Forskningsprojekt Forskningsprojektets övergripande syfte är att undersöka dagens utvärderingssystem av grundskolan och studera systemens och dess produkters konsekvenser för skolans praktik.
Forskningsprojektet läggs upp som en fallstudie av fyra kommuners högstadieskolor (åk 7-9) och en fördjupad studie av åtta av dessa och där utvärderingsverksamhet under perioden 2010-2012 studeras. Jämförelser görs på både kommun- och skolnivå. Kommunerna väljs ut med avseende på storlek (två större städer och två förortskommuner eller pendlingskommuner), näringslivsstruktur (tjänste- resp. industristruktur), skolstruktur (andel friskolor) för att få variation i lokala förutsättningar och kontext.
Charlotta Edstr枚m
, F枚rvaltningsh枚gskolan, G枚teborgs universitet
F枚rv盲ntningarna p氓 utv盲rdering 盲r idag h枚ga och i den statliga skolpolitiken framst盲lls utv盲rderingar, inspektioner och uppf枚ljningar som verksamma redskap f枚r styrning, kontroll och utveckling av skolan. Utv盲rdering, som f氓tt en viktigare roll i en alltmer globaliserad utbildningspolitik (Hopmann, 2003; Ozga, 2009), f枚rv盲ntas bidra till att l枚sa m氓nga av utbildningssystemets och skolans problem (Jarl & R枚nnberg, 2010; prop. 2009/10:165; Segerholm, 2009). Idag har fler myndigheter till uppgift att arbeta med utv盲rdering (Skolverket), inspektion och kvalitetsgranskning (Skolinspektionen) 盲n tidigare. I statliga utredningar och t.ex. Skolinspektionens rapporter riktas kritik mot brister i kommuners och skolors utv盲rderingsarbete, vilket driver p氓 utvecklingen mot ytterligare utv盲rdering och granskning. Det som forskaren Mikael Power (1997) kallar 鈥漷he audit society鈥, en str盲van efter transparens, kontroll och ansvarsutkr盲vande med omfattande krav p氓 dokumentation, granskning och upp-f枚ljning, 氓terfinns p氓 m氓nga policyomr氓den. Utv盲rderingssamh盲llet breder ut sig och det 盲r framf枚rallt kontrollinriktad utv盲rdering och granskning som expanderat under senare 氓r (ibid.; Sahlin-Andersson, 2006). Men trots denna expansion sl盲par forskningen om utv盲rdering efter varf枚r det finns begr盲nsad kunskap om utv盲rderingssamh盲llets konsekvenser f枚r bl.a. skolans praktik.
Utvecklingen mot allt mer utv盲rdering och resultatuppf枚ljning kan bl.a. f枚rst氓s som en del i en v盲rldsomsp盲nnande nyliberal r枚relse som efterstr盲var marknadsanpassning och effektivisering, 枚kat lokalt ansvarstagande, samt f枚r盲ndrad statlig styrning och kontroll av skolan (Apple et al., 2003; Ball, 2000; Biesta, 2004; Daun, 2007; Moos, 2009; Vedung, 2010). I Sverige har det ocks氓 inneburit att skolans roll att utj盲mna social skillnader och att fostra elever till demokratiska medborgare har tonats ner.
Resultat fr氓n internationella m盲tningar och Skolinspektionens granskningar f氓r ofta stor uppm盲rksamhet i media och diskuteras flitigt bland skolpolitiska akt枚rer. S盲llan ifr氓gas盲tts utv盲rderingars och inspektioners relevans och kvalitet, vad som m盲ts och inte m盲ts. 脛n mer s盲llan diskuteras om en enskild utv盲rdering eller ett utv盲rderingssystem beh枚vs eftersom det tillh枚r normen att utv盲rdera och n氓got man f枚rv盲ntas g枚ra rutinm盲ssigt i dagens utv盲rderingssamh盲lle. Men bidrar utv盲rderingar, skolinspektioner och m盲tningar till att utveckla skolans praktik och hur g氓r det i s氓 fall till, eller 盲r skolan p氓 v盲g att bli s枚ndergranskad? I utv盲rderings- och granskningslitteraturen finns antaganden om b氓de positiva och negativa effekter av utv盲rdering och utv盲rderingssystem, men det finns f氓 empiriska studier att luta sig p氓. F枚religgande forskningsprojekt bidrar till att fylla n氓gra av dessa kunskapsluckor.
