Forskningsprojekt Dolce far niente betyder Den ljuva gör ingenting och är ett fast uttryck på italienska som också finns i många andra europeiska språk. Den här studien koncentrerar sig på hur uttrycket har använts på franska, spanska, tyska, engelska och italienska.
Det sägs att uttrycket Dolce far niente kommer direkt från latin och att det är positivt uttryk, kopplat till begrepp som rast och vila. Den här studien ska undersöka om det stämmer, och hur det kommer sig att hela Europa använder ett italiensk uttryck.
Uttrycket Dolce far niente s盲gs komma direkt fr氓n latin 芦Nihil agere delectat禄[Cicero De oratore, lib. II, cap.24] eller 芦illus iners quidem judicandum tamen nihil agerem nihil essere禄 [Plinius juvenis Epistole, Lib. VIII, ep. 9] eller 芦et ut corpora nostra lente augescunt, cito extinguuntur, sic ingenia studiaque oppresseris facilius quam revocaveris : subit quippe etiam ipsius inertiae dulcedo, et invisa primo desidia postremo amatur禄[Tacito, Agricola, 39]. Man p氓st氓r ocks氓 att det 盲r positivt uttryk, kopplat till begrepp som rast, vila etc. Denna studie ska unders枚ka om det st盲mmer och hur det kommer sig att hela Europa anv盲nder ett italiensk uttryck.
Frankrike
Den f枚rsta g氓ngen som uttrycket dyker upp i Europa 盲r 氓ret 1671. Madame de S茅vign茅 anv盲nder det d氓 i sina brev, och f枚r henne 盲r Dolce far niente uppenbarligen inte ett negativt laddat uttryck. Det blidet f枚rst med de f枚rsta franska resen盲rerna i Italien, de som f枚rbereder The Gran Tour: Jean Mabillon (1632-1707), en benedectiner-munk som bes枚kte Italien 1685, Jean Baptiste Labat, domenikaner-broder, som bes枚kte Italien 1713 och n氓gra andra. Dessa tv氓, och m氓nga andra som f枚ljer dem, noterar att italienare 盲r lugna, lata, ineffektiva och att det beror p氓 klimatet; det 盲r s氓 varmt i Italien att knappast de g氓r att r枚ra sig. S氓 b枚rjar en stereotyp v盲xa fram: Markis De Sade p氓st氓r t ex att Florentinare g枚r sig skyldiga till alla m枚jliga sexualbrott, men ocks氓 detta beror p氓 klimatet . Stendhal anv盲nder begreppet Dolce Far Niente 87 g氓nger och representetar d盲rmed toppen f枚r den stereotyp begreppet uttrycker. Det 盲r inte f枚rv氓nande att de franska resen盲rna l盲gger stor vikt vid klimatet. I den franska kulturen har klimatet alltid spelat en viktigt roll som f枚rklaring f枚r f枚r盲ndringar i djur och m盲nniskor. H盲r kan man n盲mna Montesquieu och Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) men ocks氓 Buffon och Lamarck. Den h盲r delen av unders枚kningen 盲r f盲rdig.
Spanien
F氓 spanjorer har 盲gnat sig 氓t The Grand Tour, och v盲ldigt f氓 av dem bes枚kte Italien under 1700-talet och 1800-talet. Uttrycket Dolce far niente 盲r v盲ldigt s盲llsynt i det spanska sp氓ket och kommer inte fr氓n spanska turister i italien. Ocks氓 denna del av unders枚kningen 盲r f盲rdig.
Tyskland
Denna del av unders枚kningen 盲r p氓b枚rjad men 盲nnu inte f盲rdig. Uttrycket Dolce Far Niente 盲r ganska frekvent anv盲nt av tyska resen盲rer. De anv盲nder uttrycket p氓 grund av sina religi枚sa v盲rderingar (lutheraner mot katoliker) och eftersom de anser sig pr盲glade av en 鈥漚rbetetmentalitet鈥 som de p氓st氓r att italienare saknar. Om detta finns det mycket material. Det b盲sta bevis, tror jag, kommer fr氓n Goethe som skriver: 芦Min k盲r och klock Volkman tvingar mig ibland att ha olika uppfattning. Han p氓st氓r, till exempel, att i Neapel finns 30 eller 40 tusen vagabonder. Vem ripeterar inte det tilsammans med honom? Naturligtivis, efter att jag har skaffat n氓gra informationer om Syd har jag antagit att det kan vara Nord-s盲tt att t盲nka, enligt vilket vem som inte 盲r hemskt upptagna fr氓n morgonen till kv盲ll 盲r vagabonder禄. Allt tyder p氓 att Svenska resen盲rer har samma attityd som tyskarna.
Italien
Paradoxalt nog kom uttrycket Dolce Fra Niente till Italien mycket sent, f枚rst 1819, och dessutom i en text som i sj盲lva verket 盲r en 枚vers盲ttning fr氓n franska. Uttrycket blev vanligt i nationalistiska perioder, i perioder n盲r italienare f枚rs枚kte 鈥澝eruppta鈥 glansen fr氓n 盲ldre tider. 鈥滵en nya italienaren鈥 skulle vara aktiv, dynamisk, och patriotisk.
脛mnen: Litteraturvetenskap, Italienska spr氓ket
