Forskningsprojekt Projektets övergripande syfte är att studera och analysera föreställningar och praktiker kring våld och kränkningar mot föräldrar i Sverige 1600-2000, för att belysa hur attityder till åldrande, makt och auktoritet inom familjen förändrats över tid.
Tystnaden kring våld och kränkningar mot föräldrar är idag påtaglig. I den mån vi diskuterar våld mot äldre handlar det om våld mot åldringar på institutioner, men sällan om föräldrar som utsätts för våld av sina barn. Likväl är detta ett samhällsproblem. I en kultur där föräldraskap idealiseras är denna typ av handlingar starkt skambelagda 鈥 inte minst för en utsatt förälder. Inte heller är det självklart att se det hela som brott. Förhållningssättet tycks ha förändrats från brott till sjukdomssymtom och från sjukdomssymtom till tecken på social missanpassning. Projektets syfte är att studera denna förändring under perioden 1600-2000.
Syfte
Projektets 枚vergripande syfte 盲r att ur ett id茅- och mentalitetshistoriskt perspektiv studera och analysera f枚rest盲llningar och praktiker kring v氓ld och kr盲nkningar mot f枚r盲ldrar i Sverige under perioden 1600-2000, f枚r att d盲rigenom belysa hur attityder till 氓ldrande, makt och auktoritet inom familjen f枚r盲ndrats 枚ver tid.
脛尘苍别蝉产别蝉办谤颈惫苍颈苍驳
Modern historisk forskning har visat att det skett en dramatisk reducering av antalet registrerade v氓ldsbrott i V盲steuropa under 1600- och 1700-talen. Minskningen g盲ller dock inte alla sorters v氓ld. Tv盲rtemot den allm盲nna trenden 枚kar bland annat antal r盲ttsfall som r枚r v氓ld mot f枚r盲ldrar kraftigt under 1700-talet och f枚rsta h盲lften av 1800-talet. Man kan s盲ga att det sker en f枚rskjutning i det registrerade v氓ldet, fr氓n det offentliga livet till familjesf盲ren. Vid 1800-talets mitt sker en pl枚tslig minskning av antal personer som d枚mdes f枚r v氓ld mot f枚r盲ldrar. I 1864 氓rs lag f枚rsvinner 鈥漹氓ld och bannor mot f枚r盲ldrar鈥 som en s盲rskild brottskategori men synligg枚rs i straffsk盲rpningsreglerna. I statistiken 盲r v氓ld mot f枚r盲ldrar dolt bland andra v氓ldsbrott efter 1878. Inte heller internationellt finns tillf枚rlitliga uppgifter, eftersom statistik saknas (Bobic 2004, Brandi & Cook 2002). Hela 1900-talet 盲r helt enkelt en terra inkognito.
Fr氓n 1962 s盲rskiljer lagstiftaren inte l盲ngre v氓ld mot f枚r盲ldrar fr氓n annat v氓ld. Tystnaden kring v氓ld och kr盲nkningar mot f枚r盲ldrar 盲r p氓taglig. I en kultur d盲r f枚r盲ldraskap idealiseras 盲r denna typ av handlingar starkt skambelagda 鈥 inte minst f枚r en utsatt f枚r盲lder. Inte heller 盲r det sj盲lvklart att se det hela som brott: tolkningen tycks ha f枚r盲ndrats fr氓n brott till sjukdomssymtom och fr氓n sjukdomssyntom till tecken p氓 social missanpassning. Vi uppm盲rksammar v氓ld inom 盲ldreomsorgen men talar ytterst s盲llan om f枚r盲ldrar som uts盲tts f枚r v氓ld av sina barn. Likv盲l 盲r v氓ld och kr盲nkningar mot f枚r盲ldrar ett samh盲llsproblem (t.ex. Hydle & Johns 1993). Den offentliga statistiken 枚ver v氓ld mot 盲ldre visar att v氓ldsniv氓n har stigit kraftigt fr氓n slutet av 1970-talet, fr氓n 688 h盲ndelser av v氓ld och hot 氓r 1978 till 1031 h盲ndelser 氓r 1992鈥93. 脜r 2000-01 utsattes n盲ra en procent av 盲ldre personer i Sverige f枚r v氓ld eller hot om v氓ld i sitt eget eller andras hem. Hur m氓nga som uts盲tts av egna barn 盲r dock oklart.
Med ett id茅- och mentalitetshistoriskt perspektiv kan vi blottl盲gga de f枚rest盲llningar kring f枚r盲ldraskap, 氓ldrande, makt och auktoritet som idag kommer till uttryck i r盲ttsliga som icke-r盲ttsliga sammanhang. Projektet har s氓lunda stor samh盲llsrelevans.
