Forskningsprojekt Projektet undersöker komplexa ojämlikheter, det vill säga ojämlikheter som definierats utifrån kombinationer av minst två bakgrundsfaktorer. Förhoppningen är att bidra med en nyanserad bild av ojämlikheter i psykisk hälsa för ett bättre beslutsfattande.
Projektet har fem delprojekt som består av litteraturöversikter, kvantitativa analyser av data från den nationella folkhälsoenkäten och en kvalitativ studie. Projektet utforskar bland annat olika sätt att applicera intersektionalitetsteori i forskning om komplexa ojämlikheter. Resultaten utgör ett bidrag till den kunskapssammanställning om bestämningsfaktorer för ojämlikhet i psykisk ohälsa som Folkhälsomyndigheten ska återrapportera till regeringen oktober 2018.
Folkh盲lsomyndigheten, 2016-2018: 2 050 000 kr
Folkh盲lsan i Sverige 盲r inte j盲mlikt f枚rdelad i befolkningen. Motiven till att fokusera p氓 den oj盲mlika psykiska h盲lsan 盲r att den medf枚r skillnader i v盲lbefinnande och lidande, men ocks氓 att den leder till skillnader i andra aspekter av h盲lsa och livsvillkor. Vi vet att psykisk oh盲lsa utg枚r en betydande del av den svenska sjukdomsb枚rdan, vilket kan illustreras med att enbart sjukdomar med huvuddiagnosen depression placeras p氓 sjunde plats m盲tt i DALYs. D盲remot saknas fortfarande mycket kunskap om hur stora skillnaderna 盲r mellan olika grupper n盲r det g盲ller olika aspekter av psykisk h盲lsa, och vad dessa i s氓 fall beror p氓.
Regeringen har d盲rf枚r uppdragit 氓t Folkh盲lsomyndigheten att sammanst盲lla kunskap om best盲mningsfaktorer f枚r j盲mlik psykisk h盲lsa. De 枚vergripande fr氓gest盲llningar som har utkristalliserats handlar om att beskriva och f枚rst氓 skillnader, att unders枚ka interaktion, mekanismer och konsekvenser, samt att f枚rst氓 resultaten i perspektiv av genus, intersektionalitet och livsf枚rlopp.
Vidare har f枚ljande initiala tolkningar gjorts: begreppet best盲mningsfaktor delas in i strukturella, socioekonomiska, diskrimineringsgrundande, och intermedi盲ra; begreppet psykisk h盲lsa kan avse positiv psykisk h盲lsa, psykiska besv盲r, samt psykisk sjukdom; och begreppet j盲mlikhet f枚rst氓s som 鈥漵ystematiska skillnader i h盲lsa som bed枚ms vara 氓tg盲rdbara genom rimliga 氓tg盲rder鈥.
Genomg氓ende vetenskaplig utg氓ngspunkt 盲r att kunskap inom omr氓det kr盲ver en kombination av teoretisk f枚rst氓else och empiriska resultat, b氓de kvantitativ och kvalitativ forskning, samt s氓v盲l synteser av litteratur som analyser av eget/andras material. Kunskapssammanst盲llningen ska tas fram i samverkan och samarbete med externa samordnare, forskare, och experter. Och resultaten ska anv盲ndas f枚r att sprida kunskap om centrala faktorer f枚r en mer j盲mlik psykisk h盲lsa, samt bed枚ma behov av forskning och fortsatt kunskapssyntes.
Denna projektplan beskriver ett av flera bidrag till den sammanst盲llning av kunskap som ska 枚verl盲mnas till regeringen den 1 oktober 2018. Inneh氓llet i projektplanen, h盲r ben盲mnt 鈥漸ppdraget鈥, har tagits fram i samarbete mellan Ume氓 Universitet och Folkh盲lsomyndigheten. F枚r information om det reglerade inneh氓llet i uppdragsforskningen h盲nvisas till separat 脰verenskommelse.
Uppdraget syftar till att beskriva och f枚rst氓 鈥漦omplex oj盲mlikhet i psykisk h盲lsa鈥. Begreppet komplex oj盲mlikhet avser h盲r skillnader som beaktar kombinationen av tv氓 eller fler indelningsgrunder, vilket skiljer det fr氓n enkel oj盲mlikhet som enbart beaktar en indelningsgrund. Det grundl盲ggande motivet f枚r uppdraget 盲r d盲rmed att separata analyser av en viss best盲mningsfaktor b枚r kompletteras med analyser av olika konfigurationer av best盲mningsfaktorer f枚r ett mer informerat beslutsfattande.
