Forskningsprojekt
I kloroplasterna sker hos högre växter de fotosyntetiska reaktionerna som ger kolhydrater med syrgas som biprodukt. Denna organell består av flera olika membraner, som bildar en mycket sinnrik struktur för att på bästa sätt fånga upp solens energi.
Det inre membranet, tylakoidmembranet, bildar två typer av regioner, en struktur med staplade membraner, som kallas för grana, och ett utdraget lamellmembran, som kallas för stroma. Tylakoidmembranet innesluter den så kallade lumen. Detta inneslutna område har sedan länge varit känt som ett slags 鈥減rotonlager鈥 där dessa pumpas in under den fotosyntetiska ljusreaktionen. När dessa sedan släpps ut genom ett speciellt ATP-syntetiserande komplex bildas den energirika föreningen ATP.
I mitten av 1990-talet kunde forskargruppen visa att detta protonlager 盲ven inneh氓ller en rad olika proteiner. Genom att utveckla en specifik separationsmetod och sedan separera inneh氓llet genom tv氓dimensionella geler fann vi att det fanns n盲rmare 100 olika proteiner i lumen. Denna uppt盲ckt 盲ndrade i ett slag helt uppfattningen av denna del av den fotosyntetiska processen. Fr氓gan 盲r nu ist盲llet vad g枚r alla dessa proteiner i lumen? Det 盲r flera mycket ovanliga proteiner som identifierats, dock har de flesta helt ok盲nda funktioner.
Forskargruppen vill nu genomf枚ra specifika funktionsanalyser av dessa proteiner f枚r att f枚rst氓 vad de g枚r och varf枚r de finns just i lumen. N氓gra av delm氓len 盲r: 1. Hur f枚r盲ndras lumenproteinerna under olika stress (ljus, kyla) situationer? 2. Vad h盲nder med lumen om n氓got eller n氓gra av proteinerna muteras bort? Kan andra proteiner 枚verta deras funktioner?