Utveckling och utvärdering av metoder för insamling och analys av intervallsekvenser
Forskningsprojekt
Intervallsekvenser uppstår när en person 鈥漦nackar takten鈥 och försöker hålla ett visst föreskrivet tempo konstant, något som visat sig korrelera både med kognitiv förmåga och med anatomiska egenskaper i hjärnan.
Syftet med detta projekt är att systematiskt jämföra hur olika metoder påverkar hur 鈥漴ena鈥 estimaten blir med avseende på felvarians och på validitet vad gäller deras koppling till andra prestationsmått, som t ex kognitiva förmågor och andra former av timing. Projektet kommer bland annat att ge svar på hur mycket träning som behövs för en viss test-retest-reliabilitet och effekterna av olika former av motivation i form av belöningar och andra motiverande åtgärder t ex i form av instruktioner.
Intervallsekvenser 盲r de data som uppst氓r n盲r en person 鈥漦nackar takten鈥 och f枚rs枚ker h氓lla ett visst f枚reskrivet tempo konstant. S氓dana data insamlas och anv盲nds mycket ofta b氓de i grundforskning och i kliniska sammanhang. Det har nyligen visat sig att dessa data ocks氓 korrelerar b氓de med kognitiv f枚rm氓ga och med anatomiska egenskaper i hj盲rnan, n盲rmare best盲mt med densiteten av vit substans i vissa omr氓den i frontalloberna.
Detta betyder att exakt vilken eller vilka psykologiska egenskaper som intervallsekvenserna ger information om blir en synnerligen kritisk fr氓ga. Det finns sedan tidigare fr氓getecken kring hur metoderna f枚r insamlandet av intervallsekvenser p氓verkar resultaten, och vi har ocks氓 funnit att olika numeriska och statistiska metoder f枚r att analysera dem ger olika resultat.
Syftet med detta projekt 盲r d盲rf枚r att utnyttja den samlade kunskapen p氓 detta omr氓de 鈥 d盲r vi sj盲lva har en internationellt framst氓ende position 鈥 f枚r att systematiskt j盲mf枚ra hur olika metoder p氓verkar hur 鈥漴ena鈥 estimaten blir med avseende p氓 felvarians och p氓 validitet vad g盲ller deras koppling till andra prestationsm氓tt, som t ex kognitiva f枚rm氓gor och andra former av timing.
Projektet kommer att ge svar p氓
(1) effekter av olika mekaniska responsmetoder, som ger st枚rre eller mindre taktil 氓terkoppling, (2) manipulation av auditiv sensorisk 氓terkoppling, (3) manipulation av 氓terkopplingens ljudstyrka under olika betingelser, (4) hur mycket tr盲ning som beh枚vs f枚r en viss test-retest-reliabilitet (i form av marginal improvement function), (5) motivation, i form av kontinuerlig (med n氓gra sekunders mellanrum) och diskret (efter varje sekvens) 氓terkoppling om ens prestation, och i form av bel枚ningar och andra motiverande 氓tg盲rder t ex i form av instruktioner.
Slutligen kommer alla dessa effekter att utv盲rderas med ett antal olika beroendem氓tt fr氓n olika analysmetoder.