Teoretiska perspektiv och analytiska verktyg
Diskurs
Diskursbegreppet 盲r till sin karakt盲r dynamiskt, sj盲lva f枚r盲ndringsprocesserna synligg枚rs och analyseras. I begreppet ing氓r dels muntliga och skriftliga utsagor som tillsammans bildar en systematisk framst盲llning om n氓got, dels sammanhang d盲r talet och id茅erna materialiseras och f枚r盲ndringsprocesserna fortg氓r. F枚rest盲llningar, utsagor, f枚rh氓llningss盲tt och praktiker som r枚r v氓ld och kr盲nkningar mot f枚r盲ldrar kan ses som ett exempel p氓 en s氓dan diskurs. (Foucault 1969, 1971, 1974, 1977, 1980).
Makt, auktoritet och identitet
Makt kan beskrivas som ett r枚rligt m枚nster av mer eller mindre tydliga styrkef枚rh氓llanden d盲r subjekten och objekten v盲xlar med sammanhangen (Foucault 1987). Maktut枚vandet kan g氓ng p氓 g氓ng resultera i samma styrkef枚rdelning mellan parterna. Det 盲r d氓 fr氓ga om dominans. Som grupp dominerar m盲n 枚ver kvinnor; de flesta maktprocesser mellan k枚nen utfaller till m盲nnens f枚rdel. Som grupp dominerar ocks氓 f枚r盲ldrar 枚ver barn, men endast tempor盲rt. Sm氓barnsf枚r盲lderns m枚jlighet att ut枚va makt gentemot sitt barn 盲r stort, den 氓ldrande f枚r盲lderns litet.
Auktoritet ger utrymme och legitimitet att ut枚va makt (Weber 1983-87). V氓r hypotes 盲r att f枚r盲ldraauktoriteten f枚r盲ndras 枚ver tid. I ett tidigmodernt samh盲lle besitter f枚r盲ldrar auktoritet i kraft av sitt f枚r盲ldraskap, oavsett om deras barn 盲r sm氓 eller vuxna. Det traditionellt patriarkala samh盲llet l盲gger dessutom stor tonvikt vid 氓lder, som i sig ger auktoritet i f枚rh氓llande till de unga. I det moderna samh盲llet verkar inte dessa mekanismer p氓 samma s盲tt. H枚g 氓lder har snarare en negativ inverkan p氓 auktoritet och m枚jligheten till maktut枚vande. F枚r盲ldraauktoriteten 盲r sj盲lvklar i relation till sm氓 barn, men bygger i relation till vuxna barn snarare p氓 personliga egenskaper 盲n p氓 f枚r盲ldraskapet i sig. Detta f氓r betydelse f枚r f枚rest盲llningar och praktiker kring v氓ld och kr盲nkningar mot f枚r盲ldrar.
Enligt symbolisk interaktionism formas identitet, jaguppfattning och medvetande i samspel med andra och v盲xlar med det interagerande sammanhanget (Trost & Levin 1996, Charon 1995, Mead 1956, Goffman 1974). Den unga och fysiskt starka f枚r盲ldern har en annan identitet 盲n den 氓ldrade och f枚rsvagade. Fadern har en annan identitet 盲n modern. Stor betydelse har k枚n och iscens盲ttande av manlighet och kvinnlighet 盲ger rum mot bakgrund av en f枚reskrivande normalitet (Butler 1999). Betydelse f枚r f枚r盲ldrars legitimitet och identitet har sannolikt ocks氓 symboliskt och kulturellt kapital (Brody 1990, Bourdieu 1986, 1993). I r盲ttsprocessen 盲r retoriska och persuativa aspekter centrala; identitet och auktoritet konstitueras, iscens盲tts och synligg枚rs inf枚r domstol och allm盲nhet p氓 ett tydligt s盲tt.
Tillit och skam
Av central betydelse f枚r analysen 盲r tillit och skam. Tillit 盲r ett socialt kitt som skapas genom reglering av relationer och handlingar f枚r att begr盲nsa vad personer kan g枚ra mot varandra (Misztal, 1996). Den tar sig skilda uttryck i olika typer av samh盲llen. Skam 盲r ett hot mot tilliten till sig sj盲lv och till andra och bidrar till att bef盲sta social underordning (Scheff, 1990). Ett tentativt resonemang skulle kunna vara:
Systemet med sytning och undantag innebar att de gamlas ekonomiska beroende och r盲tt till f枚rs枚rjning var en lagstadgad sj盲lvklarhet. Uppfyllde inte barnen denna plikt eller p氓 n氓got s盲tt kr盲nkte sin f枚r盲lder uppfattades det som en synd och ett brott. N盲r undantagssystemet privatiserades och blev f枚rhandlingsbart, blev den gamla p氓 ett annat s盲tt 盲n tidigare beroende av barnens v盲lvilja och k盲rlek. Skammen f枚ljde d盲rav, skammen att beh枚va ligga andra till last och att inte bli v盲l behandlad av den som skulle inte bara v枚rda utan ocks氓 盲lska. N盲r f枚rs枚rjningsplikten helt f枚rsvann blev alla yttringar av v盲lvilja f枚renat med f枚rv盲ntad tacksamhet fr氓n f枚r盲lderns sida. F枚r盲ldern har plikter mot barnet, men det motsatta g盲ller inte. Skammen d氓 n氓got g氓r snett i f枚rh氓llandet blir uppenbar. Underordningen likas氓.
