Nyheter

Nyheter/RSS nyheter Handelshögskolanen-usFri, 17 Oct 2025 02:02:46 +0200/nyheter/kor-du-elbil-pa-jobbet-det-kan-paverka-vilken-bil-du-koper-privat_12143598/Kör du elbil på jobbet? Det kan påverka vilken bil du köper privatHur kan fler börja köra elbil och hur kan producenterna hitta nya kunder? En ny avhandling vid Umeå universitet visar att personer som kör elbilar på jobbet ofta blir intresserade av att köpa elbil privat. Avhandlingen undersöker också hur normer, branding och spillover-effekter påverkar köpintresset för elbilar, och visar hur både företag och marknadsförare kan dra nytta av dessa effekter.Mon, 06 Oct 2025 09:53:09 +0200<p>Elbilar behövs för att minska växthusgasutsläppen från trafiksektorn. Samtidigt stiger de globala utsläppen fortfarande och alldeles för många köper nya bränslebilar. Hur kan man skapa större intresse för elbilar och hur kan producenterna hitta nya kunder? Det är huvudmotiveringen bakom Robin Herberts avhandling.</p><p class="quote-center">Jämfört med användningen av bränslebilar är användningen av elbilar det bättre alternativet för miljön</p><p>Robin Herbert, doktorand vid Handelshögskolan, har i sin avhandling i företagsekonomi med specialisering inom marknadsföring undersökt hur normer, branding och spillover påverkar köpintresset för elbilar. De undersökta spillover-effekterna handlar om att beteenden i ett sammanhang kan påverka beteenden i ett annat. Till exempel blir personer som kör elbil på jobbet ofta intresserade av att köpa en privat.</p><p>– Jämfört med användningen av bränslebilar är användningen av elbilar det bättre alternativet för miljön, säger Herbert.</p><p>Tidigare forskning visar även att luftkvalitén i städer förbättras ju mindre bränslebilar används. När man jämför bränslebilar med elbilar är elbilar tydligt mer hållbara, och Herbert argumenterar därför att man kan betrakta användning av elbilar som hållbar konsumtion.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ökar privat intresse</h2><p>Förvånansvärt lite forskning finns när det gäller elbilsbranding, processen bakom hur man bygger varumärken menar Herbert.</p><p>Herberts avhandling visar att företag med elbilsflotta kan dra nytta av denna effekt. När de anställdas värderingar och normer kring miljön ligger i linje med de värderingar som elbilarna förmedlar, representerar de företaget på ett positivt sätt menar han.</p><p>– Men utöver det har jag upptäckt många andra spännande saker, nämligen att en hel del elbilsanvändare i Sverige inte bryr sig om miljön, säger Herbert.</p><p>Det är ett av de mer överraskande resultaten. De flesta elbilsanvändare som inte bryr sig om miljön har inte valt att köra elbil, utan de kör elbil på jobbet där chefen har valt bilarna förklarar Herbert. Däremot visar hans avhandling att det även finns privata elbilsägare som har lågt miljöintresse.</p><p>– Här får man, i linje med tidigare forskning, anta att andra aspekter har varit avgörande för köpet, såsom låga driftskostnader, design, eller teknologisk utveckling, säger Herbert.</p><p>Resultaten visar också att det är väldigt viktigt att elbilsvarumärken upplevs som miljövänliga för att bli intressanta för miljövänliga personer.</p><p>– Oavsett motivationerna bakom ett bilköp, så är det viktigt att bränslebilar försvinner från våra gator på lång sikt. Därför har forskning en central roll i att göra elbilar intressantare för de som behöver köpa en bil, även i framtiden. Och de som är osäkra om de vill köpa en (till) bil, ska känna sig uppmuntrade att inte göra det, betonar Herbert slutligen.</p>/nyheter/kor-du-elbil-pa-jobbet-det-kan-paverka-vilken-bil-du-koper-privat_12143598//nyheter/kan-offentlig-upphandling-framja-jamstalldhet-i-naringslivet_12143409/Kan offentlig upphandling främja jämställdhet i näringslivet?I en ny rapport analyserar Sofia Lundberg och Tom Madell under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i näringslivet. Den huvudsakliga slutsatsen i rapporten är att offentlig upphandling i teorin kan användas för att främja kvinnors företagande - men att det i praktiken är svårt.Fri, 26 Sep 2025 12:57:44 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="02855fad-9359-42bf-8c7a-d52520079cac" data-contentname="Tom och Sofia">{}</div><p>Offentlig upphandling är i första hand ett sätt att organisera köp av varor och tjänster. Men både internationellt och nationellt ses det också som ett politiskt styrmedel för att driva på en samhällsförändring. Ett område som länge varit i fokus för just det är miljöfrågor. I ett nytt politiskt fokusområde undersöks det hur upphandling kan användas som medel för att skapa ökad jämställdhet och därigenom bidra till en mer könsbalanserad företagsstruktur.</p><p>På uppdrag av Tillväxtanalys har Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, skrivit en rapport där de studerar under vilka förutsättningar det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling i syfte att främja jämställdhet i näringslivet. I rapporten undersöks också olika upphandlingsformer och frågan om hur exempelvis lagen om offentlig upphandling (LOU) respektive lagen om valfrihetssystem (LOV) påverkar möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för företag som ägs och drivs av kvinnor. Studien analyserar inte själva målet – att skapa ett mer jämställt näringsliv – fokus är i stället hur man konkret kan använda offentlig upphandling för att bidra till det målet.</p><p>Rapportens huvudsakliga slutsats är att offentlig upphandling, givet sin omfattning och sitt strategiska handlingsutrymme, i teorin och under mycket specifika villkor, kan användas för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors företagande, men att detta i praktiken är svårt.</p><p> – En av förklaringarna finns i att det svenska och europeiska upphandlingsregelverket har sitt centrum i säkerställande av öppen konkurrens, transparens och likabehandling. Detta gör det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot könssammansättning i ägande och ledarskap, förklarar Tom.</p><p>– Även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det svårt att motivera detta som ett styrmedel. Andra styrmedel – som exempelvis skatter, subventioner eller avgifter – är sannolikt mer träffsäkra och kostnadseffektiva för att nå mål riktade mot ett mer könsbalanserat näringsliv. Som bäst kan offentlig upphandling förmodligen ses som ett komplement till andra styrmedel, menar Sofia.</p><p>I rapporten lyfts även att valfrihetssystem (LOV), som ofta används inom vård och omsorg, kan vara mer attraktiva för mindre företag.  </p><p>Detta är ett nytt politiskt fokusområde där det behövs mer forskning och djupare analyser. Inom projektet ”<a href="~/link/61ff24447eb847e88fc29614c6e1facf.aspx">Jämställd upphandling - juridiska och ekonomiska perspektiv på frågan om den offentliga upphandlingen kan driva omställning av ett obalanserat näringsliv?</a>” kommer dessa frågor analyseras vidare.</p>/nyheter/kan-offentlig-upphandling-framja-jamstalldhet-i-naringslivet_12143409//nyheter/varumarkesarbete-i-offentliga-verksamheter_12143237/Varumärkesarbete i offentliga verksamheterHur bygger man ett varumärke när man inte säljer en produkt, utan ett förtroende? Det är en av de frågor som Ulrika Leijerholt, universitetslektor vid Handelshögskolan i Umeå, forskar om. Men det stannar inte vid forskning. Det handlar också om att föra ut forskningen i praktiken.Tue, 23 Sep 2025 12:38:29 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a2b68f3c92d347e5a0c9b141109d1add/ulrika_leijerholt2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulrika Leijerholt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>”Ett starkt offentligt varumärke handlar inte om en logotyp eller en kampanj. Det handlar om människorna som jobbar där – deras förståelse, engagemang och stolthet över hur deras organisation bidrar i samhället,” säger Ulrika.</p><h3>Vad är den vanligaste missuppfattningen kring varumärkesarbete i offentlig sektor?</h3><p>– Jag skulle säga att många tror att varumärket inte är relevant för offentlig sektor, att det är något kommersiellt som bara handlar om att ”kränga en produkt” eller putsa en image. Men ser man till vad ett varumärke egentligen är, alltså de funktionella och känslomässiga kärnvärden som organisationens intressenter, som medarbetare, medborgare och finansiärer, förväntar sig uppleva när de möter oss, så är varumärkesfrågan minst lika relevant för offentlig sektor. Men man får passa sig för att likställa varumärkesarbetet i offentlig sektor med det i privata företag.</p><h3>Vad skiljer varumärkesarbete i offentlig sektor från hur det fungerar i privata företag?</h3><p>– Det finns flera skillnader. För privata företag handlar ett starkt varumärke om att kunna ta ett högre pris och få kunder att välja deras produkter framför konkurrenternas, alltså att särskilja sig och stärka sin konkurrenskraft. I offentlig sektor handlar varumärket främst om att skapa förtroende och legitimitet, men det spelar också en viktig roll för att attrahera och engagera medarbetare som vill bidra till det samhällsnyttiga uppdraget. På så sätt blir varumärket i offentlig sektor en central del både i relationen med medborgare och i den interna kulturen.</p><p>En annan skillnad är det interna perspektivet, där offentlig sektor faktiskt har en potentiell fördel. Medarbetarna drivs ofta av det samhällsnyttiga uppdraget, och det ger en stark grund för intern förankring av varumärket, en förankring som ligger naturligt i organisationens uppdrag och värderingar.</p><h3>Innan du började forska arbetade du länge utanför akademin. Hur påverkar det dig i ditt arbete?</h3><p>– Jag ser det som en styrka att det finns flera sätt att bidra som forskare. Jag har valt en väg som kanske skiljer sig från den traditionella akademiska karriären, med fokus på publiceringar och teoretisk fördjupning. Publiceringar är förstås viktiga, men jag tror också att ett modernt universitet ska präglas av mångfald i perspektiv, bakgrund och uttryckssätt. Det måste finnas utrymme för olika sätt att vara relevant, eftersom forskning kan göra skillnad på många sätt.</p><p>Jag älskar mötet mellan forskning och praktik. Jag vill se till att forskningen och teorierna når organisationer och mötesrum, och att det faktiskt leder till förändring. För mig gör forskningen verkligen skillnad när den möter vardagen i verksamheten. Jag ser mig själv som en brobyggare mellan akademi och praktik, och det är min drivkraft.</p><h3>Hur tar det sig uttryck?</h3><p>– Det märks både i min undervisning och forskning. I forskningen vill jag arbeta med projekt i nära samarbete med organisationer där det blir en win-win för båda parter. Dessutom finns mycket forskning som aldrig når ut i samhället på ett anpassat sätt. I mitt forskningsämne visste man till exempel redan i början av 2000-talet hur viktigt det är att samordna kommunikation och HR för att förankra varumärket internt. Men i många organisationer har kopplingen mellan HR och kommunikation kommit i fokus först de senaste åren, och många organisationer saknar den fortfarande helt.</p><p>Ett initiativ jag är särskilt stolt över är nätverket jag startade 2023 tillsammans med en tidigare kollega, Klara Brorsson. Syftet var att skapa en mötesplats för forskning och praktik att utbyta kunskap och erfarenheter, och med koppling till Handelshögskolan. Idag har Mötesplats varumärken offentlig sektor över 200 medlemmar från hela Sverige – från regioner, kommuner, universitet, Polisen och många myndigheter. Vi håller regelbundet seminarier och vill fortsätta vidareutveckla nätverket till ett levande forum för varumärkesfrågor i offentlig sektor.</p><p>Jag samarbetar också gärna med organisationer. Till exempel har vi tillsammans med Thomas Hansen, kommunikationsdirektör på Umeå kommun, och Jessica Larsson Svanlund, Sveriges Kommunikatörer Norra, arrangerat events där våra studenter möter yrkesverksamma inom kommunikation. Jag samarbetar ofta med företag i mina kurser där studenter arbetar med praktiska case utifrån företagens och organisationernas behov och utmaningar. Jag föreläser också utanför universitetet och deltar på olika seminarier och event.</p><h3>Vilken förändring eller utveckling inom varumärkesarbete i offentlig sektor hoppas du mest få vara med och bidra till de närmaste åren?</h3><p>– Oj, en stor fråga. Men jag vill fortsätta arbeta för att stärka den interna förankringen av varumärket. Att flytta fokus från att se varumärket som ett verktyg för att förbättra en image, till att se det som ett arbetssätt för att skapa en stark, attraktiv identitet som vägleder det dagliga arbetet och bygger förtroende för det offentliga.</p><h3>Och om den som läser det här vill komma igång med varumärkesarbete i den offentliga verksamhet, var börjar man?</h3><p>– Jag tror att det viktigaste är först och främst att få med ledningen in i en förståelse för vad ett varumärke faktiskt är och hur det kan bidra med värde i en offentlig organisation. Sen handlar det mycket om att faktiskt diskutera vilka värden vi står för som organisation, och hur vi vill upplevas. Utifrån det har man en bra startpunkt att jobba vidare. Men man måste också komma ihåg att varumärkesarbetet inte är något man gör en gång och sedan är det klart, det viktigaste arbetet är hur man integrerar det i organisationen och dess vardag. Det är en kontinuerlig process och ett långsiktigt arbete.</p>/nyheter/varumarkesarbete-i-offentliga-verksamheter_12143237//nyheter/nytt-program-i-offentlig-upphandling---ett-banbrytande-initiativ_12142907/Ny utbildning i offentlig upphandling - ett banbrytande initiativFrån och med hösten 2026 lanserar Handelshögskolan vid Umeå universitet ett helt nytt magisterprogram i offentlig upphandling - ett ortsoberoende distansprogram som markerar ett historiskt steg för svensk högre utbildning. Samtidigt inrättas offentlig upphandling som huvudområde.Tue, 23 Sep 2025 14:35:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/890d87a889b3408580015b9e6208e920/sofia_lundberg_och_tom_madell.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Lundberg och Tom Madell.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Gronborg</span></div></div><p>Programmet är det första i sitt slag i Sverige och kommer att leda till en filosofie magisterexamen i offentlig upphandling. Det riktar sig både till yrkesverksamma och utexaminerade från exempelvis civilekonom-, civilingenjörs- eller samhällsvetenskapliga kandidatprogram, och ges med både hel- och halvfart för att möta olika behov. Det nya magisterprogrammet är tvärvetenskapligt och vilar på vetenskaplig grund och en stark forskningsmiljö där bland annat nationalekonomi, juridik och informatik ingår. Bakom utvecklingen av programmet står bland annat Sofia Lundberg, professor i Nationalekonomi, och Tom Madell, professor vid Juridiska institutionen, som även är programansvariga.</p><h3>På vilket sätt tror ni att detta program kommer att påverka kompetensförsörjningen inom offentlig sektor och näringsliv?</h3><p>– Nationellt och internationellt är efterfrågan på upphandlare hög och fortsätter att växa. Anledningen till den ökande efterfrågan är att offentlig upphandling är ett växande område där upphandlarnas strategiska roll får ökad betydelse och kraven på att professionalisera rollen ökar. Efterfrågan på upphandlare ökar och arbetsmarknaden för den som vill arbeta med detta och har rätt kompetens är god. Detta till trots saknar Sverige program i offentlig upphandling på universitetsnivå. Bland praktiker och branschorganisationer har frågan om utbildning i offentlig upphandling lyfts vid upprepade tillfällen samtidigt som undersökningar visar att leverantörssidan efterfrågar att kompetensen på upphandlarsidan behöver blir bättre. Sveriges offentliga inköpare (SOI) har tagit fram en kompetensprofil för offentliga inköpare. Profilen spänner över 13 vetenskapliga områden och speglar en komplex och utmanade roll som är av alltmer central betydelse i offentliga organisationer. När komplexiteten och kraven ökar följer höjda kompetensbehov. Programmet täcker inte alla de 13 områden som anges av SOI, men ger en bredare kompetens än vad de kurser som finns idag gör. Inrättandet av huvudområdet är en förutsättning för den breda ingången till programmet. Omkring 4 000 organisationer i Sverige omfattas av lagstiftningen och de organiserar regelbundet offentliga upphandlingar eller valfrihetssystem, svarar Sofia och Tom.</p><p>Offentlig upphandling, som regleras av EU-direktiv och svensk lagstiftning, är strategiskt viktigt område. Det motsvarar omkring 900 miljarder kronor årligen i Sverige - nästan 18 procent av BNP och omfattar allt från relativt standardiserade produkter till komplexa tjänster och byggentreprenader. Genom programmet får studenterna fördjupad kunskap om upphandlingens juridiska, samhällsekonomiska och digitala dimensioner, och hur den kan användas som ett politiskt styrmedel för hållbar utveckling, innovation och inkludering.</p><h3>Vilka behov eller luckor i dagens utbildningsutbud identifierade ni som gjorde att detta program blev aktuellt att utveckla?</h3><p>– Över åren har vi, som sagt, blivit uppvaktade med förfrågningar om utbildning i offentlig upphandling. Vi har också själva sett behovet genom våra kontakter med näringsliv och offentlig sektor. Det föranledde initiativ i form av fristående kurser (som slagit väl ut). När Tom kom tillbaka till Umeå universitet föll det sig naturligt att skaka liv i en idé till ett program på avancerad nivå som vi utvecklade redan 2012. Av olika skäl och att vi både gjort andra saker, blev idén vilande, berättar Sofia.</p><p>Programmet bygger på aktuell forskning och praktisk relevans. Det är ett imponerande exempel på hur Handelshögskolan vid Umeå universitet tar ansvar för samhällsutvecklingen och möter arbetsmarknadens behov med högkvalitativ, forskningsbaserad utbildning. Att universitetet nu etablerar sig som nationell pionjär inom offentlig upphandling är inget mindre än fantastiskt och ett bevis på akademisk framsynthet likväl som strategisk handlingskraft.</p><h3>Vad har varit mest utmanande i processen att inrätta ett helt nytt huvudområde och program, och hur har ni löst det?</h3><p>– Processen är i sig rigorös och det av goda skäl. Att inrätta ett huvudområde och ett program får inverkan på organisationen. En del av processen var att motivera inrättandet på ett sätt som kan tas emot av personer utanför forskningsgruppen kring offentlig upphandling. Att vi har två, framgångsrika, fristående kurser med samhällsekonomisk inriktning och kunde visa på konkurrenskraft i förhållande till det utbud som finns inom upphandlingsområdet (primärt kurser i juridik) är nog bidragande orsaker till att vårt förslag mottagits väl. Liksom att vi har upparbetade nätverk inom och utanför Umeå universitet inom vilka dialoger och forskning om offentlig upphandling pågår, berättar Sofia och Tom vidare.</p><h3>Vad är ni mest stolta över med det här programmet – och vad hoppas ni att studenterna tar med sig efter examen?</h3><p>– Enligt Konkurrensverket samlar Umeå universitet lärare från Sveriges starkaste forskningsmiljö i offentlig upphandling och på ett personligt plan känns det tillfredsställande att kunna bygga vidare på detta och erbjuda ett utbildningsprogram i ämnet. Vi hoppas därigenom stärka Umeå universitets utbildningsutbud och göra något som är bra för verksamheten. Genom att (vidare)utbilda experter inom offentlig upphandling område kan Umeå universitet bidra till att upphandlande organisationers resurser används mer effektivt och hållbart, vilket i sin tur kan leda till betydande ekonomiska och samhälleliga vinster. Kunskaperna från programmet kan ge studenter insikter i hur man utvecklar upphandlingsstrategier om hållbar utveckling och som stärker samhällets beredskap.</p>/nyheter/nytt-program-i-offentlig-upphandling---ett-banbrytande-initiativ_12142907//nyheter/stora-risker-kopplade-till-industrisatsningar_12141733/Stora risker kopplade till industrisatsningarKommuner och regioner i norra Sverige investerar miljardbelopp för att möjliggöra den gröna industriella omställningen, trots att företagsplaner ofta är osäkra och projekt kan gå i stöpet. Men alternativet, att vara passiva, är enligt kommunerna själva den allra största risken. Thu, 02 Oct 2025 09:58:23 +0200<p>Sofia Lundberg är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Umeå universitet och aktuell med en ny SNS-rapport om riskerna med den gröna omställningen. Hon menar att kommunerna kan få bära oproportionerligt stora risker.</p><p>- Den som drar störst nytta av en satsning bör också bära de största riskerna. Om EU och staten vill ha en grön omställning, och eftersom klimatfrågan inte kan lösas lokalt, så är det också rimligt att EU och staten tar en större risk vid dessa industrisatsningar, säger Sofia Lundberg.</p><p>Rapporten identifierar flera risker kopplade till den så kallade gröna industriella omställningen. Bland annat ekonomisk brottslighet, det säkerhetspolitiska läget, regleringsmässiga risker och påverkan på lokal arbetsmarknad och befintligt näringsliv.</p><p>- Kommunerna förväntar sig inte en stor ekonomisk pott från staten. De önskar mer kompetensstöd och bättre spridning av erfarenheter. De efterlyser också bättre koordinerade beslutsprocesser mellan nationell och kommunal nivå, särskilt när det gäller infrastruktursatsningar som Malmbanan och Norrbottniabanan, säger Sofia Lundberg.</p><p>Hör hela samtalet med Sofia Lundberg i <a href="https://open.spotify.com/episode/2luVl3dbWmAIuwtKMP5gqQ?si=5287d68b756a4740">CERUMs podd ”Det nya framtidslandet?” (öppnas i Spotify)</a></p><p> </p>/nyheter/stora-risker-kopplade-till-industrisatsningar_12141733//nyheter/umeaforskare-topprankade-inom-regionalvetenskap_12138845/Umeåforskare topprankade inom regionalvetenskapUmeå universitet är ett av de mest framstående universiteten i Norden inom regionalvetenskaplig forskning, det visar en ny omfattande studie publicerad i tidskriften The Annals of Regional Science.Wed, 10 Sep 2025 09:52:30 +0200<p>Studien, som analyserar över 22 000 vetenskapliga artiklar från 13 internationella tidskrifter under perioden 1983–2022, placerar Umeå universitet i den absoluta toppen – som enda nordiska lärosäte med en topplacering under hela den undersökta 40-års perioden. Umeås regionalvetenskapliga forskare är bland de mest citerade och utmärker sig bland annat genom mängden publikationer och att forskningen fått stor betydelse även utanför akademin.</p><p>Här har CERUM, Centrum för regionalvetenskap, sedan starten 1983 varit en katalysator, dels för regionalvetenskaplig forskning vid Umeå Universitet rent allmänt, men även som en katalysator för tvärvetenskaplig forskning inom det regionalvetenskapliga området.</p><p>- CERUM har varit och fortsätter vara en naturlig plattform för ämnes- och fakultetsövergripande forskning vid Umeå universitet, säger Johan Lundberg, föreståndare för CERUM. </p><p>Studien visar att nordiska forskare har ökat sin andel av världens regionalvetenskapliga publikationer från 1,9 procent till 9,1 procent, och Umeå universitet har varit en konstant toppaktör. Förutom hög publikationsvolym och citeringsgrad utmärker sig också Umeås regionalvetenskapliga forskare genom omfattande internationella samarbeten. Antalet samförfattade och internationellt sampublicerade artiklar har ökat kraftigt. Samtidigt har forskningen fått genomslag i samhällsdebatten, i politiska beslutsprocesser och i samhällsplaneringen.</p><p>- Det betyder mycket för Umeå universitet och oss forskare inom regionalvetenskap att uppmärksammas på det här viset, i en välarbetad artikel i en internationellt erkänd tidsskrift, säger Johan Lundberg, som också är en av 30 nordiska forskare som nämns vid namn i artikeln. </p><p>Studiens författare slår fast att mycket talar för att Umeå universitet kommer att såväl behålla som stärka sin ledande position i takt med att forskningsmiljön växer och har visat sig attraktiv även för yngre forskare.</p><p><a href="https://link.springer.com/article/10.1007/s00168-024-01346-2">Läs hela forskningsrapporten här.</a> </p>/nyheter/umeaforskare-topprankade-inom-regionalvetenskap_12138845//nyheter/valkommen-till-handelshogskolans-externa-rad-henrik-skyttberg_12129330/Välkommen till Handelshögskolans externa råd, Henrik Skyttberg!Henrik Skyttberg, vd för Coop Nord, är en målmedveten och kapabel ledare som med starkt engagemang styr en av Sveriges största konsumentföreningar. Sedan 2020 har han lett Coop Nord genom en imponerande tillväxtresa, där lönsamhet och lokal förankring gått hand i hand. Hans bakgrund inom detaljhandeln och hans strategiska skärpa har gjort honom till en nyckelperson i utvecklingen av handeln i norra delen av landet – och nu välkomnas han som en del av Handelshögskolans externa råd!Wed, 13 Aug 2025 11:25:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13cdd877527a42e08bd0da555ba8f851/skyttberg.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Skyttberg, vd för Coop Nord.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>COOP</span></div></div><h3>Vad är dina tankar om att bli invald i Umeå Handelshögskolans externa råd?</h3><p>– Jag är både glad och stolt över att få ingå i Handelshögskolans externa råd. Handelshögskolan har en viktig roll att fylla med att skapa talanger och morgondagens stjärnor som ska utveckla verksamheter oavsett bransch i många år framåt. Jag har många års erfarenhet från handel och främst dagligvaruhandeln och hoppas att jag kan bidra med mina erfarenheter därifrån.    </p><h3>Vad är en het fråga inom handel som engagerar dig just nu?</h3><p>– Handeln totalt sett är utmanad av nya köpbeteenden och prispress. Hur man skapar eller bibehåller ett attraktivt arbetsgivarvarumärke i ett tufft ekonomiskt klimat är en fråga som jag upplever är het just nu. </p><h3>Vid Handelshögskolan finns Handels- och logistikprogrammet. Vad tycker du är det viktigaste som de studenterna ska få med sig från sin utbildning, om de tänker sig en karriär inom handeln?</h3><p>– Det viktigaste är att få med sig en förståelse för helheten och hur affären hänger ihop i olika delar med flöden i en affärsmodell. Man behöver inte kunna allt eller vara specialist när man gått klart sin utbildning men en övergripande förståelse och intresse för affären är en bra kunskap och egenskap att få med sig. Det man också måste få med sig är att mötet mellan människor, på en arbetsplats och framförallt mötet med kunden är helt avgörande för en hållbar affär.</p>/nyheter/valkommen-till-handelshogskolans-externa-rad-henrik-skyttberg_12129330//nyheter/usbe-research-institute-scientific-award-2025_12114049/USBE Research Institute Scientific Award 2025Årets vinnare av USBE Research Institute Scientific Award är Angelos Kostis! Priset instiftades för att främja forskning inom USBE, och tanken bakom det vetenskapliga priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande samt att lyfta fram forskning av hög kvalitet inom området.Thu, 19 Jun 2025 11:13:20 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/db558dddf2994118968b3d7882854e8e/angelos_kostis2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Angelos Kostis.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Marie Wiberg som ordförande för USBE Research Institute:<br>”Angelos Kostis har publicerat forskning av hög kvalitet i ledande internationella tidskrifter, samtidigt som han har byggt upp ett omfattande internationellt nätverk och haft stor framgång i att erhålla forskningsfinansiering. Hans vetenskapliga insatser gör honom till en mycket värdig mottagare av årets USBE Scientific Award.”</p><p>Angelos Kostis, vinnare av USBE Research Institute Scientific Award:<br>"Det vetenskapliga priset är ett erkännande som speglar en kollektiv prestation och det stöd jag har fått från universitetet, institutionen, mina kollegor, medförfattare och studenter. Att ta emot ett sådant pris är resultatet av ett gemensamt engagemang för en miljö där nyfikenhet värderas, ambition vårdas med klokhet, individuella framgångar ses som uttryck för lagarbete och omtanke ges generöst. Stort tack för USBE Scientific Award – det är en stor ära, men inget annat än ett uttryck för samarbete, framgång och omtanke."</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Juryns motivering</h2><p>"Tanken bakom priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande och att lyfta fram forskning av hög kvalitet. Sedan han försvarade sin prisbelönta doktorsavhandling år 2020 har Kostis producerat enastående forskningsresultat, både i omfattning och kvalitet. Hans arbete har konsekvent publicerats i högt rankade och välrenommerade internationella tidskrifter. Dessutom har Kostis etablerat ett brett internationellt nätverk för samarbete med forskare vid världsledande universitet och har framgångsrikt säkrat forskningsfinansiering.</p><p>Sammanfattningsvis gör Angelos Kostis prestationer honom till en mycket värdig mottagare av USBE Research Institute Scientific Award för 2025."</p>/nyheter/usbe-research-institute-scientific-award-2025_12114049//nyheter/professor-sofia-lundberg-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2025_12112334/Professor Sofia Lundberg får Nordeas vetenskapliga pris 2025Professor Sofia Lundberg vid Handelshögskolan, Umeå universitet, tilldelas Nordeas vetenskapliga pris 2025 för sin forskning inom mikroekonomi med särskilt fokus på offentlig upphandling. Hennes arbete har fått genomslag både nationellt och internationellt, och har bidragit till såväl policyutveckling som ny kunskap.Tue, 23 Sep 2025 14:10:43 +0200<p class="quote-center"> Det värmer och något jag känner en stor ödmjukhet inför</p><p>Sofia Lundberg är en internationellt erkänd forskare som förenar teori och empiri i studier av hur offentliga upphandlingar kan utformas för att öka samhällsekonomisk effektivitet. Hon har bidragit med ny kunskap om bland annat incitamentsmodeller, anbudsprocesser, miljökrav, kartellspårning, avtalsformer och uppföljningssystem. Alla faktorer med stor betydelse för hur offentliga medel används.</p><p>Och så här berättar hon att det kändes att få priset,</p><p>– Det var såklart hedrande och glädjande besked. Det betyder också att det finns någon eller några bland kollegorna som sett vad jag gör på jobbet och därtill engagerat sig i nomineringsprocessen. Det värmer och något jag känner en stor ödmjukhet inför, säger Sofia Lundberg.</p><p>Lundbergs forskning har fått bred genomslagskraft både nationellt och internationellt. Hon har medverkat som expert för myndigheter och varit talare på konferenser anordnade av bland andra WTO och OECD. Hon har även varit central i flera forskningsprojekt som lett till konkret policyutveckling, bland annat ett nationellt betygssystem för leverantörer.</p><p>Utöver sina vetenskapliga meriter har hon haft ledande akademiska uppdrag, bland annat som rektor och prefekt vid Handelshögskolan i Umeå. Hon leder också ett tvärvetenskapligt forskningsprogram om hållbar omställning inom livsmedelssektorn. I början av året blev hon även utvald till ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höjdpunkter under karriären</h2><p>Sofia Lundberg reflekterar över sin forskning och sitt engagemang vid Umeå universitet och konstaterar att det finns mycket att glädjas över. Särskilt glädjande är att forskningen om offentlig upphandling har vuxit i omfattning och att flera forskare nu är verksamma inom området vid universitetet. Hon berättar att ämnets betydelse och utmaningar är både samhälls- och forskningsmässigt relevanta.