91��ý����

Projektbeskrivning

Bakgrund
I den vetenskapliga litteraturen på området råder det delade meningar om hur skog och skogsbruk bäst kan bidra till landsbygdsutveckling. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på skogsnäringens betydelse för den lokala arbetsmarknaden och landsbygdens ekonomi, vilket inte längre är fruktbart då en hållbar landsbygdsutveckling implicerar mer än fokus på ekonomisk tillväxt. Hållbar utveckling inbegriper tre dimensioner (den ekologiska, sociala och ekonomiska) som alla samspelar och är ömsesidigt beroende av varandra, där den ekonomiska dimensionen ofta är avhängig de två förstnämnda. Detta perspektiv innefattar även ett förhållningssätt där ett ökat deltagande och delaktighet i kombination med ett aktivt ledarskap förväntas bidra till effektivare samverkan och långsiktigt hållbara beslut som är baserade på en gemensam samsyn. För en hållbar landsbygdsutveckling är det därmed centralt att i ökad utsträckning synliggöra och studera skogsekosystemets olika tjänster, inte minst de kulturella ekosystemtjänsterna som inbegriper skogens sociala värden. Vidare bör landsbygdsforskning i en svensk rural kontext i större utsträckning bidra till att ge en förståelse för det platsbundna och hur övergripande institutionella ramar som idag utgör hinder för utveckling av alternativa värden (i detta fall skogens sociala värden) kan behöva förändras för att rendera en hållbar landsbygdsutveckling. En kartläggning av privata enskilda skogsägare i både en urban och rural kontext blir i detta avseende synnerligen intressant.

Forskning rörande skogens sociala värden har hittills främst intresserat sig för rekreation och friluftsliv i tätortsnära skogar i anslutning till urbana miljöer. Skogens sociala värden i en mer rural kontext har däremot inte studerats i någon större utsträckning. Att vi i detta forskningsprojekt kopplar skogens sociala värden till en rural snarare än urban kontext, samt uppmärksammar de sociala värdenas betydelse för en hållbar landsbygdsutveckling bidrar till att minska inte en, utan två, identifierade kunskapsluckor. Genom att studera den privata enskilda skogsägarens möjligheter till, och behov av, samråd och dialog kring skogens sociala värden lokalt och regionalt bidrar detta projekt med ett underifrånperspektiv som utgör ett komplement till det myndighetsperspektiv Skogsstyrelsen gett i sin sammanställning.

Vad gäller privata enskilda skogsägare, så ser vi i dag en ökad andel skogsägare som äger skog men som inte bor på sin skogsfastighet, utan i en mer urban miljö. Tidigare forskning visar att skogsägare som bor i området eller i direkt anslutning till sin skogsfastighet ser annorlunda på sitt skogsinnehav och gör andra prioriteringar än de skogsägare som inte bor i anslutning till sitt skogsinnehav. Vilka konsekvenser detta kan tänkas få för en hållbar landsbygdsutveckling har emellertid inte explicit studerats närmre. Skogsägare som inte lever och verkar på sina skogsfastigheter på landsbygden påverkar genom sina val av brukningsmetoder den rurala kontexten, vilket direkt eller indirekt får ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser lokalt och regional. Detta kan i sin tur skapa motsättningar mellan dem och de skogsägare som bor i anslutning till sina skogsfastigheter då de förstnämnda oftast inte ingår i och aktivt deltar i den lokala rurala kontexten. Detta är något vi har för avsikt att undersöka närmre då det med stor sannolikhet påverkar förutsättningarna för samverkan och dialog kring skogens sociala värden, liksom möjligheterna till en hållbar landsbygdsutveckling.

Inom ramen för detta projekt kommer vi att utgå ifrån det ramverk som utarbetats av Emerson et al. 2011, då det är ett ramverk som specifikt fokuserar på just samarbete och deltagande. Vår empiri, det vill säga de privata enskilda skogsägarnas upplevda möjlighet till samverkan och dialog, liksom deras prioriteringar och behov kommer i vår tillämpning av ramverket att relateras till, och analyseras utifrån, de fyra element som Emerson et al. 2011 identifierat i sitt ramverk. Detta görs mer specifikt genom att vi empiriskt undersöker skogsägarnas upplevelser av processuella och institutionella arrangemang, befintligt (eller obefintligt) ledarskap, tillgänglig kunskap samt tillgång till olika typer av resurser. Utifrån denna empiri avser vi inte bara att analysera förutsättningarna för samverkan och dialog kring skogens sociala värden, utan även åskådliggöra resultaten av samverkan (eller brist på samverkan) samt relatera dessa resultat till hur de kan bidra till en hållbar landsbygdsutveckling.