Metod och genomf枚rande
Projektet behandlar f枚rest盲llningar och praktiker som kommer till uttryck i r盲ttsliga och icke-r盲ttsliga sammanhang. Tonvikten ligger dock vid den r盲ttsliga sf盲ren. Det r盲ttsliga k盲llmaterialet utg枚rs fr盲mst av domstolsakter samt r盲ttspsykiatriska akter och det icke-r盲ttsliga av t.ex. sk枚nlitter盲ra texter, press, skillingtryck samt predikotexter. Vi ans枚ker om medel f枚r arkivresor. K盲llorna ger oss m枚jlighet att unders枚ka tre niv氓er, n盲mligen en institutionell (t.ex. r盲ttsapparat, kyrka), en social (t.ex. n盲ra omgivning, familj) samt en individuell (t.ex. anklagade, utsatta). Dessa tre niv氓er kan studeras inom s氓v盲l den r盲ttsliga som den icke-r盲ttsliga sf盲ren.
Den l氓nga unders枚kningssperioden kr盲ver avgr盲nsningar. Det r盲ttsliga k盲llmaterialet begr盲nsas f枚r perioden 1600-1800 till tv氓 tio氓rsperioder (1650-t och 1750-t) samt omr氓det runt G枚ta hovr盲tts jurisdiktion, och f枚r perioden 1800-2000 till r盲ttspsykiatriska akter med tillh枚rande domstolsakter. De icke-r盲ttsliga k盲llor som 盲r relevanta 盲r av begr盲nsad omfattning, och vi r盲knar d盲rf枚r med att anv盲nda k盲llmaterial fr氓n hela landet under hela unders枚kningsperioden.
Vi anv盲nder ett traditionellt id茅historiskt arbetss盲tt, dvs. tolkar och analyserar texter i syfte att identifiera f枚rest盲llningar som d盲r kommer till uttryck, relaterar dessa f枚rest盲llningar till de kontextuella sammanhang i vilka de ing氓r samt studerar f枚r盲ndring 枚ver tid. Metoden 盲r hermeneutisk, dvs. vi till盲mpar en f枚rst氓else- och tolkningsinriktad f枚rklaringsmodell och str盲var efter att f枚rst氓 mening och inneb枚rd i den f枚reteelse vi studerar (Beronius 1991). Oavsett om det g盲ller r盲ttspsykiatriska utl氓tanden, lagtexter, refererade vittnesm氓l eller utsagor i r盲tten kan vi inte komma 氓t vare sig avsikten med eller effekten av utsagorna. D盲remot kan vi tolka och analysera diskurserna och utsagorna s氓 som de framtr盲der f枚r oss i k盲llorna, och f枚rklara dem i relation till dess retoriska och persuativa funktioner samt juridiska, kulturella och sociala kontexter.
Projektet kommer att genomf枚ras i enlighet med HSFR:s etiska regler. Ans枚kan om etisk pr枚vning sker om anslag beviljas.
Forskarnas kompetens
Bergenheim 盲r professor i pedagogiskt arbete samt lektor och docent i id茅historia, Liliequist 盲r lektor och docent i historia. B氓da har stor erfarenhet av r盲ttshistoriska k盲llor samt forskning kring k枚n, v氓ld och diskursiva f枚r盲ndringar. Bergenheim har under l氓ng tid arbetat med r盲ttspsykiatriskt k盲llmaterial. Tillsammans besitter de s枚kande en bred kompetens n盲r det g盲ller kunskap om den aktuella unders枚kningsperioden samt metod, analys och utnyttjande av k盲llor. I projektet ansvarar Liliequist f枚r perioden 1600鈥1800 och Bergenheim f枚r perioden 1800鈥2000, men arbetet sker i n盲ra samverkan under hela projekttiden.
(脛mnen: Historia, Id茅- o l盲rdomshistoria, id茅historia)