91传媒在线

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bedömning av exponering för hand-armvibrationer

Forskningsprojekt Arbetsmiljöverket uppskattar att dagligen exponeras 350 000 personer för vibrerande verktyg. Kunskapen om de faktorer som inverkar på vibrationsnivån är till stor nytta vid preventiva insatserna för att i framtiden minska risken för vibrationsskador

Forskning inom annan exponering tex. kemisk, visar att det finns en stor variation i exponeringen beroende på en rad olika faktorer. Man har sett olika mönster i hur exponeringen varierar inom samma individ olika dagar och mellan olika individer i samma arbete. Detta har konsekvenser för hur man ska mäta och när samband mellan exponering och hälsa studeras. Liknande tankesätt är applicerbart inom hand-arm-vibrationsforskningen. I den här studien vill vi undersöka variationen i vibrationsnivå, exponeringstid samt faktorer som kan påverka variationen i mätningarna. Studien kommer att genomföras i fält på slipmaskiner vid olika slipningsmoment.

Projektansvarig

Ingrid Liljelind
Adjungerad universitetslektor
E-post
E-post

笔谤辞箩别办迟枚惫别谤蝉颈办迟

Projektperiod:

2008-01-01 2012-09-30

Finansiering

FAS, 2008-2009: 1 650 000 kr

Medverkande institutioner och enheter vid Ume氓 universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

贵辞谤蝉办苍颈苍驳蝉辞尘谤氓诲别

Folkhälsovetenskap och hälsovetenskap

Projektbeskrivning

Modell f枚r bed枚mning av exponeringsm枚nster f枚r hand-armvibrationer med h盲nsyn tagen till exponeringsvariabilitet och dess determinanter.

Bakgrund
Riskbest盲mningen av vibrationsexponering och dess skador baseras i grunden p氓 den internationella standarden ISO 5349-1. I denna redovisas ett samband mellan daglig ekvivalent exponeringsniv氓n (tidsv盲gt 枚ver 8 timmar) och symtomet 鈥漹ita fingrar鈥. Standarden bygger p氓 gamla data d盲r karakt盲riseringen av exponeringen inte utf枚rts p氓 ett adekvat s盲tt och symtomf枚rekomsten var h枚g. Standarden har vidare kritiserats p氓 olika s盲tt bland annat f枚r att besv盲r av vibrationer (vita fingrar) uppst氓r tidigare och vid l盲gre exponeringsniv氓 盲n vad ISO-standarden anger. Andra studier har visat p氓 det motsatta. Vidare omfattar standarden enbart symtomet vita fingrar och inte andra symtom som kan uppkomma exempelvis neurologiska. De studier som har ifr氓gasatt och utv盲rderat ISO-standarden bygger p氓 exponeringsdata i form av symtomregistrering och kliniska tester och i n氓got fall stickprovsm盲tningar av exponeringsniv氓er.

Riskbed枚mningen f枚r vibrationer fr氓n handh氓llna maskiner sker idag i enlighet med Arbetsmilj枚verkets f枚reskrift om vibrationer (6), som bygger p氓 ett EU-direktiv. F枚r vibrationer finns tv氓 exponeringsv盲rden, ett insatsv盲rde (2,5 m/s2) och ett gr盲nsv盲rde (5 m/s2). V盲rdena g盲ller daglig exponering under 8 timmar eller motsvarande tidsv盲gda medelv盲rde. Av f枚reskriften framg氓r att den dagliga vibrationsexponeringen baseras p氓 en 鈥漴epresentativ鈥 arbetsdag och n盲r exponeringen f枚r盲ndras p氓tagligt mellan olika arbetsdagar, b枚r man ta rimlig h盲nsyn till detta utan att ha klargjort vad 鈥漴imlig h盲nsyn鈥 inneb盲r. F枚r en arbetsgivare 盲r det av p氓taglig betydelse om de olika niv氓erna 枚ver- eller underskrids. Os盲kerheten i uppm盲tt vibrationsbelastning understryker behovet av best盲mning av variabiliteten.

Exponeringsvariabilitet 盲r sedan 15 氓r tillbaka studerad inom kemisk exponering och man har sett olika m枚nster i hur exponeringen varierar f枚r samma individ mellan olika dagar och mellan olika individer i samma arbete. Studier har visat p氓 konsekvenser av denna variabilitet p氓 epidemiologiska dos-responssamband (attenuering, dvs samband d枚ljs) och vid val av m盲tstrategi (bl.a. val av antal personer och upprepningar). Liknande tankes盲tt 盲r applicerbart f枚r vibrationsexponering, d盲r det idag saknas studier av exponeringsvariabilitet avseende hand-arm vibrationens amplitud och duration mellan olika individer och olika dagar f枚r samma individ.

