framf枚r s枚dra Sverige, f枚rs枚k att gestalta norrl盲nningen som en m氓ngkulturell identitet och exilen som l枚sning.
I det som brukar kallas norrlandslitteraturens portalverk, Pelle Molins 脜dalens poesi (1897) och Olof H枚gbergs Den stora vreden (1906), m盲rker man en ambition att, med en travesti p氓 den postkoloniala introduktionen The Empire Writes Back, l氓ta Norrland skriva tillbaka. Det faktum att Norrland p氓 flera s盲tt blir centrum f枚r den ekonomiska utvecklingen av Sverige gav de norrl盲ndska f枚rfattarna och intellektuella en 枚kad sj盲lvk盲nsla och en lust att protestera. De reagerade b氓de mot den h氓rda exploateringen av naturtillg氓ngarna och mot vad de uppfattade som vanf枚rest盲llningar och f枚rdomar om landsdelen i norr. I deras verk ser man f枚r f枚rsta g氓ngen en tendens till att vilja skapa ett Norrland som kanske inte 盲r avskilt fr氓n Sverige, men som 氓tminstone har en kulturell identitet. Detta 盲r en viktig skillnad j盲mf枚rt med den norrlandslitteratur som skrevs tidigare av fr盲mst pr盲ster och 盲mbetsm盲n.
Detta utg枚r den n枚dv盲ndiga bakgrunden och kontexten f枚r min unders枚kning av det jag vill kalla ett norrl盲ndskt sj盲lvmedvetande. Jag vill unders枚ka vilken bild av Norrland som f枚rs fram hos de f枚rfattare som ing氓r i unders枚kningsperioden, hur de f枚rh氓ller sig till f枚rest盲llningarna om Norrland, p氓 vilket s盲tt norrlandsmedvetandet kommer till uttryck i deras romaner och hur det pr盲glar deras genreval.
Det 盲r den sistn盲mnda fr氓gan om det s盲tt p氓 vilket norrlandsmedvetandet gestaltas i texterna som utg枚r unders枚kningens fokus. Det g枚r att genrehistoriska och romanteoretiska fr氓gest盲llningar blir centrala i projektet, p氓 samma g氓ng som de kopplas till det norrl盲ndska temat och den historiska bakgrunden, och i vidare bem盲rkelse till debatten om regionalism, centrum och periferi etc.
Pelle Molins f枚rfattarskap 盲r intressant d盲rf枚r att han genom att anknyta till 1880- och 90-talens provinsialism visar att det existerar en norrl盲ndsk kultur och historia som yttrar sig i folkliga ber盲ttelser och s盲gner. I en av dessa, den i litteraturhistorieskrivningen s氓 f枚rk盲ttrade 鈥滺istorien om Gunnel鈥, f枚rs枚ker han 盲ven att i allegorins form gestalta hur norr f枚rtryckts och exploaterats av den of枚rst氓ende s枚dern.
De genrem盲ssiga 枚verv盲gandena 盲r helt centrala i Olof H枚gbergs v盲ldiga roman Den stora vreden. H枚gbergs ambition med romanen var att visa att det existerar en norrl盲ndsk historia, trots att denna blivit osynliggjord och ringaktad i det svenska samh盲llet. Handlingen utspelar sig huvudsakligen i b枚rjan av 1700-talet, men att ben盲mna den historisk roman 盲r inte tillr盲ckligt. Genom att skickligt anv盲nda sig av 盲ventyrsromanens genre n氓r H枚gberg flera syften med sin skildring. Han har en intrig som fungerar som ett sammanbindande kitt 氓t de olika ber盲ttelser och anekdoter som romanen best氓r av och som visar att det finns en folkligt traderad historia och kultur i Norrland. 脛ventyrsintrigen b盲r ocks氓 氓terkomstens tema, som 盲r viktigt f枚r H枚gbergs ambition att, f枚r att anknyta till Benedict Andersen, skapa en norrl盲ndsk imagin盲r gemenskap. Hj盲ltarna 盲r tvingade att ge sig ut i v盲rlden och 氓terkomma f枚r att kunna bygga den norrl盲ndska gemenskapen. P氓 ett liknande vis f枚rh氓ller det sig med den norrl盲ndska historien. Den har varit alltf枚r utspridd och f枚rskingrad f枚r att ingen har brytt sig om att ta vara p氓 den. F枚rutom Molin och H枚gberg vill jag ocks氓 unders枚ka de f枚rfattare som framtr盲dde strax f枚re och samtidigt med dem, Alfhild Agrell, Otto Dalkvist och Valdemar Lindholm.