</p><p>Forskningen tog sin början i ett uppdrag från Konkurrensverket, med syftet att analysera offentlig upphandling som miljöpolitiskt styrmedel. Det arbetet utvecklades till externfinansierad forskning som bröt ny mark.</p><p>–  Det har varit väldigt motiverande och samtidigt utmanande. Dels för att vi utmanat politiken, dels för att vi stötta på utmaningar i vad som värderas av forskarsamhället. Det är inte lätt att relatera nya forskningsområden till befintlig forskning, när det är lite skralt på den fronten, säger Sofia Lundberg.</p><p>I dag ser hon särskilt positivt på att Konkurrensverket har fått regeringens uppdrag att utreda ett förslag som hon, tillsammans med andra forskare, tagit fram. Förslaget innebär att leverantörer i offentlig upphandling ska betygsättas. Det är ett system som kan bidra till bättre leveranser till offentlig sektor och försvåra för oseriösa och kriminella aktörer att erhålla offentliga kontrakt.</p><p>Lundberg lyfter också fram sitt engagemang för mångfald, inkludering och jämställdhet. Tillsammans med andra har hon utvecklat ett coachingprogram för studenter samt initierat ett studentuppsatspris med denna inriktning. Hon har även varit en del av "Handelshögskolan tillsammans", ett dialogformat där forskare och praktiker möts i modererade paneler kring samhällsrelevanta frågor.</p><p>– Det är också glädjande att se när doktorander lyckas och framgångsrikt försvara sina avhandlingar. Andra höjdpunkter inkluderar de fristående kurser i offentlig upphandling som vi, baserat på den forskning som vi är delaktiga i, utvecklat, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Framtida forskning</h2><p>Sofia Lundberg är engagerad i flera forskningsprojekt som rör offentlig upphandling. Ett pågående projekt fokuserar på hur upphandlingar kan utformas för att attrahera fler anbudsgivare, en aktuell utmaning, eftersom brist på konkurrens riskerar att leda till högre priser och lägre kvalitet.</p><p>Tillsammans med en professor i juridik söker hon även externa forskningsmedel för ett projekt inom jämställdhetsintegrerad offentlig upphandling. Där tanken är att offentlig sektors marknadsmakt kan användas som motivation för att påverka näringslivet i en mer jämställd riktning.</p><p>Offentlig sektor har ett omfattande ansvar, och även när tjänster tillhandahålls i egen regi krävs ofta inköp från externa leverantörer, berättar hon. Offentlig upphandling täcker ett brett spektrum, från standardprodukter till komplexa tjänster och byggentreprenader. Trots ett detaljerat regelverk finns ett betydande strategiskt handlingsutrymme som påverkar både leverantörer och mottagare av offentlig service.</p><p>– Det finns flera intressanta och viktiga forskningsfrågor om offentlig upphandling. Det är ett område där kunskap från olika discipliner behövs, något som gör det extra intressant, i alla fall för mig, säger Sofia Lundberg.</p><p>Det är ett forskningsområde där juridiska frågor hanteras parallellt med ekonomiska och organisatoriska överväganden. Inom EU och globalt betraktas offentlig upphandling som ett viktigt politiskt styrmedel. Genom kravställande kan den offentliga sektorn främja utveckling inom områden som klimat, miljö, innovation, sysselsättning, arbetsmiljö samt mångfald, inkludering och delaktighet. Även AI och digitalisering är aktuella frågor inom fältet, berättar hon.</p><p>– Sammantaget kan mycket av den internationella forskningen kring offentlig upphandling sägas beröra dess effektivitet och det finns gott om frågor för oss forskare att analysera, säger Sofia Lundberg.</p><p>Avslutningsvis uttrycker hon sin tacksamhet,</p><p>–  Ett stort tack till den/de som nominerade mig, personer jag har förmånen att samarbeta med, finansiärer som över åren möjliggjort vår forskning och till Nordea som väljer att uppmärksamma forskning om offentlig upphandling. Jag har också förmånen att ha familj och vänner som är uppmuntrande och det har betytt särskilt mycket de där dagarna när det inte flyter på, avslutar hon.</p>/nyheter/professor-sofia-lundberg-far-nordeas-vetenskapliga-pris-2025_12112334//nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans-2025_12110416/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans 2025Siemens Financial Services prestigefulla Uppsatsstipendium i Finans utdelas i år till Tim Nilsson och Olle Olausson, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Priset tilldelas deras uppsats med titeln “Bankruptcy Prediction for Swedish SMEs: Assesing Altman’s Z''-score in the Wake of Covid-19” och innefattar 20.000 SEK samt diplom. Vinsten delades ut under Handelshögskolan diplomeringsceremoni i Aula nordica av Handelshögskolans rektor samt Isac Hellsten från Siemens Financial Services.Thu, 12 Jun 2025 12:15:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a1f4ef102d104016b6afa5fa3a0de91f/siemens_tim_olle2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tim Nilsson och Olle Olausson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Tim Nilsson: <br>”Jag vill rikta ett varmt tack till Umeå Universitet och Siemens Financial Services för den här fina utmärkelsen. Vi är stolta och tacksamma över att ha tilldelats årets uppsatsstipendium inom finans. Det glädjer mig särskilt att få dela denna utmärkelse med min kära vän och uppsatspartner Olle, som jag vill rikta ett särskilt tack till för ett ovärderligt engagemang och en enastående insats under arbetets gång. Avslutningsvis – tack till Umeå Universitet samt alla jag haft förmånen att lära känna för dessa fyra fantastiska år.”</p><p>Olle Olausson: <br>"Jag vill rikta ett stort tack till både Umeå Universitet och Siemens Financial Services som hedrat oss med detta pris. Det känns väldigt bra att få ytterligare belöning för den tid vi lade ner på denna uppsats förra året, och det känns ännu roligare att få göra det tillsammans med Tim som varit vid min sida sedan dag ett på universitetet."</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Juryns motivering</h2><p>“För en välskriven och väl genomförd studie rörande prediktionsmetodik för företagskonkurser. Studien, som är genomförd med adekvat metodik, är tidsenlig och väl motiverad utifrån både akademisk som praktisk synvinkel.”</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om uppsatsen</h2><p>Handledare: <a href="~/link/da628dee63cd48459f04afe54d08dea0.aspx">Lars Lindbergh</a></p>/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans-2025_12110416//nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering-2025_12109846/Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering 2025Alva Lind och Markus Leautwiler, Handelshögskolan vid Umeå universitet, är mottagare av årets pris och belöning på 15 000 kronor för uppsatsen ”Women´s Effect on the ESG Performance”. Wed, 11 Jun 2025 11:58:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/nordea_bild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alva Lind och Markus Leautwiler.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Det är fjärde året som priset delas ut och utmärkelsen syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans gedigna samarbete med Nordea.</p><p>Om priset och prismottagarna säger Fredrik Stenling, Head of Business Banking unit på Nordea följande: "Den vinnande uppsatsen anlägger ett genusperspektiv på företagens hållbarhetsarbete. Tillsammans med en omfattande och väl genomförd empirisk analys har detta resulterat i ett arbete som är väl förtjänt av Nordeas stipendium för bästa uppsats inom området mångfald och inkludering."</p><p>Alvas kommentar:<br>Tack så jättemycket till Handelshögskolan, och framförallt Nordea! Vi vill även tacka vår handledare Henrik Höglund för all stöttning och handledning under uppsatsens gång! Det känns superroligt att få den här utmärkelsen - mångfald och inkludering är ett viktigt ämne och det känns kul att få vara med och bidra till att det lyfts fram.</p><p>Markus kommentar:<br>Vi är oerhört tacksamma att få ta emot detta pris från Nordea och Handelshögskolan. Vi är glada att detta ämne uppmärksammas. Förhoppningsvis kan detta bidra till att andra fortsätter att belysa de utmaningar vi har inom mångfald och inkludering i näringslivet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Juryns motivering</h2><p>Uppsatsen adresserar en relevant och aktuell frågeställning kring sambandet mellan kvinnliga styrelseledamöter och ESG-poäng inom europeiska börsnoterade företag, givet att frågor om mångfald och inkludering blir alltmer centrala för företags framgång och hållbarhet. Resultaten och slutsatserna i uppsatsen är både aktuella och praktiskt tillämpliga.</p><p>Författarna belyser inte bara utmaningarna med att uppnå mångfald inom styrelser, utan erbjuder också potentiella lösningar och exempel på god praxis. Detta bidrar till en djupare förståelse för hur företag kan arbeta aktivt med mångfald och inkludering för att förbättra sin ESG-prestanda, vilket i sin tur kan leda till ökad företagsvärde och samhällsnytta.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a166ffb740a4c94b0d046baecdaddb1/usbe_graduation-ceeremony-2113-250605-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Markus och Alva tar emot priset från Handelshögskolans rektor Mats Bergman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering-2025_12109846//nyheter/usbe-enrichment-award-2025_12109281/USBE Enrichment Award 20252025 års mottagare av Handelshögskolans pris USBE Enrichment Award om 10 000kr som delas ut i samarbete med Swedbank har utsetts. Mottagare är Lisa Sånemyr, student vid Civilekonomprogrammet inriktning Service Management.Tue, 10 Jun 2025 15:34:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025_lisa_s3_5591.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lisa Sånemyr.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>För att komma ifråga som stipendiat ska pristagaren ha arbetat för att:<br>"främja utveckling och kvalitet vad gäller studiemiljö och/eller campusliv vid Handelshögskolan vid Umeå universitet på ett sådant sätt att det gynnat medstudenters utbildning och/eller utveckling"</p><p>Wael Hadrous, Swedbank Umeå och samarbetspartner för USBE Enrichment Award; <br>” Vi på Swedbank vi vill säga ett stort grattis till Lisa för hennes fina arbete. Vi vill även passa på och tacka Handelshögskolan vid Umeå universitet för detta fina samarbeta som sätter fokus på en positiv arbetskultur där man stöttar människor i sin omgivning”</p><p>Lisa Sånemyr tilldelas priset för sitt arbete i rollen som ordförande för studentföreningen HHUS.</p><p>Lisa har i sitt arbete som ordförande arbetat strukturellt för att förbättra inkludering och transparens såväl för föreningsengagerade medlemmar som övriga medlemmar. Arbetet har resulterat i en positiv kulturförändring vilket också visat sig i ett ökat medlemsengagemang. Lisa har också goda vitsord för sitt ledarskap och uppträdande.</p><p>Sagt om Lisa: ”… Som ordförande för HHUS har Lisa, genom sitt engagerade ledarskap, bidragit till en markant förbättring av studentlivet för Umeås ekonomstudenter. Hon har målmedvetet arbetat för ökad inkludering och transparens och har överträffat de högt ställda förväntningarna på rollen.”</p><p>Lisa själv om priset:</p><p>"Jag är otroligt glad och rörd över att få det här priset! Det har varit ett sant privilegium att som ordförande få leda HHUS i en utvecklingstid, med ett dedikerat arbete för ökad inkludering och transparens. Vårt fokus har varit att stärka föreningens långsiktiga hållbarhet, och genom tydligare kommunikation och nya riktlinjer var målet ett HHUS där alla ges möjlighet att växa och påverka. Att det engagemanget nu uppmärksammas och har lett till märkbar kulturförändring samt ökat medlemsengagemang gör mig stolt."</p><p>"Priset är en fantastisk bekräftelse på att styrelsens och alla våra aktiva medlemmars gemensamma arbete verkligen har gjort skillnad för studentlivet vid Handelshögskolan. Det visar också vilken kraft studentpolitiskt engagemang har för både positiv påverkan och personlig utveckling. Ett varmt tack till alla er aktiva som outtröttligt lägger ner er tid och energi för Handelshögskolans framsteg – utan er så finns inget HHUS!"</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/af57916434db4178b13910e084449de1/usbe_enrichment_award_2025__dsc23402.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>USBE Enrichment Award 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/usbe-enrichment-award-2025_12109281//nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2025_12109261/Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2025Den 5 juni gick Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni i Aula Nordica av stapeln. Den 19:e i ordningen. Omkring 300 studenter och deras gäster deltog i de rungande festligheterna och aulan var ännu ett år helt fullsatt.Tue, 10 Jun 2025 12:33:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc22542.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Studenterna fick motta diplom av Handelshögskolans rektor Mats Bergman. Prestigefulla priser delades ut, alumner skickade gratulationshälsningar till de nu diplomerade studenterna och underbar musik fyllde aulan under kvällen. Musik och sång framfördes av Johan Wållberg, Viktor Edlund Hansson och Malin Jonsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</h2><p>Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) har tillsammans med Umeå Energi instiftat ett årligt uppsatspris med syfte att uppmuntra ekonomstudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet och företagsetik. I år delas priset ut till Gustav Sigling och Johan Glase, Stockholms Handelshögskola.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering</h2><p>Det är fjärde året som priset delats ut i samarbete med Nordea och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. 2025 års pris tilldelades Markus Leutwiler och Alva Lind., Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans</h2><p>Priset delas ut i samarbete med Siemens Financial Service och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för ämnesområdet finansiering/ finansiell ekonomi med potentiell positiv inverkan på regional kompetensförsörjning. Olle Olausson och Tim Nilsson, Handelshögskolan vid Umeå Universitet utsågs till 2025 års pristagare</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">USBE Enrichment Award</h2><p>Handelshögskolan och Swedbank delar ut ett pris där pristagaren skall ha "främjat utveckling och kvalitet vad gäller utbildning och forskning vid Handelshögskolan vid Umeå universitet" och/eller "främjat Handelshögskolans studenters utbildning och utveckling". 2025 års pris gick till Lisa Sånemyr, tidigare ordförande i HHUS och student vid Civilekonomprogrammet inriktning Service Management.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Handelshögskolans pedagogiska pris</h2><p>Handelshögskolans pedagogiska pris 2025 tilldelades biträdande universitetslektor Christopher Nicol. Han prisas för sitt stora engagemang för undervisning och förbättring av utvecklingskvaliteten vid Handelshögskolan.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">USBE Research Institute Scientific Award</h2><p>Tanken bakom priset är att uppmärksamma vetenskapligt skrivande och att lyfta fram forskning av hög kvalitet. Vinnaren av det vetenskapliga priset för 2025 är Angelos Kostis, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5683730db07741faa942126c3048a3ac/handelshogskolans_diplomeringsceremoni_2025_dsc2128.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rektor Mats Bergman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2025_12109261//nyheter/svensk-handels-ordforandepris-till-student-vid-handelshogskolan_12102816/Svensk Handels ordförandepris till student vid HandelshögskolanLilly Andersson som läser sista året vid Civilekonomprogrammet med inriktning Handel och Logistik har tilldelats Svensk Handels ordförandepris. Priset delas ut till två framstående studenter vid handelsinriktade utbildningar vid svenska universitet. Tue, 27 May 2025 15:53:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dd5f981c519f4bcea4249129e076ae89/lilly_pris_sv.ha_25_dsc055862.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lilly Andersson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>”Jag är otroligt tacksam för att ha tilldelats Svensk Handels Ordförandepris. Det är ett fint erkännande för det jag gjort under mina studier och en stark motivation att fortsätta bidra till handeln i Sverige. Jag är särskilt tacksam för de erfarenheter jag fått genom mina engagemang i studentföreningen HHUS, extrajobb med utbildningskoppling och förstås från själva studierna vid Handelshögskolan, de har spelat en avgörande roll i min utveckling. Handeln är en otroligt dynamisk bransch som både försörjer människor och driver ständig utveckling. Jag ser verkligen fram emot att vara en del av dess framtid."</p><p>Lilly har precis avslutat sitt examensarbete med fokus på hur nordiska lyxmodeföretag förhåller sig till och fattar beslut kring sourcingstrategier i sin försörjningskedja och produktion. Arbetet fokuserade på ”reshoring", det vill säga strategiska beslut att flytta produktionen geografiskt närmare – antingen tillbaka till hemlandet eller från en annan kontinent till Europa. Hennes forskning visar en nyfikenhet och vilja att förstå handelns framtida utmaningar, särskilt kopplat till hållbarhet och effektiv logistik.</p><p>I en tid där värdekedjesfrågor blir en alltmer central och integrerad del i företags redovisning (CSRD, CSDDD) har även erfarenhet från extrajobb inom logistik och i revisionsbranschen tillfört insikter och lärande. Just hållbara och effektiva försörjningskedjor är också ett uttalat intresseområde professionellt där Lilly ser fram emot att bidra till digitaliseringens roll i handelns transformation samt hur företag kan balansera lönsamhet och hållbarhetskrav i en alltmer komplex global marknad.</p><p><a href="https://www.svenskhandel.se/nyheter/nyhet/arets-vinnare-av-ordforandepriset-2025">Läs mer</a></p>/nyheter/svensk-handels-ordforandepris-till-student-vid-handelshogskolan_12102816//nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755/Nya hedersdoktorer vid samhällsvetenskapliga fakultetenÅrets hedersdoktorer vid den samhällsvetenskapliga fakulteten, Umeå universitet, är Olof Kleberg och Anette Novak. De hedras för betydande bidrag till forskning, innovation, demokratisering och samhällsutveckling.Thu, 26 Jun 2025 12:58:57 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Olof Kleberg</h2><p>Fakulteten hedrar Olof Kleberg, f.d. chefredaktör för Västerbottens-Kuriren, för sin framträdande roll för att Umeåregionen fått en stark position såväl</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/olof_kleberg_img_01794.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>publicistiskt som inom svenskt kulturliv, något som Umeå universitet har kunnat glädjas åt vid rekrytering av studenter, lärare och forskare. Hans intresse för utbildning och forskning har, tillsammans med ett engagemang för och kunskap om den nordiska och östeuropeiska samhällsutvecklingen, varit en inspiration för både akademin och det omgivande samhället. Kleberg har även under många år varit en mycket god vän till Statsvetenskapliga institutionen, såväl som gästföreläsare och sakkunnig, som inspiratör till forskare och lärare. I dessa tider när den akademiska friheten utmanas och forskningsetiska värden diskuteras, så bidrar han också med problematiserande förhållningssätt och skarpa analyser i frågor som berör både demokrati och samhälle. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Anette Novak</h2><p>Med titlar som generaldirektör för Statens medieråd, vd för Interactive Institute (senare RISE Interactive), vd för Svenska Filminstitutet och</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/616d790c64a94bbba1423aa10690c3c4/anette-novak_810.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Birgersdotter </span></div></div><p>chefredaktör för Norra Västerbotten (Norran), hedras Anette Novak för sitt visionära ledarskap och tongivande kraft inom digital transformation, medieinnovation och demokratifrågor. Genom sina kunskaper om AI och digitalisering bidrar hon till både akademisk och industriell utveckling, och hennes omfattande nationella och internationellt nätverk främjar samverkan och samarbete mellan akademi och näringsliv. Novak medverkar till att stärka forskningens tillämpning i praktiken. Hennes arbete präglas av ett starkt fokus på teknikens samhällspåverkan och dess potential att stärka demokrati och yttrandefrihet, och hon har haft en stark röst i den offentliga debatten om AI:s etiska implikationer, behovet av reglering och hur tekniken kan användas för att stärka demokratin. Hennes bakgrund inom både journalistik och strategisk ledning gör att hon har en unik förmåga att kommunicera komplexa frågor på ett tillgängligt och engagerande sätt. </p>/nyheter/nya-hedersdoktorer-vid-samhallsvetenskapliga-fakulteten_12099755//nyheter/vad-paverkar-konkurrensen-i-offentlig-upphandling_12099063/Vad påverkar konkurrensen i offentlig upphandling?Offentlig upphandling styr hur offentliga medel används, men alla krav som ställs i processen påverkar inte konkurrensen på samma sätt. I en ny avhandling visar doktorand Samielle Drake, vid Handelshögskolan, hur regler, rättsliga tvister och lokal marknadsstruktur formar vilka företag som deltar i upphandlingar, och till vilket pris.Tue, 23 Sep 2025 14:11:33 +0200<p>Varje år upphandlar svenska kommuner och myndigheter varor och tjänster för enorma summor pengar, motsvarande nästan en femtedel av landets BNP.</p><p>– Ändå saknas mycket kunskap om vad som påverkar deltagande och priser, och hur, säger Samielle Drake.</p><p>Vad styr vilka företag som väljer att lägga anbud? Och hur påverkas priset när offentliga aktörer ställer olika typer av krav? Det undersöker Samielle Drake i sin doktorsavhandling i nationalekonomi vid Handelshögskolan. Genom att kombinera teori med statistiska analyser av svenska upphandlingar bidrar avhandlingen med ny kunskap om hur regler, krav, rättsliga processer och marknadsförutsättningar påverkar konkurrensen i offentlig upphandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Olika krav har olika utgång i upphandling</h2><p>Ett fokus i avhandlingen är hur olika typer av krav påverkar vilka företag som deltar, och till vilket pris. I en studie undersöks miljökrav inom städtjänster. Resultaten visar att vissa krav kan höja anbudspriserna eller minska antalet deltagare, medan andra krav inte har någon tydlig effekt på deltagandet, men ändå påverkar prisbilden.</p><p>En annan delstudie visar att det spelar stor roll när i upphandlingsprocessen ett krav ställs. Om ett krav gäller redan i anbudsskedet kan det avskräcka fler företag från att delta, medan krav som gäller först vid kontraktets genomförande främst påverkar priset.</p><p>– Vi har utvecklat en modell som visar hur olika typer av krav påverkar konkurrensen olika beroende på när de tillämpas, i anbudsfasen eller först när kontraktet ska genomföras, säger Samielle Drake.</p><p>Upphandlingar överklagas också. Men vad händer efter en sådan rättslig prövning? Avhandlingen visar att antalet anbudsgivare sjunker i efterföljande upphandlingar, särskilt bland små och lokala företag. En möjlig förklaring är att osäkerheten kring upphandlingsprocessen ökar, vilket gör det mindre attraktivt att lägga anbud.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lokal konkurrens påverkar möjligheterna för små företag</h2><p>I avhandlingens studeras även hur marknadsstrukturen påverkar deltagandet i upphandlingar. Forskningen visar att i kommuner där städmarknaden domineras av ett fåtal stora aktörer, har mindre företag svårare att delta och vinna kontrakt. Där konkurrensen är jämnare, gynnas små och medelstora företag.</p><p>– Samtidigt hittar jag att EU:s upphandlingsdirektiv från 2014, som bland annat avsåg att göra upphandlingarna mindre komplexa, mer transparenta och enklare för små och medelstora företag att delta i, har haft viss positiv effekt på små företags deltagande, men inte deras förmåga att vinna städkontrakt, säger Samielle Drake.</p>/nyheter/vad-paverkar-konkurrensen-i-offentlig-upphandling_12099063//nyheter/handelshogskolans-deltagande-i-svensk-handels-karriarforum_12099292/Handelshögskolans deltagande i Svensk Handels KarriärforumFyra studenter från Civilekonomprogrammet med inriktning mot Handel och Logistik, tillsammans med Rickard Lindberg från Karriärcenter, fick möjlighet att delta vid Svensk Handels årsstämma och det efterföljande Karriärforumet. Dagen erbjöd tillfällen till mingel och lunchsamtal med både högt uppsatta representanter från detaljhandelsbolag och företagare inom handeln.Fri, 23 May 2025 10:08:42 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/047969b10641416ebff619df91921f18/dsc_18172.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Svensk Handels årsstämma.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Under förmiddagen gavs en överblick över handelns utveckling i Sverige det senaste året, samt några intressanta framtidsspaningar. Eftermiddagens Karriärforum innehöll bland annat ett inspirerande inslag från Erika Lyko, medgrundare och produktutvecklare på Lyko. Hon berättade om företagets resa – från starten i Vansbro till börsnoterat bolag, som fortfarande har en stark lokal förankring som största arbetsgivare i orten. Ett fint exempel på företagandets positiva betydelse för en mindre ort.</p><p>Närvarande studenter fick även lyssna till Marcus Hartmann, Head of Public Affairs & Sustainability på H&M Region Norra Europa. Marcus gav en överblick över H&Ms hållbarhetsarbete där dom gärna såg att den europeiska processen med hållbarhetsredovisning (CSRD) skulle hålla uppe sin takt och implementation så att alla större företag som redan gjort grundjobbet också skulle få ut mervärdet av det. Marcus menade också vidare att transparens är bra, det kan förstås ge bakslag i media men ger då även inspel till förbättringar för berörda bolag.</p><p>Deltagande studenter från Civilekonomprogrammet med inriktning Handel och Logistik var Alice Lidström, Sarah Kheder och Simon Svensson.</p><p>Vad säger ni som studenter om att delta i den här typen av evenemang – och vad tar ni med er från dagen?</p><p><em>”Det var inspirerande att få möjligheten att delta på Svensk Handels årsstämma och karriärforum där handelns framtidsfrågor och utveckling diskuteras. Det gav både nya perspektiv och en känsla av att det vi studerar spelar stor roll och leder till spännande möjligheter framåt.”</em></p><p><em>"Det har varit ett nöje att få delta i ett mycket intressant och lärorikt evenemang. Jag har fått större insikter i dagens handel och de utmaningar som företagen står inför. Det var även inspirerande att få lyssna på två engagerade föreläsare och att få möjligheten att nätverka med inflytelserika personer inom handelsbranschen.”</em></p><p><em>”Det var väldigt givande att få lyssna in på många olika representanter från detaljhandeln och höra deras tankar. Det var även väldigt roligt att få möjlighet till att enskilt få prata med vissa av representanter som man annars inte hade fått möjlighet till.”</em></p>/nyheter/handelshogskolans-deltagande-i-svensk-handels-karriarforum_12099292//nyheter/umea-hallbarhetspris-2025_12091052/Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi 2025Johan Glase och Gustav Sigling, Handelshögskolan i Stockholm, får årets Umeå hållbarhetspris för sin uppsats "Toward a Fossil-free Future: an explorative study on Value Proposition Development in an Emerging Ecosystem". Priset innefattar ett stipendium om 25,000 SEK och delas ut i samarbete mellan Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) vid Handelshögskolan och Umeå Energi. Thu, 08 May 2025 10:28:18 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/521dbb05ec444b3b938877abb39791d7/johan-gustav2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vinnarna av Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi Johan Glase och Gustav Sigling.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Den vinnande uppsatsen utforskar utvecklingen av värdepropositionen inom det framväxande ekosystemet för fossilfritt stål kring HYBRIT-initiativet som drivs av SSAB, LKAB och Vattenfall. Studien blir särskilt relevant idag eftersom globala utmaningar som klimatkrisen kräver komplexa samarbeten mellan sektorer och hela värdekedjan för att skapa och fånga värde. Johan och Gustav menar att genom att förstå hur en värdeproposition utvecklas i sådana sammanhang kan beslutsfattare bättre stödja omställningen till en fossilfri framtid. </p><p>– Redan under vår utbildning blev vi fascinerade av hur företag kan samarbeta istället för att konkurrera med varandra. Eftersom vi inser den ökande betydelsen av sådana samarbeten för att hantera globala utmaningar, bestämde vi oss att fokusera på detta ämne i vår uppsats. När vi stötte på HYBRIT-initiativet, som syftar till att minska koldioxidutsläppen av stål och har potential att dramatiskt minska Sveriges CO2-utsläpp, visste vi att det var den perfekta fallstudien för oss att utforska, säger Johan. </p><p>Johan och Gustav har många minnesvärda upplevelser från arbetet med uppsatsen. En av de viktigaste var att genomföra intervjuer med nyckelintressenter i HYBRIT-initiativet. Att höra om utmaningarna och framgångarna med att utveckla ett ekosystem kring fossilfritt stål var både upplysande och inspirerande. </p><p>– Att vi spenderade så mycket tid med uppsatsen tillsammans, även under svåra tider, fördjupade dessutom vår vänskap och gjorde resan ännu mer givande, säger Gustav. </p><p>Deras ansträngning gav resultat. Juryn, bestående av Johan Sandström (Luleå Tekniska Universitet), Emilia Cederberg (Handelshögskolan i Stockholm), Michelle Rydback (Högskolan i Gävle), och representanter från Umeå Energi AB, har valt uppsatsen för dess originella och akademiskt rigorösa bidrag, och noterar hur studenterna lyckas att integrera marknadsföringskoncept på innovativt sätt och erbjuder värdefulla praktiska implikationer för företag och beslutsfattare som driver den gröna energiomställningen. </p><p>– Att vinna priset är en stor ära. Det är otroligt givande att få våra insatser erkända och att veta att vår studie ger ett meningsfullt bidrag till hållbarhetsområdet. Det här priset inspirerar oss att fortsätta utforska och främja hållbara metoder i företag, reflekterar Johan och Gustav. </p><p>Efter examen började de av en slump att jobba på samma konsultföretag. Johan blev managementanalytiker för Energis & Utilities-teamet, med fokus på hållbar energiomställning, medan Gustav gick med i teamet Talent and Organisation, med fokus på förändringsledning. </p><h3>Hedersomnämnande  </h3><p>Juryn riktar sitt hedersomnämnande till två exceptionella uppsatser. Andra platsen går till uppsatsen " Bothness Despite Otherness: A Synergistic Approach in a North-South Social Enterprise fusing Mutual Collaboration with Degrowth Values ", skriven av Ricarda Becker och Ladina Laura Kaupp, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Tredje platsen får Olivia Adolfsson, Uppsala Universitet, för  sin uppsats ”Sustainable Food Systems: Leveraging Producer-Retailer Relationships”. </p><h3>Viktigt samarbete </h3><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium om 25 000 kronor, har gjorts möjligt genom samarbetet med Umeå Energi. </p><p>– Umeå Energi vill vara en positiv kraft i Umeåregionens hållbara utveckling. Genom stipendiet vill vi uppmuntra studenter inom företagsekonomi att också fördjupa sig i hållbarhet. Årets vinnare är en uppsats som har mycket hög relevans för de möjligheter och utmaningar som finns med den gröna energiomställningen som pågår i vår region, säger Magnus Stenvall, Umeå Energi AB </p>/nyheter/umea-hallbarhetspris-2025_12091052//nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2025_12087214/Handelshögskolans pedagogiska pris 2025Universitetslektor Christopher Nicol tilldelas Handelshögskolans pedagogiska pris 2025. Christopher har under många år varit en stark kraft i att skapa meningsfulla kopplingar mellan akademi och omvärld.Tue, 29 Apr 2025 15:05:00 +0200<p>Universitetslektor Christopher Nicol tilldelas det pedagogiska priset för sitt engagerade och långsiktiga arbete med att integrera samverkan i undervisningen. Christopher har under många år varit en stark kraft i att skapa meningsfulla kopplingar mellan akademi och omvärld. Han bygger broar mellan teori och praktik genom casearbeten, gästföreläsningar, fältstudier och fysiska möten mellan studenter och externa aktörer. