91传媒在线

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Rationalitetens dynamik

Forskningsprojekt Projektet sammanför två typer av filosofisk teoribildning som hittills utvecklats oberoende av varandra. En central uppgift är att vidareutveckla en relativt ny typ av teori, den s.k. 鈥漛ootstrapteorin鈥.

Det är en teori som anger generella krav som förändringar av metoder och andra rationalitetsstandarder bör uppfylla för att vara rationella. Grundidén är att någon kan använda vissa av sina standarder för att bedöma att en förändring av vissa andra standarder är rationell, men att det inte behöver finnas någon oföränderlig kärna av standarder som ligger till grund för rationaliteten för varje sådan förändring. En utvecklad teori skulle utgöra ett viktigt bidrag till förståelsen av hur vetenskaplig forskning också resulterar i nya insikter om hur forskningen om dessa objekt rationellt bör bedrivas.

Projektansvarig

Jonas Nilsson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 99 90

笔谤辞箩别办迟枚惫别谤蝉颈办迟

Projektperiod:

2009-01-01 2011-12-31

Finansiering

Finans氓r , 2009, 2010, 2011

huvudman: Jonas Nilsson, finansiar: Vetenskapsr氓det, y2009: 739, y2010: 739, y2011: 739,

Medverkande institutioner och enheter vid Ume氓 universitet

Institutionen för idé- och samhällsstudier

贵辞谤蝉办苍颈苍驳蝉辞尘谤氓诲别

Filosofi och vetenskapsteori

Projektbeskrivning

Projektet sammanf枚r tv氓 typer av filosofisk teoribildning som hittills utvecklats oberoende av varandra. Den ena har sin bakgrund i vetenskapsfilosofiska diskussioner om hur vetenskapens metodregler och andra rationalitetsstandarder har utvecklats historiskt. Den andra typen av teoribildning utg枚rs av formella, logiska teorier om rationell f枚r盲ndring av 枚vertygelser och normer, som handlar om hur n氓gon t.ex. b枚r f枚r盲ndra sina 枚vertygelser n盲r man f氓r ny information. Hit h枚r ocks氓 formella teorier inom AI-forskningen som beskriver t盲nkande och handlande agenters kognitiva struktur.

Ett viktigt tema i vetenskapshistoriska och -filosofiska unders枚kningar har varit att det inte bara 盲r vetenskapliga teorier som utvecklats historiskt, utan att ocks氓 vetenskapens metoder har f枚r盲ndrats. Accepterade metoder utg枚r standarder f枚r vad som betraktas som rationellt inom forskning. En viktig vetenskapsfilosofisk uppgift 盲r att f枚rs枚ka f枚rst氓 hur s氓dana f枚r盲ndringar av vetenskapliga metodregler sj盲lva kan vara rationella. Vetenskapsfilosofiska studier av s氓dana f枚r盲ndringar har ofta utgjorts av fallstudier h盲mtade ur vetenskapshistorien, och i litteraturen finns ett rikt utbud av s氓dana fallstudier och diskussioner omkring dem. Ifr氓ga om utvecklingen av generella teorier om rationella metodf枚r盲ndringar 盲r dock l盲get ett annat. De f氓 f枚rs枚k att formulera generella teorier som hittills gjorts 鈥 bl.a. av filosofer som Briskman och Laudan 鈥 brister b氓de ifr氓ga om precision och generalitet.

En central uppgift i det h盲r projektet 盲r att vidareutveckla en relativt ny typ av teori, den s.k. 鈥漛ootstrapteorin鈥. Det 盲r en teori som anger generella krav som f枚r盲ndringar av metoder och andra rationalitetsstandarder b枚r uppfylla f枚r att vara rationella. Grundid茅n 盲r att n氓gon kan anv盲nda vissa av sina standarder f枚r att bed枚ma att en f枚r盲ndring av vissa andra standarder 盲r rationell, men att det inte beh枚ver finnas n氓gon of枚r盲nderlig k盲rna av standarder som ligger till grund f枚r rationaliteten f枚r varje s氓dan f枚r盲ndring.

En utvecklad teori av detta slag skulle utg枚ra ett viktigt bidrag till f枚rst氓elsen av hur vetenskaplig forskning inte bara har resulterat i f枚rb盲ttrade kunskaper om forskningens objekt, utan ocks氓 i nya insikter om hur forskningen om dessa objekt rationellt b枚r bedrivas.

I formella teorier om 枚vertygelsef枚r盲ndring studeras bl.a. hur det 盲r rationellt f枚r n氓gon att revidera sina 枚vertygelser n盲r man f氓r ny information som strider emot n氓got man hittills trott. I dessa teorier finns precisa formuleringar av olika typer av f枚r盲ndringar, och f枚rslag till principer som b枚r karakterisera rationella f枚r盲ndringar. En stor m盲ngd teoretiska resultat har uppn氓tts, och teorierna har till盲mpats p氓 m氓nga omr氓den inom exempelvis filosofi, informatik och kognitionsvetenskap. Inom AI-forskningen har den s.k. 鈥滲DI-modellen鈥 (belief, desire, intention) utvecklats f枚r att beskriva hur agenters 枚vertygelser, m氓ls盲ttningar och intentioner f枚r盲ndras och samverkar med varandra.

En viktig del av projektet best氓r i att f枚rs枚ka vidareutveckla den s.k. 鈥漛ootstrapteorin鈥. En sak som kommer att unders枚kas 盲r om man kan utveckla bootstrapteorin om metodf枚r盲ndring genom att anv盲nda begrepp, principer och modeller som utvecklats f枚r formella teorier om f枚r盲ndring av 枚vertygelser och intentioner. En relaterad del av projektet syftar till att unders枚ka om man kan ge en formell eller logisk represention av en s氓dan bootstrapteori inom ramen f枚r AI-forskningens BDI-modell.

I projektet relateras tv氓 forskningsomr氓den som hittills behandlats isolerade fr氓n varandra, och f枚rhoppningen 盲r att det leder till resultat som 盲r fruktbara b氓de f枚r vetenskapsfilosofiska diskussioner om rationalitet och utvecklingen av formella teorier om rationell f枚r盲ndring av 枚vertygelser, intentioner och normer. Resultaten av forskningen ska i f枚rsta hand utarbetas f枚r att presenteras i internationella tidskrifter och vid konferenser.

Senast uppdaterad: 2019-09-18