I Ludvig Nordstr枚ms romaner, som till stor del utspelar sig i den norrl盲ndska sm氓staden, finns en sj盲lvklar tro p氓 Norrland som centrum f枚r Sveriges utveckling. 鈥漇tor-Norrland och Lill-Sverige鈥 盲r t.ex. den h枚gmodiga titeln p氓 en ess盲samling d盲r han h盲vdar Norrlands f枚rsteg framf枚r 枚vriga Sverige. I Karl 脰stmans noveller och enda roman gestaltas vilsenheten hos de arbetare som s枚ker en plats i det norrl盲ndska industrisamh盲llet. De har p氓 grund av skogsbolagens markhunger tvingats bryta upp fr氓n sina g氓rdar och flytta in till st盲derna i jakten p氓 arbete. Nordstr枚ms och 脰stmans arbeten tillf枚r en komplikation till H枚gbergs dr枚m om en gemenskap av norrl盲nningar. Samtidigt som b氓da f枚rfattarna p氓 olika s盲tt relaterar till den norrl盲ndska verkligheten, inneb盲r deras olika klassbakgrunder att de visar om枚jligheten av en homogen norrl盲ndsk identitet. Nordstr枚ms realistiska stadsskildringar och 脰stmans s氓riga, n盲stan modernistiskt uppbrutna, ber盲ttelser reser sp盲nnande genrem盲ssiga och romanestetiska fr氓gor.
I Eyvind Johnsons norrl盲ndska romaner ligger komplexiteten i att vara norrl盲nning i f枚rgrunden. Huvudpersonen Olof i Romanen om Olof har ett slags dubbelt medvetande. Han befinner sig redan genom sina f枚r盲ldrar, som kommer fr氓n s枚dra Sverige, i ett slags exil i norr och str盲var bort, samtidigt som han, som det s盲gs om Johanna i sagan, b盲r Norrbotten med sig ut i v盲rlden. Det resulterar i en egenartad estetik, d盲r bildningsromanen i kombination med ett modernistiskt formspr氓k uppvisar en dubbelhet som 盲r karakteristisk f枚r m氓nga postkoloniala romaner.
Med tanke p氓 projektets n枚dtvungna begr盲nsning har jag valt att s盲tta en gr盲ns vid slutet av 1930-talet, men om m枚jlighet finns kommer jag att f枚ra den l盲ngre fram. Sara Lidmans Jernbanesvit, som behandlar perioden kring sekelskiftet 1900, 盲r exempelvis en mycket medveten gestaltning av det postkoloniala dilemmat om att ge uttryck 氓t underkastelsen med de 枚verordnades spr氓k som det vore intressant att unders枚ka. Att den sekulariserade norrl盲ndska litteraturen i perioden dessutom 盲r n盲stan helt dominerad av manliga f枚rfattare 盲r ett faktum jag kommer att reflektera 枚ver, inte minst i unders枚kningen av Albert Vikstens existentiella 枚desdramer om vildmarkens h盲rdande betydelse.
De teoretiska inspirationsk盲llorna 盲r fr盲mst den postkoloniala teorin. Declan Kiberds stora unders枚kning Inventing Ireland och Edward Saids Culture and Imperialism 盲r av stort intresse f枚r mitt projekt. 脛ven teoretiker som Benedict Anderson, Marshall Berman, Susan Stanford Friedman, Michel Foucault och Michail Bachtin spelar en viktig roll.
Jag har tidigare skrivit om norrlandsproblematiken hos Gustav Hedenvind-Eriksson och andra f枚rfattare. Jag har ocks氓 behandlat romanhistoriska och genreteoretiska problem i flera tidigare b枚cker. Jag 盲r universitetslektor och docent. Jag r盲knar med att projektet kan genomf枚ras genom att jag erh氓ller tid f枚r forskning. Jag ans枚ker d盲rf枚r om medel f枚r att bekosta 75% av min tj盲nst under tre 氓r. Jag har inga s盲rskilda behov av resor och andra expenser. Jag har ingen medfinansiering eller annan finansiering f枚r projektet. D盲remot medverkar jag i en programans枚kan med Fr盲mmande nord, d盲r mitt bidrag blir att ge ett inifr氓n-perspektiv p氓 utl盲ndska reseber盲ttelser om Norrland. Resultatet av min unders枚kning om Att skapa Norrland kommer att publiceras i bokform.
脛mnen: Litteraturvetenskap