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d0c8e26c9ad4283bc2ef9e043d231ad/christopher_nicol.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christopher Nicol</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>”Jag är väldigt glad över att mitt arbete erkänns av mina kollegor och studenter. Särskilt nöjd är jag över att ha möjligheten att arbeta med många underbara unga människor och hjälpa dem att på något sätt uppnå deras mål”, säger prismottagaren Christopher Nicol.</p><p>Genom samarbeten med företag, myndigheter och ideella organisationer får studenter i hans kurser analysera verkliga utmaningar och föreslå lösningar som gör skillnad – både för studenterna och för de organisationer de arbetar med. Christophers undervisning stärker studenternas problemlösningsförmåga, analytiska tänkande och förståelse för arbetslivets krav.</p><p>”Chris Nicols fina och långsiktiga arbete med att integrera samverkan i undervisningen uppskattas av såväl studenter som kollegor. Som mottagare av årets pedagogiska pris får han ett välförtjänt erkännande för sitt stora pedagogiska engagemang" kommenterar Mats Bergman, rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><p>Christopher är också en generös kollega som öppnar upp sitt nätverk för andra lärare och därigenom stärker Handelshögskolans lärandemiljö som helhet. Flera lärare har genom hans kontakter kunnat bjuda in företag, genomföra samverkansprojekt och ge studenter fler möjligheter att möta yrkeslivet under sin utbildning. </p>/nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2025_12087214//nyheter/fler-vill-studera-vid-handelshogskolan_12085442/Fler vill studera vid HandelshögskolanSökstatistiken för antagning till studier höstterminen 2025 visar på ett bra utfall för Handelshögskolan, där antalet förstahandssökande ökade med närmare 9 procent, jämfört med förra året.Fri, 25 Apr 2025 08:59:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/studenter_utanfor_lindellhallen2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>I den svenska omgången ökade antalet förstahandssökande till våra program sammantaget med närmare 9 procent. Motsvarande siffror för Umeå universitet och för hela Sverige är cirka 3 respektive cirka 3,5 procent. Särskilt stora ökningar noterades för Civilekonomprogrammet, Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik, och Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b0bb4aa2d8734b0e89e9ba5037de338c/bergman_mats_5673_160124_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mats Bergman, rektor vid Handelshögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Det nya Magisterprogrammet i hållbarhetsrapportering och finansiell analys, blev det tredje mest sökta av de program vi ger på avancerad nivå. Även i den internationella sökomgången var det nya programmet det tredje mest sökta förstahandsvalet.</p><p>"De fina söksiffrorna är ett glädjande kvitto på att våra program är attraktiva och relevanta", säger Mats Bergman, rektor för Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p>/nyheter/fler-vill-studera-vid-handelshogskolan_12085442//nyheter/kanslan-av-otillracklighet-kan-gora-oss-battre-forberedda-pa-kris_12080918/Känslan av otillräcklighet kan göra oss bättre förberedda på krisVad händer när allt ställs på sin spets – och det som tidigare fungerat inte längre räcker till? Ny forskning från Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, visar att otillräcklighet inte bara är en naturlig reaktion i extrema situationer, utan också en kraftfull källa till lärande och utveckling.Tue, 15 Apr 2025 14:51:27 +0200<p>Att hantera oväntade och komplexa händelser är en central del av samhällets krisberedskap. Men hur tränar man för det oförutsägbara? En ny studie från forskare vid Umeå universitet och Handelshögskolan i Umeå visar att känslan av otillräcklighet, som ofta uppstår i simulerade kriser, kan vara en viktig drivkraft för lärande och organisatorisk utveckling.</p><p>– Vi såg att deltagare i våra fältstudier ofta upplevde att deras erfarenheter, rutiner eller kunskap inte räckte till i de simulerade situationerna. Det är just i dessa ögonblick av otillräcklighet som möjligheten till verkligt lärande uppstår, säger Ola Lindberg, docent i pedagogik och en av studiens författare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ed2584adceb43528a28d94d4dd4842a/2025_lindberg_rantatalo_hallgren_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ola Lindberg har tillsammans med Oscar Rantatalo och Markus Hällgren skrivit artikeln i <em>Vocations and Learning</em>.</p></div></div><h3>Simulerade kriser ger oväntade insikter</h3><p>Forskargruppen har genomfört en omfattande etnografisk studie där de följde fem större simuleringsövningar i Sverige, med deltagare från polis, militär och länsstyrelse. Genom 288 timmar av observationer och intervjuer har forskarna analyserat hur deltagarna reagerar när de ställs inför extrema och oväntade situationer.</p><p>– Det kan handla om att någon uttrycker osäkerhet, tvingas improvisera eller helt enkelt behöver acceptera att det inte finns något perfekt svar. Dessa reaktioner, som vi ibland ser som svagheter, visade sig i själva verket vara centrala för lärande, förklarar Ola Lindberg.</p><h3>Tre strategier för att hantera otillräcklighet</h3><p>Studien identifierar tre vägar framåt för deltagare att hantera känslan av otillräcklighet:</p><ul><li>Att uttrycka otillräcklighet – att våga säga ”jag vet inte” i en trygg miljö.</li><li>Att improvisera – att agera bortom rutiner när situationen kräver det.</li><li>Att acceptera otillräcklighet – att erkänna för sig själv och varandra att alla svar inte finns till hands.</li></ul><p>Forskarna betonar vikten av <em><strong>psykologisk trygghet</strong></em> i organisationer för att dessa strategier ska kunna omsättas i lärande.</p><h3>Ett bidrag till framtidens beredskap</h3><p>Istället för att se misslyckanden som något negativt, föreslår forskarna att organisationer bör välkomna otillräcklighet som ett naturligt inslag i lärande. Det kräver dock att kulturen tillåter sårbarhet och reflektion – och att ledarskapet stödjer det.</p><p>– Simuleringar används ofta för att träna rutiner, men de blottlägger också det vi inte förutsett – och därmed våra verkliga svagheter. Vi menar att dessa svagheter inte bör döljas, utan utforskas som en del av beredskapsarbetet, säger Ola Lindberg.</p><p>Studien publicerades nyligen i den internationella tidskriften <em>Vocations and Learning</em> och ger nya perspektiv på lärande i osäkra och högst pressade sammanhang.</p><p>– Vi behöver inte bara fler övningar – vi behöver övningar som tillåter otillräcklighet, reflektion och improvisation. Det är så vi förbereder oss för det vi inte kan förutse, avslutar Lindberg.</p>/nyheter/kanslan-av-otillracklighet-kan-gora-oss-battre-forberedda-pa-kris_12080918//nyheter/cfo-natverk-gastade-handelshogskolan_12056149/CFO-nätverk gästade HandelshögskolanFri, 28 Feb 2025 15:56:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6b5bc0e8f4e0400c92729fe5a26e9634/cfo2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Handelshögskolan fick den gångna veckan stå som mötesvärd för PwC:s CFO-nätverk. Vi deltog även i programmet genom professor Sofia Lundberg som presenterade den SNS-rapport om betygssättning av leverantörer i offentlig upphandling hon varit med att ta fram. Vår rektor Mats Bergman fick inleda mötet med en uppdatering från Handelshögskolan för deltagarna som i majoritet även var alumner från Handelshögskolan.</p><p>Håkan Jonsson, kontorschef på PwC Umeå (och även han alumn) presenterade vidare den senaste undersökningen från deras globala VD-undersökning där bland annat behovet av omställning och anpassning till nya förutsättningar hade tydligt genomslag i årets undersökning. Något som betonar vikten av omvärldsbevakning, att kontinuerligt uppdatera sitt marknadserbjudande som företag och ett fokus på förändringsledning.</p><p>Mötet gav utöver det också tillfälle för de små samtalen med ömsesidiga uppdateringar om vad som händer ute i bolagen och hos oss på Handelshögskolan.</p>/nyheter/cfo-natverk-gastade-handelshogskolan_12056149//nyheter/sverige-vd-och-alumn-pa-campusbesok_12050105/Sverige-VD och alumn på campusbesökWed, 19 Feb 2025 09:03:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/johansson_henrik_5544-250210-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Johansson, VD Grant Thornton, Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Henrik Johansson, alumn från Handelshögskolan och VD på Grant Thornton, Sverige, besökte campus för en intresseväckande föreläsning med temat <em>"Att navigera rätt som företag i dagens samhälle- hur påverkar teknisk utveckling, hållbarhet & kampen om kompetensen"</em>. <br>En fullsatt hörsal med studenter fick en inblick i aktuella omvärldsfrågor gällande hållbarhet, teknisk utveckling, geopolitik och kompetensförsörjning.</p><p>Den tekniska utvecklingen ger redovisnings- och revisionsbranschen nya möjligheter att mer effektivt samla in och analysera data. Fokuset i kundrelationen flyttas därmed alltmer till att skapa kundvärde genom dialog, eller i det mellanmänskliga som Henrik uttryckte det.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e2303bcde81e4421bc3eb821d3ccd951/henrik_johansson_dsc05479.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Johansson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>På hållbarhetsområdet har EU:s nya direktiv för hållbarhetsredovisning (CSRD) satt fokus på företags icke-finansiella rapportering vilket skapar nya kundbehov som Grant Thornton och redovisnings- och revisionsbranschen just nu rustar sig för att möta.</p><p>Totalt sett ser branschen ett ökat kompetensbehov de kommande åren och vi står inför en spännande tid där det är viktigt att vara en lärande organisation för att hitta rätt tekniklösningar och säkerställa att den icke-finansiella rapporteringen blir det bidrag till hållbarhetsarbetet som förhoppningarna varit.</p><p>Feedbacken från deltagande studenter var mycket positiv;</p><p>– Henrik berättade på ett personligt sätt och gjorde föreläsningen intressant... Take Away är det han sa om kontinuerligt lärande, han gör en väldigt bra poäng med att vi bör utveckla vår nyfikenhet.</p><p>– Intressant och nyttigt både för vart jag är just nu i mina studier och vart jag vill/ ska tänka på i framtiden. Intressant med hans tankar kring jobb i framtiden med tekniken och AI.</p><p>– Väldigt givande och inspirerande föreläsning. Det gav mig motivation till studierna och idéer för uppsatsskrivandet.</p>/nyheter/sverige-vd-och-alumn-pa-campusbesok_12050105//nyheter/alumn-fran-handelshogskolan-prisad-for-sitt-entreprenorskap_12044506/Alumn från Handelshögskolan prisad för sitt entreprenörskapJerry Engström, grundare av Friluftsbyn får utmärkelsen Influential leader för sitt arbete med att skapa en året-runt-destination inom turism.Wed, 05 Feb 2025 10:41:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bfd96fad24ca4a5ebe6ca8bb561bac85/jerry_engstrom.2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jerry Engström, utsedd till Influential Leader av AACSB.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Oskar Sandström</span></div></div><p>Jerry Engström har sedan 2013, då han startade Friluftsbyn vid Skuleberget utanför Docksta, arbetat med att göra Höga Kusten till en året-runt-destination inom turism. Jerry Engström läste internationella ekonomprogrammet vid Handelshögskolan, Umeå universitet, och har även en bakgrund som framgångsrik marknadschef för Fjällräven. Nu utses Jerry Engström till ”Influential Leader” av <a href="https://www.aacsb.edu">AACSB</a>, ett globalt ackrediteringsinstitutet för handelshögskolor.</p><p>Utmärkelsen går till framstående tidigare studenter från AACSB-ackrediterade handelshögskolor, vilket Handelshögskolan vid Umeå universitet är, som skapar bestående positiv inverkan i samhället. Jerry Engström är en av 24 personer globalt som får utmärkelsen för 2025 där temat var entreprenörskap. Bland tidigare mottagare av utmärkelsen finns två andra Umeå universitetsalumner: H&M-gruppens förra VD Helena Helmersson och investerar-profilen Kerstin Cooley på Brightly Ventures.</p><p>Jerry Engström har genom åren utsetts till årets nyföretagare, årets platsmarknadsförare i Sverige samt varit nominerad till Stora Turismpriset. Genom att arbeta kreativt med koncept som utöver naturupplevelser även väver in sociala och kulturella element har Jerry Engström lyckats lyfta sitt företagande till en sådan nivå att det får en landsbygdsutvecklande effekt.</p><p class="quote-center">Fantastisk resa</p><p>– Att skapa Friluftsbyn har varit en fantastisk resa där jag fått möjlighet att bygga vidare på min utbildning och mina erfarenheter från globala bolag, samtidigt som jag kombinerat min passion för natur, entreprenörskap och gemenskap. Mitt mål har varit att få fler att upptäcka Höga Kustens och samtidigt bidra till regionens utveckling. Denna utmärkelse är ett erkännande av vad som kan uppnås genom att följa sina drömmar och arbeta tillsammans med likasinnade för att skapa något som gynnar både besökare och vi som bor här, säger Jerry Engström.</p><p>Jerry Engströms utmärkelse också ett fint exempel på vad en utbildning vid Handelshögskolan i Umeå universitet är kan leda till, såväl på individ- som på samhällsnivå.</p><p>– Utnämningen är ett fint erkännande för Jerry Engströms entreprenörskap. För Handelshögskolan i Umeå är det extra glädjande när våra alumner visar att framgångsrikt företagande kan bedrivas med hållbarhet som ledstjärna, säger Mats Bergman, rektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><p><a href="https://www.aacsb.edu/about-us/advocacy/member-spotlight/influential-leaders/2025/jerry-engstrom">Länk till motiveringen på AACSB:s webbplats</a></p><p>Vid frågor, kontakta <a href="mailto:rickard.lindberg@91��ý��">rickard.lindberg@91��ý��</a>.</p>/nyheter/alumn-fran-handelshogskolan-prisad-for-sitt-entreprenorskap_12044506//nyheter/ny-teknik-bakom-rattvisare-och-smartare-prov_12043431/Ny teknik bakom rättvisare och smartare provHur kan vi uppnå mer rättvisa och precisa prov? Ny forskning visar hur avancerad statistik kan göra prov som högskoleprovet både mer rättvisa och träffsäkra. Joakim Wallmark, doktorand vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har utvecklat IRTorch, ett nytt verktyg som gör det enklare att utforma tester som bättre speglar deltagarnas verkliga kunskaper.Tue, 04 Feb 2025 07:00:01 +0100<p class="quote-center">Utbildningsorganisationer kan säkerställa att deras kunskapsprov ger en rättvis bild av elevers faktiska kunnande</p><p>Joakim Wallmarks forskning handlar om att förbättra hur vi analyserar provsvar genom en metod som kallas "Item Response Theory", IRT. Den här metoden används för att förstå sambandet mellan provfrågor och hur bra deltagarna faktiskt är på de saker provet mäter, som till exempel läsförståelse eller matematik. Genom att introducera nya typer av IRT-modell och jämföra med äldre modeller visar Wallmark att de nya modellerna är både mer flexibla och ger mer träffsäkra resultat. Det gör det möjligt att både bedöma provfrågorna bättre och gruppera deltagarna på ett mer rättvist sätt.</p><p>– Genom mer tillförlitliga analysmetoder kan utbildningsorganisationer säkerställa att deras kunskapsprov ger en rättvis bild av elevers faktiska kunnande, vilket i slutändan leder till bättre underlag för pedagogiska beslut, säger Joakim Wallmark.</p><p>De nya modellerna använder en mer avancerad matematisk formel som gör att de bättre kan anpassas till verkliga provsituationer. Det innebär att provresultaten blir mer precisa i att mäta vad de egentligen ska mäta. Modellerna gör det också möjligt att i exempelvis datorbaserade prov välja ut provfrågor efter hur en person presterat tidigare. Det här gör det möjligt att mäta en persons förmåga eller kunskapsnivå med högsta möjliga precision och effektivitet. Det genom att till exempel ge en svårare fråga om någon redan har svarat rätt på flera svåra frågor.</p><p>– IRTorch gör det möjligt att enklare tillämpa avancerade IRT-modeller, vilket gör att kvaliteten på prov kan höjas och provtagare kan rangordnas på ett mer rättvist sätt, säger Joakim Wallmark.</p><p>IRT kan även hjälpa till att jämföra resultat från olika prov och se om vissa frågor är orättvisa för specifika grupper som exempelvis baserat på kön eller etnicitet. IRT-modeller används också mycket inom forskning för att simulera provdata för att jämföra och utvärdera nya metoder i olika situationer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Den avancerade tekniken - en utmaning</h2><p>Trots fördelarna med IRT är metoden svårare att förstå än enklare alternativ, som att bara summera poäng från varje provfråga. Därför kan det ibland vara svårt få denna typ av metodik accepterad på bred front menar Wallmark.</p><p>Men i framtiden kan IRTorch bland annat hjälpa till att identifiera om vissa frågor är orättvisa för specifika grupper eller säkerställa att prov mäter vad de faktiskt är avsedda att mäta. Det innebär att de här forskningsresultaten kan få betydelse för hur kunskapsprov kommer att kunna används framöver.</p><p>– Min avhandling bidrar till en fördjupad förståelse av hur kunskapsnivåer kan mätas mer träffsäkert, vilket banar väg för framtida förbättringar inom utbildning och provutveckling, säger Wallmark.</p>/nyheter/ny-teknik-bakom-rattvisare-och-smartare-prov_12043431//nyheter/alumntraff-med-temat-att-leda-bolag-team-och-sig-sjalv_12042126/Alumnträff med temat ”Att leda bolag, team och sig själv”Handelshögskolans årliga alumnträff på Grand Hôtel i Stockholm gick i år av stapeln 30 januari. 70 alumner hade anmält sig till ett eftermiddagsprogram som i år vred och vände på ledarskapsfrågan med såväl seniora som juniora alumner som talare och en av våra forskare som gav sina infallsvinklar. Likt tidigare år var det roligt att se en stor spridning av alumner från olika examensår och även flera som tog examen 2024 deltog i träffen.Fri, 31 Jan 2025 13:02:57 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f3e70e2fbdc145178bc962ce2f59228d/kollage_grand252.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans alumnträff 2025</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Christian Hermelin, fd VD på fastighetsbolaget Fabege inledde med att berätta om sina erfarenheter med att axla ledarrollen i ett läge där bolaget gick från ägarlett till ägarstyrt. Med målet att bredda engagemanget i företaget slutade resan med ett tiodubblat börsvärde på 10år.</p><p>Emelie Axell, teamleader på PwC tog dagen vidare med att fokusera på sina erfarenheter av att leda team. Med målet att varje person ska bli uppskattad för den hen är, hamnade kommunikationens betydelse i fokus. Ett beteendestyrt fokus och mod att prata även om det obekväma var några nycklar som diskuterades.</p><p>Frida Lindgren, managementkonsult på Centigo tog fokus på självledarskapet utifrån sina erfarenheter av att arbeta i platta organisationer men det var även ett fokus i hennes examensarbete från studietiden. Tydliga mål och struktur var två element som hade en central plats för ett framgångsrikt operativt arbete för en platt organisation. Dilemman att hantera såsom beslutsfattande, konflikthantering och bolagsstyrning diskuterades också.</p><p>Avslutade gjorde Virginie Fernandez, forskare vid Handelshögskolan, med att sätta fokus på ”kollektiv kompetens” som ett mål för att höja ett teams prestation en nivå ytterligare. Med utgångspunkt i forskning utförd hos räddningsteam i högalpin miljö, diskuterades vikten av att skapa välfungerande sociala processer parallellt med uppgiftsspecifika, där träning är en avgörande faktor. Utöver förmågan att identifiera och arbeta mot gemensamma mål, använda ett gemensamt språk och samsyn tillkommer dimensioner för att stärka den gemensamma identiteten och bygga förmågan att kollektivt kunna improvisera med hög prestation. Innovation, krishantering och produktivitet är områden där kollektiv kompetens framför allt har bidrag att ge även i en företagskontext.</p><p>Efter avslutat eftermiddagsprogram följde en afterwork med fortsatt mingel och nätverkande.</p><p>Några deltagarkommentarer från dagen:</p><p><em>– Bra tema, tidsenligt med ledarskapsfokus</em></p><p><em>– Mycket bra upplägg med mingel innan, trevligt fika och bra föreläsningar för inspiration.</em></p><p><em>– Bra och intressant ämne, duktiga föreläsare en bra blandning och en röd tråd</em></p><p><em>– Bättre än förväntat. Teoretisk höjd, bra mix mellan senior och junior.</em></p><p><em>– Superbra att det var många med olika infallsvinklar på ämnet</em></p><p><em>– Tack för en mycket bra eftermiddag, jag kommer gärna tillbaka!</em></p><p><a href="~/link/f6503c68e2f6458b994f1194b863f50a.aspx">Mer information om våra träffar och hur du kan samarbeta med oss</a></p>/nyheter/alumntraff-med-temat-att-leda-bolag-team-och-sig-sjalv_12042126//nyheter/student-utvald-till-prestigefyllt-fellowship-program_12041228/Student utvald till prestigefyllt fellowship-programThu, 30 Jan 2025 15:39:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/660dd8bc782f474fb9a158fecefc6c94/demet_gbsn_fellowship2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Demet Sertoglu Tertemiz</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Demet Sertoglu Tertemiz, student på Masterprogrammet i affärsutveckling och internationalisering på Handelshögskolan vid Umeå universitet, har blivit utvald att delta i 2025 års DHL GoTrade GBSN Fellowship-program.</p><p>Programmet kopplar samman masterstudenter inom affärsutveckling med små och medelstora företag (SME) i utvecklingsländer för att främja gränsöverskridande handel. Det åtta månader långa programmet inleds i mars 2025 och inkluderar expertdrivna workshops, praktisk erfarenhet och mentorskap för att utveckla deltagarnas färdigheter.</p><h3>Expertis och ledarskap</h3><p>Demets omfattande erfarenhet inom internationell försäljning, marknadsföring och affärsutveckling inom flera sektorer – inklusive hemelektronik, medicinteknik och kosmetik – gjorde henne till en utmärkt kandidat för stipendiet.</p><p>”Demets framgångar inom internationell försäljning för SME visar på hennes ledarskapspotential och passion för internationella affärer, båda kärnvärden i DHL GoTrade GBSN Fellowship”, uppger Global Business School Network (GBSN).</p><h3>Demets kommentarer</h3><p><strong>Till att bli antagen:</strong> ”Jag känner mig djupt hedrad och entusiastisk över att ha blivit antagen till detta prestigefyllda program. Det är en fantastisk möjlighet att representera Umeå universitet och bidra till ett meningsfullt initiativ som stöttar SME i utvecklingsländer. Jag ser fram emot att lära, samarbeta och göra en verklig skillnad.”</p><p><strong>Om motivationen till att ansöka:</strong> ”Detta program ger en unik möjlighet att skapa verklig påverkan genom att stärka SME i utvecklingsländer samtidigt som jag får möjlighet att utvecklas professionellt. Möjligheten att bidra till hållbar ekonomisk utveckling och skapa långsiktigt värde för företag och samhällen var min främsta drivkraft att ansöka.”</p><p><strong>Om målsättning med programmet:</strong> ”Genom detta program hoppas jag få praktisk erfarenhet av att arbeta med SME i utmanande marknader och samtidigt tillämpa min expertis för att stödja deras tillväxt. Att få ta del av DHL:s mentorskap och utbildning kommer att stärka min förståelse för gränsöverskridande handel och hållbara affärsmetoder.”</p><p>För mer information om DHL GoTrade GBSN Fellowship-programmet, vänligen besök <a href="https://gbsn.org/what-we-do/programs/gotrade-gbsn-fellowship-program/">programmets officiella webbplats</a>.</p>/nyheter/student-utvald-till-prestigefyllt-fellowship-program_12041228//nyheter/nya-ledamoter-fran-umea-universitet-i-vetenskapsradets-amnesrad_12021283/Nya ledamöter från Umeå universitet i Vetenskapsrådets ämnesrådFredrik Almqvist, Sofia Lundberg och Jörgen Johansson från Umeå universitet blir nya ledamöter i varsitt av Vetenskapsrådets tre ämnesråd. Mandatperioden är 2025 till 2027.Fri, 20 Dec 2024 11:29:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad0d005064f043a0b35b3709a8309c1a/vr_kollage.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Almqvist, Sofia Lundberg och Jörgen Johansson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Vid Vetenskapsrådet finns tre ämnesråd som ansvarar för att fördela forskningsmedel samt följa upp och utvärdera forskning inom sina respektive ämnesområden. Nyligen valdes följande personer från Umeå universitet till nya ledamöter:</p><p><strong>Fredrik Almqvist</strong>, professor vid Kemiska institutionen, ämnesrådet för naturvetenskap och teknikvetenskap</p><p><strong>Sofia Lundberg</strong>, professor vid Handelshögskolan, ämnesrådet för humaniora och samhällsvetenskap</p><p><strong>Jörgen Johansson</strong>, professor vid Institutionen för molekylärbiologi, ämnesrådet för medicin och hälsa</p><p>Samtidigt omvaldes <strong>Niklas Arnberg</strong>, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, som ledamot i Vetenskapsrådets styrelse och <strong>Charlotte Häger</strong>, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, som ledamot i ämnesrådet för medicin och hälsa.</p><p><a href="https://www.vr.se/aktuellt/nyheter/nyhetsarkiv/2024-12-17-ny-styrelse-och-nya-amnesrad-2025-2027.html">Läs mer på Vetenskapsrådets hemsida</a> (vr.se)</p>/nyheter/nya-ledamoter-fran-umea-universitet-i-vetenskapsradets-amnesrad_12021283//nyheter/umea-universitet-utbildar-framtidens-forskare-for-arktis_12003308/Umeå universitet utbildar framtidens forskare för ArktisEn spännande resa för doktorander vid Umeå universitet till hjärtat av svensk rymdforskning och arktisk politik! Fri, 22 Nov 2024 09:47:47 +0100<p>Åtta doktorander från Arktiska forskarskolan med fokus på hållbarhet har nyligen återvänt från en studieresa till Kiruna. Resan, som kombinerade besök till Institutet för rymdfysik och Kirunagruvan med deltagande i Forum för Arktis och Antarktis, belyste vikten av tvärvetenskaplig forskning i polarområdena.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="29c721f4-ac7e-409b-86d3-0f9d8c46e404" data-contentname="2024 IRF Guidat besök">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från rymden till underjorden</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0806d676-87ab-4b79-9185-1d40d27b1f29" data-contentname="2024 Richard Johansson IRF">{}</div><p>Resan började vid Institutet för rymdfysik (IRF), där gruppen bland annat fick ta del av doktoranden Richard Johansson forskningsprojekt om spårgaser.</p><p>Därefter väntade ett guidat besök i den världsberömda Kirunagruvan - en fascinerande kontrast mellan högteknologisk rymdforskning och industriell innovation.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="235f472d-8ab8-488d-ac40-412bd37a9987" data-contentname="Kirunafoto2024">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forum för framtiden</h2><p>Höjdpunkten på resan var Forum för Arktis och Antarktis, där doktoranderna fick möta ledande experter inom polarforskning. Diskussionerna kretsade kring aktuella ämnen som klimatförändringar och säkerhetsfrågor i Arktis.</p><p>Den här resan är en del av forskarskolan och ger doktoranderna en chans att fördjupa sina kunskaper om arktiska frågor ur flera olika perspektiv, berättar Anngelica Kristoferqvist, utbildningssamordnare på Arktiskt centrum vid Umeå universitet. Hon fortsätter:</p><p class="quote-center">Den här typen av erfarenheter är värdefulla för att bygga nätverk och förståelse för nuvarande och framtida utmaningar i Arktis.</p><p>Forum för Arktis och Antarktis kunde inte ha kommit lägligare. Sverige tar över ordförandeskapet i Arktiska rådet 2027, ett mellanstatligt forum för arktiskt samarbete. Enligt Arktisexperten Douglas Nord är det avgörande att Sverige redan nu börjar forma sin vision för ordförandeskapet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f07d83f1-51e6-4718-a9f2-391def446bb1" data-contentname="2024 Arktiskt Forum Publikens vy">{}</div><p>Samtidigt pågår förberedelserna för det Internationella polaråret 2032/2033, ett globalt forskningsinitiativ som syftar till att främja samarbete och öka förståelsen för polarregionerna, där Sverige kan spela en viktig roll.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tvärvetenskaplig kraft</h2><p>De åtta doktoranderna representerar ett brett spektrum av discipliner - från företagsekonomi till fysik, från historia till miljövetenskap. Denna mångfald speglar perfekt den komplexitet som präglar dagens arktiska frågor och vikten av tvärvetenskapliga perspektiv i polarforskningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="16e1db46-1405-407f-9617-f59efe3b6946" data-contentname="Paul Schmidt AGS IRF bussplats 2024">{}</div><p>Paul Schmidt, doktorand i statsvetenskap, understryker värdet av resan: </p><p class="quote-left"><em>Att </em><em>vara del av Arktiska forskarskolan ger oss unika möjligheter att delta i evenemang som annars skulle vara svåra att söka medel för och arrangera på egen hand.</em></p>/nyheter/umea-universitet-utbildar-framtidens-forskare-for-arktis_12003308//nyheter/narmare-16-miljoner-till-samhallsvetenskaperna-fran-rj_11998586/Närmare 16 miljoner från Riksbankens jubileumsfondFyra projekt inom det samhällsvetenskapliga området vid Umeå universitet beviljas medel från Riksbankens jubileumsfond i årets utlysning för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Fri, 25 Oct 2024 19:16:30 +0200<p>Medlen tilldelas:</p><ul><li><strong>David Granlund</strong> vid Handelshögskolan får 3 579 727 kronor för projektet <em>Hur initieras prissamordningar? Empirisk analyser baserat på prisdata från hundratals marknader (eng.How is collusion initiated? Empirical analyses based on price data from hundreds of markets).</em></li><li><strong>Markus Naarttijärvi</strong> vid Juridiska institutionen får 3 471 283 kronor för projektet <em>Det digitala våldsmonopolet (eng. Conceptualizing a Digital Monopoly of Force).</em></li><li><strong>Jonny Holmström</strong> vid Institutionen för informatik får 2 723 403 kronor för projektet <em>Att delegera eller inte delegera? En utforskning av den roll delegering spelar i AI-baserat beslutsfattande (eng.To delegate or not to delegate? An exploration into the role delegation plays in AI-based decision-making).