Teoretiska utg氓ngspunkter
De f枚ruts盲ttningar och faktorer som bidrar till oj盲mlikheter i h盲lsa har ben盲mnts best盲mningsfaktorer. Dessa 盲r av olika slag och verkar p氓 b氓de makro鈥 meso鈥 och mikroniv氓 (samh盲lle, grupp och individ). De kan ocks氓 delas in efter karakt盲r: biologiska, sociala, psykologiska, ekonomiska, politiska etc. M氓nga av dessa best盲mningsfaktorer 盲r sammanl盲nkade genom komplexa interaktioner. Det 盲r d盲rf枚r sv氓rt att best盲mma vilka faktorer, eller kombinationer av faktorer, som bidrar till oj盲mlikhet i psykisk h盲lsa och att dessutom f枚rklara hur.
Relationen mellan en viss best盲mningsfaktor och oj盲mlikhet 盲r inte i sig given 鈥 huruvida det finns ett samband eller inte beror p氓 sammanhang. I vissa kontexter har t.ex. k枚n visat sig vara en framtr盲dande best盲mningsfaktor och i andra fall etnisk tillh枚righet.
Ett s盲tt att n盲rma sig fr氓gor om komplex oj盲mlikhet i h盲lsa 盲r genom s氓 kallad intersektionalitetsanalys. Begreppet intersektionalitet, som utvecklades av juridikforskaren Kimberl茅 Crenshaw, har f氓tt mer och mer uppm盲rksamhet inom folkh盲lsovetenskapen under senare 氓r. Intresset grundar sig i den ovan n盲mnda insikten om att olika former av oj盲mlikheter i oh盲lsa 鈥 exempelvis avseende inkomst, k枚n och etnicitet - inte 盲r isolerade utan sammanv盲vda fenomen, som samverkar f枚r att skapa befolkningsm枚nster i h盲lsa och oh盲lsa.
En intersektionalitetsteori f枚r folkh盲lsovetenskap kan d盲rf枚r erbjuda ett teoretiskt ramverk f枚r att unders枚ka och f枚rst氓 dylika komplexa oj盲mlikheter i h盲lsa.
Som ett led i att skapa en sammanh氓llen teori och metodologi i folkh盲lsovetenskaplig intersektionalitetsforskning har det betonats att det 盲r viktigt att s盲rskilja sociala positioner 氓 ena sidan fr氓n sociala processer 氓 andra sidan, och idealt belysa b氓da fenomenen i forskningen. Med sociala positioner avses h盲r positioner som uppst氓r i sk盲rningspunkter av komplexa sociala oj盲mlikheter 鈥 intersektioner 鈥 av tv氓 eller fler indelningsgrunder eller maktdimensioner, d盲r varje position inbegriper en potential f枚r privilegium, f枚rtryck och marginalisering; exempelvis positionen homosexuell kvinna med l氓g inkomst, eller l氓gutbildad man av etnisk minoritet. Sociala processer betecknar ist盲llet de underliggande mekanismer som skapar, uppr盲tth氓ller eller motverkar oj盲mlikheterna i h盲lsa mellan de sociala positionerna.
F枚r att f枚rst氓 och f枚rklara hur en viss kombination av best盲mningsfaktorer (social position) leder till (social process) ett visst utfall av (oj盲mlik) psykisk h盲lsa kan det vara v盲rdefullt att beakta och integrera ytterligare teorier som ber枚r specifika former av sociala oj盲mlikheter i h盲lsa.
Mackenbach har exempelvis sammanfattat nio teorier som skulle kunna f枚rklara oj盲mlikheter i h盲lsa s氓som skillnader i materiella resurser, psykosociala mekanismer, kulturellt kapital, personliga egenskaper osv. F枚r att f枚rst氓 oj盲mst盲lldhet i psykisk h盲lsa 盲r d盲remot genusvetenskapliga teorier, som utg氓r fr氓n att beteenden och arbeten som traditionellt tillh枚rt mannen v盲rderas h枚gre 盲n de som traditionellt tillh枚rt kvinnan, s盲rskilt relevanta.
N盲r det g盲ller diskrimineringsgrundande f枚rh氓llanden handlar teorierna uttryckligen om begrepp som marginalisering och stigmatisering. Enligt den s.k. minoritetsstressmodellen beror t.ex. den f枚rh枚jda risken f枚r psykisk oh盲lsa bland hbtindivider p氓 en interaktion av stress fr氓n strukturell niv氓 (t.ex. diskriminerande normer), mellanm盲nsklig niv氓 (t.ex. brist p氓 st枚djande relationer) och individuell niv氓 (t.ex. inre konflikter).
