Forskningsprojekt Projektet har sin utgångspunkt i det faktum att de uppdrag som föreläggs Sametinget (här fokuserat på kulturpolitiken) inte alltid har tydliga definitioner och avgränsningar. Det finns också påtagliga skillnader i Sverige, Norge och Finland.
I slutrapporten från regeringens urfolksdelegation (mars 2005) konstateras att svensk samepolitik genomgått stora förändringar under den senaste tioårsperioden. Det har blivit ett ökat samiskt självbestämmande, vilket för med sig ett större ansvar. Ett tillrättaläggande av bristande definitioner och avgränsingar är högst väsentligt för att resurser och uppdrag ska kunna synkroniseras. Projektet skapar möjligheter för långsiktig planering och utveckling. Det tydliggör också relationen mellan behov och resurser.
Finans氓r , 2005, 2006
huvudman: CeSam, finansiar: Sametingets Kulturr氓d, y2005: 273, y2006: 285,
huvudman: CeSam, finansiar: Statens Kulturr氓d, y2005: 100, y2006: 100,
Fr氓n samiskt h氓ll finns en 枚nskan om att p氓 ett b盲ttre s盲tt kunna p氓verka framtidens strategier med betydelse f枚r den samiska kulturen och det samiska samh盲llet. En samnordisk kulturpolitik har under en tid l氓ng diskuterats i samiska forum s氓som Sametingen, Samisk parlamentarisk r氓d (SPR), samiska organisationer o.s.v. Sametingen har under m氓nga 氓r arbetat f枚r att f枚rs枚ka samordna olika typer av utvecklingsarbete t.ex. genom att i olika forum lyfta fram samiska fr氓gor av samnordisk karakt盲r. Dock har detta arbete endast kunna ske i begr盲nsad form, fr盲mst beroende p氓 att resurserna 盲r otillr盲ckliga f枚r denna typ av verksamhet.
Regeringens urfolksdelegation konstaterar vidare att den svenska staten har ett historiskt ansvar f枚r kolonisationens konsekvenser. Exploateringen av land och vatten har lett till konflikter som fortfarande v盲ntar p氓 sin l枚sning. Samefolket har blivit en minoritet i sitt traditionella omr氓de och kommer s盲llan till tals i den demokratiska processen. Fr氓nvaron av samerna i svensk historieskrivning och skolundervisning har lett till ett svalt engagemang i samh盲llsdebatten samt okunskap och f枚rdomar om den samiska kulturen hos den svenska allm盲nheten. Mycket av samernas traditionella kunskap har g氓tt f枚rlorad. Detta 盲r inte endast en f枚rlust f枚r samerna. Samiska v盲rderingar och kunskap g盲llande milj枚, natur, h盲lsa, familj och samh盲lle har ett allm盲nm盲nskligt v盲rde. D盲rf枚r sl氓r delegationen fast att det finns ett fortsatt behov av att regeringen tillsammans med Riksdag och Sameting 枚kar kunskaperna och medvetenheten om samerna som urfolk b氓de bland beslutsfattare och allm盲nheten i stort.
Urfolksdelegationen sl氓r i sina rekommendationer fast att det beh枚vs en mer enhetlig och sammanh氓llen nordisk samepolitik. Sametingen i Sverige, Norge och Finland har genom sitt gemensamma politiska organ, Samisk parlamentarisk r氓d, vid flera tillf盲llen satt fokus p氓 problemst盲llningar av gemensam karakt盲r g盲llande utvecklingsarbete innanf枚r samisk kultur. F枚resatsen 盲r att med gemensam kraft och gemensamma strategier verka f枚r en samordnad utveckling och definition av den kulturpolitiska agendan i de ber枚rda l盲nderna. S氓ledes blir ett samnordiskt perspektiv en given f枚ruts盲ttning f枚r arbetet.