</em></li><li><strong>Dieter K. Müller</strong> vid Institutionen för geografi får 5 961 385 kronor för projektet <em>Zoomstäder, mobilitet och landsbygdens "osynliga" befolkning (eng. Zoomtowns, Mobility, and the ‘Invisible’ Population of the Countryside).</em></li></ul><p> </p>/nyheter/narmare-16-miljoner-till-samhallsvetenskaperna-fran-rj_11998586//nyheter/handelshogskolan-startar-ny-utbildning-tillsammans-med-hanken_11997881/Handelshögskolan startar ny utbildning tillsammans med HankenEtt helt nytt ettårigt magisterprogram i hållbarhetsrapportering och finansiell analys inleds som ett samarbete mellan Handelshögskolan vid Umeå universitet och Svenska handelshögskolan i Vasa (Hanken). Utbildningen är ettårig och studenterna läser en termin på varje universitet och får en dubbel examen – så kallad double degree – inom helt nya rapporteringsregler som EU införde i somras.Mon, 28 Oct 2024 10:06:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c644b4ac4934810af6e975408940022/campusmiljobilder_3813_210921_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans entré.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Detta är den första utbildningen vid Umeå universitet som kan ge en dubbel examen, vilket vi tror och hoppas kan öka intresset för utbildningen. Vi ser det också som ett led i att stärka samarbetet över Kvarken och på ett utmärkt sätt förbereda våra studenter för en internationell arbetsmarknad, säger Mats Bergman, rektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hett eftertraktad kunskap om nya EU-regler</h2><p>De studenter som går utbildningen kommer troligen att bli hett eftertraktade då det sedan i juli år finns helt nya krav på företag med över 500 anställda att rapportera enligt Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), de så kallade ESG-rapporteringskraven. Det innebär ökad transparens runt hur de stora företagen påverkar sin omgivning såväl miljömässigt som socialt, men också om hur företaget styrs.  <br> <br>– Det finns ett ökande behov av professionella som kan hantera de globala utmaningarna och den institutionella regleringen relaterad till de finansiella kraven och ESG-rapporteringskraven. Det nya magisterprogrammet svarar på detta behov, säger Dennis Sundvik, biträdande professor i redovisning på Hanken.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En termin på varsin sida om Kvarken</h2><p>Magisterprogrammet i hållbarhetsrapportering och finansiell analys (Master’s Programme in Sustainability Reporting and Financial Analysis), omfattar 60 studiepoäng och har totalt 60 platser.  <br> <br>Den första terminen är i Umeå och den andra på andra sidan Kvarken i Vasa. Under höstterminen i Umeå läser studenterna 30 poäng finansiell analys och riskhantering. Under vårterminen i Vasa är det 15 poäng hållbar finansiering och ESG-analys samt en uppsats som ger 15 poäng. <br> <br>Ansökan är öppen från och med nu och max 60 studenter kommer att få plats på <a href="~/link/ee50c00d98ba4d1799122c8c8f22fb6a.aspx">den nya utbildningen</a>.</p>/nyheter/handelshogskolan-startar-ny-utbildning-tillsammans-med-hanken_11997881//nyheter/ledarskap-i-forandring_11996318/Personliga insikter från ledande roller i svenskt storföretagHelena Helmersson, alumn från Handelshögskolan och hedersdoktor vid Umeå Universitet besökte campus för en studentföreläsning på temat ledarskap. Fri, 18 Oct 2024 14:20:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05269.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helena Helmersson föreläste på temat ledarskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Amos Åberg</span></div></div><p>Efter mer än 25 år inom H&M-gruppen, i roller som bland annat hållbarhetschef och produktionschef, klev hon i början av året ner från rollen som VD för hela bolaget. Inför en fullsatt Lindellhall med över 200 studenter delade hon med sig av sina insikter om ledarskap från ett av Sveriges största företag. Föreläsningens fokus var ”ledarskap i förändring” vilket har beröringspunkter mot såväl oväntade omvärldshändelser som ordinarie utvecklingsarbete i en organisation.</p><p>Insikterna som Helena delade med sig av rörde områden som värderingsdrivet ledarskap, vikten av att skapa en agerande kultur, att samarbeta på alla nivåer samt vikten av en meningsfull vision.</p><p>I föreläsningen betonade Helena även betydelsen av situationsanpassat ledarskap och att komplettera sin egen ledarprofil med andras kompetenser när så behövs. Samhällskriser som pandemier är bara ett exempel där helt nya grepp behöver tas.</p><p>Ett avslutande tips var att ta sig an företagets resa som ett äventyr för att skapa nyfikenhet och uthållighet för en mångårig resa men där det även är viktigt att fira alla delmål som finns längs vägen.</p><p>Helenas egen karriärsresa startade på Handelshögskolan och upplevelsen att komma tillbaka beskriver hon som glädjefylld:</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ebd9c8bfec6d470e9bdc9f38bc128d04/dsc05390_red.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helena Helmersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Amos Åberg</span></div></div><p>– Jag är så glad att jag fick möjligheten att komma tillbaka till Handelshögskolan och träffa så engagerade studenter. Att leda i förändring är inte lätt men något av det mest spännande jag vet, och att få dela och diskutera mina insikter med nästa generation ledare var oerhört givande och inspirerande.</p><p>Framtiden är för första gången både oförutsägbar och öppen för Helena. En internationell utbildning står på tur, men vad som händer efteråt är fortfarande oklart.</p><p>– Min passion ligger i att driva hållbara affärer och att verka i en kreativ kontext. Jag tycker mycket om lärande och att utveckla mitt ledarskap. Jag brinner för att få andra människor att växa och nå sina mål. Jag hoppas att jag i någon form kan vara en positiv kraft i att leda utvecklingen mot en hållbar framtid.</p>/nyheter/ledarskap-i-forandring_11996318//nyheter/social-innovation---nodvandigt-for-framtidens-miljoutmaningar_11994763/Social innovation – nödvändigt för att tackla framtidens miljöutmaningarKlimatförändringar och miljöproblem blir alltmer påtagliga och befintliga teknologiska lösningar har visat sig otillräckliga. Ny forskning vid Umeå universitet visar att sociala innovationer kan ge hållbara lösningar genom att förändra våra sociala vanor och beteenden. Resultaten från den nya studien lyfter bland annat behovet av politiskt stöd för att främja och skapa en långsiktigt hållbar framtid.Tue, 15 Oct 2024 08:41:23 +0200<p class="quote-center">För att få till stånd verklig förändring behöver vi alla bli en del av processen</p><p>Lucas Haskell, doktorand vid Handelshögskolan och Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, har forskat på hur sociala innovationer kan bidra till att lösa miljöutmaningar genom att förändra sociala vanor i ett samhälle. I samarbete med Coompanion Västerbotten har han studerat initiativ inom sektorer som transport, byggande, matkonsumtion, återvinning och återanvändning.</p><p>– I min forskning har jag undersökt hur sociala innovationer potentiellt kan förändra våra sociala vanor för att lösa miljömässiga utmaningar. Det med fokus på bland annat transport, bygg, matkonsumtion och produktion samt återvinning och återanvändning, säger Lucas Haskell.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Behovet av politiskt stöd</h2><p>Enligt Haskell kräver sociala innovationer ofta externt stöd för att kunna överleva och göra verklig skillnad. Detta inkluderar inte bara finansiellt engagemang, utan också socialt och politiskt stöd för att förändringarna ska hålla över tid.</p><p>– För att sociala innovationer ska kunna vara icke marknadsdrivande och för att det ska bli verklighet behöver de externt stöd för att kunna främja förändring. Socialt lärande, samarbete, och att stärka individers möjlighet att påverka är sätt att möjliggöra att nya sociala vanor kan få spridning, säger Lucas Haskell.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">En viktig del av framtiden</h2><p>Haskells forskning visar att sociala innovationer ofta är en oförbisedd del i kampen mot nutidens miljöutmaningar. Genom att inspirera till förändringar i sociala vanor, från hur vi konsumerar till hur vi återvinner, kan dessa initiativ bidra till en mer hållbar framtid.</p><p>– För att få till stånd verklig förändring behöver vi alla bli en del av processen, vilket kräver samarbeten mellan viktiga aktörer samt att man involvera medborgare, avslutar Haskell.</p>/nyheter/social-innovation---nodvandigt-for-framtidens-miljoutmaningar_11994763//nyheter/ai-och-digitalisering-i-fokus-pa-digital-impact-north-summit-2024_11991222/AI och digitalisering i fokus på Digital Impact North Summit 2024Den 24 september firade Digital Impact North ett år som en Europeisk Digital Innovationshub (EDIH) genom att arrangera sin första årskonferens: Digital Impact North Summit 2024. Dagen var fylld av inspirerande föreläsningar, engagerande workshops och möjligheter att nätverka med likasinnade och ledare i branschen. Teman som AI, digital transformation, smarta samhällen, hållbar industri och framtidens hälsa stod i fokus och skapade en plattform för nätverkande och diskussioner. Thu, 03 Oct 2024 15:40:26 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att skapa positiv samverkan mellan den gröna och digitala omställningen</h2><p>En av föreläsarna under förmiddagen var Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet som pratade om den dubbla omställningen och sökandet efter ”the sweet spot” för ett 80-tal deltagare. I denna föreläsning lyfte Sandström fram hur den gröna och digitala omställningen förväntas förstärka varandra. Det kan exempelvis ske genom användningen av digitala tvillingar för att modellera hållbart skogsbruk eller optimera trafikflöden för minskade utsläpp. Samtidigt betonade hon riskerna med att dessa omställningar kan kollidera, där digitaliseringens behov av el och resurser kan leda till ökad resursförbrukning och avfall, samt övervakning som kan hota integriteten.</p><p>För att hitta "the sweet spot" där de två omställningarna samverkar positivt, krävs en integrerad och proaktiv förvaltning där både privat sektor och statligt engagemang behövs för att hantera de negativa effekterna och främja en grönare ekonomi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-19.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Föreläsning av Camilla Sandström, Institutionen för Statsvetenskap</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Workshop om AI-drivna initiativ för att bli en föregångare i regionen</h2><p>Som en del av evenemanget höll Ulf Hedestig och Mikael Söderström, Informatik vid Umeå Universitet, tillsammans med Henry Lopez Vega från AI Policy Lab och Handelshögskolan vid Umeå Universitet, en workshop med fokus på att utveckla en regional AI-strategi.</p><p>Under workshopen diskuterade deltagarna möjliga funktioner för en framtida regional AI-strategi för Västerbotten, där de prioriterade nyckelkomponenter för AI-driven innovation och debatterade vilka aktörer som bör ha betydande roller i ett sådant omställningsarbete. Diskussionerna resulterade i ett första utkast till en handlingsplan som syftar till att vägleda kommuner och regioner i att hantera AI och andra disruptiva teknologier i framtiden.</p><p>Deltagarna inkluderade representanter från Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå kommun, Skellefteå kommun samt representanter från flera olika företag i regionen. Resultaten från denna workshop kommer att bidra till fortsatt dialog och samarbete i regionen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-452.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulf Hedestig och Mikael Söderström, Institutionen för Informatik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om Digital Impact North</h2><p>Digital Impact North arbetar för att hjälpa företag och organisationer med digital och grön omställning och är etablerad för att bidra till norra Sverige som en av Europas ledande regioner inom IT, artificiell intelligens och digitalisering.</p><p>Initiativet är taget av Umeå universitet och dess IT-institutioner, tillsammans med Region Västerbotten, Umeå kommun, Sveriges lantbruksuniversitet och RISE Umeå.</p><p><a href="https://digitalimpactnorth.se/">Läs mer om Digital Impact North här.</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b3cb1b90867745b0844a78bcab72eab9/din-summit-18.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stort intresse bland deltagarna under föreläsningarna på Digital Impact North Summit 2024</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div>/nyheter/ai-och-digitalisering-i-fokus-pa-digital-impact-north-summit-2024_11991222//nyheter/forskning-moter-praktik-varumarkesarbete-i-offentlig-sektor_11989074/Forskning möter praktik: Varumärkesarbete i offentlig sektorDen 20 september samlades nätverket ”Mötesplats varumärken offentlig sektor” för en träff med temat Kriser och det offentliga varumärket – hur stärker vi organisationen i en kris? Deltagarna fick lyssna till en inspirerande föreläsning om kriskommunikation samt ett panelsamtal där experter delade med sig av insikter om hur offentliga organisationer bäst kan förbereda sig inför kriser, hantera dem när de uppstår och dra värdefulla lärdomar inför framtiden.Fri, 27 Sep 2024 11:01:44 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/img_22102.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sofia Wiesler</span></div></div><p>Professor Bengt Johansson från Göteborgs Universitet, var inbjuden att föreläsa om <em>Ett steg ut i det okända – om förtroendets betydelse för kriskommunikation</em>. Dessutom bjöd seminariet på en paneldiskussion, modererad av Ulrika Leijerholt, med:</p><ul><li>Agneta Andersson, tidigare Kommunikationschef Polismyndigheten region Nord</li><li>Gunilla Stendahl, Enhetschef Kommunikationsenheten Umeå universitet</li><li>Malin Åberg, Kommunikationsdirektör Region Västerbotten</li><li>Tina Jonsson, Kommunikatör Länsstyrelsen Västerbotten och samordnare för kriskommunikationsnätverket i Västerbottens län</li></ul><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nätverket</h2><p>”Mötesplats varumärken offentlig sektor” är ett initiativ av Ulrika Leijerholt, Univeristetslektor på Handelshögskolan, som tillsammans med Klara Brorsson, tidigare HR-utvecklare på Länsstyrelsen Västerbotten, startade nätverket under våren 2023. Nätverket, som syftar till att främja kunskaps- och erfarenhetsutbyte och skapa en mötesplats mellan forskning och praktik, samlar forskare, chefer, HR-strateger och kommunikatörer från en mängd offentliga organisationer både regionalt och nationellt.</p><p>Nätverket bjuder in till fyra träffar per år där deltagarna diskuterar varumärkesrelaterade frågor som grundar sig i att säkra demokrati, legitimitet och tillit för det offentliga. Träffarna planeras och genomförs av en planeringsgrupp beståendes av Annelie Hägglund, Region Västerbotten, Josefin Laestadius, Umeå Universitet och Ulrika Leijerholt, Handelshögskolan. Varje träff har ett tema och hittills har deltagarna fått möjlighet att diskutera bland annat arbetsgivarvarumärke, krishantering, förändringskommunikation, medborgardialog och ledningskommunikation.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Framtiden</h2><p>Mötesplatsen initierades i Umeå med enbart lokala nätverksträffar, men i och med ett växande intresse har nätverket utvecklats till ett hybridformat för att kunna bjuda in till deltagande även nationellt. Det nya hybridformatet som genomfördes för första gången nu i september lockade runt 50 anmälningar från 20 organisationer runt om i Sverige, med deltagare från bland annat Skåne, Örebro och Umeå.</p><p class="quote-center">Intresset har varit stort och vi märker att det finns ett behov av att diskutera varumärkesfrågor i just offentlig sektor</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77c4a18c4741466e8eee5cb143bef1f7/leijerholt_ulrika_6323_190815_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ulrika Leijerholt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi vill genom mötesplatsen skapa ett forum för de här typen av frågor. Att kunna bidra till dialog och diskussioner om varumärkesarbete i offentlig sektor, både strategisk och operativt. Begreppet varumärke är så starkt förknippat med privat sektor. I offentlig sektor har varumärket en något annan roll och varumärkesarbetet måste anpassas för det offentliga sammanhanget. Men fördelarna, om man gör det rätt, är ett stärkt förtroende för organisationen och dess relation med medborgarna. Intresset har varit stort och vi märker att det finns ett behov av att diskutera varumärkesfrågor i just offentlig sektor, säger en av initiativtagarna Ulrika Leijerholt.</p>/nyheter/forskning-moter-praktik-varumarkesarbete-i-offentlig-sektor_11989074//nyheter/kickoff-for-coachingprogrammet-solomia-pa-handelshogskolan_11988156/Kickoff för Coachingprogrammet Solomia på HandelshögskolanDen 23 september gick startskottet för omgång två av det populära coachingprogrammet Solomia på Handelshögskolan i Umeå. Evenemanget gav adepter och coacher möjlighet att mötas för första gången, lära känna varandra och sätta förväntningarna inför programmets gång. Stämningen var positiv och förväntansfull, både från adept- och coachhåll.Tue, 24 Sep 2024 14:10:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/solomina_kick_off2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nu har andra omgången av Solomia Coaching äntligen kickat igång!</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Annakarin Nyberg</span></div></div><p>Solomia Coaching är ett individuellt coachingprogram som riktar sig till unga kvinnor som läser vid något av Handelshögskolans program. Genom coachingprocessen får deltagarna möjlighet att utveckla ett starkt självledarskap, vilket ses som grunden för både ett hållbart ledarskap och ett hälsosamt, gott liv. Programmet, som ägs av Handelshögskolan och genomförs i samarbete med SHIFT Education och Esam, är en unik satsning som syftar till att hjälpa unga kvinnor att maximera sin personliga och professionella potential genom en tankeväckande och kreativ coachingprocess. Grundare till programmet är Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan, Erica Hansen, hållbarhetskonsult på Esam och Tove Näsman, alumn från Handelshögskolan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/tove_n.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tove Näsman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Annakarin Nyberg</span></div></div><p>Tove Näsman ledde dagen och under evenemanget delade hon med sig av sina tankar kring initiativet:</p><p>– Det är otroligt inspirerande att vara en del av Solomia. Att få möta framtidens unga och drivna kvinnor som står redo att ta sig an världen. Vi har så mycket att lära av dem samtidigt som vi får möjlighet att ge tillbaka genom coaching, konstaterar Tove Näsman.</p><p>En av deltagarna, eller "Solomior" som adepterna kallas, är Emma Vikström, som studerar sitt sista år på Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management och Strategic Business Development på masternivå. Emma har stora förväntningar på programmet och ser fram emot vad coachingen kan bidra med för hennes personliga och professionella utveckling:</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/522ce4730ac945e7894d1e40adf72f4b/emma_v.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emma Vikström.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Annakarin Nyberg</span></div></div><p>– Jag hoppas att coachingprogrammet ska leda till att jag blir starkare i mig själv och att de ambitioner jag har för min framtid ska bli tydligare, berättar Emma Vikström.</p><p>Programmet har en större samhällsvision där målet på lång sikt är att bidra till en jämnare könsbalans på seniora positioner inom näringsliv och offentlig sektor. Deltagarna har mycket att vinna på detta utbyte, där både coacher och adepter får tillfälle att växa och lära av varandra. Under kickoffen deltog totalt fyra coacher från SHIFT Education och sju studenter.</p><p>Läs mer: <a href="~/link/cb20ce1044c145c0b61726f2516775ca.aspx">Solomia Coaching</a></p>/nyheter/kickoff-for-coachingprogrammet-solomia-pa-handelshogskolan_11988156//nyheter/bli-mentor-for-en-av-handelshogskolans-studenter2_11958827/Bli mentor för en av Handelshögskolans studenterNu öppnar vi upp möjligheten för dig som är alumn att bli mentor för studenter vid någon av våra utbildningar. Frågan om mentorskap riktar sig till tidigare studenter vid Handelshögskolan som idag är verksamma ute i arbetslivet. Startskottet för programmet går av stapeln till hösten och just nu pågår ett intensivt arbete med att attrahera mentorer som därefter matchas med studenter. Vill du bli en av våra mentorer och dela med dig av dina erfarenheter och kunskaper? Tue, 18 Jun 2024 14:38:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb1da01e24d54e01b25bfe7c9d297604/rickard_annakarin_ts.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annakarin Nyberg projektleder Handelshögskolan Mentor tillsammans med Rickard Lindberg, karriärcenter.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Syftet med Handelshögskolan Mentor är att genom mentorskap och erfarenhetsutbyten med alumner, erbjuda studenter förutsättningar att reflektera över den egna beredskapen inför arbetslivet. Programmet startar i oktober 2024 och pågår fram till februari 2025. Träffarna kan genomföras analogt eller digitalt och i den omfattning som adept och mentor kommer överens om. Till stöd för samtalen har ett pedagogiskt underlag utvecklats för att underlätta åtagandet som mentor.</p><p>– Målsättningen med de pedagogiska underlagen är att underlätta för våra mentorer genom att förse dem med ett upplägg på såväl struktur som förslag på samtalsämnen och frågor som kan användas vid träffar med våra studenter inom nationalekonomi, statistik och företagsekonomi. Det står självklart varje adept och mentor fritt att välja om och hur man vill använda underlagen, berättar Annakarin Nyberg, universitetslektor och projektledare för Handelshögskolan Mentor.</p><p>Att utveckla programmet är ett strategiskt beslut som fattats vid Handelshögskolan och programmet bygger vidare på tidigare erfarenheter av en pilotsatsning.</p><p>– Piloten som har drivits under en tid, har verkligen visat på vikten av mentorskap för studenter. Bland annat berättar studenter som deltagit att de känner ett större lugn inför framtiden och yrkeslivet samt att de uppmuntrar alla studenter att skaffa en mentor med utbildning och lärosäte som gemensam nämnare. Viljan att dela med sig av sin tid, sina kunskaper och erfarenheter är stark bland tidigare studenter och det är vi glada för. Våra alumner är precis som våra studenter, mycket värdefulla för oss, berättar Rickard Lindberg, Karriärcentrum vid Handelshögskolan.</p><p>Att erbjuda ett mentorskapsprogram är ett viktigt led i att bredda och fördjupa samverkan med omgivande samhälle. Det är inte enbart värdefullt för studenter vid Handelshögskolan, det är också en möjlighet för mer etablerade och verksamma i yrkeslivet att möta nya perspektiv från de som inom kort är på väg ut på arbetsmarknaden.</p><p>– Vi hoppas att många nu tar chansen att anmäla sitt intresse för att bli mentor för någon av våra studenter. Att möta andra perspektiv, i det här fallet, studenters syn på livet, förväntningar på arbetslivet, medarbetar- och ledarskap är oerhört spännande, utmanande och givande. Just nu skapar vi en pool med alumner som är intresserade av mentorskap därefter matchar vi dem mot studenter som vill delta i programmet, berättar Annakarin Nyberg.</p><p>Du som vill anmäla ditt intresse för att bli en del av satsningen är varmt välkommen att <a href="https://forms.office.com/e/54XEe3DZZe">fylla i en intresseanmälan</a> eller höra av dig till:</p><p><a href="~/link/d4be15f09daf4f7aa842c57f98c8fe5b.aspx">Annakarin Nyberg</a>, projektledare Handelshögskolan Mentor<br><a href="~/link/599b1880f48f4cbfa70baffedfba6501.aspx">Rickard Lindberg</a>, karriärcenter vid Handelshögskolan i Umeå</p>/nyheter/bli-mentor-for-en-av-handelshogskolans-studenter2_11958827//nyheter/nya-pedagogiskt-meriterade-larare_11958059/Nya pedagogiskt meriterade lärareI år är det tio år sedan Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell lanserades och i den senaste omgången blev 21 lärare utnämnda, 13 till meriterad nivå och 8 till excellent nivå. Sedan starten har totalt 362 lärare utnämnts. Detta gör Umeå universitet till ett av de lärosäten som utnämnt flest pedagogiskt meriterade lärare, trots att vår modell inte är så gammal ur ett nationellt perspektiv. Thu, 20 Jun 2024 11:14:42 +0200<p class="quote-center">Vid Lunds universitet finns den äldsta meriteringsmodellen och de har fortfarande flest lärare på excellent nivå. Men Umeå universitet har tagit ledningen när det gäller totalt antal utnämnda lärare</p><p>–Vid Lunds universitet finns den äldsta meriteringsmodellen och de har fortfarande flest lärare på excellent nivå. Men Umeå universitet har tagit ledningen när det gäller totalt antal utnämnda lärare, säger Katarina Winka, Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL), som 2021 genomförde en nationell kartläggning tillsammans med en kollega från Mälardalens universitet.</p><p>Det har funnits ett brett intresse för den pedagogiska meriteringsmodellen ända sedan starten med sökande från samtliga fakulteter. I processen ingår extern sakkunniggranskning. Avslag är inte ovanligt och de som inte kommer vidare får konstruktiv feedback som kan användas för att utveckla ansökan till nästa tillfälle.</p><p class="quote-center">Målsättningen är att meriteringsmodellen ska bidra till attraktiva och högkvalitativa utbildningar för studenterna, för att åstadkomma detta vill vi uppmärksamma våra engagerade och skickliga lärare</p><p>–Målsättningen är att meriteringsmodellen ska bidra till attraktiva och högkvalitativa utbildningar för studenterna, för att åstadkomma detta vill vi uppmärksamma våra engagerade och skickliga lärare, säger Cathrine Norberg, vicerektor och ordförande i nämnden för högskolepedagogisk meritering.</p><p>Nästa ansökningsperiod är den 15 augusti – 15 september 2024.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utnämningar till excellent lärare vårterminen 2024</h2><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Anna Rantala, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen</p><p>Fanny Pettersson, universitetslektor, Pedagogiska institutionen</p><p>Karl Johan Bonnedahl, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi</p><p>Siarhei Manzhynski, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi</p><p> </p><h3>Humanistisk fakultet</h3><p>Alana Vincent, universitetslektor, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><p> </p><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Ludvig Backman, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p>Eva Henje, professor, Institutionen för klinisk vetenskap<br>André Nyberg, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p> </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till meriterad lärare vårterminen 2024</h2><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Hernan Mondani, universitetslektor, Sociologiska institutionen</p><p> </p><h3>Humanistisk fakultet</h3><p>Van Leavenworth, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p>Sofia Pullls, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><p>Natalia Ringblom, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p>Maria Jönsson, professor vid Kultur- och medievetenskaper</p><p>Malin Isaksson, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p>Anna-Lill Drugge, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p> </p><h3>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</h3><p>Jenny Hellgren, universitetslektor, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><p>Jimmy Vesterberg, universitetslektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik</p><p> </p><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Anna Bogren, universitetslektor, Institutionen för odontologi<br>Maria Garoff, universitetslektor, Institutionen för odontologi</p><p>Urban Johansson Kostenniemi, universitetslektor, Institutionen för klinisk mikrobiologi<br>Gunilla Stenberg, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p> </p><p> </p>/nyheter/nya-pedagogiskt-meriterade-larare_11958059//nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2024_11951062/Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2024Den 31 maj gick Handelshögskolans årliga diplomeringsceremoni i Aula Nordica av stapeln. Den 18:e i ordningen. Omkring 300 studenter och deras gäster deltog och aulan var fullsatt.Mon, 03 Jun 2024 16:14:31 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/hlp-sm-usbegrad20242.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Handelshögskolans diplomeringsceremoni 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Studenterna fick motta diplom av Handelshögskolans rektor Mats Bergman. Uppsatspriser samt Handelshögskolans pedagogiska pris delades ut. Musik och sång framfördes av Johan Wållberg, Viktor Edlund Hansson och Ulf Johansson.</p><p>– Det var så härligt att se alla glada studenter med gäster. Som rektor tycker jag att Handelshögskolans diplomeringsceremoni är en fin tradition och det är glädjande att så många nära och kära till våra studenter är med och uppmärksammar deras fina prestationer.</p><h3>Handelshögskolans pedagogiska pris</h3><p>Handelshögskolans pedagogiska pris 2024 tilldelades biträdande universitetslektor Johan Gustafsson. Han prisas för sitt stora engagemang för undervisning och förbättring av utvecklingskvaliteten vid Handelshögskolan.</p><p>– Att vi har många unga duktiga lärare vid Handelshögskolan är viktigt för vår kompetensförsörjning och för kommande generationer av studenter. Därför är det glädjande att priset tillfallit Johan Gustafsson som redan tre år efter disputationen är en erfaren lärare som tar stort ansvar för pedagogisk utveckling och som kan förmedla komplexa frågor på ett entusiasmerande sätt, säger Handelshögskolans rektor Mats Bergman.</p><p><a href="~/link/2af3bc96553b4ace9941f08e3603413c.aspx">Läs mer</a></p><h3>Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering</h3><p>Det är tredje året som priset delats ut i samarbete med Nordea och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. 2024 års pris tilldelades Evelina Berg och Simon Laukka, Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><p><a href="~/link/e0c5b1f08c794a689763d70a3c13aef4.aspx">Läs mer</a></p><h3>Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans</h3><p>Priset delas ut i samarbete med Siemens Financial Service och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för ämnesområdet finansiering/ finansiell ekonomi med potentiell positiv inverkan på regional kompetensförsörjning. Oskar Lindman och Arvid Särkiniemi, Handelshögskolan vid Umeå Universitet utsågs till 2024 års pristagare</p><p><a href="~/link/839216addadc440e8a842d887487ef0c.aspx">Läs mer</a></p><h3>Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</h3><p>Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) har tillsammans med Umeå Energi instiftat ett årligt uppsatspris med syfte att uppmuntra ekonomstudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet och företagsetik. I år delas priset ut till Björn Tomas Minde och Niklas Bäcklund, Luleå Tekniska universitet.