Det har vidare f枚reslagits att den ekosociala teorin om 鈥漞mbodiment鈥 kan anv盲ndas som 枚verordnad teori om mekanismerna bakom komplex oj盲mlikhet i h盲lsa. Enligt denna f枚rst氓s skillnader i h盲lsa mellan grupper med olika sociala positioner som ett uttryck f枚r f枚rkroppsligande, allts氓 en kombination av sociala och biologiska processer.
Oj盲mlikheter i exempelvis psykisk h盲lsa har enligt embodimentteorin sitt ursprung i demografiska, sociala och ekonomiska oj盲mlikheter i befolkningen. De 盲r resultatet av komplexa mekanismer som uttrycks i individuella kroppar som ocks氓 氓terspeglas i sociala oj盲mlikheter i h盲lsa p氓 befolkningsniv氓.
Med utg氓ngspunkt i ovanst氓ende teorier b枚r metoder f枚r folkh盲lsovetenskaplig intersektionalitetsforskning beskriva komplexa oj盲mlikheter i h盲lsa (uttryck f枚r sociala positioner) och i risk- och skyddsfaktorer som kan f枚rklara dessa oj盲mlikheter (sociala processer). Detta g盲ller b氓de kvalitativa och kvantitativa metoder.
Vad g盲ller kvantitativa metoder f枚r att belysa sociala positioner har ett antal metoder f枚reslagits, exempelvis metoder som beskriver den totala eller 枚verskjutande oj盲mlikheten som uppst氓r till f枚ljd av just komplexa oj盲mlikheter, eller de som fokuserar p氓 oj盲mlikheter i h盲lsa mellan mittengrupperna, de med en blandad position av b氓de privilegium och f枚rf枚rdelning, s氓som h枚ginkomstkvinnor eller l氓ginkomstm盲n. Kvantitativa metoder som specifikt studerar sociala processer har exempelvis inkluderat bivariata och deskriptiva analyser, regressionsanalys, och nyligen har 盲ven dekompositionsanalys f枚reslagits och applicerats specifikt f枚r folkh盲lsovetenskaplig intersektionalitetsforskning.
Inkorporeringen av intersektionalitetsteori inom folkh盲lsovetenskaplig forskning har inte varit friktionsl枚s. En s盲rskilt debatterad st枚testen har varit hur man b盲st kan 枚vers盲tta den nyanserade intersektionalitetsteorin till en mer 鈥漟yrkantig鈥 kvantitativ metodologi som socialepidemiologi. Utvecklingen har hittills inte utkristalliserat n氓gon allm盲nt etablerad metod, och 盲n s氓 l盲nge finns endast ett f氓tal kvantitativa empiriska studier med uttrycklig intersektionalitetsansats. Dessa har exempelvis studerat lungcancer, sj盲lvskattad h盲lsa och v氓rdutnyttjande, men 盲ven psykisk oh盲lsa.
Uppdraget syftar till att 枚ka kunskapen om komplexa oj盲mlikheter i psykisk h盲lsa med s盲rskilt fokus p氓 risk- och skyddsfaktorer, baserat p氓 litteratur枚versikter och empiriska studier ur ett intersektionalitetsperspektiv. De inledande litteratur枚versikterna (delprojekt 1 och 2), som baseras p氓 internationell litteratur, kommer att j盲mf枚ras med empiriska analyser p氓 kvantitativt (delprojekt 3 och 4) och kvalitativt (delprojekt 5) svenskt material. I enlighet med regeringsuppdragets terminologi handlar det om att ta h盲nsyn till kombinerade (k枚n och 氓lder), socioekonomiska och diskrimineringsgrundande best盲mningsfaktorer, samt till risk- och skyddsfaktorer i termer av olika niv氓er av intermedi盲ra best盲mningsfaktorer.
Fr氓gest盲llningarna f枚r respektive delprojekt 盲r:
1. Vilka 盲r de komplexa oj盲mlikheterna i psykisk h盲lsa?
2. Vilka risk- och skyddsfaktorerna f枚rklarar olika former av komplex oj盲mlikhet i psykisk h盲lsa?
3. Vad karakteriserar komplex oj盲mlikhet i psykisk oh盲lsa i Sverige? 4. Hur bidrar olika risk- och skyddsfaktorer till komplexa oj盲mlikheter i psykisk oh盲lsa i Sverige?
5. Hur p氓verkar uppf枚randet av olika sociala positioner risk- och skyddsfaktorer f枚r psykisk h盲lsa?