Forskningsbaserad kunskap har f氓tt allt st枚rre betydelse inom ett 枚kat antal samh盲llsomr氓den. Det har i m氓nga sammanhang p氓talats att det finns brister i kunskapen om samiska f枚rh氓llanden. Det 盲r d盲rf枚r n枚dv盲ndigt att den akademiska forskningen beaktar samernas historia, spr氓k, kultur och samh盲lle. Det beh枚vs b盲ttre information och en allm盲nt st枚rre kunskap om det samiska samh盲llet och om relationen minoritets - majoritetssamh盲lle i Sverige. S氓v盲l det svenska som det samiska samh盲llet, beslutsfattare, forskare, l盲rare, politiker, utredare, tj盲nstem盲n och 氓tskilliga andra, saknar m氓nga g氓nger 枚nskv盲rd kunskap f枚r att kunna hantera de 盲renden som ber枚r de samiska fr氓gorna. Detta utg枚r en central utmaning f枚r forskningen men f枚r att en verklig f枚r盲ndring ska komma till st氓nd beh枚ver forskningen med samisk tematik f枚rst盲rkas, koordineras och utvecklas. D盲rtill beh枚ver m枚jligheterna att bist氓 samiska och samh盲lleliga instanser med information f枚rb盲ttras. Problemen med f枚rmedlingen av forskningsresultat har p氓talats under flera decennier men kvarst氓r till sina v盲sentliga delar fortfarande ol枚sta. M氓nga svenska samh盲llsomr氓den ber枚rs av den samiska tematiken och ett brett spektrum av forskningsinsatser utg枚r grunden i den akademiska v盲rldens f枚rs枚k att belysa, analysera och bist氓 i dessa fr氓gor. Utifr氓n detta ans枚ker Center f枚r samisk forskning vid Ume氓 universitet (CeSam) om medel f枚r ett forskningsbaserat projekt i syfte att sammanst盲lla en forskningsrapport: 鈥漇amisk kultur i ett nordiskt perspektiv鈥.
Forskarsamh盲llet har gjort avsev盲rda ansatser att utveckla former och metoder f枚r studier av det cirkumpol盲ra omr氓dets ursprungsbefolkningar. Man har konstaterat att det 盲r sv氓rt att p氓 ett korrekt s盲tt unders枚ka, beskriva och utv盲rdera levnadsf枚rh氓llandenas f枚r盲ndringar. En av de viktigaste ansatserna att konceptualisera metoder och teorier under senare 氓r 盲r det s氓 kallade SLiCA-projektet, The Survey of Living Conditions in the Arctic. Efter ett omfattande f枚rarbete presenterades tolv huvudomr氓den, som man m氓ste f枚rh氓lla sig till n盲r man diskuterar och analyserar problematiken kring livsvillkoren i det cirkumpol盲ra omr氓det. Men det 盲r inte bara strukturen som 盲r viktig, utan det kr盲vs ocks氓 en 枚kad medvetenhet om vilka parametrar som b盲st beskriver de olika delomr氓dena och om hur de f枚rh氓ller sig till varandra. En av dessa behandlar kulturen.
I november 2004 publicerades Arctic Human Development Report. Det 盲r en sammanst盲llning som Arktiska R氓det tagit fram som underlag f枚r framtidens forskning i och om det circumpol盲ra omr氓det. Rapporten kommer att bli ett viktigt policydokument f枚r s氓v盲l politiska som akademiska beslutsfattare. Den kommer med l氓ngtg氓ende f枚rslag p氓 hur den framtida arktiska forskningen ska struktureras. Rapporten sl氓r fast att det arktiska omr氓det idag genomg氓r en b氓de hastig och stressande f枚r盲ndringsprocess som innefattar kulturell utveckling.
Forskningsrapporten, som blir huvudresultatet av detta projekt, skall utf枚ras av Karin Mannela Gaup i regi av CeSam under ledning av Peter Sk枚ld (f枚rest氓ndare f枚r CeSam). Karin Mannela Gaup har under de senaste 氓ren varit anst盲lld vid Sametinget i Sverige som kulturhandl盲ggare. Hon 盲r utbildad vid Troms枚 Universitet och avlade slutexamen f枚r en cand.polit.grad innanf枚r socialantropologi/Samiska studier i april 氓r 2000 med avhandlingen: De icke rensk枚tande samernas situation i Nord Sverige. Genom sin utbildning vid Troms枚 universitet uppfyller hon de krav som ligger till grund f枚r att utf枚ra ett forskningsarbete. Projektet avser att bedrivas under perioden 1 juli 2005 till 30 juni 2006, totalt 12 m氓nader.
Forskningsrapporten
Forskningsarbetet skall ta utg氓ngspunkt i de olika l盲ndernas budgetpropositioner, regleringsbrev och andra 枚verordnade styrdokument samt de resurser som finns till f枚rfogande, som s盲tter ramarna f枚r kulturutveckling. En viktig del i arbetet blir att analysera kulturbegreppet 鈥 dels fr氓n statsmakternas sida men ocks氓 i de samiska kulturpolitiska handlingsplanerna i respektive land. Projektet avser att kunna precisera flera akt枚rsdefinitioner. Det 盲r angel盲get att se vilken 枚verensst盲mmelse som finns mellan de statliga regleringsbreven och Sametingens handlingsplaner. Vidare b枚r man unders枚ka hur den samiska kulturen definieras och avgr盲nsas inom den samiska f枚rvaltningen i respektive land.
