Forskningsprojekt Under perioden ca 1935-1975 förändras det svenska musiklivet. Den klassiska musiktraditionen är inte längre ensam om att hävda ett konstnärligt syfte. Jazzmusiken växer fram som en alternativ musikform som förmedlar delvis andra kvalitéer.
I jazzen finns en stark rytmisk vitalitet, improvisationsförmåga och närvaro i samtiden. Från att vara underordnad dansen får jazzen gradvis en autonom ställning och inlemmas i statlig kulturpolitik och högskoleutbildning. Centralt i denna process är att jazzmusiker etableras som självständig musikerroll. Forskningsprojektets syfte är att undersöka hur jazzmusikern etableras som självständig aktör i det svenska musiklivet. Särskilt kommer dynamiken mellan individuell livsstrategi, allmänhetens förväntningar och musikaliska val att belysas: vad har varit 鈥漨yt鈥 och 鈥漹erklighet鈥 vad gäller jazzmusiker i Sverige, hur har de påverkat varandra?
Finans氓r , 2005
huvudman: Alf Arvidsson, finansiar: Riksbankens Jubileumsfond, y2005: 2100,
Under perioden ca 1935-1975 f枚r盲ndras det svenska musiklivet i s氓 m氓tto att den klassiska musiktraditionen, som den f枚rmedlas via h枚gskolor och l盲rob枚cker, inte l盲ngre 盲r ensam om att h盲vda en konstn盲rlig syftning. Jazzmusiken v盲xer fram som ett fenomen som f枚rmedlar s盲rskilda estetiska kvalit茅er, som rytmisk vitalitet, improvisationsf枚rm氓ga och n盲rvaro i samtiden. Fr氓n att vara underordnad s盲llskapsdansen f氓r jazzen gradvis en autonom konstn盲rlig st盲llning med konserten som fr盲msta existensform och inlemmas i statlig kulturpolitik och h枚gskoleutbildning. I dess efterf枚ljd er枚vrar ocks氓 folkmusiken en liknande st盲llning.
Centralt i denna process 盲r den f枚r盲ndrade musikerrollen. Jazzmusikern etableras som sj盲lvst盲ndig musikerroll vid sidan av den klassiskt skolade musikern och dansmusikern. I denna nya roll ligger inte bara teknisk skicklighet utan ocks氓 ett konstn盲rligt agentskap, som f枚rutom improvisationsf枚rm氓gan ocks氓 innefattar uppgifter som traditionellt f枚rdelats p氓 komposit枚r, arrang枚r och dirigent.
Syftet 盲r att unders枚ka hur jazzmusikern etableras som sj盲lvst盲ndig akt枚r i det svenska musiklivet, och d盲rigenom belysa de processer som leder fram till dagens differentiering av konstmusikf盲ltet. S盲rskilt kommer dynamiken mellan individuell livsstrategi, allm盲nhetens f枚rv盲ntningar och musikaliska val att belysas, eller annorlunda uttryckt: vad har varit 鈥漨yt鈥 och 鈥漹erklighet鈥 vad g盲ller jazzmusiker i Sverige, och hur har de p氓verkat varandra?
脛mnen: Etnologi
