Forskningsprojekt
Under 1970-talet rådde ett politiserat tillstånd kring musik i Sverige. Det var speciellt både historiskt sett, i jämförelse med t ex 1950- och 1980-tal, och nationellt sett i jämförelse med andra västländer. Ändå var ju 1968-rörelsen internationell.
Musik och konsertformer diskuterades i politiska termer; Skivbolag startades kring politiska idéer; stat, kommun och Sveriges Radio granskades avseende stöd till musik på politiska grunder och popartister avkrävdes politiska ställningstaganden. Det skapades en mängd musik med (vänster)politisk karaktär 鈥 antingen inskrivet i sångtexter eller genom det sätt den presenterades. Forskningsprojektet studerar processen ur ett brett idé- och kulturperspektiv och gör närstudier av hur musik politiserades i skapande, framförande och publikt mottagande. Politiseringen var både ett estetiskt ställningstagande och en strategi på ett samhälleligt fält.
鈥漃olitik鈥 盲r ett begrepp som kan anv盲ndas om alla samh盲llsfenomen d盲r ett maktf枚rh氓llande kan urskiljas. I det samh盲llsklimat som r氓dde under stor del av 1900-talet syftade begreppet fr盲mst p氓 det partipolitiska spelet och den offentliga makten; musik och andra konstarter f枚rutsattes st氓 utanf枚r politiken. Under slutet av 1960-talet och 1970-talet kom dock detta h氓llningss盲tt att utmanas genom att det skapades musik som exponerade tydliga mark枚rer f枚r 鈥漰olitik鈥 (genom textinneh氓ll eller titlar), eller att genrer och musicerandeformer eller musiklivets organisering i vid bem盲rkelse tillskrevs en politisk inneb枚rd. Den politisering som allts氓 ska studeras i detta sammanhang best氓r fr盲mst i att musik som artefakt och som process bed枚mdes som politisk; huruvida den i realiteten var n氓gon betydelsefull del av politiska skeenden eller ej 盲r en underordnad fr氓ga i sammanhanget.
Syftet 盲r att studera den politisering som skedde inom musiklivet i Sverige under perioden 1965-1980, dels ur ett brett id茅- och kulturperspektiv, dels i form av n盲rstudier av hur musikverk politiserades i konception, framf枚rande och publikt mottagande. Politiseringen ses som b氓de ett estetiskt st盲llningstagande och som en strategi p氓 ett samh盲lleligt f盲lt. Vilka fr氓gor r盲knades som politiska, hur omsattes de i handlingar och st盲llningstaganden p氓 musikens omr氓de, hur lyftes musikaliska fr氓gor till ett politiskt plan? Vilka musikaliska uttryck blev resultatet?
Politiseringen ska studeras utifr氓n tre 枚verlappande kontexter. Dels som ett skeende inom det offentliga musiklivet; dels som en del av en politisering av kulturlivet i bredare bem盲rkelse; samt som en form av politisk praxis, ett av de omr氓den d盲r v盲nsterr枚relserna och politiskt engagerade individer var aktiva. Inom samtliga omr氓den ska ett diskursanalytiskt perspektiv till盲mpas p氓 synen p氓 f枚rh氓llandet mellan musik och politik som den kommer fram i texter om musik och p氓 de musikaliska resultaten; hur motiverades och tolkades musik och musicerande som politisk handling och vilka estetiska konsekvenser blev f枚ljden?