Insats- och gr盲nsv盲rdet som 盲r framtagna f枚r vibrationsexponering bygger p氓 m盲tuppgifter avseende vibrationsniv氓 (amplitud) och exponeringstid (duration). I riskbed枚mningen tas det st枚rre h盲nsyn till amplitud 盲n till duration.
Vibrationsniv氓n varierar beroende p氓 determinanter/faktorer hos anv盲ndaren av maskinen, den individuella maskinen samt materialet som bearbetas och hur det bearbetas. Utv盲rdering av olika determinanter/faktorer n盲r det g盲ller vibrationer finns det enbart ett f氓tal studier.

Exponeringstiden som anv盲nds i olika studier 盲r ofta baserad p氓 individens egen skattning och det 盲r oklart hur tillf枚rlitlig den 盲r.
Det finns idag teknik som kontinuerligt kan m盲ta tiden d氓 vibrationsexponering f枚rekommer. Detta m枚jligg枚r objektiva m盲tningar av durationen som individer uts盲tts f枚r hand-arm vibrationer.

脰vergripande syfte

Syftet med studien 盲r att skatta mellan- och inom-individvariabiliteten bland hand-arm vibrationsexponerade samt unders枚ka de faktorer som kan f枚rklara variationen i m盲tningarna. Syftet 盲r ocks氓 m盲ta den faktiska exponeringstiden och i j盲mf枚relse med denna unders枚ka validiteten i de exponerades subjektiva exponeringstidskattning.

Specifika fr氓gest盲llningar:
鈥 Hur ser exponeringsvariabiliteten i uppm盲tt vibrationsniv氓 och exponeringstid ut mellan olika individer och inom samma individer som arbetar med handh氓llen vibrerande maskin?
鈥 Vilka faktorer hos m盲nniska, maskin eller material och i vilken grad p氓verkas uppm盲tt vibrationsniv氓?
鈥 Hur kan denna variabilitet p氓verka den hygieniska riskbed枚mningen p氓 individniv氓?
鈥 Vilken validitet har de exponerades egna retrospektiva skattningar p氓 kort resp. l氓ng sikt j盲mf枚rt med uppm盲tta tider?

Metod
M盲tningarna av b氓de exponeringsniv氓 och exponeringstid kommer att genomf枚ras parallellt p氓 de individer som ing氓r i studien. Alla m盲tningar sker i f盲lt dvs. individerna anv盲nder de slipmaskiner de normalt anv盲nder i sitt arbete och utf枚r de arbetsmoment som vi m盲ter p氓 under ordinarie arbetstid. F枚r att g枚ra studien praktiskt m枚jlig kommer vi att begr盲nsa oss till att m盲ta p氓 slipmaskiner av typen vinkelslip. Utifr氓n ovan beskrivna studiedesign kommer individerna att utf枚ra arbetsmoment under skilda arbetsf枚rh氓llande ur aspekterna vibrationsniv氓, exponeringstid samt ergonomiska f枚rh氓llanden.

Exponeringsniv氓n m盲ts med befintlig m盲tutrustning (Larson & Davis HVM100) f枚r vibrationer. F枚r att f氓 ett tillf枚rlitligt m氓tt p氓 exponeringen upprepas m盲tningen av exponeringen under dagen under olika slipmoment och p氓 s氓 s盲tt f氓s en b盲ttre precision av medelv盲rdet p氓 exponeringen f枚r den dagen.

Exponeringstiden m盲ts med en sk. Vibrologger, vilken 盲r en vidareutveckling av instrument f枚r att m盲ta s枚mn och aktivitetsregistrering. Vibrologgern b盲rs runt handleden. Den modifierade utrustningen kan identifiera vibrationer 枚verf枚rda till hand och underarm. Detta m枚jligg枚ra kontinuerlig registrering 枚ver hela arbetsdagar f枚r enskilda individer. F枚r att f氓 ett m氓tt p氓 arbetstagarens tidsuppskattning kommer m盲tningarna kompletteras med fr氓geformul盲r om den subjektiva exponeringstiden direkt och n氓gra m氓nader efter m盲ttillf盲llet.

I samband med f盲ltm盲tningarna av tid kommer vi att karakt盲risera individernas exponering f枚r fysisk belastning och arbetsst盲llningar. Detta kommer att ske via videofilmning och direktobservation vilket m枚jligg枚r analys av arbetsst盲llningar och repetitivt arbete. Vi kommer ocks氓 att samla in tekniska data om maskinerna och det material de arbetar med.


Senast uppdaterad: 2019-11-26