I en forskningsrapport som bygger p氓 en j盲mf枚relseanalys mellan l盲nderna i S谩pmi finns det m枚jligheter att sammanst盲lla och f枚rtydliga de gemensamma samiska strategierna, men ocks氓 peka p氓 de problemst盲llningar som finns innanf枚r kulturpolitiken. Samisk parlamentariskt r氓d har under en tid haft fokus p氓 kultur i ett samnordiskt perspektiv. Man pekar p氓 behoven av gemensamma strategier f枚r utvecklingen av insatser inom det samiska kulturomr氓det. F枚r att avgr盲nsa rapporten skall fokus ligga p氓 de fr氓gor som SPR under senaste tiden haft p氓 sitt bord innanf枚r omr氓det kultur. Dessa 盲r:
- Fr氓gor som r枚r samisk teaterutbildning
- Samisk kulturminnesf枚rvaltning och en st盲rkt gemensam samisk kulturminnesv氓rd i S谩pmi
- Samisk parlamentariskt r氓ds mediastrategi
- Samisk forskning
Genom att ta utg氓ngspunkt innanf枚r dessa omr氓den finns m枚jligheter att bl.a. peka p氓 Sametingens legitimitet med h盲nsyn till medelsf枚rdelningen.
Samisk teaterutbildning
Genom att medel som finns till f枚rfogande f枚r t.ex. teaterverksamhet p氓 svensk sida redan 盲r destinerade utav Kulturdepartementet, begr盲nsas Sametingets m枚jligheter att aktivt verka f枚r en utveckling av omr氓det. Samisk Parlamentarisk R氓d st枚djer en etablering av nordisk teaterutbildning genom nordiskt samarbete mellan Samisk h枚gskola, Beaivv谩拧 S谩mi te谩hter och eventuellt andra samiska teatrar och teaterh枚gskolorna i Sverige, Finland, Norge och m枚jligen Ryssland.
Samisk kulturmilj枚v氓rd
N盲r det g盲ller fr氓gor som r枚r samisk kulturmilj枚v氓rd, finns stora skillnader mellan respektive Sameting. Medan man p氓 norsk sida har en avdelning med flera anst盲llda som handhar dessa fr氓gor ligger ansvaret p氓 svensk sida under Riksantikvarie盲mbetet, och Sametingets roll begr盲nsas till att vara remissinstans vid sidan av samiska intresseorganisationer. Samisk Parlamentarisk R氓d har konstaterat att samiska kulturminnen 盲r viktiga dokumentationsmaterial f枚r samisk historia och f枚rhistoria. Kulturminnena visar en samisk f枚rst氓else av landskap och natur, och landskapets och naturens betydelse f枚r ekonomiska, sociala och religi枚sa f枚rh氓llanden. P氓 det s盲ttet ing氓r kulturminnena i ett samtidssammanhang, genom att de bidrar till identitet, upplevelse av kulturell tillh枚righet och medvetenhet om beteende i och bruk av naturen. Samiska kulturminnen och kulturlandskap finns oavh盲ngiga av statsgr盲nser. Det 盲r naturligt och n枚dv盲ndigt att f枚rvaltningen av samiska kulturminnen och kulturlandskap ses i sammanhang over statsgr盲nserna. Kulturminnesv氓rd och f枚rvaltning av samiska kulturminnen och kulturmilj枚 盲r av stor betydelse f枚r den samiska samh盲llsutvecklingen. SPR menar vidare att det samiska folket b枚r sj盲lva m氓ste ges m枚jlighet att tillvarata och f枚rvalta sina kulturminnen och kr盲ver att det i de olika staterna nu etableras best盲mmelser f枚r samisk kulturminnesf枚rvaltning, d盲r samerna har myndighet 枚ver det egna kulturarvet.
Samisk mediastrategi
Samisk parlamentariskt r氓d l盲gger som grund att samerna som urfolk i fyra l盲nder har krav p氓 s盲rskilda 氓tg盲rder f枚r etablering av ett brett och m氓ngfaldigt samiskt medieutbud. Detta krav bygger p氓 nationella och internationella best盲mmelser om urfolksr盲ttigheter. M氓len f枚r samisk mediapolitik 盲r att s盲kra att samerna som ett folk kan fr盲mja och utveckla samiska medieutbud tv盲rs over landgr盲nserna, och s盲kra yttrandefriheten som en grundl盲ggande f枚ruts盲ttning f枚r en levande samisk demokrati. Vidare kommer det vara viktigt att s盲kra en saklig och allsidig information till alla samer och s盲kra och st盲rka samiskt samh盲llsliv, spr氓k och kulturell identitet. Samisk parlamentariskt r氓d ser det som en f枚ruts盲ttning att det samiska medieutbudet b枚r f枚rb盲ttras radikalt f枚r att kunna n氓 dessa m氓l. Det kommer att vara n枚dv盲ndigt att etablera ett ekonomiskt fundament som kommer att s盲kra dagliga samiska tidningsutgivelser och etablering av en egen samisk gemensam nordisk radio och TV-kanal.