</p><p><a href="~/link/e10553503d024f948c4dd2716597696b.aspx">Läs mer</a></p><h3>Handelshögskolans Alumnistiftelse och Swedbanks pris</h3><p>Handelshögskolans Alumnistiftelse och Swedbank delar ut ett pris där pristagaren skall ha "främjat utveckling och kvalitet vad gäller utbildning och forskning vid Handelshögskolan vid Umeå universitet" och/eller "främjat Handelshögskolans studenters utbildning och utveckling". 2024 års pris gick till Ida Melin, student vid Civilekonomprogrammet med inriktning mot handel och logistik.</p><p><a href="~/link/8a11c2045238485a89c979e75231801d.aspx">Läs mer</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/97f07113417241f9b60a40581a3b9e80/utemingel-usbegrad2024.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mingel i samband med ceremonin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div>/nyheter/handelshogskolans-diplomeringsceremoni-2024_11951062//nyheter/plums-pris-till-larare-vid-handelshogskolan_11951073/PLUMs pris till lärare vid HandelshögskolanPLUM, Personalvetarna i Umeå, delar årligen ut pris för bästa lärare i årskurs 1, 2 och 3. Priset ges baserat på omröstning och nominering från studenterna i varje årskurs. I år valde man att dela upp priset i tre kategorier: Årets bästa feedback, Årets bästa föreläsare samt Årets bästa Canvas sida. Enheten för företagsekonomi vid Handelshögskolan är en del i år två och tilldelades pris i alla tre kategorier.Mon, 03 Jun 2024 10:59:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/thorsell_anna_8047_221129_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Thorsell</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Årets Bästa Feedback och Årets Bästa Föreläsare</h3><p>Utmärkelsen tilldelas Anna Thorsell.</p><p>”Anna Thorsell har utmärkt sig inom ämnet företagsekonomi och tilldelas därför både priset för bästa feedback och bästa föreläsare. Med en exceptionell förmåga att förmedla kunskap på ett inspirerande och lättbegripligt sätt. Utöver detta har hon även utmärkt sig i sin konstruktiva och upplyftande återkoppling gentemot oss studenter”, skriver PLUM i sin motivering.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/60ae55c3aee146fb891ed728908aa4e3/annika_andersson_9768_230214_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h3>Årets Bästa Canvas-sida</h3><p>Utmärkelsen tilldelas Anna Thorsell och Annika Andersson.</p><p>”Företagsekonomi har tilldelats priset för årets bästa Canvas-sida tack vare dess tydliga struktur, användarvänlighet och engagerande innehåll. De kursansvariga har skapat en sida som gjort det enkelt för studenter att navigera och hitta material, med en interaktiv design som främjar aktivt lärande”, skriver PLUM i sin motivering.</p>/nyheter/plums-pris-till-larare-vid-handelshogskolan_11951073//nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_11947569/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i FinansPriset tilldelas Oskar Lindman och Arvid Särkiniemi, Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Uppsatsen med titeln “Sustainability performance and market risk. A study of the banking sector.” kommer att belönas med 20.000 SEK vid Handelshögskolan i Umeås examensceremoni 2024.Mon, 27 May 2024 11:13:26 +0200<h3>Juryns motivering</h3><p>I motiveringen till priset nämner juryn bland annat att den vinnande uppsatsen utmärks av en väl motiverad och högaktuell frågeställning, som analyserats på ett förtjänstfullt sätt med relevant metodik. Studien, som är välskriven, bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap rörande huruvida bankers hållbarhetsarbete påverkar dess marknadsrisk.</p><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med <a href="https://www.siemens.com/se/sv/produkter/finansiering.html">Siemens Financial Services</a>.</p><h3>Kommentar från Siemens</h3><p>– Vi är stolta över att i samarbete med Handelshögskolan vid Umeå universitet kunna tilldela ett pris som uppmärksammar en uppsats som utforskar ett aktuellt och brådskande ämne inom finansbranschen. Vi är glada över att kunna bidra till att främja forskning och innovation inom detta område.</p><h3>Kommentar från Oskar</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/lindman_oskar.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Lindman</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Klas Hultén</span></div></div><p>– Det är med stor glädje och tacksamhet som jag tar emot Siemens Financial Services uppsatsstipendium 2024. Detta erkännande betyder oerhört mycket för mig, och när jag fick nyheten behövde jag läsa om mejlet flera gånger för att förstå att den uppsats vi har spenderat så mycket tid och tålamod på har lett oss till att få ett stipendium. Jag känner mig hedrad över att få dela detta pris med min vän och medförfattare Arvid.</p><h3>Kommentar från Arvid</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/41631e154b7f4ff8b9d3d30ac19cdef1/arvid_sarkiniemi.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arvid Särkiniemi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Tack till Siemens för priset och Umeå Universitet för allt stöd. Det är hedrande att uppsatsen bedömts vara av hög kvalitet och till nytta. Jag vill rikta min uppskattning till min uppsatspartner Oskar för allt engagemang och glöd som var ovärderligt under skrivandets gång. Slutligen vill jag ge en eloge till vår handledare Catherine Lions för ditt stöd, tålamod och kompetens.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare till uppsatsen var <a href="~/link/827fea2ed170494b836de25695a1a5d6.aspx">Catherine Lions</a>.</p><p>Du hittar uppsatsen <a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:1778086">här</a>.</p>/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_11947569//nyheter/handelshogskolans-alumnistiftelses-pris-2024_11947515/Handelshögskolans Alumnistiftelses pris 2024Traditionsenligt delar Handelshögskolan tillsammans med Swedbank ut ett pris som uppmärksammar studenter som under sin studietid agerat till nytta för sina medstudenter. Helt enkelt ett osjälviskt bidrag som gynnat andras utvecklingsmöjligheter. Vissa år med utbildningsfokus och andra med koppling till samverkan.Mon, 27 May 2024 11:42:30 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b4429b27894e4ffb844a3d94c07749ea/ida_m2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ida Melin, vinnare av Handelshögskolans Alumnistiftelses pris 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>2024 års mottagare av Handelshögskolans Alumnistiftelses stipendium om 10 000kr som delas ut i samarbete med Swedbank är Ida Melin, student vid Civilekonomprogrammet inriktning Handel och Logistik.</p><p>Ida har under hela sin studietid varit aktiv inom ekonomernas studentförening HHUS i flera roller. Hon får stipendiet för sin insats i rollen som Head of Business.</p><p>I sin roll stärkte hon inte bara kontakten med existerande partnerföretag utan initierade även samarbeten med nya partnerföretag som representerar andra branscher. På så sätt har hon bidragit till att skapa en bredare medlemsnytta för ekonomstudenter vid Handelshögskolan där fler studenter kan få möta företag och organisationer inom sina intresseområden.</p><p>Ida lanserade även under sin tid i HHUS ett nytt event, Ekonomyran, i syfte att under lättsamma former få möjlighet att träffa partnerföretag samtidigt som eventet också bidrog till social sammanhållning. Återuppstarten av Business Week är ett annat projekt värt att nämna.</p><p>Emelie Wiklund på Swedbank om årets pristagare ” Ännu ett år får Swedbank vara med och dela ut Alumnistiftelsens pris till en representant som under sin studietid bidragit med stort och positivt engagemang till sina medstudenter och Handelshögskolan i Umeå. Vi hoppas att Ida får nytta av stipendiet och önskar henne all lycka till i framtiden!”</p><p class="quote-center">Mina år vid Handelshögskolan, Umeå universitet har varit helt ovärderliga och den personliga utveckling som jag gjort har jag verkligen även studentföreningen HHUS att tacka för.</p><h3>Idas egna ord om priset</h3><p>"Jag är så tacksam över att bli tilldelad USBE alumnstiftelses stipendium, men framför allt för de otroligt fina nomineringar och tiden mina studentkamrater lagt på att nominera mig. När jag började studera för 4 år sedan skulle jag aldrig kunnat tro jag skulle bli tilldelad ett så hedrande stipendium. Mina år vid Handelshögskolan, Umeå universitet har varit helt ovärderliga och den personliga utveckling som jag gjort har jag verkligen även HHUS att tacka för. Allt jobb och slit har alltid varit värt det tack vare alla roliga minnen , erfarenheter, upplevelser och underbara vänner man fått på köpet. Med det sagt vill jag passa på att uppmuntra alla att engagera sig i något under sin studietid. Våga testa och våga ta chansen! Slutligen vill jag säga tack igen, och tack HHUS som gjorde min studietid så fantastisk som den blev."</p><p class="quote-center">…hon har också varit en enastående ledare som har hjälpt sina teammedlemmar att utvecklas men även hjälpt studenter växa och ta steg in i arbetslivet.</p><h3>Sagt om Ida</h3><p>”…hon har också varit en enastående ledare som har hjälpt sina teammedlemmar att utvecklas men även hjälpt studenter växa och ta steg in i arbetslivet. Genom sitt engagemang i studentföreningen har hon också bidragit till att skapa en positiv och givande studiemiljö för alla studenter, där de kan ha kul, hitta vänner och utvecklas i sin utbildning”</p><p>”Förutom att visa på engagemang och innovation så märks det verkligen att Ida främjar gemenskap och kamratskap”</p>/nyheter/handelshogskolans-alumnistiftelses-pris-2024_11947515//nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206/ Vetenskap och kreativitet utforskas på arktisk doktorandkursMellan den 22 och 26 april 2024 åkte doktorander vid den Arktiska forskarskolan på en kombinerad doktorandkurs och studieresa till Rovaniemi, Finland. Kursen, som heter "Communication and Transdisciplinary Methods in Arctic Research", och studiebesöket var båda delar av programmet vid den Arktiska forskarskolan.Fri, 24 May 2024 09:41:31 +0200<p>Måndagen den 22 april lämnade tåget Umeå med slutdestination Haparanda-Torneå. På tåget fanns sju doktorander från den Arktiska forskarskolan, samt skolans rektor och koordinator. Tillsammans gjorde de sitt första stopp på sin veckolånga studieresa till Rovaniemi, Finland. I Haparanda-Torneå fick de alla träffa Hanna-Leena Ainonen, gränssamarbetsutvecklare vid Torneå stadshus, för en presentation om tvillingstädernas historia, kultur och politik.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="99f27ef5-a32d-4518-8b30-5398e0e09188" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Haparanda-Tornio">{}</div><p>Doktoranden Alina Bavykina var mest imponerad över hur de två städerna och länderna använder sig av sina skillnader för att skapa entreprenörsmöjligheter.</p><p>– Hanna-Leena nämnde till exempel det dubbla nyårsfirandet på båda sidor om Torne-ån, vilket ger invånare och besökare möjlighet att se fyrverkerierna två gånger. För mig som besökare kändes det som att Haparanda-Torneå är en enda stor stad sammanflätad med den svensk-finska kulturen och deras unika traditioner, kultur och språk, säger Bavykina.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"> </h2><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vetenskapliga metoder möter kreativitet</h2><p>Nästa dag var inplanerad med kreativa workshops och presentationer i Rovaniemi. Bland aktiviteterna fanns en workshop med postdoktor Pamela Bachmann-Vargas om transformativa metoder i forskning. Hon beskrev "transformativa metoder" som studentcentrerade lärandemetoder som möjliggör fantasi och tänkande utanför ramarna. Doktoranderna gjorde några övningar och praktiska aktiviteter som en del av workshopen. Bland annat fick de göra poetiska reflektioner och omvandla dem till haiku genom att lista tre nyckelbegrepp som beskriver deras forskning.</p><p>– Jag trivdes väldigt bra med workshopen och tyckte det var nyttigt att se min forskning från olika vinklar, kommenterar doktoranden Marcus Aronsson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Utställningar och föredrag vid Lapplands universitet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5b857155-18ba-4e85-a650-35b12ef0b262" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Arktikum">{}</div><p>Både onsdagen och torsdagen tillbringades på Lapplands universitet där onsdagen hade en utställning på Arktikum Science Center på agendan och torsdagen var fylld av föredrag och presentationer. Onsdagen inleddes med en kort introduktion till Arktikum och Arktiskt centrum vid Lapplands universitet, följt av en presentation om rättvis grön omställning i finska Arktis av docent Tanja Joona. Därefter gick eleverna på en guidad tur genom en utställning om Lapplands och Rovaniemis historia.</p><p>– Onsdagen var personligen min favorit och kanske den mest insiktsfulla dagen på veckan. Mest imponerande var den guidade turen genom utställningen. Eftersom jag inte är från Sverige eller ens norrifrån finns det en mängd kunskap som jag helt saknar. Det var riktigt bra att ha den här engagerade guiden som förklarade den arktiska regionens kultur och historia, förklarar doktoranden Paul Schmidt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="164b3bc7-f892-482c-9ee0-8f3fb50a8cad" data-contentname="PIC Rovaniemi field trip_Walking with">{}</div><p>Under torsdagen fick doktoranderna lyssna på föredrag som alla kretsade kring kommunikation och vetenskapliga metoder. Bland dem fanns ett föredrag om "Researching with Proximity", av professor Outi Rantala och forskaren Neal Cahoon, där de presenterade idén om att mänskligt och annat än mänskligt socialt liv är ömsesidigt beroende. Eleverna fick experimentera med det som kallades ”walking with” som ett metodologiskt experiment som utforskar och framhäver en vårdande och omtänksam inriktning mot varelser och tankar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En rolig och intressant resa</h2><p>På tågresan hem uttrycker doktoranderna att studieresan har varit rolig och intressant. Doktoranden Hilde Weiser sammanfattar veckan med teman som rättvisa, markanvändningsrätt, lokala konflikter och andra utmaningar i norra Finlands/Sapmís geografiska område. Doktoranden Marcus Aronsson uttrycker att han har fått en mycket större uppskattning och förståelse för hur levd den norra delen av våra två länder är.</p><p>– Som avslutning har den här resan fått mig att känna mig mer energisk, självsäker, fokuserad och kompetent. 10/10, skulle göra igen, avslutar Aronsson.</p>/nyheter/vetenskap-och-kreativitet-utforskas-pa-arktisk-doktorandkurs_11945206//nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering_11945338/Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkluderingEvelina Berg och Simon Laukka, Handelshögskolan vid Umeå universitet, är mottagare av årets pris och belöning på 15 000 kronor för uppsatsen ”Arbetsmiljö och motivation att leda. En kvalitativ studie om arbetsmiljöns inverkan på kvinnliga chefers motivation att leda inom den svenska IT-branschen”.Wed, 22 May 2024 14:09:06 +0200<p>Det är tredje året som priset delas ut och utmärkelsen syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med Nordea | BBU Botnia.</p><h3>Kommentar från Nordea</h3><p>– Det är glädjande att återigen får dela ut Nordeas stipendium för bästa uppsats inom området mångfald och inkludering. Denna gång till två studenter som på ett kvalificerat sätt undersökt hinder och framgångsfaktorer för kvinnor som ledare i mansdominerade branscher.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd85cd4b38f2428c93454473e03bf334/simon-och-evelina2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Berg och Simon Laukka, årets mottagare av Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Simon Laukka</h3><p>– Tack Nordea och Handelshögskolan för utmärkelsen! Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Quang Evansluong och våra kurskamrater för deras vägledning och stöttning. Uppsatskrivandet var en väldigt lärorik och utmanande period som vi kommer ha nytta av i våra framtida karriärer.</p><h3>Evelina Berg</h3><p>– Vi är väldigt glada att Nordea och Handelshögskolan har detta samarbete. Mångfald och inkludering är ett viktigt ämne som förtjänar att lyftas fram. Förhoppningsvis kan vi bidra till att studenter och yrkesverksamma inspireras att utforska ämnet utifrån fler, innovativa perspektiv.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>Uppsatsen adresserar en problemställning med hög relevans för inkludering och mångfald: sambandet mellan arbetsmiljö och motivation att leda, med tillämpning på en traditionellt mansdominerad bransch. Den utmärker sig särskilt genom hög ambitionsnivå vad gäller empirisk metod och den teoretiska ansatsen. Därtill anknyter den väl till tidigare forskning inom området och är välskriven.</p><p>Ett huvudresultat är identifiering av tre viktiga arbetsmiljödimensioner som påverkar motivation att leda. För det första psykosocialt stöd, exempelvis genom mentorskap, god intern kommunikation och inkludering. För det andra ”empowerment” genom att organisationen erbjuder individen stort ansvar och möjlighet till personlig utveckling. För det tredje, att motivation att leda kan hämmas av en traditionell organisationsstruktur, präglad av centraliserad auktoritet och hierarkiska strukturer.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare för uppsatsen var <a href="~/link/42f5f0f3379c4e8e8fb80642b3b1b281.aspx">Quang Evansluong</a>.</p><p><a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-210606">Länk till uppsatsen</a></p>/nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering_11945338//nyheter/klimat-och-energi-eu-valet2024_11944760/Hur påverkar energifrågorna EU-valet 2024?En av de viktigaste frågorna i EU-valet enligt opinionsundersökningarna är energipolitiken. Mattias Vesterberg är universitetslektor vid Handelshögskolan Umeå universitet, och forskar om elmarknaden och hushållens och företagens elkonsumtion, och han får börja med att kort reda ut hur Sverige egentligen påverkas av EU:s energipolitik?Tue, 21 May 2024 13:30:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4378453f20284adcb8e0a9b4dbc15644/vetenskapslunch_vt20_0312_puff_kalendariet.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Reformen av elmarknaden som EU-parlamentet nyligen godkände syftar till att skydda konsumenter mot höga elpriser i framtiden, förklarar Mattias Vesterberg och reder ut vilka energi och klimat frågor vi kan förvänta oss i EU-valet 2024. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>– Sveriges elnät är sammankopplat med Norden och norra Europa, så det som händer på deras elmarknader påverkar vår elmarknad. Till exempel använder Sverige inte så mycket gas, men trots detta har Sverige rimligen påverkats av den minskade tillgången på gas från Ryssland i och med kriget i Ukraina. Detta kan förklaras av att många europeiska länder, som tidigare använde gas, nu importerar el från Sverige.</p><p>– Allt detta sammantaget gör att efterfrågan på svensk el ökar, vilket driver upp priset på el i Sverige. En annan förklaring till de höga elpriserna de senaste åren, som jag har sett lyftas fram, var att vattenkraften kunde leverera mindre el än vanligt.</p><h3>Tror du att energifrågan kommer att ta stor plats i årets EU-val och vad är det i så fall som kommer att bli skiljefrågor?</h3><p>– Både klimatet och energipolitiken är aktuella politiska frågor, och de hänger ihop. Att vi vill bygga ut förnybar elproduktion och öka elektrifieringen, och därmed efterfrågan på el, drivs av klimatpolitiken. En majoritet av partierna i Sverige vill prioritera klimatfrågan på EU-nivå. Trots denna principiella enighet tror jag att just klimatfrågan i stort blir en stor skiljefråga, där vissa partier vill gå längre än andra, både i det nationella klimatarbetet och i vilken roll EU ska spela i klimatomställningen. Detta kommer att påverka synen på energi- och elmarknaden.</p><h3>Vi har haft relativt stor diskussion nationellt om elproduktion, ska vi bygga ut kärnkraft eller satsa mer på vindkraft till havs med mera, har EU-valet någon påverkan på dessa frågor?</h3><p>– Varje medlemsland bestämmer i stort över sin elproduktion, men beslut inom EU påverkar. Ett exempel på detta är EU:s gröna giv, ofta kallad <em>green deal,</em> där en viktig fråga var, och kanske fortfarande är, om kärnkraften ska definieras som ”hållbar investering”. Här verkar det senaste budet inom EU vara att ”kärnkraften kan spela en roll i att möta de uppsatta klimatmålen”, men jag kan tänka mig att denna diskussion kommer att fortsätta och att EU:s syn på kärnkraft kan bli en viktig valfråga.</p><p>– Ett annat exempel på hur beslut på EU-nivå påverkar Sverige är överenskommelsen mellan medlemsländerna och Europaparlamentet om att till 2030 minska den samlade energianvändningen. Detta kommer att sätta krav på till exempel energieffektivisering, och kan också påverka elektrifieringen av transporter och industri i Sverige. Jag har dock inte sett särskilt många diskussioner kring denna punkt i media inför valet.</p><h3>EU-parlamentet godkände nyligen en reform av elmarknaden, vad innebär den?</h3><p>– Reformen av elmarknaden som EU-parlamentet nyligen godkände syftar till att skydda konsumenter mot höga elpriser i framtiden. Den diskuteras och beskrivs av Europeiska rådet som en reform för att ”göra elpriserna mindre beroende av instabila priser på fossila bränslen, skydda konsumenterna från pristoppar, påskynda utbyggnaden av förnybar energi och förbättra konsumentskyddet”. Exakt vilka konsekvenser det blir för den svenska elmarknaden vågar jag dock inte uttala mig om.</p>/nyheter/klimat-och-energi-eu-valet2024_11944760//nyheter/tavlingssucce-under-utbytesterminen_11940684/Tävlingssuccé under utbytesterminenAmalia Hägglund, student på Civilekonomprogrammet med inriktning mot Service Management, och Piotr Pokrasen, masterstudent i finans, tillbringade en utbytestermin vid en av Tysklands främsta handelshögskolor i Mannheim. Förutom att samla värdefulla internationella erfarenheter och kurser till sina examina, lyckades de också, genom en av kurserna de deltog i, avancera i en prestigefylld internationell affärstävling anordnad av L’Oréal.Tue, 14 May 2024 16:53:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingsucce_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Piotr Pokrasen och Amalia Hägglund.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur kom det sig att ni åkte på utbyte?</h2><p>– Handelshögskolan har många bra utbytesavtal och för mig var det en självklarhet att jag ville testa på det under min studietid då jag hört mycket gott om det från både min syster och andra studenter. Att det blev just Mannheim var lite av en slump men ett tysktalande universitet nära Centraleuropa var målet, säger Amalia.</p><p>– Det här var mitt andra utbyte efter att ha studerat en termin i Aberdeen förut. För mig var Mannheim förstahandsvalet denna gång då jag ser det som Tysklands mest välrenommerade handelshögskola, säger Piotr.</p><p class="quote-center">Man kommer väl förberedd från Umeå.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur skiljde sig studierna i Tyskland från i Umeå?</h2><p>– Jag skulle säga att det var betydligt mer casebaserat. I Umeå och Sverige är det överlag lite tydligare upplägg och mer forskningskopplat. Kurserna var ganska breda i sitt innehåll men jag kände att våra grundkurser i företagsekonomi i Umeå gav en bra grund för att hantera det, säger Amalia.</p><p>– Man kommer väl förberedd från Umeå. Vi läste många kortare kurser i Tyskland så det skiljde sig åt. Kursen som ledde till tävlingen var ett exempel med bara fyra träffar. Även om flera kurser hade bredd så fanns även motsatsen, som till exempel en finanskurs jag läste där vi gästades av bland annat Deloitte. Många kurser i Tyskland innehöll presentationer på varje lektion, det var vi inte riktigt vana vid från Umeå men passade nog just oss två rätt bra ändå, fortsätter Piotr.</p><p class="quote-center">Vi agerade nog lite projektledare i många grupparbeten.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur tror ni att de internationella studenter ni pluggade med skulle beskriva er?</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/01933dc57c1645119244506c14cb47d4/tavlingssucce_23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Piotr Pokrasen och Amalia Hägglund.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>– Drivna och strukturerade (skratt), vi agerade nog lite projektledare i många grupparbeten, säger Amalia.</p><p>– Vi var nog också mer noggranna än övriga deltagare med att se till att analyser och slutsatser ska vara grundade i allt vi lärt oss över åren, säger Piotr.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Tävlingens upplägg</h2><p>– Det var ett case i en 2 hp-kurs som ledde till tävlingen. Jag, Amalia och en tysk student arbetade som ett team i case-uppgiften. Vi visste inte på förhand att det var en tävling men däremot att kursen skedde i samarbete med L’Oréal. Det handlade om affärsutveckling och vi skulle utgå från upplägg som kopplade till tech, AI och kundupplevelser. Det var även förutbestämt att det skulle kopplas till deras affärsområde ”Professional product” som utgörs av frisörsalonger, berättar Piotr.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Nyckeln till framgång</h2><p>Amalia och Piotr berättar att deras framgång i tävlingen troligen beror på deras strukturerade tillvägagångssätt och marknadsverifiering av idéer. Amalia menar att hon kunde dra nytta av kunskaper från sin utbildning i Service Management, och därmed enkelt föra direkt dialog med branschen vilket gav dem en bättre förståelse för problemet. Piotr lyfte fram deras strukturerade, välunderbyggda analys och lösningsförslag, som fokuserade på att skapa mervärde genom en app-lösning med ett reward-system.</p><p>– Jag läser ju Service Management så det kändes naturligt att verifiera våra idéer mot marknaden såsom vi lärt oss i både entreprenörskapskursen och i mitt fall även tjänstedesignen, säger Amalia.</p><p class="quote-center">På tre minuter ska vi presentera vår affärsidé så det kommer att kräva sitt att få till en tydlig och bra presentation.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Nästa steg</h2><p>Nästa steg i tävlingen innebär att Piotr och Amalia, som har avancerat till topp 24 bland 1400 tävlande, kommer att tävla på L’Oréals huvudkontor i Düsseldorf. De är nu en del av ett av de 10 lag som kämpar om en plats i den globala finalen i London. För närvarande arbetar de med att färdigställa sin final-pitch med stöd av sin mentor, som är CRM-ansvarig på L’Oréal.</p><p>– Det känns otroligt kul att få en så erfaren person från näringslivet som mentor att bolla med. På tre minuter ska vi presentera vår affärsidé så det kommer att kräva sitt att få till en tydlig och bra presentation, säger Amalia.</p>/nyheter/tavlingssucce-under-utbytesterminen_11940684//nyheter/svenska-revisionsakademins-uppsatspris-till-handelshogskolan_11936457/Svenska Revisionsakademins uppsatspris till HandelshögskolanEmma Bergquist och Jenny Marklund, båda alumner från Handelshögskolan, har belönats med Svenska Revisionsakademins pris för bästa uppsats 2023 för deras uppsats med titeln ”Konkursrisk efter en Going Concern Opinion”. Uppsatsen utforskar effekterna av en Going Concern Opinion (GCO) för företags risk att gå i konkurs, samt betydelsen av fem olika företagsfaktorer för konkursrisken efter en GCO. Genom sitt arbete ger de nya insikter som kan vara av stor betydelse för revisorer och ekonomer.Mon, 06 May 2024 11:33:10 +0200<p>Genom att analysera ett omfattande datamaterial från samtliga privata aktiebolag i Sverige under perioden 2011–2019 har Emma och Jenny funnit att en utfärdad GCO av revisorn ökar risken för att företag går i konkurs. En av deras viktigaste slutsatser är att en GCO kan signalera en ökad konkursrisk, men att denna risk vanligtvis inte manifesterar sig omedelbart utan snarare över en längre tidsperiod än förväntat.</p><p>I sin uppsats undersöker de även fem faktorer som antingen kan öka eller minska risken för konkurs efter att ett företag har fått en GCO. De fann att en högre skuldsättningsgrad leder till en ökad risk för konkurs efter en GCO. En annan intressant observation var att de inte upptäckte några skillnader beroende på om en större eller mindre revisionsbyrå utfärdade GCO:n, vilket tyder på att det inte finns några skillnader i kvaliteten på arbetet mellan olika byråer i detta avseende.</p><p>I samband med att de mottog priset har Emma och Jenny intervjuats av tidningen Balans, där de berättar om sin uppsats och sina erfarenheter från arbetet.</p><p>"Att vinna känns fantastiskt kul och smickrande. Vi hoppas att våra resultat ska inspirera till fortsatt forskning inom ämnet, och det ska bli spännande att följa utvecklingen," säger Emma.</p><p>De båda tog ut sin civilekonomexamen från Handelshögskolan vid Umeå universitet i juni ifjol. Idag arbetar Emma som revisorsassistent på EY och Jenny som ekonom på Franke Futurum. Vinstsumman på 50 000 kronor delas dem emellan. Handledare var Oscar Stålnacke.</p><p><a href="https://tidningenbalans.se/artikel/de-vann-pris-med-uppsats-om-konkursrisk">Läs intervjun med Emma och Jenny</a></p>/nyheter/svenska-revisionsakademins-uppsatspris-till-handelshogskolan_11936457//nyheter/-industrins-digitala-omvandling-_11932514/ Industrins digitala omvandling - nödvändig för att möta morgondagen I takt med den snabbt växande digitaliseringen möter traditionella industrier en våg av nya teknologier som kan omdefiniera spelplanen. Samtidigt öppnar sig möjligheter till nya samarbetsformer och ekosystem. I denna era av digital transformation ställs företag inför utmaningen att integrera dessa teknologier på ett framgångsrikt sätt. En nyligen publicerad studie från Umeå universitet visar just detta fenomen med en närmare titt på sjöfartsindustrin. Thu, 02 May 2024 13:26:10 +0200<p class="quote-center">Sådana förändringar kräver ett omfattande samarbete mellan både konkurrenter och samarbetspartners</p><p>Peter Gustafsson, doktorand vid Handelshögskolan och Företagsforskarskolan, Umeå universitet, har under sin forskning analyserat processerna för teknologisk förändring inom traditionella industrier. I hans avhandling "Ships, Clouds, and Waves: Understanding Ecosystems in Traditional Industries” visar Gustafsson på hur teknologisk utveckling initieras och genomförs inom traditionella branscher, där väletablerade företag har tydliga relationer med andra aktörer och ofta är föremål för sträng reglering från regeringar eller andra myndigheter.</p><p>— I min forskning har jag studerat hur teknologisk förändring tar form inom skeppsbyggnadsindustrin. Trots att det finns flera företag som arbetar aktivt med att utveckla ny teknologi för skepp, såsom autonomi, är det utmanande att implementera mer radikala teknologiska förändringar. Sådana förändringar kräver ett omfattande samarbete mellan både konkurrenter och samarbetspartners. Det beror på att förändringen inte bara påverkar enskilda produkter utan hela ekosystem inom industrin. Det innebär att nya roller och aktiviteter behöver etableras för att implementera och dra nytta av den nya teknologin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Avgörande åtgärder</h2><p>Resultaten från avhandlingen visar att företag kan använda olika strategier för att hantera utmaningarna. Både konkurrensdriven aktivitet för att identifiera ekonomiskt värde och kollektiva insatser för att påverka utvecklingen av regelverk och standarder framhålls som avgörande. Dessa åtgärder är avgörande för att lyckas med digital transformation inom traditionella branscher, särskilt med tanke på osäkerheten kring teknologins värde och implementering. Begränsad delning</p><p>— Mina resultat ger även insikter om hur företag kan undersöka sin omgivning för att upptäcka de faktorer som kan påverka möjligheterna till omfattande förändringar. Genom en sådan analys kan företag identifiera vilka aktörer inom den traditionella industrin som har de mest gynnsamma förutsättningarna för att driva och leda framgångsrika förändringar, berättar Gustafsson.