Forskningsprojektets 枚vergripande syfte 盲r att unders枚ka dagens utv盲rderingssystem av grundskolan och studera systemens och dess produkters konsekvenser f枚r skolans praktik. Projektet s枚ker svar p氓 tre 枚vergripande fr氓gor: Vad karakteriserar existerande utv盲rderingssystem och vilken kunskap och information genereras (inte)? Vilka funktioner fyller utv盲rderingar och utv盲rderingssystem i samband med styrning, ansvarsutkr盲vande och verksamhetsf枚r盲ndring? Vilka konsekvenser har olika utv盲rderingar och utv盲rderingssystem f枚r grundskolans praktik och akt枚rer (beslutsfattare, skolledare, l盲rare, f枚r盲ldrar och elever)?
Vi 盲r medvetna om att flera av forskningsprojektets centrala begrepp 盲r m氓ngtydiga och anv盲nds med delvis olika inneb枚rd eller inte alls av forskare i pedagogik, statsvetenskap, utv盲rdering och policyanalys. Med uppf枚ljning avses h盲r en systematisk insamling av data och med utv盲rdering en systematisk unders枚kning f枚r bed枚mning av nytta och v盲rde av ett utv盲rderingsobjekt d盲r uppf枚ljningsdata kan utg枚ra en del av underlaget. Olika former av tillsyn och inspektion f枚rst氓s som former av kontrollinriktad uppf枚ljning och utv盲rdering. Utv盲rderingssystem anv盲nds som paraplybegrepp f枚r olika uppf枚ljnings- och utv盲rderingssystem. Med utv盲rderingssystem avses dels system f枚r att strukturera och hantera 氓terkommande utv盲rderingar t.ex. Skolverkets och kommuners utv盲rderingar, dels utv盲rderings- och uppf枚ljningssystem som producerar l枚pande utv盲rderingsinformation, t.ex. Skolinspektion-ens l枚pande inspektion och SKLs 枚ppna j盲mf枚relser (Dahler-Larsen, 2006, 2007; Leeuw & Furubo, 2008; Rist & Stame, 2006).
De utv盲rderingssystem som kommer att studeras 盲r: PISAs, TIMSS, Skolverkets, Skolinspektionens och SKLs 枚ppna j盲mf枚relser, samt fyra kommuners (skoln盲mndernas, kommunala revisors och f枚rekommande trivselunders枚kningar) och 氓tta skolors egen utv盲rderingsverksamhet.
Projektet l盲ggs upp som en fallstudie av fyra kommuners skolor (氓k 7-9) och en f枚rdjupad studie av 氓tta av dessa och d盲r utv盲rderingsverksamhet under perioden 2010-2012 studeras n盲rmare. Den f枚rsta fr氓gan studeras med utg氓ngspunkt i f枚rekommande utv盲rderingssystem med hj盲lp av dokument och intervjuer med nyckelpersoner. Fr氓ga tv氓 och tre studeras ur ett flerakt枚rsperspektiv med hj盲lp av dokument, elektroniska enk盲ter riktad till l盲rare resp. skolledare, fokusgruppintervjuer med l盲rare, f枚r盲ldrar och elever, samt intervjuer med skolledare och kommunala och nationella beslutsfattare.
Vetenskapsr氓dets Resultatdialog
Hanberger, Anders; Hult, Agneta; Lundstr枚m, Ulf; et al.
Education Inquiry, Vol. 7, (2)
Hanberger, Anders
Education Inquiry, Vol. 7, (3) : 237-258
Lindgren, Lena; Hanberger, Anders; Lundstr枚m, Ulf
Education Inquiry, Co-Action Publishing 2016, Vol. 7, (3) : 259-281
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Lundstr枚m, Ulf
ECER, Dublin 23-26 August 2016
Hanberger, Anders; Carlbaum, Sara; Hult, Agneta; et al.
Education Inquiry, Co-Action Publishing 2016, Vol. 7, (3) : 349-371
Hanberger, Anders; Carlbaum, Sara; Hult, Agneta; et al.
Education Inquiry, Vol. 7, (3)
Hanberger, Anders
European Conference on Educational Research (ECER), Budapest, 8-11 September 2015
Hanberger, Anders
Policy & Politics Conference 2014, 16th and 17th September 2014, Bristol
Hanberger, Anders
11th EES Biennial Conference : 60-60
Lindgren, Lena; Hanberger, Anders
ECER 2014, The Past, the Present and the Future of Educational Research : 1-4
Hanberger, Anders; Lindgren, Lena; Lundstr枚m, Ulf
European Educational Research Journal (online), Vol. 13, (2) : 167-180
Hanberger, Anders
