Forskningsprojekt Inom 鈥Åldrande och livsvillkor鈥 arbetar en tvärvetenskaplig forskargrupp. Projektet har fått 80 miljoner kronor i Linnéstöd av Vetenskapsrådet och har bedömts hålla absolut världsklass. CeSam ansvarar för det samiska området i undersökningen.
Har svenska samer haft bättre förutsättningar än andra människor i landet att bli äldre? I det historiska källmaterialet finns åtskilliga uttalanden om att så skulle ha varit fallet men någon egentlig undersökning har aldrig blivit gjord. De svenska kyrkböckerna kan ge oss svaret. I ett projekt under Åldrande och livsvillkor ska Peter Sköld studera samers förutsättningar till åldrande. Till sin hjälp har han befolkningsstatistik över hela Sapmi 鈥 från Karesuando längst upp i norr ner till Jämtland och Härjedalen.
Finans氓r , 2007, 2008, 2009, 2010, 2011
huvudman: CBS (CeSam), finansiar: Vetenskapsr氓det, y2007: 320, y2008: 340, y2009: 360, y2010: 140, y2011: 150,
Helt unik 盲r m枚jligheten att man kan f枚lja befolkningsutvecklingen f枚r s氓v盲l samer som nybyggare i 150 氓r, fr氓n mitten av 1700-talet, d氓 kolonisationen av Lappmarken tar sin b枚rjan till sekelskiftet 1900, d氓 samerna 盲r en minoritet i samtliga f枚rsamlingar. Materialet g枚r det m枚jligt att f枚lja m盲nniskor fr氓n vaggan till graven. Alla finns i kyrkb枚ckerna och det 盲r ocks氓 m枚jligt att g枚ra unders枚kningar p氓 familj- och hush氓llsniv氓.
Det 盲r k盲nt att samerna hade en mycket h枚g barnad枚dlighet f枚r
200 氓r sedan. Vuxna samer kan dock ha haft en v盲l s氓 god m枚jlighet
att uppn氓 en h枚g 氓lder som 枚vriga svenskar. Det 盲r ocks氓 k盲nt att
det under de senaste 40 氓ren inte funnits n氓gra stora skillnader vad
g盲ller h盲lsa och d枚dlighet, n盲r man j盲mf枚r samer och nybyggare i
Lappmarken. Men vad som h盲nde d盲remellan vet vi inte mycket om.
Och just den h盲r processen av f枚rb盲ttrade 枚verlevnadsm枚jligheter
盲r central f枚r projektet. Tanken 盲r dessutom att resultaten ska
kunna relateras till situationen f枚r urfolk internationellt. Aboriginer i Australien, 氓tskilliga av Nord- och Sydamerikas indianer och inuiter p氓 Gr枚nland, f枚r att n盲mna n氓gra, har 盲n i dag en mycket h枚gre d枚dlighet och f枚rhoppningsvis kan insikter i den samiska utvecklingen i Sverige belysa m枚jligheterna att 氓stadkomma f枚rb盲ttringar bland urfolk runt om i v盲rlden.
脛mnen: Historia, Etnografi, Demografi, Epidemiologi, Folkh盲lsovetenskap
