Forskningsprojekt
Projektet vill genom att återfinna några av de sedan tidigare påträffade fyndplatserna för järnålderns depåfynd i Mellannorrland, diskutera platsernas betydelse avseende centralitet, handel och interaktion med omvärlden.
Projektet vill utröna sambandet mellan olika typer av depåfynd i Mellannorrland och deras relation till samtida bebyggelse samt belysa platseranas betydelse avseende handel och samspel med omvärlden, såväl regionalt som interregionalt. Det finns huvudsakligen tre typer av depåfynd från järnåldern; folkvandringstidens depåfynd med spadformiga ämnesjärn respektive guldföremål. Den tredje typen är vikingatidens s.k. silverskattfynd. Av dessa är depåfynden med ämnesjärn och silverföremål de vanligaste medan gulddepåer endast är kända i två fall.
笔谤辞箩别办迟枚惫别谤蝉颈办迟
Projektperiod:
2007-12-10 鈥
2010-12-31
Medverkande institutioner och enheter vid Ume氓 universitet
Den f枚rsta delen av projektet kommer at behandla de vikingatida silverskattfynden. Genom att de flesta av de v盲sternorrl盲ndska fynden gjordes under 1800- och f枚rsta halvan av 1900-talet blir det viktigt att i detalj analysera uppgifterna om fyndomst盲ndigheterna samt j盲mf枚ra dessa uppgifter med de samtida kartorna 枚ver de angivna byarna. Genom digitala kart枚verl盲gg, dvs att gamla kartor digitaliseras in p氓 den ekonomiska kartan, kan man erh氓lla en t盲mligen noggrann positionering i x- och y-led. Koordinater som i sin tur matas in i GPS-utrustningen som p氓 ett enkelt s盲tt i den nutida terr盲ngen f枚r oss fram till den punkt som erh氓llits med kart枚verl盲ggen.
Vi kan via arkivalier och kartor s盲kerligen inte komma 氓t alla platser p氓 ett n枚jaktigt s盲tt varf枚r 盲ven intervjuer av den lokala befolkningen kommer att pr枚vas. Det kan tyckas avl盲gset, men faktum 盲r att minnet av den uppst氓ndelse fynden v盲ckte f枚r 枚ver hundra 氓r sedan 盲nnu kan leva kvar bland lokalbefolkningen. 脛ven om inte minnet av sj盲lva fyndet lever, kan t ex informat枚rerna kanske veta var 鈥漝en gamla grinden鈥, 鈥漟盲huset鈥 eller andra i samband med fyndomst盲ndigheterna n盲mnda f枚reteelser varit placerade.
En inom projektet f枚rst genomf枚rd sonderingsstudie f氓r anvisa vilka och hur m氓nga av lokalerna som g氓r att angripa med metalldetektoravs枚kning. Av de idag k盲nda 12 silverdep氓erna 盲r fynduppgifterna p氓 5-8 av platserna av s氓dan karakt盲r att de synes m枚jliga att 氓terfinna.
Efter att valet av lokaler genomf枚rts kommer platserna att underst盲llas metalldetektoravs枚kning. I samband d盲rmed kommer kanske i n氓got fall att beh枚vas frik枚pning av 氓krar, dvs betalning till jordbrukaren f枚r f枚rlorad h枚produktion. Men mycket av arbetet kan sk枚tas p氓 v氓ren respektive h枚sten d氓 ytorna inte 盲r under bruk. Det kan ocks氓 i n氓got fall bli aktuellt att av jordbrukare best盲lla pl枚jning f枚r att 枚verhuvudtaget kunna genomf枚ra detektoravs枚kningen. Det ska p氓pekas att den b盲sta avs枚kningen g枚rs i nypl枚jda och harvade 氓krar.
N盲r den sannolika platsen f枚r skattfyndet lokaliserats (vilket indikeras av en eventuell koncentration av silverfynd) g枚rs en arkeologisk provunders枚kning f枚r att unders枚ka om det d盲r finns sp氓r av samtida bebyggelse eller andra l盲mningar. N盲r vi s氓 sammanst盲ller bilden av samtliga p氓tr盲ffade objekt g枚rs ett val f枚r under 氓r 2 st枚rre avbaningar p氓 f枚rhoppningsvis ca fem av lokalerna med maskin f枚r att fastst盲lla lokalernas karakt盲r.
