Forskningsprojekt Studien undersöker franska filmkonversationer och analyserar den bildliga användningen av språket. Fokus ligger på fria bildliga uttryck som skapas i talögonblicket och som inte räknas till etablerade, s.k. fasta uttryck.
Projektet studerar bildlig användning i konversationerna, men också vad som händer när de uppträder. Ibland behöver de bildliga uttrycken förklaras, ibland används s k metamarkörer, t ex "bokstavligt talat", och ibland fortsätter konversationen som vanligt. De framletade exemplen kommer att användas för att undersöka i vilken utsträckning universitetsstuderande, som inte har franska som modersmål, förstår bildlig användning. Inlärning av bildliga uttryck kommer också att ingå i studien. Bildlig betydelse anges ofta som kriterium i definitioner av fasta uttryck. Studiens resultat kommer också att belysas ur ett fraseologiskt perspektiv.
Det finns flera s盲tt att uttrycka sig bildligt. N氓gra av de mest k盲nda formerna 盲r metaforer och metonymier. Det 盲r allm盲nt k盲nt att metaforisk anv盲ndning s盲gs vara abstrakt, medan konkret betydelse brukar anses bokstavlig. Hanks (2005) s盲ger t.ex. 鈥淚f a term has both a concrete meaning and an abstract meaning, the concrete one generally has preferential status as literal鈥. Se 盲ven Deignan (1999:24). Exempel p氓 bildlig anv盲ndning av spr氓ket finns f枚rst氓s i etablerade uttryck i s氓v盲l svenskan som i franskan.
Vissa uttryck tolkas direkt som bildliga eftersom de i sig sj盲lva skulle utg枚ra en mots盲gelse om de tolkades bokstavligt. N盲r man t.ex. s盲ger att n氓gon 鈥澝er med 枚gonen鈥, 盲r den mest troliga tolkningen att maten ser s氓 god ut att man 盲ter mer 盲n man beh枚ver. En fransk motsvarighet finns i uttrycket 鈥漚voir les yeux plus grands que le ventre鈥 - 鈥榟a 枚gon st枚rre 盲n magen鈥. 脛nnu ett exempel som mest troligt inte tolkas bokstavligt 盲r 鈥漚tt ha tummen mitt i handen鈥. Ett liknande franskt exempel 盲r 鈥漟aire une t锚te de six pieds de long鈥 - 鈥榟a/g枚ra ett sex fot l氓ngt huvud鈥 (d.v.s. 鈥漵e moloken ut鈥).
Andra uttryck kan ha antingen bildlig eller bokstavlig betydelse beroende p氓 sammanhanget. H盲r 氓terfinns uttryck som inneh氓ller verbhandlingar som 盲r fullt m枚jliga att utf枚ra, men som, just eftersom uttrycken 盲r etablerade, i f枚rsta hand brukar anv盲ndas och tolkas bildligt. Detta g枚r dem f枚rst氓s l盲mpade att utforska f枚r den lekfullt och stilistiskt sinnade spr氓kanv盲ndaren. H盲r 氓terfinns uttryck som 鈥漰rendre une veste鈥 - 鈥榯a en jacka鈥 (med betydelsen 鈥漧ida nederlag鈥) eller 鈥漜racher dans la soupe鈥 - 鈥榮potta i soppan鈥 (ungef盲r 鈥漛ita den hand som f枚der en鈥). Att bokstavligen 鈥漷rampa i klaveret鈥 torde vara fullt m枚jligt, men ganska ovanligt. Detsamma g盲ller uttryck som 鈥漟氓 blodad tand鈥, 鈥漢a n氓got i kikaren鈥, 鈥漟氓 betalt f枚r gammal ost鈥 eller 鈥漛li tagen p氓 pulsen鈥.
Syftet med denna studie 盲r att unders枚ka franska filmkonversationer, med det specifika m氓let att analysera den bildliga anv盲ndningen av spr氓ket. Fokus ligger p氓 bildliga uttryck som anv盲nds i den fria delen av spr氓ket, de som inte r盲knas till etablerade, s.k. fasta uttryck utan skapas i tal枚gonblicket. D氓 bildlig betydelse av ordgrupper ofta anges som kriterium i definitioner av fasta uttryck 盲r det intressant att som motvikt 盲ven belysa resultatet av studien ur ett fraseologiskt perspektiv.
Ur ett didaktiskt perspektiv 盲r det ocks氓 intressant att arbeta med bildlig anv盲ndning av det fr盲mmande spr氓k studenter l盲ser. Denna studie kommer 盲ven att anv盲nda de framletade exemplen till att unders枚ka i vilken utstr盲ckning universitetsstuderande som inte har franska som modersm氓l f枚rst氓r bildlig anv盲ndning. Inl盲rning av bildliga uttryck kommer ocks氓 att inlemmas i studien.
Studien unders枚ker, inte bara vilka exempel p氓 bildlig anv盲ndning som finns i konversationerna, men ocks氓 vad som h盲nder n盲r de upptr盲der. Ibland beh枚ver de kanske f枚rklaras, ibland forts盲tter konversationen 鈥漵om vanligt鈥, utan att det bildliga spr氓ket ges n氓gon s盲rskild uppm盲rksamhet. H盲r noteras 盲ven eventuella metamark枚rer (t.ex. 鈥漛okstavligt talat鈥 el. dyl.) som kan f枚rekomma i samband med den bildliga anv盲ndningen.
