Forskningsprojekt
När man talar om översättning tänker man vanligen på den språkliga överföringen av ett innehåll från ett språk till ett annat. Projektet, som behandlar texter och översättare, läsare och beställare, ser dock översättning som ett historiskt fenomen.
Materialet utgörs av medeltida texter som översatts från latin till folkspråk och den huvudfråga som projektet ställer är vari behovet av folkspråkliga översättningar egentligen låg.En analys av detta kan sedan hjälpa oss att förstå skillnader i översättningsmetod. Projektet avser alltså att studera översättningar som en specifik mekanism i den medeltida europeiska text- och kulturhistorien, samt att diskutera vad företeelsen översättning stod för i det medeltida samhället.
Genom att svara p氓 fr氓gor som r枚r vilka texter som man i olika l盲nder valde att 枚vers盲tta, vilka 枚vers盲ttarna var, vilka motiv 枚vers盲ttarna hade med sina produkter, vilken publik 枚vers盲ttarna hade i 氓tanke, och vilka som beg盲rde 枚vers盲ttningar, kommer projektet att kunna diskutera vad f枚reteelsen 枚vers盲ttning stod f枚r i det medeltida samh盲llet. Utg氓ngspunkten 盲r att 枚vers盲ttning p氓 m氓nga s盲tt pr盲glade medeltiden, t.ex. s氓 spreds id茅er och tankar till olika spr氓k och nya mottagare genom att 枚vers盲ttare f枚rmedlade den latinska l盲rdomen till folkspr氓k. 脰vers盲ttning ses allts氓 i projektet som centralt f枚r spridningen av medeltida 氓sk氓dningar. Projektet koncentrerar sig p氓 de bakomliggande mekanismer som f枚rklarar hur religi枚sa och vetenskapliga texter p氓 latin, dvs. p氓 kyrkan och l盲rdomens spr氓k, under 1200-, 1300-, och 1400-talen b枚rjade 氓terges p氓 olika folkspr氓k, dvs. p氓 lekm盲nnens spr氓k. Projektet avser att visa att fast盲n mekanismerna var annorlunda i olika spr氓komr氓den, t.ex. kan man se olika f枚rh氓llningss盲tt till 枚vers盲ttning i Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, England och Skandinavien, s氓 f枚ljde 枚vers盲ttarna ett gemensamt m枚nster. D盲rf枚r ska 枚versatta texter snarast analyseras som artefakter vilka kan l盲ra oss att f枚rst氓 kulturell och intellektuell spridning, b氓de i tid och rum. Sett ur detta perspektiv blir 枚vers盲ttningarna betydelsefulla forskningsobjekt f枚r att f枚rst氓 medeltidens kultur- och vetenskapshistoria.
Projektet avser s氓ledes att visa p氓 geografiska likheter och skillnader mellan 枚vers盲ttningsverksamheten i Europa. Genom att behandla ett mindre antal centrala latinska texter vilka introducerades p氓 folkspr氓k p氓 olika platser i Europa, t.ex. i Toscana, Kastilien, Norge, Frankrike och England kan man dra generella slutsatser om 枚vers盲ttningen som f枚reteelse i det medeltida Europa. Speciellt intresse kommer 盲gnas de argument f枚r och emot 枚vers盲ttning som m枚ter i f枚rord och kommentarer till de olika folkspr氓kliga produkterna. Ocks氓 enskilda handskrifter inneh氓llande 枚vers盲ttningar kommer att studeras, speciellt s氓dana handskrifter i vilka dedikationer riktade till 枚vers盲ttarnas mecenater 氓terfinns, kommer lyftas fram f枚r att h盲rigenom kunna visa p氓 mecenaternas roll f枚r att g枚ra vissa 枚vers盲ttningar allm盲nt k盲nda vilka ocks氓 ledde till ytterligare kopiering och spridning av dessa texter.
Projektet koncentreras s氓ledes p氓 hur f枚reteelsen 枚vers盲ttning skall betraktas under medeltiden, men studiet av dessa 枚vers盲ttningsmekanismer kan ocks氓 kopplas till annan idag p氓g氓ende 枚vers盲ttningsverksamhet. T.ex. kommer projektet dels att ber枚ra problem som r枚r skriv- och l盲skunskap (eng. literacy), dels att diskutera popularisering av vetenskap. Att 枚vers盲tta fr氓n latin till folkspr氓k betydde under medeltiden att 鈥漰opularisera鈥 klerkernas kunskap och l盲rdom till lekm盲nnens spr氓k, samt att sprida kunskapen utanf枚r skolor och universitet till en illitterat publik. Projektet kommer ocks氓 att visa p氓 den historiska betydelsen av 枚vers盲ttare som f枚rmedlare mellan samh盲lleliga grupper och bidra med ny kunskap till modern 枚vers盲ttningsteori. Inte minst genom att projektet kommer att presentera nytt och sp盲nnande material, men ocks氓, och kanske framf枚r allt, genom att st盲lla fr氓gan om vad en 枚vers盲ttning 盲r p氓 sin spets.
脛mnen: Historie盲mnen, Id茅- o l盲rdomshistoria / Id茅historia, Bok- och bibliotekshistoria
