Ungdomars psykiska hälsa under hög- och lågkonjunktur
Forskningsprojekt
Ungdomars psykiska ohälsa är ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och internationellt. Vilka faktorer har betydelse för ungdomars psykiska hälsa under hög- och lågkonjunktur?
Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar har tidigare visat sig ha koppling till socioekonomi, till exempel fattigdom i familjen. Projektet undersöker hur barns och ungdomars psykiska hälsa hänger samman med makroekonomiska förändringar på nationell eller internationell nivå på lång sikt, och riskfaktorer och skyddsfaktorer hos individen, familjen samt på nationell nivå.
笔谤辞箩别办迟枚惫别谤蝉颈办迟
Projektperiod:
2016-02-01 鈥
2019-12-31
Finansiering
Forte, 2016-2019: 4 030 000 kr
Medverkande institutioner och enheter vid Ume氓 universitet
Denna studie anv盲nder internationella folkh盲lsoenk盲ter f枚r att internationellt j盲mf枚ra hur faktorer relaterar till sj盲lvrapporterad psykisk h盲lsa.
Psykisk oh盲lsa bland barn och ungdomar har visat sig ha koppling till socioekonomi, som fattigdom i familjen. Viss forskning tyder p氓 att psykisk oh盲lsa ocks氓 skulle kunna kopplas till ekonomisk l氓gkonjunktur och nationella arbetsl枚shetsniv氓er, men det beh枚vs mer forskning som j盲mf枚r mellan l盲nder och 枚ver tid, samt om hur olika faktorer samverkar.
F枚rs盲mrad psykisk h盲lsa skulle kunna drabba ungdomar i familjer som direkt p氓verkas av f枚rs盲mrad ekonomi, men skulle ocks氓 kunna drabba bredare grupper. Det kan ocks氓 finnas specifika skyddsfaktorer eller riskfaktorer p氓 nationell och individuell niv氓 som kan f枚rklara varf枚r vissa ungdomar klarar sig bra 盲ven i sv氓ra tider, medan andra har det sv氓rt 盲ven under bra tider. Kunskap om s氓dana faktorer kan ge en god bas f枚r att utforma effektiva interventioner f枚r ungdomars psykiska h盲lsa.
Projektet avser att unders枚ka hur barns och ungdomars psykiska h盲lsa h盲nger samman med makroekonomiska f枚r盲ndringar p氓 nationell eller internationell niv氓 p氓 l氓ng sikt, och riskfaktorer och skyddsfaktorer hos individen, familjen samt p氓 nationell niv氓.
Projektet bygger p氓 flera datamaterial som kombineras. Individdata om barns och ungdomars psykiska h盲lsa och familjef枚rh氓llanden h盲mtas i f枚rsta hand fr氓n V盲rldsh盲lsoorganisationens enk盲tstudie 鈥漇kolbarns H盲lsovanor鈥 som genomf枚rs vart fj盲rde 氓r sen 1983 i ett stort antal l盲nder i Europa och Nordamerika, bland 11-, 13- och 15-氓ringar. Analyser g枚rs 盲ven p氓 den yngsta 氓ldersgruppen i den europeiska enk盲ten 鈥淓uropean Social Surveys鈥 (ESS) och den internationella enk盲ten Global School Health Survey (GSHS). Statistik om ekonomiska och sociala faktorer p氓 landsniv氓 h盲mtas fr氓n internationella organisationer som V盲rldsbanken, OECD, V盲rldsh盲lsoorganisationen och UNDP; samt fr氓n internationella enk盲tstudier som 鈥漌orld Value Surveys鈥.
Genom flerniv氓analyser testas makroekonomiska f枚r盲ndringar inom l盲nder och skillnader mellan l盲nder i relation till ungdomars psykiska h盲lsa, vilka faktorer som kan f枚rklara ett s氓nt samband, och om det finns riskfaktorer eller skyddsfaktorer som f枚rklarar att vissa ungdomar klarar sig b盲ttre eller s盲mre 盲n andra.