Forskningsprojekt Lappväsendet var kanske det viktigaste instrumentet i svensk samepolitik, och samtidigt en central aktör inom politikområdet. Från sin position i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland påverkade myndigheten svensk samepolitik på central nivå.
Det moderna lappväsendet bedrev sin verksamhet 1885-1971, en verksamhet som hittills inte blivit föremål för en sammanhållen undersökning. Genom en studie av lappväsendet blir inte bara den regionala nivån i den statliga förvaltningen av samefrågorna belyst. Även kunskaperna rörande samisk historia, i form av samhällsutveckling och politisk mobilisering bland samerna, samt utformandet av den svenska samepolitiken på en central politisk nivå kommer att utvecklas.
Samisk historia 盲r fortfarande i stor utstr盲ckning bristf盲lligt utforskad i Sverige. De studier som har kommit under de senaste 氓ren har f枚rt utvecklingen inom forskningsf盲ltet fram氓t, men det 盲r fortfarande ett omr氓de som till stora delar 盲r helt eller delvis outforskat. Nya insatser beh枚vs d盲rf枚r inom samisk historia. Ett v盲l avgr盲nsat omr氓de inom samisk historia som 盲r l盲mpat f枚r en studie 盲r det moderna lappv盲sendet. Myndigheten bedrev sin verksamhet 1885-1971, en verksamhet som hittills inte blivit f枚rem氓l f枚r en sammanh氓llen unders枚kning. Genom en studie av lappv盲sendet blir inte bara den regionala niv氓n i den statliga f枚rvaltningen av samefr氓gorna belyst. 脛ven kunskaperna r枚rande samisk historia, i form av samh盲llsutveckling och politisk mobilisering bland samerna, samt utformandet av den svenska samepolitiken p氓 en central politisk niv氓 kommer att utvecklas.
Lappv盲sendet 盲r en unik myndighet, som endast fanns i Sverige och Norge. Det moderna lappv盲sendet i Sverige inr盲ttades i samband med f枚rberedelsearbetet inf枚r den f枚rsta renbeteslagen, RBL 1886. Lagen drevs igenom riksdagen 1886 och var det f枚rsta f枚rs枚ket att p氓 ett mer djupg氓ende s盲tt reglera renn盲ringen i landet. 脜ret f枚re hade en lappfogde tillsatts i J盲mtland, som den f枚rsta lapptj盲nstemannen, med uppgift att 枚vervaka f枚rh氓llandet mellan samerna och den bofasta befolkningen i l盲net. Under de 氓terst氓ende 氓ren av 1800-talet kom myndigheten successivt att utvidgas geografiskt genom att lappfogdetj盲nster 盲ven inr盲ttades i Norrbotten (1890) och V盲sterbotten (1896). Efter sekelskiftet fortsatte lappv盲sendet att v盲xa, dels genom att ytterligare tv氓 lappfogdar tillsattes i Norrbotten 1916 respektive 1937, dels genom att en ny l盲gre position inr盲ttades inom lappv盲sendet fr氓n och med 1913, lapptillsyningsm盲nnen, vilka arbetade med en mer direkt kontroll och 枚versyn 枚ver samerna. I takt med utvecklingen mot fler lapptj盲nstem盲n fr氓ngicks ocks氓 allt mer lappv盲sendets formella st盲llning som en slags medlare mellan samerna och den bofasta befolkningen. Lapptj盲nstem盲nnens arbetsuppgifter blev allt mer uttalat inriktade p氓 att styra och 枚vervaka samerna och deras huvudn盲ring rensk枚tseln. Den omfattning lappv盲sendet uppn氓dde under sina tillv盲xt氓r under 1900-talets f枚rsta 氓rtionden, kom myndigheten att beh氓lla i stort sett of枚r盲ndrad fram till 1971 d氓 den avskaffades. Lappv盲sendet ingick som en integrerad del i l盲nsstyrelsen i respektive l盲n, men genom samefr氓gornas speciella karakt盲r fick lapptj盲nstem盲nnen, tillsammans med ett f氓tal tj盲nstem盲n inom l盲nsstyrelserna, en stark st盲llning.
I min avhandling har jag visat vilken viktig roll lappv盲sendet spelade f枚r utvecklingen av den svenska samepolitiken. Myndigheten innehade dubbla positioner, vilket ytterligare f枚rst盲rkte dess maktst盲llning. Lappv盲sendets uttalade funktion var att implementera de beslut som fattades p氓 den centrala politiska niv氓n, det vill s盲ga att i praktiken till盲mpa den lagstiftning som ber枚rde samerna. Myndigheten kom dock 盲ven att f氓 en central roll i samepolitikens utformning. Lapptj盲nstem盲nnen betraktades under en l氓ng period som sj盲lvklara auktoriteter p氓 det samepolitiska omr氓det, och kom d盲rf枚r att inneha en avg枚rande position n盲r beslut skulle fattas inom politikomr氓det. Genom dessa dubbla roller var lappv盲sendets maktst盲llning gentemot samerna n盲rmast oinskr盲nkt. Lapptj盲nstem盲nnens agerande hade 盲ven indirekt en stor betydelse f枚r samernas etnopolitiska mobilisering, genom att m氓nga av de samiska aktionerna genomf枚rdes som en reaktion p氓 myndighetens politik.