Samisk forskningsstrategi
Samiska forskningsfr氓gor har fram till nu i princip begr盲nsat sig till en diskussion p氓 norsk sida. F枚r utveckling av samisk forskning 盲r det h枚gst n枚dv盲ndigt att f枚ra upp de samiska forskningsfr氓gorna i ett samnordiskt perspektiv. I den f枚rstudie som utredde f枚ruts盲ttningarna f枚r en samisk bibliografi i Sverige, p氓pekades att en s氓dan skulle komplettera sina motsvarigheter i Norge, Finland och Ryssland. P氓 s氓 s盲tt skulle ett samiskt perspektiv konkret kunna beaktas. N枚dv盲ndigheten av en likartad infrastruktur i de l盲nder som innefattas av S谩pmi 盲r 盲nnu tydligare n盲r det handlar om forskningen. Norge har tagit ett betydligt st枚rre ansvar f枚r den samiska forskningen, 盲n vad man har gjort p氓 finsk men framf枚r allt svensk sida. Den utredning som f枚regick Stortingsmedling nr. 34 (2001) syftar till att ge samisk h枚gre utbildning och forskning en genomt盲nkt struktur och en kvalitetsh枚jning. Vid de norska universiteten finns institutioner med ett s盲rskilt ansvar f枚r samisk forskning. Utredningen f盲ster stor uppm盲rksamhet vid rekryteringsproblematiken till h枚gre utbildning. Till antagning vid en del universitet och h枚gskolor till盲mpas s盲rskilda rekryteringsstrategier. H盲r utreds ocks氓 vilket ansvar departement och forskningsr氓d har f枚r samisk forskning. Vidare ber枚rs det nordiska samarbetet och ansatserna att medverka i det internationella samarbetet om ursprungsbefolkningar. Den norska regeringen, under statsminister Stoltenberg, lade i utredningen stor vikt vid olika samarbetsformer. Universitetet i Troms酶 gavs ett nationellt ansvar f枚r urfolksrelaterad forskning, utbildning och f枚rmedling, inklusive det samiska. V盲l tilltagna ekonomiska resurser st盲lldes till f枚rfogande, s氓 att kvalitetsreformen skulle kunna genomf枚ras.
Sverige har inte m盲ktat med att 氓stadkomma en struktur och koordination, liknande den i Norge och Finland. Forskning med samisk tematik bedrivs visserligen vid ett flertal universitet och h枚gskolor men verksamheterna saknar samordning. Forskare och doktorander hamnar g盲rna i en isolerad position vid respektive l盲ros盲te, eftersom de ofta 盲r de enda vid institutionen med en inriktning mot det samiska. Men om man lyfter blicken och betraktar de enskilda 盲mnesomr氓dena i ett nationellt eller 盲nnu hellre nordiskt perspektiv, finner de olika forskarna genast en st枚rre akademisk gemenskap. Denna 盲r mycket viktig att koordinera, s氓 att behov och resurser kan utnyttjas p氓 ett effektivt s盲tt. Detta leder till slutsatsen att Sverige beh枚ver avs盲tta resurser f枚r att fullt ut kunna delta i ett nordisk-samiskt samarbete och f枚r att b盲ttre kunna bedriva en samisk forskningsverksamhet som svarar mot de samh盲lleliga behoven.
Metoder
F枚r att utarbeta en forskningsrapport kr盲vs att man tar del i de 枚verordnade dokumenten som finns f枚r respektive land, s氓som budgetpropositioner, regleringsbrev o.s.v., f枚r att sedan g枚ra en j盲mf枚relse mellan dessa och de handlings- och strategiplaner som Sametingen beslutar om. Det kr盲vs ocks氓 en hospitering hos respektive Sameting f枚r att ta del i deras arbete innanf枚r Sametingens kulturpolitik.
F枚r att analysera det faktiska arbete och aktiviteter som f枚reg氓r innanf枚r kultursektorn i S谩pmi b枚r man utarbeta fr氓geformul盲r, som kan komplettera den grundl盲ggande empiriinsamlingen. Genom att arrangera seminarier skapas debattforum, d盲r kulturarbetare innanf枚r olika grenar kan presentera sina verksamheter, ide茅r och f枚rv盲ntningar. I analysen unders枚ks 枚verensst盲mmelsen mellan dessa och de faktiska m枚jligheter som finns f枚r utveckling innanf枚r respektive omr氓de.
(脛mnen: Freds- och utvecklingsforskning, Forskningspolitik, historia)