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/-industrins-digitala-omvandling-_11932514//nyheter/umea-hallbarhetspris-till-uppsats-om-ai-och-cirkular-ekonomi_11931044/Umeå hållbarhetspris till uppsats om AI och cirkulär ekonomiNiklas Bäcklund och Björn Tomas Minde, Luleå Tekniska Universitet, tilldelas årets hållbarhetspris för sin uppsats “Unlocking the Potential of AI-driven Circular Business Model Innovation: A case study of an industrial symbiosis”. Priset innefattar ett stipendium om 25,000 SEK och delas ut i samarbete mellan Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) vid Handelshögskolan och Umeå Energi.Fri, 26 Apr 2024 09:29:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1b42549d7efa4f83ab20208471299c3c/sustainability_prize_robust4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vinnarna av Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi Niklas Bäcklund och Björn Tomas Minde.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Artificiell intelligens och cirkulär ekonomi är två trender som är högst relevanta och brett debatterade inom forskning och inom det samtida affärslandskapet. Niklas och Björn Tomas har skrivit en avhandling som sammanför dessa två trender i en mycket ambitiös empirisk studie av ett AI-initiativ i industriell symbios. Studien resulterade i ett omfattande ramverk för AI-driven cirkulär affärsmodellinnovation som kan vara applicerbar på många företag och industrier som vill bidra till hållbar omställning.</p><p>– För att skapa hållbara industrier krävs bättre utnyttjande av resurser och AI är en kraftfull möjliggörare för cirkulär ekonomi. Trots den enorma potentialen misslyckas många industriella företag med AI eftersom det krävs så mycket mer än bara en fungerande AI modell. Man behöver tänka om processer, samarbeten, mindset, datadelning och mycket mer, vilket leder till att företag måste förändra sina affärsmodeller för att fullt ut realisera AI:s hållbarhets potential, säger Niklas.</p><p>I uppsatsen undersöker Niklas och Björn Tomas SSAB:s industriella symbios där restgaser från stålproduktionen används för el- och fjärrvärmeproduktion i Luleå. De genomförde 32 intervjuer med experter och med representanter från fem företag som ingår i ett AI-innovationsinitiativ. Den mest minnesvärda upplevelsen från arbetet med uppsatsen var dock när de fick en personlig rundtur av VD:n på Lulekraft genom deras värmekraftverk.</p><p>– Att se hur allt fungerade i praktiken gav oss en djupare insikt och en starkare koppling till ämnet. Dessutom var det fascinerande att se hur luleåborna faktiskt får värme i sina hem och att få se utsikten över Luleå från toppen av värmeverket, säger Björn Tomas.</p><p>Båda studenterna har alltid haft ett stort teknikintresse och Luleå Tekniska Universitet förstärkte detta ytterligare genom att de hyser några av de främsta AI-forskarna och forskare inom industriell digitalisering och innovation. Dessutom bidrog både lärare och i synnerhet handledarna, David Sjödin och Milad Kolagar, till att väcka nyfikenhet kring hållbarhet och AI:s potential för cirkulära affärsmodeller. Det här intresset fortsätter långt efter examen. Niklas arbetar som affärsutvecklare på Freshworks med att identifiera och skapa affärsmöjligheter inom de största företagen i Sverige, där AI är en viktig del. Björn Tomas arbetar som konsult på Rejlers affärsområde Smart Industries med digitalisering, projektledning och affärsanalyser, inklusive flera gröna investeringsprojekten i Norrland.</p><p>– Om detta pris gör att fler företag ser värdet i AI och bli inspirerade av vår uppsats så är vi hedrade. Dessutom känns det extra roligt att Umeå Energi sponsrar priset, då vi under vårt examensarbete verkligen har insett energibolagens avgörande roll i den gröna omställningen och de utmaningar de står inför, säger Björn Tomas.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hedersomnämnande</h2><p>Juryns hedersomnämnande går till två uppsatser av exceptionell kvalité. Andra platsen får uppsatsen “At melting summits: How do ski resorts transform? A comparative case study of privately own ski resorts in Sweden”, av Isabelle Talsma och Vendela Silwén, Handelshögskolan i Stockholm. Tredje platsen går till uppsatsen “Hållbarhetsstyrning och rapporteringskvalitet: En kvantitativ studie om styrsystem till följd av tvingande hållbarhetsrapportering” skriven av Amanda Henriksson och Isabelle Wennerström, Linköpings Universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Viktigt samarbete</h2><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium om 25 000 kronor, har gjorts möjligt genom samarbetet med Umeå Energi.</p><p>– Umeå Energi vill vara en positiv kraft i Umeåregionens hållbara utveckling. Genom stipendiet vill vi uppmuntra studenter inom företagsekonomi att också fördjupa sig i hållbarhet, säger Magnus Stenvall på Umeå Energi.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Tack till juryn</h2><p>ROBUST uttrycker sin tacksamhet till årets uppsatsjury som bestod av Professor Timur Uman (Jönköping University), Professor Thomas Magnusson (Högskolan i Halmstad), Karl Eldebo (Linköpings Universitet), och representanter för Umeå Energi: Sara Ekenstedt och Magnus Stenvall.</p><p>Läs mer om uppsatspriset och bedömningskriterier bakom juryns beslut på vår hemsida:</p><p><a href="~/link/44fac5e0ebcd402b80f58b441d8e6b51.aspx">Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</a></p>/nyheter/umea-hallbarhetspris-till-uppsats-om-ai-och-cirkular-ekonomi_11931044//nyheter/populara-coachingprogrammet-tillbaka-i-host-_11927548/Populära coachingprogrammet tillbaka i höst Under hösten 2023 initierades Solomia Coaching, ett individuellt coachingprogram vid Handelshögskolan i samarbete med SHIFT Education och Esam. Första årskullens tio studenter är klara och utvärderingen av programmet visar bland annat att studenterna funnit att den tankeväckande och kreativa processen inneburit ett stärkt självledarskap.Tue, 23 Apr 2024 14:05:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/handelshogskolan_solomia_coaching_0789_230315_web_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solomia Coaching, ett samarbete mellan Handelshögskolan, SHIFT Education och Esam. På bilden: Sofia Lundberg, Handelshögskolan, Tove Näsman, SHIFT Education, Erica Hansen, Esam.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div><p>Ett starkt självledarskap är grunden för ett hållbart ledarskap och ett gott liv med god hälsa. <a href="~/link/cb20ce1044c145c0b61726f2516775ca.aspx">Solomia Coaching</a> syftar till att höja studenternas förutsättningar att utveckla och maximera sin personliga och professionella potential i en tankeväckande kreativ process med en coach. På individuell nivå är programmets mål att synliggöra unga kvinnor inom akademin och deras drömmar om framtiden för att stärka sin kraft att ta sig dit. En långsiktig och samhällelig ambition är att bidra till en jämnare balans mellan könen på seniora positioner i näringsliv och offentlig sektor.</p><p>Tove Näsman VD vid SHIFT Education och Erica Hansen, senior konsult vid Esam, båda certifierade coacher och alumner från Handelshögskolan, initierade programmet tillsammans med Sofia Lundberg, Handelshögskolan. De beskriver att det har varit glädjande att se studenternas engagemang och att få följa den utväxling och utveckling som sker i coaching, samt hur detta bidragit till såväl student, som coach och programmet i sin helhet.</p><p>Fanny Röding, som deltog i första omgången av programmet uppmanar alla, oavsett stadium i livet att ansöka till omgång två som startar under hösten 2024.</p><p class="quote-center">Utöver konkreta framsteg och insikter från vår gemensamma resa, tar jag också med mig en stärkt självinsikt och förtroende för att hantera livets utmaningar och möjligheter framåt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d0950879a5364f599e40e922c4c64e1e/fanny_roding_foto_privat.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fanny Röding</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Jag är oerhört glad över möjligheten Handelshögskolan, SHIFT Education och Esam tillsammans har format för oss unga kvinnor vid Handelshögskolan. Att vara en del av detta program är en unik förmån och jag vill varmt uppmana alla att skicka in sin ansökan. Coachningen är helt anpassad efter individens behov och önskemål, vilket innebär att programmet är gynnsamt oavsett vilket stadium i livet en befinner sig i. Personligen påbörjade jag programmet inför mitt sista år på universitetet, min coach Cornelia har därför varit en viktig stöttepelare i min övergång från studier till arbetslivet. Cornelia har agerat som en vägledare när jag började söka jobb och har haft en betydande inverkan på att jag säkrat mitt drömjobb efter examen. Utöver konkreta framsteg och insikter från vår gemensamma resa, tar jag också med mig en stärkt självinsikt och förtroende för att hantera livets utmaningar och möjligheter framåt, säger Fanny Röding.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Solomia Coachings upplägg</h2><p>Solomia Coaching är ett individuellt coachingprogram och riktar sig till dig som är ung kvinna och student vid något av Handelshögskolans program.</p><p>Programmet ges en gång per läsår och är en frivillig aktivitet utanför ordinarie kursverksamhet. Programmet omfattar 6 tillfällen som planeras in under de 12 månader som det pågår. Varje tillfälle är 45 minuter och genomförs på telefon. Efter varje coachtillfälle kommer individen att ha övningar, strategier eller förhållningssätt att träna på inför nästa coachsamtal. Språket är svenska eller engelska. Viktigt att notera att du kan ansöka tidigast under termin 3. Ansökan görs via ett webbformulär genom att svara på ett antal frågor samt bifoga CV. Sista ansökningsdag är 30 april. Besked meddelas senast 31 maj och programmet inleds till hösten.</p><p><a href="~/link/cb20ce1044c145c0b61726f2516775ca.aspx">Läs mer och gör din intresseanmälan</a></p>/nyheter/populara-coachingprogrammet-tillbaka-i-host-_11927548//nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2024_11924190/Handelshögskolans pedagogiska pris 2024Handelshögskolans pedagogiska pris 2024 tilldelas biträdande universitetslektor Johan Gustafsson. Han prisas för sitt stora engagemang för undervisning och förbättring av utvecklingskvaliteten vid Handelshögskolan.Tue, 16 Apr 2024 13:35:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/34b066f90cf346b6802355ba82b87b5c/gustafsson_johan_1444_210623_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Gustafsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Handelshögskolan utlyser årligen ett pedagogiskt pris vars syfte är att uppmuntra lärare som gör goda pedagogiska insatser i grundutbildningen samt att stimulera pedagogisk utveckling vid Handelshögskolan.  Beslut om pristagare har fattats av Handelshögskolans ledningsgrupp.</p><p>– Att vi har många unga duktiga lärare vid Handelshögskolan är viktigt för vår kompetensförsörjning och för kommande generationer av studenter. Därför är det glädjande att priset tillfaller Johan Gustafsson som redan tre år efter disputationen är en erfaren lärare som tar stort ansvar för pedagogisk utveckling och som kan förmedla komplexa frågor på ett entusiasmerande sätt, säger Handelshögskolans rektor Mats Bergman.</p><p>Johan Gustafsson är biträdande universitetslektor i nationalekonomi. Hans insatser som lärare har en positiv inverkan på studenters lärande och utveckling. Johan har förmåga att göra komplexa ämnen både tillgängliga och engagerande för studenterna och genom relevanta exempel och interaktiva metoder fångar han studenternas intresse. Studenterna upplever att Johans sätt att lära ut, prata och knyta an till dem visar att han ser som sin största uppgift att de ska lära sig så mycket som möjligt.</p><p>Utöver sin roll som lärare har Johan tagit sin an rollen som programsamordnare för Handelshögskolans internationella ekonomprogram. I denna roll arbetar han aktivt för att utveckla och förbättra programmet samt för att integrera nyckelkompetenser i undervisningen. Kollegor nämner specifikt hans vilja och driv att engagera sig.</p><p>– Jag känner en stor tacksamhet och ödmjukhet. Ett särskilt tack går ut till alla studenter som ständigt motiverar mig att prestera bättre!</p><p>Lärare och studenter vid Handelshögskolan nominerade tillsammans ett 20tal olika lärare och lärarlag. <a href="https://www.hhus.se/">Handelshögskolan i Umeå studentförening</a> (HHUS) anordnade ett särskilt nomineringsevent och i samband med detta passade många studenter på att nominera lärare.</p><p>Årets prissumma är 20 000 kr och det utgörs av ett resestipendium som kan användas för konferensdeltagande, studiebesök eller motsvarande. Priset delas ut i samband med Handelshögskolans diplomering den 31 maj.</p>/nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2024_11924190//nyheter/vad-bor-hushall-tanka-pa-infor-installation-av-solceller_11915620/Vad bör hushåll tänka på inför installation av solceller?I början av mars höll Gabrielle Söderberg, doktorand i nationalekonomi på Handelshögskolan, ett öppet föredrag i Malå med fokus på viktiga frågor som hushåll bör ställa sig inför en installation av solceller.Tue, 26 Mar 2024 11:08:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8f60efe1e0494df0934cbaa8d628896e/img_7928.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gabrielle Söderberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Sjödin<br></span></div></div><p>Genom installation av solceller har idag privatpersoner möjlighet att bidra till att bli en del av elmarknaden genom att själv öka mängden förnyelsebar energi. Det, menar Gabrielle Söderberg, är ett viktigt led i strävan mot att minska våra utsläpp och som dessutom borde ges mer utrymme i den politiska diskussionen om den svenska energimixen.</p><p>– Den politiska debatten handlar idag mest om vilken energikälla är bäst och mest effektiv när den egentligen borde fokusera på att alla källor behövs för att kunna utveckla elnätet så mycket som möjligt och att öka mängden förnyelsebar energi. Idag kan du som privatperson bli en del av elmarknaden och bidra själv genom att installera solceller.</p><p>– Det var roligt och givande att träffa invånarna i Malå och möta frågor om vad det innebär att installera solceller, hur solceller fungerar och vad som kan vara viktigt att tänka på inför installation. Att föra ut forskning och och möta andra publiker och frågor än dem från den egna forskningsvärlden är viktigt - vi forskar på uppdrag av hela samhället, konstaterar Gabrielle Söderberg, doktorand vid Handelshögskolan, Umeå universitet.</p><p>Den forskning som presenterades i Malå är en del av ett projekt som utforskar solkraftens potential att bidra till den hållbara omställningen i Sverige. Studien kommer utmynna i en ökad förståelse för beslutsprocessen inför VAD samt även, utformning av ekonomiska hjälpmedel till svenska hushåll i syfte att öka mängden förnyelsebar energi i den svenska energimixen.</p>/nyheter/vad-bor-hushall-tanka-pa-infor-installation-av-solceller_11915620//nyheter/handelshogskolan-pa-umeagalan_11914392/Handelshögskolan på UmeågalanIgår var det återigen dags att mötas upp för Umeås näringslivsgala i Aula Nordica som firar 20 år sedan starten 2004. Galan är en viktig plats för att uppmärksamma företagande och skapa nätverk och samarbeten. Bland besökarna (och ibland även pristagarna) återfinns också många av våra alumner.Fri, 22 Mar 2024 15:06:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/hhus_umeagalan2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Representanter från studentföreningen HHUS. Uppe från vänster: Lisa Sånemyr, Engla Engman, Folke Nyberg, Linnea Berneryd, Sofia Bergström, Alice Lidström, Gustav Öman, Josephine Sundewall, Fredrik Blanck, Hector Rosenzweig. Nere från vänster: Hillary Mondonedo, Simandra Minea, Maja Hallgren, Naima Ivers Ohlsson, Knut Jansson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alice Lidström</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Handelshögskolan med i juryn för Årets varumärke</h2><p>Handelshögskolan agerade stolt medarrangör i arbetet med att utse finalisterna till utmärkelsen Årets varumärke och fanns även representerade i juryn för priskategorin Årets arbetsgivare. Totalt delades elva olika priser ut.</p><p>Till vinnare av priset i kategorin Årets varumärke utsågs Umeå Sport & Motion. Med motiveringen: Ett varumärke byggs bäst inifrån och ut, något årets vinnare har gjort med bravur. Med en tydlig identitet, drivkraft och kontinuerlig utveckling har de steg för steg byggt upp ett genuint starkt varumärke. En liten organisation med ett stort hjärta som bidrar till ett mer hälsosamt Umeå. För ökad hälsa och välbefinnande för alla, oavsett ålder, bakgrund eller nivå.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Studenters perspektiv på sin framtida arbetsmarknad</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c0eaf89e0a4540f7a44f7e304f7ed582/montersession2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Montersession med studenterna Lisa Sånemyr, John Renström, Alma Herou och Alma Berg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Utöver inspirerande föreläsningar och mingel fick besökarna möjlighet att lyssna ett panelsamtal i universitetets monter. Mitt i minglet samtalade Handelshögskolans Sofia Lundberg och Rickard Lindberg med studenter om deras perspektiv från morgondagens arbetskraft. Lisa Sånemyr (civilekonomprogrammet inriktning service management), John Renström (civilingenjörsprogrammet i industriell ekonomi), Alma Herou (högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik) och Alma Berg (juristprogrammet) berättade bland annat att de tycker att arbetsgivare i Stockholm i högre grad vågar rekrytera nyutexaminerade medan det i Umeå efterfrågas flera års erfarenhet.</p><p>Möjligheten till karriär, trivsam arbetsplats och att kunna göra skillnad var några av de saker som studenterna lyfte fram som viktiga när de funderar kring sin framtid. Platsen är också viktig och att bo i närheten av familj och vänner. I panelen kunde några av studenterna se en framtid i Umeåregionen medan andra såg framför sig en flytt till Stockholm.</p><p><em>”Extra glädjande att se så många engagerade studenter från vår studentförening HHUS ta plats och mingla idag!” – Sofia Lundberg</em></p>/nyheter/handelshogskolan-pa-umeagalan_11914392//nyheter/sommarkurser-okar-rejalt-i-popularitet_11913255/Sommarkurser ökar rejält i popularitetAntalet sökande till årets sommarkurser vid Umeå universitet ökar med hela 64 procent jämfört med antalet ansökningar ifjol. I hela landet är ökningen 17 procent och den näst högsta antalet sökande sedan pandemiåret 2021, enligt nya data från Universitet- och högskolerådet (UHR). Populärast vid Umeå universitet är kursen "Dataanalys med R, del 1" och ”Kreativt skrivande A: Ett litterärt projekt”.Fri, 22 Mar 2024 12:21:12 +0100<p>– Sommarkurser är en viktig del av det vi brukar kalla för det livslånga lärandet. Det vill säga att vi fortsätta att utbilda oss i vuxen ålder och kanske byter karriär eller kompetensutvecklar oss för att vi behöver det eller vill. Men för många är också sommarkurser ett första steg in i universitetsvärlden. Oavsett orsak är det kul att så många fler tar chansen att studera vid Umeå universitet i sommar, säger Cathrine Norberg, vicerektor med ansvar för utbildning.</p><p>Flest sökande har alltså "Dataanlys med R, del 1" "Kreativt skrivande A: Ett litterärt projekt" därefter följer "Introduktion till R", "Stora språkmodeller (LLM:er) inom datahantering" och "Utveckling av mobila applikationer". Totalt handlar det om 10 400 sökande jämfört med fjolårets 6 317.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utbudet i landet ökar med tolv procent</h2><p>Kursutbudet av sommarkurser i hela landet ökar med nära tolv procent jämfört med 2023. Drygt 62 procent av årets kurser i hela Sverige är distansutbildningar, en tydlig ökning jämfört med förra årets notering på 59 procent. Antagningsbeskeden går ut till alla sökanden den 25 april. Vad gäller höstens program och kurser har ansökningen just öppnat och sista ansökningsdag är 15 april.</p><p><a href="https://uhr.se/nyhet-2024-03-18">All data är hämtad från UHR:s webbplats som du hittar här</a>.</p>/nyheter/sommarkurser-okar-rejalt-i-popularitet_11913255//nyheter/kompetensforsorjningsbehov-inom-logistikbranschen-i-fokus_11912667/Kompetensförsörjningsbehov inom logistikbranschen i fokusTue, 19 Mar 2024 16:03:05 +0100<p>Handelshögskolan deltog genom professor Lars Silver i en panel i logistiknätverket <a href="https://www.northernaccess.se/">Northern Access</a> för att ge en bild av olika utbildningsaktörers syn på behov och efterfrågan på utbildning med koppling till logistik.</p><p>Under träffen diskuterades den allmänna uppfattningen att företag allt oftare efterfrågar kompetens inom logistik och inköp, men att medvetenheten om detta behov inte fullt nått ut till samhället än. Samverkan mellan utbildare och arbetsgivare lyftes som en viktig del för att öka såväl kunskap om behov samt tillgång till praktik och praxisnära frågor.</p><p>Logistiknätverket Northern Access öppnar upp för givande nätverk och samtal där vi även får möjlighet att bjuda med studenter till träffarna, ett positivt exempel på samverkan i sig.</p><p>Handelshögskolans Civilekonomprogram med inriktning Handel och Logistik har en stor andel studenter som kliver ut på arbetsmarknaden med dessa frågor i fokus och vi kan över flertalet år se en stark efterfrågan på den kompetens dom har med sig.</p>/nyheter/kompetensforsorjningsbehov-inom-logistikbranschen-i-fokus_11912667//nyheter/nytt-ekonomie-kandidatprogram-hosten-2024_11908181/Nytt ekonomie kandidatprogram hösten 2024Handelshögskolan vid Umeå universitet erbjuder ett nytt 3-årigt kandidatprogram i ekonomi från hösten 2024 med fokus på innovation- och förändringsarbete samt datadrivet beslutsfattande.Wed, 13 Mar 2024 09:53:08 +0100<p>Omvärlden ställer krav på företag och organisationer att förnya sig utifrån rådande utmaningar och samhällstrender inom digitalisering och hållbarhet. För att kunna möta dessa krav krävs kunskap inom innovations- och förändringsarbete. Ekonomie kandidatprogrammet möjliggör för studenter att utveckla dessa kompetenser och öppnar upp för karriärvägar inom både näringsliv och offentlig sektor. Datadrivet beslutsfattande blir också en tydligt integrerad del av programmet. Programmets fokus ligger i linje med Handelshögskolans övergripande mission, med målet att främja våra studenters förståelse, förmåga och ansvarstagande gentemot samhällets utmaningar. Ekonomie kandidatprogrammet kommer att erbjuda studenter möjligheten att uppnå en kandidatexamen inom företagsekonomi eller nationalekonomi.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Rickard om programmet</h2><p>Rickard Lindberg, karriärvägledare på Handelshögskolan, deltog i den projektgrupp som koordinerat utvecklingen av programmet.</p><h3>Vad är det som gör programmet nytt och relevant för studenter och arbetsgivare?</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/rickard_lindberg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rickard Lindberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gisela Taube-Lyxzen</span></div></div><p>– Såväl företag som offentliga organisationer möter idag nya förväntningar inom sitt hållbarhetsarbete och får ny teknologi (AI) att förhålla sig till som innebär ett behov av att förnya sig. Det kan ske genom att exempelvis se över sin affärsmodell, kompetensutveckla, hitta metoder för att snabbt kunna testa och utvärdera nya initiativ, skapa insikter från ostrukturerad data samt revidera vilka nyckeltal som ska styra verksamheten och på vilket sätt. För detta behövs också en förståelse för den moderna ekonomins funktionssätt på systemnivå.</p><h3>Vad är annorlunda jämfört med andra program vid Handelshögskolan?</h3><p>– Programmet ger ett större fokus på behovet av och förmågan att ställa om och förnya hur verksamheter bedrivs med förändrade förutsättningar och förväntningar.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Jenny om programmet</h2><p> I arbetet med utformningen av programmet involverades några av Handelshögskolans alumner som idag verkar inom yrken med koppling till programmets fokusområden. Jenny Ferry, Handelshögskolealumn och Innovationsledare på Region Västerbotten var en av dessa. </p><p class="quote-center">Att kunna använda data för att fatta informerade beslut är en viktig färdighet i dagens affärsvärld</p><h3>Hur ser du på det fokus som Handelshögskolans nya kandidatprogram har?</h3><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e8ba56a36e72429f8166a53f8a5f777c/jenny_f2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Ferry</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Det gör att jag vill plugga igen! Åh vad jag önskar att detta fanns när jag pluggade. För hela mitt yrkesverksamma liv har jag försökt orientera mig kring innovations- och förändringsarbete: Denna kompetens är avgörande i en snabbt föränderlig arbetsmiljö där företag och organisationer ständigt behöver anpassa sig till nya teknologier, trender och krav från omvärlden.</p><p>– Sedan datadrivet beslutsfattande är vi bara och nosar på! Med den ökande mängden tillgängliga data blir förmågan att analysera och dra slutsatser från data allt mera efterfrågat. Att kunna använda data för att fatta informerade beslut är en viktig färdighet i dagens affärsvärld.</p><p>I Jennys arbete som Innovationsledare kan hon se många fördelar med en ekonomutbildning:</p><p>– Jag har ett otroligt stimulerande jobb då jag trivs med variation, nyfikenhet att lära mig mer och vill vara med och bidra till ett bättre samhälle. Att vara ekonom i grunden har gett mig många verktyg att se på utmaningar från flera olika perspektiv genom min karriär. En bra utbildning att ha som bas genom livet för dig som vill göra lite olika saker!</p><p class="quote-center">Att vara ekonom i grunden har gett mig många verktyg att se på utmaningar från flera olika perspektiv genom min karriär</p><h3>Har du några tips till kommande studenter vid Handelshögskolan?</h3><p>– Förutom det självklara att lära känna så många studenter du bara kan, ha kul och upptäck vackra Västerbotten, så ta tillfället i akt med denna utbildning att utveckla din kompetens inom innovations- och förändringsarbete genom att också aktivt delta i projekt- och praktikmöjligheter under utbildningen. Det ger dig praktisk erfarenhet och gör dig attraktiv för roller som affärsutvecklare eller förändringsledare.</p><p>– Utforska också möjligheten att studera eller genomföra praktik utomlands för att bredda din internationella erfarenhet och förståelse för olika affärskulturer och hållbarhetspraktiker runt om i världen. Det kan öppna dörrar för globala karriärmöjligheter inom hållbarhetsansvar eller marknadsanalys. </p><p>Du hittar hela intervjun med Jenny och andra alumner under programsidan:</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="902a3bfe-6d95-4341-ba0d-760a0bcfdde3" data-contentname="Jenny nyhet programsida - Puff">{}</div>/nyheter/nytt-ekonomie-kandidatprogram-hosten-2024_11908181//nyheter/samverkan-i-centrum-for-handelshogskolan-tillsammans_11905337/Samverkan i centrum för samtalsserien Handelshögskolan tillsammansFör Handelshögskolan vid Umeå universitet spelar samverkan en nyckelroll. Ett aktuellt exempel är evenemangsserien Handelshögskolan tillsammans, där forskare, samhällsaktörer och publik möts kring aktuella ämnen i lunchrummet på Enheten för företagsekonomi. – Samverkan är en kärnuppgift, konstaterar Mats Bergman, rektor vid Handelshögskolan. Tue, 05 Mar 2024 16:13:54 +0100<p>I samtalsserien Handelshögskolan tillsammans förs akademi och praktik samman, i värdeskapande dialog om aktuella samhällsfrågor och forskningsresultat. Vid en handfull tillfällen per termin möts forskare från Handelshögskolan och intressenter från det omgivande samhället, inför publik och med Annakarin Nyberg som moderator.</p><p>Ett mål med samtalen är att sänka tröskeln både in och ut från universitetet. Arrangemangen är öppna för alla nyfikna, och det blir ofta lapp på luckan i lunchrummet på Enheten för företagsekonomi.</p><p>– Samverkan är en kärnuppgift för Handelshögskolan och Umeå universitet. Vi forskar och undervisar på uppdrag av hela samhället, och då är det viktigt att hitta former som knyter ihop forskare med beslutsfattare och andra representanter för näringsliv, offentlig sektor och andra samhällsaktörer. Här tycker jag att Handelshögskolan tillsammans har hittat en bra form för dialog som bidrar både till mer relevant forskning och till att forskningsrön blir mer tillgängliga för det omgivande samhället, säger Mats Bergman, nytillträdd rektor för Handelshögskolan.</p><p>Mars månads träff, <a href="~/link/2370f5f38351406b894c1a213c5bf1ba.aspx">den 7 mars närmare bestämt</a>, zoomar in på företagande för den attraktiva staden – som en upptakt inför näringslivsgalan Umeågalan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/bergman_mats_5673_160124_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mats Bergman, nytillträdd rektor vid Handelshögskolan på Umeå universitet, tycker att samtalsserien har fått till en bra form för dialog. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samarbetar med många aktörer</h2><p>Samverkan spelar en viktig roll för alla tre enheter vid Handelshögskolan: företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Enheten för statistik har till exempel ett långtgående samarbete med Region Västerbotten, och företags- och nationalekonomi arbetar i sin tur bland annat nära Företagsforskarskolan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3361172df9444be38c07e8954879a03b/louise-ring.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Louise Ring, styrelseordförande för Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span></span></div></div><p>Inom både forskning och undervisning sker omfattande samarbeten med aktörer inom privat, offentlig och ideell sektor.</p><p>– Efter mina år i styrelsen för Handelshögskolan kan jag konstatera att samverkan inte enbart är någonting vi pratar om – det är en del av vår identitet, säger Louise Ring, ordförande för Handelshögskolans styrelse, och fortsätter: <br>– Samverkan är i dag avgörande för att kunna hantera stora samhällsutmaningar och det handlar inte bara om att dela erfarenheter – vi behöver få olika intressenters perspektiv för att kunna utveckla kunskaper. Jag är stolt över att vi kan vi kan åstadkomma detta tillsammans – både inom och utanför Handelshögskolan.