Genom att lappv盲sendet inte stod i centrum f枚r avhandlingens problemformulering, var dock den bild av myndighetens agerande och dess betydelse f枚r samepolitiken som gavs i avhandlingen begr盲nsad, b氓de i fr氓ga om den period som skildrades och i hur djupg氓ende analysen kunde g枚ras. Tidsm盲ssigt t盲cktes endast en del av den period lappv盲sendet var verksamt och periodiseringen var dessutom vald med utg氓ngspunkt fr氓n skeenden inom den samiska mobiliseringen, vilka saknade direkta motsvarigheter i lappv盲sendets utveckling. F枚r盲ndringar 枚ver tid i lappv盲sendets utveckling var d盲rf枚r sv氓ra att bed枚ma och analysera. I avhandlingen behandlades myndigheten p氓 ett 枚vergripande s盲tt i analyserna, vilket medf枚rde att det var sv氓rt att i n氓gon st枚rre utstr盲ckning j盲mf枚ra hur lapptj盲nstem盲nnen agerade i de olika l盲nen. 脛ven detta 盲r en viktig fr氓ga som beh枚ver belysas i l氓ngt h枚gre grad.
Det 枚vergripande syftet med studien 盲r att analysera lappv盲sendets agerande under perioden 1885-1971 och att f枚rs枚ka klarg枚ra orsakerna till detta. Unders枚kningen kommer att ta sin utg氓ngspunkt fr氓n en f枚rdjupad och mer nyanserad analys av hur lapptj盲nstem盲nnens agerande ska tolkas, samt en vidareutveckling av vilka effekter myndighetens politik fick. Kopplat till detta syfte finns 盲ven tv氓 viktiga delsyften: F枚r det f枚rsta att tydligare utveckla och unders枚ka hur lappv盲sendet influerade den svenska samepolitiken. F枚r det andra att i st枚rre detalj analysera hur lappv盲sendets agerande p氓verkade den politiska mobiliseringen bland samerna. En arbetshypotes 盲r att lappv盲sendets utveckling kan delas in i tre olika perioder, d盲r olika huvuddrag i myndighetens agerande kan utmejslas:
路 1885-1912. Lappv盲sendet etableras och utvidgas till att omfatta samtliga tre l盲n. Den inst盲llning lapptj盲nstem盲nnen uppvisar gentemot samerna kan n盲rmast beskrivas som paternalistiskt-v盲lvillig, d盲r samerna skall skyddas fr氓n det omgivande samh盲llets negativa p氓verkan.
路 1913-1949. Myndigheten utvidgas och v盲xer och dess st盲llning konsolideras. Attityden mot samerna h氓rdnar och blir mer uttalat rasistisk-nedv盲rderande, inte minst beroende p氓 det motst氓nd mot lappv盲sendets agerande som successivt v盲xer fram bland samerna.
路 1951-1971. Myndigheten 盲r stadd p氓 retr盲tt, inte minst till f枚ljd av det f枚r盲ndrade samh盲llsklimatet r枚rande minoritetsfr氓gor under efterkrigstiden, n氓got som inneb盲r att lappv盲sendets maktst盲llning allt snabbare urholkas och undergr盲vs. I ett f枚rs枚k att hantera utvecklingen och till f枚ljd av en allt starkare samisk organisering f枚r盲ndras myndighetens agerande i en mer pluralistiskt-tillm枚tesg氓ende riktning.
Utvecklingen i lappv盲sendet i de tre l盲nen var dock troligen inte likartad utan 枚verg氓ngen mellan olika faser skedde troligen vid olika tider i respektive l盲n. En uppgift inom studien blir d盲rf枚r att analysera och f枚rklara skillnaderna i utvecklingen mellan l盲nen. En f枚ljdfr氓ga blir 盲ven att unders枚ka vilken betydelse dessa skillnader har haft, dels f枚r utformningen av den svenska samepolitiken, dels f枚r samer枚relsens utveckling.
Det 盲r n盲rmast utifr氓n tre perspektiv som lappv盲sendets agerande skall studeras. F枚r det f枚rsta skall myndighetens agerande analyseras utifr氓n de kulturhierarkiska tankeg氓ngar som var r氓dande kring sekelskiftet 1900 och en l氓ng period fram氓t. Dessa tankeg氓ngar gick ut p氓 att samerna var l盲gre st氓ende 盲n den 枚vriga befolkningen och detta gav 盲ven upphov till den s氓 kallade 鈥漧app skall vara lapp鈥-politiken, vars m氓ls盲ttning var att skydda den samiska befolkningen fr氓n alltf枚r omfattande kontakter med den svenska kulturen som s氓gs som ett hot mot samernas 枚verlevnad. H盲r brukar ofta termen socialdarwinism anv盲ndas f枚r att sammanfatta synen p氓 samerna. Denna aspekt har ofta framh氓llits som den dominerande i studier d盲r lappv盲sendets agerande har ber枚rts, men utan att analysen f枚rdjupats vidare och andra m枚jliga delf枚rklaringar tagits in och behandlats. F枚r det andra ska d盲rf枚r myndighetens agerande studeras utifr氓n en 盲mbetsmannatradition, d盲r lapptj盲nstem盲nnens position som 盲mbetsm盲n inom den statliga organisationen st氓r i fokus. Vilken betydelse hade detta f枚r lappv盲sendets st盲llningstaganden och beslut? Slutligen skall myndighetens agerande 盲ven analyseras med utg氓ngspunkt fr氓n lappv盲sendet som en byr氓krati. G氓r det att sk枚nja n氓gra generella m枚nster gemensamma med andra byr氓kratier i lappv盲sendets agerande? Genom att utnyttja flera kompletterande perspektiv kan analysen av myndigheten f枚rdjupas och resultaten av studien f氓r d盲rmed en st枚rre b盲rkraft.
(脛mne: Historia)