Syfte
Projekts övergripande syfte är att kartlägga och analysera skogens sociala värden med utgångspunkt i den privata enskilda skogsägarens upplevelser, prioriteringar och behov. Syftet innefattar mer precist att undersöka vilka möjligheter till samverkan och dialog de privata enskilda skogsägarna anser sig ha, samt hur de uppfattar att skogens sociala värden kan rendera ”nya” varor och tjänster. Följande frågeställningar kommer att adresseras:

1) Vilken form av samverkan och dialog rörande skogens sociala värden efterfrågar de privata enskilda skogsägarna? Vilken roll och ansvar anser de sig själva ha i förhållande till kommun, länsstyrelse, Skogsstyrelsen och andra samhällsintressen? Skiljer sig detta åt beroende på om skogsägaren befinner sig i en rural eller urban kontext?

2) I vilken utsträckning uppfattar privata enskilda skogsägare att ett skogsbruk anpassat till sociala värden har möjlighet att generera ”nya” varor och tjänster? Skiljer sig uppfattningarna åt mellan skogsägare i en urban respektive rural kontext, och i så fall hur?

3) Om, och i så fall hur, relateras skogens sociala värden till en hållbar landsbygdsutveckling? Ser de privata enskilda skogsägarna olika möjligheter, utmaningar och hot beroende på om de själva befinner sig i en urban eller rural kontext?

��å���������������Ծ��Բ�
Vår målsättning är att detta projekt ska bidra till en hållbar landsbygdsutveckling genom att rendera ett kunskapsunderlag som kan utveckla samverkan och de metoder som används för dialog i besluts- och informationsprocesser, bevarande, förvaltnings- och förändringsprocesser rörande skogens sociala värden. Ett annat viktigt bidrag är att identifiera goda exempel på hur skogens sociala värden kan generera ”nya” varor och tjänster som sedan kan spridas mellan olika privata enskilda skogsägare och utvecklas utifrån rådande lokala och regionala förhållanden. Målgrupperna är främst privata enskilda skogsägare, skogsägarföreningar, beslutsfattare på olika politiska nivåer samt tjänstemän på skogsstyrelsen.

Projektorganisation
Dr Therese Bjärstig kommer att leda projektet, och vara den som i huvudsak ansvarar för utformning av intervjufrågor, intervjumanual och genomförandet av intervjuerna. Dr Lina Holmgren kommer att bistå i processen, och då framförallt i bearbetning och analys av det empiriska materialet. Målet är att producera tre vetenskapliga publikationer, samt en populärvetenskaplig publikation på svenska som sammanfattar de huvudsakliga resultaten från artiklarna. Forskarna kommer att vara huvudansvariga för var sin artikel, samt samförfatta en av artiklarna under ledning av Bjärstig. Den populärvetenskapliga rapporten kommer Bjärstig i huvudsak ansvara för.

Kommunikation
Vår ambition är att sprida resultatet från projektet så väl vetenskapligt som mer praktiskt. Vetenskapliga publikationer i form av 3 artiklar i internationella granskade står för den vetenskapliga biten, medan en populärvetenskaplig publikation på svenska som sammanfattar dess artiklar och kommer med konkreta rekommendationer främst kommer att rikta sig till och spridas blad berörda aktörer nationellt. Vi kommer att delta vid internationella- och nationella konferenser, seminarier och informationsträffar i syfte att sprida resultatet av forskningen. Vi kommer även att delta och presentera forskningen lokalt och regionalt i en rad olika sammanhang för att nå en så bred publik som möjligt. Resultatet av forskningen kommer att vara av intresse för tjänstemän och politiker vid kommuner och landsting, men även tjänstemän vi Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Tillväxtverket, Jordbruksverket, Skogsägarföreningar, enskilda markägare och den breda allmänheten kommer att kunna dra nytta av forskningen på ett handfast sätt då den förväntas rendera kunskap både om hur samverkan och dialog rörande skogens sociala värden kan förbättras, samtidigt som goda exempel kommer att lyftas fram. Forskningsprojektet kommer att avrapporteras till Skogssällskapet i september 2015, och en slutrapport kommer året därpå.

Förväntad slutprodukt
En slutrapport kommer att sammanställas i enligt den mall som tillhandahålls av Skogssällskapet. Vi kommer även att skriva en populärvetenskaplig rapport på svenska som sammanfattar de 3 planerade vetenskapliga publikationerna på engelska. Vi hoppas även etablera relevanta kontakter och nätverk för att ta kunna ta forskningen rörande skogens sociala värden vidare i framtida forskningsprojekt.


Nyckelord: Sociala värden, skogsägare, landsbygdsutveckling, samarbete, dialog