</p><p>Alla <a href="~/link/a2deb33b157f4dc8ac5f7bf10e43ed8c.aspx">Handelshögskolan tillsammans</a> filmas och finns tillgängliga på 91��ý�� i efterhand, samt används i undervisning som underlag för diskussioner.</p>/nyheter/samverkan-i-centrum-for-handelshogskolan-tillsammans_11905337//nyheter/competence-building-on-sustainable-development_11903443/Kompetensutveckling inom hållbar utveckling Handelshögskolan vid Umeå universitet stod värd den 22-23 februari 2024, för symposiet "Competence building on sustainable development in undergraduate and post-graduate programmes", med syfte att utforska och diskutera hållbarhetsutbildning i olika länder och kulturer. Fri, 01 Mar 2024 13:57:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5cdb0db2d254307b8534847800a1992/212.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arrangörerna Alice Annelin, Gert-Olof Boström och Walter Leal.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>Universitetslektor Alice Annelin och Docent Gert-Olof Boström, arrangerade evenemanget tillsammans med Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) och HAW-Hamburg University of Applied Sciences, Tyskland. Totalt 26 deltagare från 11 länder deltog i symposiet beståendes av seminarier, workshops och online-presentationer. Evenemanget var även öppet för anställda vid Umeå universitet att delta vid.</p><p>Professor Nick McGuigan vid Monash University i Australien ledde en workshop där backcasting-tekniker tillämpades med olika aktiviteter för att inspirera till kreativt tänkande om hur man kan nå den önskade framtiden inom högre utbildning.</p><p><em>- Rummet var fyllt av passion, tvärvetenskapliga diskussioner och lösningsorienterat tänkande som tillsammans ledde till många positiva och givande aktiviteter. Jag är så tacksam för alla deltagare som bidragit till utvecklingen av hållbarhet inom utbildning, säger Alice.<br></em></p><p>Under symposiet fördjupade sig deltagarna i hur man bäst integrerar hållbarhetskompetenser inom ramen för utbildning och hur man kan inspirera till handling kring hållbarhetsutmaningar genom olika samarbetsinsatser. Nyckelteman inkluderade bland att rollen för erfarenhetsbaserat lärande för att främja intrapersonella kompetenser och innovativa strategier för att införliva hållbarhet i akademiska läroplaner.</p><p>En av höjdpunkterna under symposiet var även avslöjandet av en kommande publikation med titeln "Competence Building on Sustainable Development in Undergraduate and Post-Graduate Programs”. Syftet med publikationen är att sammanfatta all den kompetensen som delades under symposiet, och att erbjuda en omfattande resurs för forskare inom området.</p><p><em>- Det hela gick väldigt bra och vi är tacksamma över att ha haft möjligheten att arrangera ett så lyckat evenemang, säger Gert-Olof.<br></em></p>/nyheter/competence-building-on-sustainable-development_11903443//nyheter/stort-intresse-att-lyssna-till-finalisterna-i-arets-varumarke_11900062/Stort intresse att lyssna till finalisterna i Årets VarumärkeFullsatt när Handelshögskolan i samarbete med Marknadsföreningen Umeå anordnade ett frukostseminarium där besökare gavs möjlighet att träffa de tre nominerade företagen i Umeågalans kategori ”Årets varumärke”. Fri, 23 Feb 2024 14:39:23 +0100<p></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8d767e0f-31f7-4c2a-992f-c1f00d735b87" data-contentname="Varumärke2024 - Bild">{}</div><p>Det var många morgonpigga som hade letat sig till Rotundan i Universumhuset denna morgon för att låta sig inspireras av finalisterna, representanter från Frukthörnan, Umeå Sport & Motion och Littfest, som berättade om hur de framgångsrikt byggt upp och vårdat sina respektive varumärken.</p><p>Publiken fick möjlighet att avslutningsvis ställa frågor till företagen som insiktsfullt delade med sig av såväl erfarenheter som strategier.</p><p><em>”Vi är så tacksamma och stolta över att vara nominerade till årets Varumärke” </em><em>- Mattias Hedlund, Frukthörnan i Umeå AB.</em></p>/nyheter/stort-intresse-att-lyssna-till-finalisterna-i-arets-varumarke_11900062//nyheter/stora-sprakmodeller-for-effektiv-datahantering-ny-sommarkurs-vid-umea-universitet_11893912/Stora språkmodeller (LLM) för effektiv datahantering – ny sommarkursAlla pratar om ChatGPT och de stora språkmodellerna – Large Language Models. Men kan tekniken användas för att t ex effektivisera en arbetsprocess eller värdet på en aktieportfölj? I sommar får IT-specialister och studenter möjlighet att djupdyka i området. – Vi kommer att utforska modellernas neurala nätverk, deras beståndsdelar, processer och arbetsflöde, säger universitetslektor Michael Minock vid Umeå universitet. Tue, 12 Mar 2024 10:22:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3a2d3ba92d1940a09ddd44427b703715/ai_bild.2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hur maximera nyttan med LLM? Det får IT-specialister och studenter inom bland annat datavetenskap, lära sig i sommar. – Det blir en rolig kurs där du garanterat utvecklar din kompetens, säger Michael Minock, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kollage</span></div></div><p>Chat GPT kom och slog världen med häpnad. Äntligen fanns ett system som vi faktiskt kan "prata" med! Stora språkmodeller började sedan tillämpas i en rad projekt, världen över. Men hur kan ett svenskt företag utnyttja och integrera tekniken i sina egna system? Den kunskapen vill <a href="~/link/b9957d9949164f6b93db87d6e9ef8fee.aspx">Michael Minock</a>, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap dela med sig av. Han forskar och undervisar i bland annat AI, naturliga språkgränssnitt, kunskapsrepresentation och databaser. </p><h3>När stora modeller möter databaser </h3><p>"Stora språkmodeller (LLM:er) inom datahantering", som kursen heter, är helt unik kurs och svarar på ett kompetensbehov. Syftet är att skapa förståelse för hur den nya tekniken fungerar och vad som händer när stora språkmodeller möter databaser.</p><p>– Går man kursen, kommer man att lära sig hur LLM fungerar och vad som händer när tekniken möter ens egna datatillgångar och hur man kan använda LLM för att lösa problem inom datahantering. Vi gör helt enkelt en djupdykning i neuronnätverk, deras beståndsdelar, processer och arbetsflöde, säger Michael Minock.</p><p>Sommarkursen riktar sig till IT-specialister, programmerare och IT-ansvariga liksom studenter, med rätt behörighet. Den hålls på engelska via Zoom, vilket möjliggör att plugga på den ort man befinner sig i. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6482376e-3195-419e-8eae-2a08a3a1e95f" data-contentname="LLM Faktaruta sommarkurs cs">{}</div><h3>Maximera nyttan av LLM</h3><p>Fokus ligger på dynamiska fakta – t ex väderdata, värdet på en aktieportfölj eller invecklade detaljer i en pågående affärsuppgörelse eller arbetsprocess. </p><p>– Går det att använda tekniken bakom stora språkmodeller för att enklare få en överblick av sin data, svara på frågor eller kalkylera resultat? Och kan LLM hjälpa till att integrera databaser? Vi siktar bortom "hypen" och frågar oss hur vi verkligen kan maximera nyttan av LLM:er inom datahantering, säger Michael Minock. </p><h3>Utveckla din kompetens</h3><p>De som läser kursen kommer att kunna bygga upp och lösa maskininlärningsproblem, sätta upp och köra maskininlärningsmodeller och koppla språkmodeller till databaser. </p><p>– En sommarkurs kan inte ge heltäckande svar men  en grundläggande förståelse och du utvecklar en kompetens inom området. Den här tekniken kommer att ha en djupgående effekt på ekonomi och samhälle, så det gäller att hänga med, säger Michael Minock. </p>/nyheter/stora-sprakmodeller-for-effektiv-datahantering-ny-sommarkurs-vid-umea-universitet_11893912//nyheter/alumn-blir-ny-vd-pa-grant-thornton_11895075/Alumn blir ny VD på Grant ThorntonHenrik Johansson, alumn från Handelshögskolan vid Umeå universitet, blir ny vd för Grant Thornton. Henrik tillträder sitt nya uppdrag den 1 maj 2024 och efterträder Anna Johnson som lämnar bolaget efter 20 år i olika roller.Wed, 14 Feb 2024 14:15:16 +0100<p>Henrik Johansson har en examen i företagsekonomi från Handelshögskolan vid Umeå universitet och är sedan 2019 medlem i Handelshögskolans externa råd beståendes av experter från näringslivet och offentlig sektor för att i samverkan utveckla Handelshögskolans verksamhet.</p><p>Henrik har arbetat på Grant Thornton sedan 2007, suttit i företagsledningen sedan 2018 och tidigare även varit chef för kontorsnätverket. Sedan 2022 är han CFO och vice vd i bolaget.</p><p>- Jag känner mig stolt över förtroendet att få leda Grant Thornton. Det är en väldigt spännande tid när näringslivet i stort och branschen i synnerhet är i omställning. Med Grant Thorntons fokus på entreprenörsföretag har vi ett fantastiskt läge att göra skillnad. Vi växer och utvecklas med våra kunder utifrån fyra affärsområden, och har alla möjligheter att ta position som marknadsledande på mid-market. Jag känner mig otroligt motiverad att få leda Grant Thornton in i framtiden, säger Henrik Johansson i ett pressmeddelande. </p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/3417210/henrik-johansson-ny-vd-pa-grant-thornton?publisherId=3236549&lang=sv">Läs mer</a></p>/nyheter/alumn-blir-ny-vd-pa-grant-thornton_11895075//nyheter/sa-paverkar-ditt-forsta-karriarval-din-framtida-inkomst_11890452/Ditt första karriärval påverkar din framtida inkomstHar du funderat över hur din karriärstart kan påverka din framtida inkomst? Kreske Ecker, doktorand i statistik vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, har granskat denna fråga i sin avhandling, "Studying Earnings Trajectories as Functional Outcomes".Thu, 29 Feb 2024 15:59:17 +0100<p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">I avhandlingen utforskar Ecker konsekvenserna av att börja sin yrkesbana i antingen en storstad eller på landsbygden. </span><span style="vertical-align: inherit;">Genom att analysera människors livslånga inkomstbanor har Ecker identifierat mönster som lyfter fram vikten av dessa tidiga karriärbeslut.</span></span></p><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">Genom att sära på analysen för män och kvinnor framkommer viktiga skillnader. </span><span style="vertical-align: inherit;">Resultaten visar att män som börjar i storstäder har till en början lägre inkomster, men sedan övergår denna negativa effekt till att bli positiv. </span><span style="vertical-align: inherit;">För kvinnor är den positiva effekten tydligt genom hela perioden och något starkare jämfört med männen.</span></span></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0"><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">Nystartat eller etablerat företag</span></span></h2><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">I sin avhandling undersöker Ecker även hur valet av en första arbetsplats, särskilt om det är ett nystartat eller etablerat företag, påverka framtida inkomstutveckling. </span><span style="vertical-align: inherit;">Studien, som inkluderar personer som trädde in på arbetsmarknaden 1995 och 1999 och jämförde dem som började jobba på ett nystartat företag med dem som började på ett etablerat företag som har funnits i minst 5 år.</span></span></p><p class="quote-center"><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">Det vi ser är att de som börjar i ett nytt företag generellt tjänar mindre i genomsnitt gentemot de som startar sin karriär vid ett etablerat företag.</span></span></p><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">– Men dessa skillnader beror till stor del på att de börjar i olika gamla företag som också skiljer sig med avseende på till exempel deras utbildningsnivå eller deras yrke, förklarar Ecker.</span></span></p><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">Resultaten antyder att skillnaderna blir mindre när man tar hänsyn till dessa faktorer, men kontexten spelar roll även här. </span><span style="vertical-align: inherit;">För dem som började arbeta 1995 ser Ecker ingen tydlig koppling mellan företagets ålder och inkomstutvecklingen.</span></span></p><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">– Men för dem som kom in på arbetsmarknaden år 1999 hittar vi ett negativt orsakssamband, det vill säga att börja jobba i ett nystartat företag påverkas inkomstbanorna negativt för denna grupp. </span><span style="vertical-align: inherit;">När vi genomför separata analyser för män och kvinnor kan vi också se att det faktiskt bara finns samband för män, men inte för kvinnor, säger Ecker.</span></span></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1"><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">Unika i Norden</span></span></h2><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">I Sverige och övriga Norden finns tillgång till en omfattande databas som sträcker sig över långa tidsperioder och innehåller omfattande information om olika aspekter av människors liv. </span><span style="vertical-align: inherit;">Data om människors inkomster från 1968 till 2017 gör det möjligt att följa individer över stora delar av deras liv.</span></span></p><p><span style="vertical-align: inherit;"><span style="vertical-align: inherit;">– Eftersom det är ganska unikt för de nordiska länderna att forskare har tillgång till den här typen av data så innebär det också att det inte finns mycket forskning om statistiska metoder för att analysera data. </span><span style="vertical-align: inherit;">Det ska min avhandling bidra till att åtgärda, berättar Kreske Ecker.</span></span></p>/nyheter/sa-paverkar-ditt-forsta-karriarval-din-framtida-inkomst_11890452//nyheter/ny-avhandling-i-statistik_11887515/Uppskattning av hasardkvoter från observationsdata med tillämpningar relaterade till strokeEn ny avhandling i statistik av Guilherme Wang de Faria Barros, fokuserar på utmaningar som uppstår i observationsstudier där utfallet är av typen tid-till-händelse. Studier relaterade till stroke är gjorda med hjälp av Riksstroke – ett nationellt kvalitetsregister för strokesjukvård. Forskningen bidrar till att förbättra de metoder som används inom observationsstudier. Wed, 17 Apr 2024 12:50:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildText"> </div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/198fdd91859a49b0a2a64b41a0a2fe1b/barros_guilherme_4966_231122_hkn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktorand vid Handelshögskolan vid Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Det primära intresset i studien ligger i att förstå tiden för återkommande stroke eller död efter en första stroke. Av störst intresse är hasardkvoten, som jämför risker mellan behandlade och obehandlade grupper, ofta uppskattad med hjälp av Cox-regressionsmodellen.</p><p>En utmaning med observationsdata, till skillnad från experimentella data, är närvaron av förväxlingsfaktorer – variabler som kan förvränga förhållandet mellan behandling och utfall.</p><p>– Användningen av nationella register underlättar tillgången till rika observationsdata. Sverige är ett land känt för sina många högkvalitativa nationella register som rör olika ämnen som rör befolkningen, säger Guilherme Wang de Faria Barros.</p><p>De fyra artiklarna i avhandlingen tar upp specifika utmaningar i tid-till-händelse-studier. Artikel I tar upp frågan om konkurrerande risker i överlevnadsanalys, och jämför individer med och utan modifierbara riskfaktorer med hjälp av data från Riksstroke.</p><p>Artikel II och IV fördjupar sig i metodologiska aspekter. Artikel II utforskar icke-parametriska metoder för att balansera datamängder och erbjuder alternativ till traditionella parametriska metoder. Den inkluderar en fallstudie om förskrivning av blodförtunnande läkemedel efter en stroke. Artikel IV tar upp val av bakgrundsvariabler i högdimensionella data, och föreslår metoder för att navigera i situationer där antalet bakgrundsvariabler är jämförbart med antalet individer i studien.</p><p>Artikel III undersöker hur censurering [ES1] påverkar uppskattning av marginella hasardkvoter. Den utforskar lösningar i situationer med olika effektstorlekar och olika andel censurering[ES2] , och presenterar en procedur för att mildra problemet.</p><p>– Även om den här avhandlingen fokuserar på stroke, tar de ämnen som behandlas i varje artikel upp praktiska utmaningar i alla observationsstudier med tid-till-händelse-utfall, vilket gör forskningen relevant för att förbättra metoder och bidra till området observationsdataanalys, säger Guilherme Wang de Faria Barros.</p><p><em>Enheten för statistik, Handelshögskolan, vid Umeå universitet har ett stort antal forskare inriktade på studier av kausalitet och analys av data från register, och är ett ledande universitet inom ämnet.</em></p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?language=sv&pid=diva2%3A1825506&dswid=-844">Länk till avhandlingen</a></p><p><strong>Om disputationen</strong><br>Guilherme Wang de Faria Barros, Handelshögskolan vid Umeå universitet försvarar sin avhandling med den svenska titeln: Skattning av hasardkvoter från observationsdata med tillämpningar relaterade till stroke (Engelsk titel: Estimation of hazard ratios from observational data with applications related to stroke) Fakultetsopponent: Associate Professor Daniel Nevo,  Department of Statistics and Operations Research, Tel Aviv University</p><p><a href="~/link/3d29cdf3fb154c168d2eab56e66b7adf.aspx">Mer information</a></p><p> </p>/nyheter/ny-avhandling-i-statistik_11887515//nyheter/kunskapsnoden-startar-upp-de-prioriterade-forskningsomradena_11885001/Kunskapsnoden startar upp de prioriterade forskningsområdenaI år blir mötesplatsen Kunskapsnoden på Grand Hôtel den 7 februari startskottet för Umeå universitets nya satsning på tre prioriterade forskningsområden. Det blir spännande samtal om människans lärande och hjärnas formbarhet under livets gång, om hur vi kan övervinna mikrobiella infektioner samt hur växtforskning kan bidra till en grön omställning i Subarktis.Tue, 30 Jan 2024 16:17:02 +0100<p>De tre prioriterade forskningsområdena har fått dela på 50 miljoner kronor i en särskild satsning från rektor. Forskningsområdena skapades ur det arbete och temadiskussioner som startade 2022 utifrån regeringens förslag om att alla lärosäten skulle tilldelas forskningsanslag baserat på specifika profilområden. Nu har universitetet i stället valt att via dessa områden långsiktigt stärka forskningens kvalitet och konkurrenskraft.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inlärning och hjärnans formbarhet under hela livet</h2><p>Lars Nyberg, professor vid Institutionen för diagnostik och intervention, och Maria Josefsson, universitetslektor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet är koordinatorer för projektet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/josefsson_maria_3636_240111_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Josefsson, universitetslektor vid Handelshögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p><strong>Ni kommer från två skilda forskningsfält, statistik och neurovetenskap, vad ser ni framför er att ni i projektet ska åstadkomma under perioden?</strong></p><p>– Jag ser fram emot att få möjlighet att fördjupa och utveckla nya givande samarbeten. Till exempel har den tekniska utvecklingen genom AI och maskininlärning öppnat upp för nya typer av forskningsfrågor kopplade till de nya analysmetoderna. Här tror jag att vi har mycket att vinna genom att samarbeta över forskningsfälten, svarar Maria Josefsson.</p><p>– Vi hoppas hitta nya kunskaper om framför allt möjligheter, men även begränsningar, vad gäller lärande i olika skeenden av livet. Det kan handla om att främja ett starkt och hållbart lärande i skolan, skapa förutsättningar för nytt lärande i vuxenlivet, till exempel kopplat till karriärbyte, samt hur vi behåller en vital hjärna och ett gott minne i ålderdomen, säger Lars Nyberg.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_sofia_lars_maria3769_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nyberg och Maria Josefsson koordinerar ett av de prioriterade forskningsområdena.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Övervinna mikrobiella infektioner</h2><p>Det här forskningsområdet koordineras av Marta Bally, universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, och Fredrik Almqvist, professor vid Kemiska institutionen. Båda är verksamma vid Umeå Centre for Microbial Research (UCMR).</p><p><strong>Vi har en virusforskare och en som forskar om bakterier, och nu ska ni tillsammans bygga upp ett helt nytt forskningsområde. Vad blir ert fokus och vad kan vi förvänta oss för spännande resultat?</strong></p><p>– Vårt område blir en fördjupning inom den forskning som redan utförs inom UCMR, där vi båda verkar idag och där grunden för ett nobelpris redan har lagts en gång. De här extra resurserna kommer att göra stor nytta och bidra till ny spännande forskning inom infektionssjukdomar, virus, pandemier, antibiotikaresistens med mera, förklarar Marta Bally.</p><p>– En stor poäng med de extra medel vi får är att vi ska fokusera ännu mer på klinisk forskning, och gärna yngre forskare med klinisk bakgrund. Det blir också i viss mån en doktorandsatsning och vi kommer att se kopplingar till aktuella problem inom vården och avgörande framtidsfrågor. Vi hoppas och tror att vi med den här satsningen kan ta stora kliv i vår forskning och på sikt bidra till att rädda ännu fler liv runt om i världen, säger Fredrik Almqvist.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/fredrik_och_marta_3830_240115_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Almqvist och Marta Bally koordinerar ett av forskningsområdena tillsammans. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Växtforskning för en hållbar grön omvandling av subarktis</h2><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/lundberg_sofia_3681_240111_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Inom det här området återfinns Sofia Lundberg, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Stefan Jansson, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik, som koordinatorer.</p><p><strong>En växtforskare och en professor från Handelshögskolan, det låter spontant som få beröringspunkter, men vad är era respektive styrkor som ska få forskningsområdet att lyfta?</strong></p><p class="quote-center"><strong> Det ska bli väldigt spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans.</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/21d6cdd1506d4f83a0d32ea5e8a315e9/9stefan_jansson_181120_152741_jgs4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Jansson, professor vid Institutionen för fysiologisk botanik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johan Gunséus</span></div></div><p>– Vi måste samordna forskning inom naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora om skogs- och livsmedelsproduktion i Norrland för att kunna göra skillnad. Den aktuella skogsdebatten visar hur komplexa sådana frågor är, och eftersom vi tror att det går att skapa nya möjligheter för växtodling för livsmedelsproduktion i Norrland måste alla dessa aspekter täckas, svarar Stefan Jansson. </p><p>– Området spänner som sagt över flera discipliner och den gemensamma nämnaren för oss alla, inklusive min disciplin som är nationalekonomi, är livsmedel. Det här nya tvärvetenskapliga forskningsområdet kan beskrivas som en livscykelanalys som följer ett livsmedel från planta till att vara fullt ut konsumerad. Det ska bli väldigt spännande att se vad vi kan åstadkomma tillsammans, säger Sofia Lundberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="308979f2-bda9-46ce-806f-79e74cf5b254" data-contentname="Faktaruta kunskapsnoden 2024">{}</div>/nyheter/kunskapsnoden-startar-upp-de-prioriterade-forskningsomradena_11885001//nyheter/handelshogskolan-tillsammans---for-samman-akademi-och-praktik_11867404/Handelshögskolan tillsammans – för samman akademi och praktikUnder hösten 2023 har det nya samtalskonceptet Handelshögskolan tillsammans lanserats vid Umeå universitet. Syftet är att föra samman akademi och praktik i värdeskapande dialog kring samhällsrelevanta frågor och forskningsresultat. Att tillgodose behovet av att mötas i dialog om nutida samhällsutmaningar är ett av de starka avtryck som Sofia Lundberg, rektor för Handelshögskolan i Umeå, gör innan hon vid årsskiftet lämnar stafettpinnen vidare.Tue, 19 Dec 2023 08:29:35 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe77cbcb2ad14380b742e39724bb1cd4/annakarin_och_sofia2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annakarin Nyberg och Sofia Lundberg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Att skapa förutsättningar för kunskaps- och erfarenhetsutbyten med omgivande samhälle har alltid varit viktigt vid Handelshögskolan i Umeå och genom Handelshögskolan tillsammans kan dessa utbyten utvecklas och bli än mer ömsesidiga. Inte bara tillgängliggörs kunskap och kompetens som finns bland forskare, det skapar också möjlighet att tillvarata viktiga perspektiv, utmaningar och möjligheter bland aktörer från näringsliv och offentlig sektor. Utbytet är viktigt och ger en djupare förståelse för reella och betydande samhällsutmaningar, berättar rektor Sofia Lundberg.</p><p>Utbildningarna vid Handelshögskolan vilar på vetenskaplig grund. Samtidigt är det viktigt att ta in praktiken i utbildningarna. Vid Handelshögskolan förekommer även samverkan inom forskningen. Genom uppdrag, gemensamma projekt, expertroller och industridoktorander finns starka band och kunskapsöverföring mellan forskning, praktik och beslutsfattare. Med Handelshögskolan tillsammans utvecklas samverkansformerna inom utbildning och forskning ytterligare.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Dialogen i centrum</h2><p>Dialogen är viktig och tar sig uttryck dels i en panel som sätts samman utifrån ett givet tema. Den tar sig också uttryck i det samtal som följer efter panelen, då alla deltagare bjuds in till dialogen. Panelsamtalet filmas för att bland annat kunna användas i undervisning.</p><p>Formatet för Handelshögskolan tillsammans utgår från den viktiga dialogen där deltagarna pratar med varandra och byter tankar och idéer kring samhällsrelevanta områden med koppling till de expertområden som finns inom Handelshögskolan. Det nära formatet – där eventet hålls i ett av Handelshögskolans fikarum - gynnar dialogen.</p><p>Det är tydligt att vi behöver arbeta tillsammans för att ta oss an nutida och framtida samhällsutmaningar. Det blir inte minst tydligt här i norr där utvecklingen just nu går snabbt vilket påkallar eftertänksamhet där olika perspektiv beaktas. Hur löser vi det utan att göra det tillsammans? Dialogen med det omgivande samhället är viktigt, menar Sofia Lundberg, rektor vid Handelshögskolan i Umeå.</p><p>Genom Handelshögskolan tillsammans kan vi hitta nya frågeställningar med potential att leda till nya projekt tillsammans med aktörer från näringsliv och offentlig sektor.</p><p>– Jag är stolt över att vi fortsätter att utveckla formerna för samverkan och att vi har så många duktiga medarbetare som med sin expertis bidrar till att ge dialoger kring viktiga frågor en vetenskaplig grund, konstaterar Sofia Lundberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vikten av att växla perspektiv</h2><p>Behovet av att fortsätta utveckla formerna för samverkan vid Handelshögskolan, att nå ut och samtidigt lyssna in genom dialog, har varit uttalat under en längre tid. Initiativet kompletterar redan pågående samverkansformer och möjligheten att initiera Handelshögskolan tillsammans öppnades i och med att Annakarin Nyberg, universitetslektor vid informatik, knöts till Handelshögskolan under hösten 2023. Dialogen som modereras av Nyberg, bygger på ämnen som formulerats tillsammans med medarbetare vid</p><p>Handelshögskolan, dess styrelse och aktörer inom privat och offentlig sektor i regionen.</p><p>– Jag är van vid att röra mig i gränslandet mellan akademi och praktik och ser behovet av att minska distansen däremellan och att öka de konstruktiva samspelen. Det behöver ske på många olika vis och Handelshögskolan tillsammans är ett exempel på hur det kan gå till. Här är ambitionen att föra samman olika perspektiv och att skapa förutsättningar för att mötas kring viktiga och aktuella frågor. Genom samtalskonceptet skapar vi också nya möjligheter för Handelshögskolan att synliggöra den kompetens och kunskap som finns här. Att ta plats är viktigt - särskilt i tider då tyckande och alternativa fakta utmanar vetenskapligt grundad kunskap och fakta, menar Annakarin Nyberg.</p><p>Samtalen har varit välbesökta och vid det senaste sattes lapp på luckan då platserna fylldes snabbt. Publiken har representerat en bredd av perspektiv med deltagare från såväl det privata näringslivet i regionen, som representanter från offentlig och ideell verksamhet samt medarbetare från Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Handelshögskolan tillsammans används i utbildning</h2><p>En ytterligare ambition med samtalskonceptet handlar om att filmerna ska kunna användas inom utbildningen vid Handelshögskolan. Den första filmen, som handlade om strategiskt styrelsearbete för hållbar utveckling, har redan varit en del av kursen Organisation, företagsekonomi. Efter att ha sett filmen fick studenterna reflektera över hållbarhet ur såväl företagares som samhällets perspektiv. Responsen från studenterna var positiv, bland annat lyftes möjligheten att lyssna till beslutsfattares perspektiv på viktiga frågor om framtid och hållbarhet som särskilt uppskattat. Studenterna fann det också givande att kunna reflektera över resonemangen i de teorier som de möter under sin utbildning. Exempelvis uttryckte en av studenterna: “Mycket bra genomfört, jag har lärt mig hur man kan se och sätta in dessa teorier i verkligheten.”</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Genomförda och kommande samtal</h2><p>Handelshögskolan tillsammans genomfördes för första gången i oktober 2023 och då handlade samtalet om Strategiskt styrelsearbete för hållbarhet. I samtalet deltog Sara Öhrvall, senior rådgivare vid Axel Jonson, Martin Gunhaga, Investeringsansvarig på Fort Knox förvaring, Kristina Säfsten, senior rådgivare vid Övik energi och Martin Ärlestig, VD på Mac AB. Samtalet kretsade kring bland annat kring frågor om hur styrelser kan leda mot en mer hållbar framtid där ekonomisk framgång balanseras med miljöhänsyn och socialt ansvar.</p><p>November månads samtal handlade om hur förutsättningar kan skapas för ett inkluderande arbetsliv i ljuset av de samhällsomvandlingar vi just nu står inför i norr och där ett starkt fokus vilar på tillverkande industri. Under samtalet diskuterades frågor om hur samhället i stort påverkas och vilka aktörer som står för de olika risker som finns förenade med de relativt snabba omställningar och etableringar som sker.  Samtalet fördes mellan Helene Hellmark Knutsson, landshövding i Västerbottens län, Ulrica Nylén docent i företagsekonomi, Hampus Jonsson affärsområdeschef på Rototilt och Johan Lundberg, docent i nationalekonomi och verksam vid både CERUM och Handelshögskolan.</p><p>Under våren 2024 planeras ytterligare fyra samtal i Handelshögskolan tillsammans, varav det första kommer fokusera på datadrivet beslutsfattande. Där lyfts bland andra frågor om vad som är viktigt för att data ska kunna analyseras och omsättas till värdeskapande stöd för beslut. Samtalet går av stapeln den 23 januari kl. 14.30-16.00, är öppet för alla intresserade och äger rum på Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><p><a href="~/link/a2deb33b157f4dc8ac5f7bf10e43ed8c.aspx">Mer information om detta och kommande samtal under våren 2024</a></p>/nyheter/handelshogskolan-tillsammans---for-samman-akademi-och-praktik_11867404//nyheter/ledarskap-vid-extrema-handelser_11863413/Ledarskap vid extrema händelserMarkus Hällgren och Sophie Jané, på Handelshögskolan vid Umeå universitet har fått klartecken att starta upp projektet ”Leadership, Enactment & Translation in and across extraordinary events” vilket Vetenskapsrådet nyligen beslutat att finansiera med drygt 4,8 miljoner. Mon, 18 Dec 2023 11:14:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c16f84eff94b40b9911e4f6bf2615b86/1-dsc048053.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sophie Jané och Markus Hällgren.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rickard Lindberg</span></div></div><p>Projektet bygger vidare på ett mångårigt samarbete med polismyndigheten i frågor kopplat till bland annat stabsarbete. Projektet sträcker sig över tre år. Projektet kommer att fokusera på de hybrida ledarskapsmetoder som tillämpas när Polismyndigheten i region nord leder särskilda händelser.</p><p>En särskild händelse är en situation som kräver ett särskilt ledarskap, exempelvis en större olycka eller ett ministermöte. För att skapa de bästa organisatoriska möjligheterna för att hantera sådana händelser organiserar sig polisen, i likhet med många andra myndigheter, i ett temporärt stabsformat. Genom att ”gå upp i stab” frigörs särskilda resurser och kompetenser för att arbeta enbart med den specifika händelsen. Tidigare forskning tyder på utmaningar med att genomföra och anpassa ledarskap under särskilda händelser, exempelvis vem leder? Hur leder man? Vilket är mandatet? Genom att förstå vad som underlättar eller begränsar dessa processer bidrar projektet till att öka den samhälleliga beredskapen och säkerheten.</p><p>– Det är verkligen en ära och ynnest att få fortsätta arbeta med Polismyndigheten i så här intressanta och samhällsviktiga frågor. Att få pengar från Vetenskapsrådet är också ett kvitto på att långsiktigt arbete lönar sig – och på värdet av en forskningsmiljös kollektiva insikter vilket gör arbetet såväl roligt som insiktsfull, säger Markus.</p><p>Genom att använda etnografiska metoder som fältarbete, intervjuer och workshops planerar Hällgren och Jané att följa ett flertal särskilda händelser inom polismyndigheten.</p><p>– Jag är djupt tacksam för möjligheten att arbeta med det här projektet. Det här är ett ämne som vi är väldigt glada över att studera, och jag ser fram emot att arbeta tillsammans med polisen för att utveckla nya insikter om att hantera utmanande händelser. Det känns riktigt roligt att få vara med, säger Sophie.</p><p>Målet är att förstå hur mandatet att utöva hybridledarskap påverkar stabspersonalens ledarskap och hur det omsätts i praktiken. Projektet bidrar till forskningsfronten inom ledarskap och kommer också att bidra till utvecklingen av strategier för krishantering.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ed2567c8-bf01-4157-9060-4f4b4c899c6c" data-contentname="Sophie och Markus - Kontakt">{}</div>/nyheter/ledarskap-vid-extrema-handelser_11863413//nyheter/fore-detta-finansministern-pa-besok_11862149/Före detta finansministern på besökI måndags gästades Handelshögskolan av Mikael Damberg, vice ordförande i finansutskottet, som höll ett föredrag för studenter i makroekonomi om det ekonomiska läget i Sverige.Mon, 18 Dec 2023 11:13:57 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e20b6b11213417f8e9a6cf66e2ecc88/img_01034.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikael Damberg föreläser för studenter i nationalekonomi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Therese Sarlin</span></div></div><p>Mikael inledde med avstamp från pandemins slutskede och kriget i Ukraina och fortsatte med sikte på framtida utmaningar som kan komma att påverka den enskilde individens ekonomi. Han pratade bland annat om ränteskillnader i olika länder och hur lönerna i Sverige har påverkats av den höga inflationen, som nu har nått sin topp.</p><p>Mikael valde att avsluta på mer positiva noter genom att lyfta svenska innovativa företag och Sverige som framgångsrik exportnation, som tydliga exempel på att landets ekonomi i grunden är stark.</p><p>Föreläsningen följdes av en träff med Handelshögskolans studentförening, HHUS, där representanter fick möjlighet att ställa frågor till den före detta finansministern.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2e0383ec-8426-44c0-91ac-cbd717697e0a" data-contentname="Damberg HHUS - Bild">{}</div><p>Studenterna var mycket aktiva och diskuterade bland annat klimatmål, välfärd och befolkningstillväxt i kontexten av den gröna omställning som pågår i norra Sverige.</p>/nyheter/fore-detta-finansministern-pa-besok_11862149//nyheter/han-ar-ny-rektor-vid-handelshogskolan-i-umea_11857714/Han är ny rektor vid Handelshögskolan i UmeåDen 1 januari får Handelshögskolan vid Umeå universitet en ny rektor. Sofia Lundberg ersätts då av Mats Bergman, professor i nationalekonomi och tidigare Umeåbo.Tue, 05 Mar 2024 15:41:18 +0100<p>– Det är fantastiskt att få det här förtroendet. Jag ska fortsätta Sofias utmärkta jobb med att locka nya studenter och ge dem bra utbildning, dra in forskningspengar och skapa förutsättningar för bra forskning, säger Mats Bergman.</p><p>Mats Bergman är professor i nationalekonomi vid Södertörns högskola i Stockholm sedan 2005. Tidigare har han bland annat varit chefsekonom på Konkurrensverket i åtta år. Nu blir han ny rektor på Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gammal Umeåbo</h2><p>– Jag är uppvuxen i den östra delen av i Umeå och har pluggat, doktorerat och varit lärare vid Umeå universitet. Två av mina tre barn är också födda i Umeå. Vi bodde i Umeå till 1997 då vi flyttade till Stockholm. Men det känns roligt att komma tillbaka. Mycket har hänt sedan jag flyttade härifrån – både staden och universitetet har växt mycket, säger Mats Bergman och fortsätter:</p><p>– Jag var på konferens i Umeå under hösten och då visste jag åt vilket håll jag skulle gå för att komma till järnvägsstationen. Det var smidigt, säger han och skrattar.</p><p>Två av hans barn har flyttat hemifrån, men den yngsta bor kvar hemma och går i gymnasiet. Så än så länge blir det ingen flytt till Umeå, utan Mats inleder med veckopendling.</p><p>– Jag har en lägenhet på Berghem, så det känns bra, säger Mats Bergman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bred erfarenhet</h2><p>Hans forskningsområde är Industrial Organization, särskilt konkurrenspolicy, företagsförvärv, regleringar och avregleringar, nätverksindustrier samt offentlig upphandling och konkurrensutsättning av välfärdstjänster. Han är även ekonomisk expert vid Patent- och marknadsdomstolen samt ledamot i Handelns Ekonomiska Råd.</p><p>– Jag har haft ett uppdrag här på Södertörns Högskola som liknar rektorsuppdraget – jag var prefekt för Institutionen för samhällsvetenskap under fem år. Uppdraget var otroligt givande och det är fantastiskt att få ett sådant förtroende. Därför ser jag mycket fram emot att kliva på som rektor på Handelshögskolan, säger Mats Bergman.</p><p>Som rektor på Handelshögskolan i Umeå ersätter han Sofia Lundberg, som varit rektor sedan 2015. Under hennes tid har antalet studenter på Handelshögskolan ökat från cirka 2 000 till 3 000, nya program har utvecklats, och kopplingen till näringslivet har förstärkts. Samtidigt har Handelshögskolan erhållit en internationell ackreditering för dess höga kvalitet.</p><p>– Det känns bra att lämna över till Mats – jag tycker att det är bra att det vetenskapliga ledarskapet roterar. Vi har jobbat ihop tidigare och har liknande forskningsområden, så jag vet att han är en bra person, har för uppdraget relevanta erfarenheter och kompetens som kommer att bidra till Handelshögskolans fortsatta utveckling, säger Sofia Lundberg.</p><p>Mats Bergman menar att Handelshögskolans nuvarande strategi är välutvecklad.</p><p>– Den känns bra att utgå från. Vår utmaning är likadan som alla andra delar vid universitetet – att dra in forskningspengar, skapa förutsättningar för bra forskning, locka nya studenter och ge dem en bra utbildning, säger han och tillägger:</p><p>– Som på de flesta institutioner vid universitetet i Sverige är det en obalans mellan män och kvinnor när det gäller professorer. Det är bara en fjärdedel kvinnor på de positionerna, vilket tyvärr är vanligt. Det kommer jag att kika lite extra på. Efter att ha varit jämställdhetssamordnare i sex år vid Södertörn vet jag att det inte finns någon quick fix, utan det är ett arbete som tar tid.</p><p>Mats Bergman tillträder officiellt den 1 januari 2024.</p>/nyheter/han-ar-ny-rektor-vid-handelshogskolan-i-umea_11857714//nyheter/utjamning-av-sociala-ojamlikheter-kan-radda-liv-efter-stroke_11852406/Utjämning av sociala ojämlikheter kan rädda liv efter strokePersoner med låg utbildning och låg inkomst kan löpa en tioprocentigt ökad risk för att dö eller vara beroende av hjälp tre månader efter stroke, jämfört med personer med hög utbildning och inkomst. Det visar en ny tvärvetenskaplig studie som bygger på ett samarbete mellan forskare inom statistik och medicin vid Umeå universitet. Resultaten tyder också på att det skulle gå att rädda liv med riktade åtgärder.Tue, 14 Nov 2023 10:07:35 +0100<p>– Vi fann inte bara att de med låg inkomst och utbildning hade en ökad risk att avlida eller bli hjälpberoende av andra, vi fann också att om insatser sattes in för att minska ojämlikheter i riskfaktorer, akut vård, och strokens svårighetsgrad skulle det kunna rädda liv och ge ett bättre utfall, säger Anita Lindmark, forskare vid Umeå universitet.</p><p>Det är sedan tidigare känt att personer med låg socioekonomisk status har fler kardiovaskulära riskfaktorer som ökar risken för stroke samt att de också har sämre tillgång till strokevård av hög kvalitet.</p><p>Umeåforskarna utgick från kvalitetsregistret för svensk strokevård, Riksstroke, där de identifierade nästan 26 000 personer som hade haft stroke under åren 2015 – 2016 och som före sin stroke klarade dagliga aktiviteter som att förflytta sig självständigt, klä på sig och sköta toalettbesök. Tre månader efter stroke hade närmare 7 000 av dessa avlidit eller behövde hjälp för att klara sina dagliga aktiviteter.</p><p>I gruppen med inkomst i den lägsta tredjedelen och utan högre utbildning än grundskola hade 39 procent avlidit eller var beroende av andra för att klara dagliga aktiviteter tre månader efter stroke. I tredjedelen med högsta inkomst och universitet-/högskoleutbildning var motsvarande siffra 18 procent. När forskarna tog hänsyn till könsskillnader samt att personer med låg socioekonomisk status generellt sett var äldre, minskade skillnaden till 10 procentenheter. Det är fortfarande en signifikant skillnad som inte kunde förklaras av andra uppmätta faktorer.</p><p>Med avancerad så kallad mediationsanalys, vilket ger nya möjligheter att studera komplexa orsakssamband, kunde forskarna uppskatta hur stor del av skillnaderna som skulle kvarstå om gruppen med låg socioekonomisk status hade motsvarande förekomst av bakomliggande riskfaktorer som rökning, diabetes, svårighetsgrad av stroke och om de fick samma behandlingar, som de med hög socioekonomisk status. Forskarna fann att den ökade risken för gruppen med låg inkomst och utbildning reducerades kraftigt, men att det fortfarande kvarstod en viss ökad risk.</p><p>– Resultaten tyder på att det skulle kunna vara möjligt att rädda ytterligare 40 av 1 000 patienter med låg socioekonomisk status från att dö eller bli hjälpberoende om vi kunde utjämna skillnaderna mellan socioekonomiska grupper. Det handlar till stor del om interventioner som kan minska effekten av riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom och omfattande stroke, säger David Darehed, läkare och forskare vid Sunderby sjukhus.</p><p>Studien har också begränsningar. Den påvisar ett samband, vilket inte behöver betyda att det är ett orsakssamband. Det är möjligt att mer detaljerad information om svårighetsgrad, akut vård, rehabilitering, och ytterligare sociala faktorer relaterade till hälsa såsom yrke och bostadsområde skulle kunna ge ytterligare förklaringar till skillnaderna.</p><p>Studien som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Neurology har finansierats av Forte, en statlig myndighet under Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, och Vetenskapsrådet.</p>/nyheter/utjamning-av-sociala-ojamlikheter-kan-radda-liv-efter-stroke_11852406//nyheter/pris-for-betydelsefulla-insatser-inom-forskning_11843619/Pris för betydelsefulla insatser inom forskningMon, 16 Oct 2023 16:09:20 +0200<p><a href="~/link/c68e38acfa664220b69ad73ac4817a88.aspx">Stefan Sundgren</a>, Handelshögskolan vid Umeå universitet, och Henrik Nilsson, Handelshögskolan i Stockholm, tilldelades den 21 september Svenska <a href="https://revisionsakademin.se/priser/">Revisionsakademins pris</a> för betydelsefulla insatser inom forskning på <a href="https://www.far.se/">FARs</a>  100 års jubileum.</p><h3>Om priset</h3><p>Priset, ett stipendium om 75 000 kronor, utdelas vartannat år och avser aktiva forskare inom redovisning och revision som är anställda av ett universitet eller en högskola i Sverige. Pristagarens insatser ska väsentligt överstiga det som normalt förväntas av en aktiv forskare på universitets- och högskolenivå.</p><p><a href="https://revisionsakademin.se/2023/02/18/sras-forskningspris/">Läs mer om priset samt motivering</a></p>/nyheter/pris-for-betydelsefulla-insatser-inom-forskning_11843619//nyheter/kappahls-vd-i-samtal-med-vara-programstudenter_11827677/Kappahls VD i samtal med våra programstudenterThu, 14 Sep 2023 15:55:41 +0200<p>Elisabeth Peregi, VD på Kappahl, träffade våra nya studenter på Civilekonomprogrammet med inriktning Handel och Logistik över ett digitalt samtal. Vi fick höra om Elisabeths resa från ekonomstudier till VD; där klassiska roller inom controlling och marknad samt roller med bredare driftsansvar lett till både intresse och möjlighet att axla chefs- och VD-positioner.</p><p>Samtalet kretsade också kring detaljhandelns framtida möjligheter och utmaningar från Kappahls horisont och hur dom förbereder sig för att framtidssäkra sitt varumärke. Hållbarhetsfrågorna får en alltmer central roll liksom ett mer aktivt arbete med dataanalys och nya KPI:er, samt att sätta processer och system för att kunna ta sig an nya affärsmöjligheter.</p><p>Mjuka frågor som att skapa internt engagemang för företagets resa framåt är något som enligt Elisabeth har stor betydelse.</p><p>Elisabeth avslutade med att lyfta vikten av samverkan och dialog i en bredare bemärkelse;</p><p><em>”Det är alltid inspirerande att ha dialog med studenter och jag tror mycket på ett bra samarbete mellan näringsliv och akademi för att lösa framtida utmaningar och möjligheter.”</em></p>/nyheter/kappahls-vd-i-samtal-med-vara-programstudenter_11827677//nyheter/svenska-utlandsveteraner-klarar-sig-bra-pa-arbetsmarknaden_11810993/Svenska utlandsveteraner klarar sig bra på arbetsmarknadenSvenska utlandsveteraner etablerar sig väl på arbetsmarknaden efter avslutad tjänstgöring. Det slås fast i en ny avhandling från Umeå universitet och Företagsforskarskolan, där Peter Bäckström, doktorand i nationalekonomi, har studerat hur det går för svenska utlandsveteraner efter att de kommit hem till Sverige.Thu, 31 Aug 2023 07:45:14 +0200<p>Nästan 70 000 svenskar har tjänstgjort i fredsbevarande insatser i konfliktzoner runtom i världen. Det är väldokumenterat att traumatiska upplevelser under militära insatser kan leda till problem med psykisk ohälsa hos soldater. Somliga har därför menat att det gjorts för lite för att hjälpa svenska utlandsveteraner att återetablera sig i samhället. Men i själva verket är utlandsveteranerna en mycket väletablerad grupp på arbetsmarknaden. Det visar Peter Bäckström, doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Umeå universitet, i sin doktorsavhandling <em>Empirical Essays on Military Service and the Labour Market</em>.</p><p>– I Sverige finns det många utlandsveteraner, men det har inte funnits någon svensk forskning som undersökt deras situation på arbetsmarknaden. Jag har följt veteraner som gjorde utlandstjänst mellan 1993 och 2010, och har sedan jämfört deras inkomster med en matchad kontrollgrupp av värnpliktiga som inte varit iväg på insats. Det finns ingenting som tyder på att utlandsveteranernas inkomster halkar efter.</p><p>– Jag har också tittat närmare på hur det går för de som tjänstgjorde i Bosnien under 1990-talet. Det är soldater som stundtals var under mycket hård press. Inte heller för den gruppen finns det några tecken på att de skulle vara marginaliserade på arbetsmarknaden. I själva verket är förekomsten av försörjningsstöd, sjukfrånvaro och långtidsarbetslöshet något lägre bland Bosnienveteranerna jämfört med kontrollgruppen, säger Peter Bäckström.</p><p class="quote-center">Att allmänheten får en korrekt bild av den här gruppen är viktigt, inte minst för utlandsveteranerna själva.</p><p>Resultaten står i bjärt kontrast till den bild av militära veteraner som brukar förmedlas i populärkulturen. Där är det inte ovanligt att den hemvändande soldaten porträtteras som en ärrad individ som kämpar med psykiska besvär, missbruk och utanförskap. Peter Bäckströms forskningsresultat stämmer i själva verket väl överens med tidigare svensk forskning som pekar på att svenska utlandsveteraner från samma tidsperiod generellt sett har god psykisk och fysisk hälsa efter hemkomst.</p><p>– Att allmänheten får en korrekt bild av den här gruppen är viktigt, inte minst för utlandsveteranerna själva. Men bara för att jag inte hittar några negativa effekter på gruppnivå betyder inte det att enskilda individer aldrig far illa. Försvarsmakten har alltjämt ett stort ansvar att uppmärksamma veteranerna och deras familjer, och erbjuda stöd till de som behöver det, säger Peter Bäckström.</p><p><em>Peter Bäckströms doktorandprojekt har finansierats gemensamt av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Försvarsmaktens Veterancentrum.</em></p>/nyheter/svenska-utlandsveteraner-klarar-sig-bra-pa-arbetsmarknaden_11810993//nyheter/tredje-omgangen-celog-certifierade-studenter_11818316/Tredje omgången cELog-certifierade studenterHandelshögskolan har nu fått cELog-certifikaten (Candidate European Logistician) för de 30 studenter som tog examen från Civilekonomprogrammed med inriktning mot handel och logistik i våras och som uppfyller den internationella standard som fastställts av ELA (European Logistic Association). Ett stort grattis till alla mottagare!Wed, 30 Aug 2023 13:05:47 +0200<p>Handelshögskolan är det enda universitetet i Sverige (och ett av 26 i Europa), som har förmånen att kunna certifiera logistikstudenter utifrån ELA-standarden. SILF (Sveriges Inköps- och Logistikförbund) har ensamrätt i Sverige till logistikcertifieringsansvariga på två nivåer enligt den internationella standard som fastställts av ELA och i samarbete med dem kan Handelshögskolan certifiera elever på juniornivå.</p><p><a href="~/link/6a85eb9e131a4e79ab596360085a4dcd.aspx">Elin Nilsson</a>, som var initiativtagare till att få certifieringen:</p><p>– Det är otroligt roligt att kunna ge eleverna som uppfyller kriterierna något unikt som verkligen kan gynna dem professionellt. Jag ser verkligen fram emot att följa deras karriärer när de nu lämnar universitetet.</p>/nyheter/tredje-omgangen-celog-certifierade-studenter_11818316//nyheter/hakon-swenson-stiftelsens-uppsatspris-2023_11788675/Hakon Swenson Stiftelsens uppsatspris 2023Varje år delar Hakon Swenson Stiftelsen ut ett studentuppsatspris. Pristagare i år var Mirjam Lundin och Victor Paridon, Masterprogrammet i Business Development and Internationalisation med uppsatsen “Unmanned convenience stores: The future of retail or just glorified vending machines?”.Tue, 20 Jun 2023 12:44:45 +0200<h3>Prismotivering</h3><p>”En relativt ny företeelse i Sverige är obemannade livsmedelsbutiker som är öppna dygnet runt. De kan lösa varuförsörjningen för dagligvaror i glesbygd och i andra områden som inte kan ge lönsamhet för bemannade butiker. Det vanliga vid studier av nya företeelser är att studera positiva faktorer som kan förklara adoptionen. I det här fallet fokuserar författarna i stället på vilka hinder som måste övervinnas för att konsumenter skall vara intresserade av att handla i personalfria butiker, vilket är en intressant vinkling. </p><p>Författarna gör en mycket omfattande och gedigen genomgång av de vetenskapsteoretiska och forskningsmetodologiska utgångspunkterna för sin undersökning. Med utgångspunkt i en grundlig genomgång av tidigare litteratur formuleras sju hypoteser och ett omfattande frågeformulär skapades i vilket de olika barriärerna operationaliserades. I studien deltog 131 personer som inte hade handlat i personalfria butiker. Resultaten visade att barriärer för att välja obemannade butik är: kunder som känner sig mindre bekväm med att handla i obemannade butik, upplever att butiken skulle prestera mindre bra i förhållande till vad de förväntade sig, upplever dålig kongruens mellan butikens image och personens image samt upplever en svag möjlighet till personlig kommunikation. </p><p>Uppsatsen behandlar ett teoretiskt intressant område med mycket hög praktisk relevans. Uppsatsens undersökningsdesign, gedigna litteraturgenomgång och resultat utgör ett stort värde och en stark grund för fortsatt forskning kring obemannade butikers roll för att lösa varuförsörjningsproblem i glesbygd eller som en del i livsmedelsdetaljisters strategier för att bygga ut sitt butiksnät i områden som idag saknar bemannade butiker.”</p><p>Handledare var Elin Nilsson och uppsatsen <a href="https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1680385/FULLTEXT01.pdf">finns att läsa här</a>.</p><p>Pristagarna har varit på besök hos Handelsrådet för diplomutdelning, gemensam lunch och en kortare videoinspelning.</p>/nyheter/hakon-swenson-stiftelsens-uppsatspris-2023_11788675//nyheter/sexton-nya-pedagogiskt-meriterade-larare-vid-umea-universitet_11785586/Nya pedagogiskt meriterade lärare vid Umeå universitetDen pedagogiska verksamheten vid Umeå universitet ska ytterst främja och stödja studenters lärande. Helt centrala i det arbetet är universitetslärarna. I den senaste omgången av universitetets meriteringsmodell för pedagogiskt skickliga lärare utnämndes 14 meriterade och 2 excellenta lärare. Sammantaget har 330 lärare utnämnts sedan den första omgången 2014. Tue, 20 Jun 2023 13:58:54 +0200<p>– Meriteringsmodellen visar på nytt att Umeå universitet har många engagerade och skickliga lärare, säger Cathrine Norberg, vicerektor med ansvar för utbildning, samt ordförande i nämnden för högskolepedagogisk meritering. Det är mycket glädjande!</p><p>De utnämnda lärarna kommer att firas vid Lärarhögtiden som äger rum den 10 november i samband med 30 års-jubileet av den Universitetspedagogiska konferensen. Festföremålen är lärare som utnämnts från hösten 2021 till våren 2023. Nästa ansökningsomgång i den pedagogiska meriteringsmodellen öppnar i mitten av augusti. För den som planerar att ansöka erbjuder UPL verkstäder som stöd.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Följande personer utnämns till excellenta lärare</h2><p><strong>Umeå universitetsbibliotek</strong><br>Oskar Gedda, universitetslektor, Enheten för universitetspedagogik och lärandestöd</p><p>Lars Larsson, universitetslektor, Enheten för universitetspedagogik och lärandestöd</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Följande personer utnämns till meriterade lärare</h2><p><strong>Humanistisk fakultet</strong><br><a href="~/link/dfc5ff02c29143598e6a5e3f0a148b98.aspx">Aleksei Semenenko</a>, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p><a href="~/link/66d0cd4bfc004db78b1ebfecf065471d.aspx">Sofia Österborg Wiklund</a>, postdoktor, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><p><strong>Medicinsk fakultet</strong><br><a href="~/link/ca1ba15de7904d2e97791be43f3c7698.aspx">Ahmed Osama Ahmed Hassan</a>, universitetslektor, Institutionen för klinisk mikrobiologi</p><p><a href="~/link/1bde9083b686488d91beb0152eb1de9e.aspx">Lars Berglund</a>, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p><a href="~/link/971407358ca1454c9a4e2b9d9a2fdc68.aspx">Anna Lena Chabes</a>, universitetsadjunkt, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik</p><p><a href="~/link/aa567a9b65324b38a4f690db16623b51.aspx">Åsa Gylfe</a>, biträdande universitetslektor, Institutionen för klinisk mikrobiologi</p><p><a href="~/link/9a63bad4921a48f0b8fe8e7b3072e25d.aspx">Andreas Hult</a>, universitetslektor, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p><a href="~/link/acf45650abed4082b0f7e775c08c5461.aspx">Johan Niklasson</a>, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p><a href="~/link/153eed0f3a974333b1e169da95f5e1ef.aspx">Eva Tengman</a>, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p><strong>Samhällsvetenskaplig fakultet</strong><br><a href="~/link/08d3ffcc4eb5447c804a37ee07db6590.aspx">Magdalena Markowska</a>, universitetslektor, Handelshögskolan, avdelningen företagsekonomi</p><p><a href="~/link/d7e2772766564584ab35ac3c5c829b60.aspx">Lars Persson</a>, universitetslektor, Handelshögskolan, avdelningen nationalekonomi</p><p><strong>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</strong><br><a href="~/link/be7e3b7d82c649d78cf2a1af197ae2c3.aspx">Itai Danielsky,</a> universitetslektor, Institutionen för tillämpad elektronik och fysik</p><p><a href="~/link/11a03fe151684463b334812e75d3e049.aspx">Tomas Lindehell</a>, universitetsadjunkt, Designhögskolan</p><p><a href="~/link/18ec5429036e4836822367cbe8aeffe0.aspx">Malin Norberg</a>, universitetslektor, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ec9631df-5c8b-4e73-af66-301f68a3b001" data-contentname="Kontakt meriterade lärare">{}</div>/nyheter/sexton-nya-pedagogiskt-meriterade-larare-vid-umea-universitet_11785586//nyheter/handelshogskolans-examensceremoni-2023_11779243/Handelshögskolans examensceremoni 2023Fri, 02 Jun 2023 09:14:51 +0200<p>Den 2 juni är det dags för Handelshögskolans årliga examensceremoni i Aula Nordica. Den 17:e i ordningen. Närmare 320 studenter och deras gäster deltar och Aula Nordica kommer att vara helt fylld. Ceremonin kommer också att sändas live för att så många som möjligt skall få vara med och fira.</p><p>Sändningen startar kl 16.30.</p><p><a href="https://live.91��ý��/handelshogskolan/">Länk till sändningen</a></p><p>Studenterna kommer att få motta diplom av Handelshögskolans rektor Sofia Lundberg. Uppsatspriser och vetenskapliga priser samt pedagogiskt pris kommer att delas ut. Musik och sång framförs av Johan Wållberg, Malin Jonsson och Viktor Hansson.</p><p>– Det är så härligt att se alla glada studenter med gäster. Som rektor tycker jag Handelshögskolans examensceremoni är en fin tradition och det är glädjande att så många nära och kära till våra studenter är med och uppmärksammar deras fina prestationer.</p><h3>Handelshögskolans pedagogiska pris</h3><p>Handelshögskolans pedagogiska pris 2023 tilldelas professor Stefan Sundgren och universitetslektor Jan Bodin. Båda har ett stort engagemang för studenternas lärande och i sina respektive lärarroller motiverar de studenterna genom såväl goda ämneskunskaper som utmärkt pedagogisk förmåga.</p><p>– Handelshögskolan prioriterar och arbetar systematiskt med kvalitet i våra utbildningar. En viktig del i detta är våra duktiga lärare och det är verkligen roligt att få uppmärksamma detta med det pedagogiska priset säger rektor Sofia Lundberg.</p><p><a href="~/link/3b19cfe76a0842e8818f0d225d89ffd1.aspx">Läs mer</a></p><h3>Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering</h3><p>Det är andra året som priset delas ut i samarbete med Nordea och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. 2023-års pris tilldelas Maike Strube, Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><p><a href="~/link/6dcba17263994262af2be8bf87469aca.aspx">Läs mer</a></p><h3>Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i Finans</h3><p>Priset delas ut i samarbete med Siemens Financial Service och syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för ämnesområdet finansiering/ finansiell ekonomi med potentiell positiv inverkan på regional kompetensförsörjning. 2023 års pristagare är Kristina Björling och Fredrika Norberg, Handelshögskolan vid Umeå Universitet.</p><p><a href="~/link/ecc4f801679f438d96c3662b23ff5028.aspx">Läs mer</a></p><h3>Handelshögskolans Vetenskapliga priser</h3><p>Tanken med de vetenskapliga priserna är att uppmuntra vetenskapligt skrivande och särskilja högkvalitativ forskning inom företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Priset går till</p><p>Ulrika Leijerholt, Företagsekonomi och Hanna Lindström, Nationalekonomi.</p><p><a href="~/link/44b92199de384c6aa8156438befb0072.aspx">Läs mer</a></p><h3>Umeå hållbarhetspris för uppsatser i företagsekonomi</h3><p>Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) har tillsammans med Umeå Energi instiftat ett årligt uppsatspris med syfte att uppmuntra ekonomstudenter att intressera sig för och fördjupa sig i hållbarhet och företagsetik. I år delades priset ut till Simon Sandahl, Högskolan i Halmstad.</p><p><a href="~/link/0699a1e6488a45af8d8c2352db65922e.aspx">Läs mer</a></p><h3>Handelshögskolans Alumnistiftelse och Swedbanks pris</h3><p>Handelshögskolans Alumnistiftelse och Swedbank delar ut ett pris där pristagaren skall ha "främjat utveckling och kvalitet vad gäller utbildning och forskning vid Handelshögskolan vid Umeå universitet" och/eller "främjat Handelshögskolans studenters utbildning och utveckling". 2023 års pris går till Douglas Drake, student vid Civilekonomprogrammet.</p><p><a href="~/link/d8e5931ac66c4dfaa639c19f55db65e1.aspx">Läs mer</a></p>/nyheter/handelshogskolans-examensceremoni-2023_11779243//nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_11774633/Siemens Financial Services Uppsatsstipendium i FinansPriset tilldelas Kristina Björling och Fredrika Norberg, Handelshögskolan vid Umeå Universitet. Uppsatsen med titeln “Kvinnliga styrelseledamöter och företagens finansiella lönsamhet: En paneldataanalys om effekten av kvinnor i styrelser på Svenska Large Cap bolag” kommer att belönas med 20.000 SEK vid Handelshögskolans examensceremoni 2023.Wed, 24 May 2023 15:46:03 +0200<h3>Juryns motivering</h3><p>I motiveringen till priset nämner juryn bland annat att den vinnande uppsatsen utmärks av en väl motiverad och högaktuell frågeställning, som analyserats på ett förtjänstfullt sätt med relevant metodik. Studien, som är välskriven, bidrar med både teoretisk och praktisk kunskap rörande huruvida kvinnlig styrelserepresentation påverkar lönsamheten hos större svenska bolag.</p><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med Siemens Financial Services.</p><h3>Kommentar från Siemens</h3><p>– Vi är oerhört glada över att ha ingått detta samarbete med Handelshögskolan vid Umeå universitet och att i år få dela ut stipendium till en väldigt välskriven och intressant uppsats som belyser ett aktuellt och uppmärksammat ämne inom finansbranschen.</p><h3>Kommentar från Kristina Björling</h3><p>– Det känns fantastiskt hedrande att tillsammans med min vän Fredrika få motta Siemens Financial Services stipendium 2023. Jag tror att det är väldigt viktigt att skriva sin uppsats inom ett område som man brinner för, då uppsatsskrivandet kommer med både med- och motgångar. <br>Min förhoppning är att våran uppsats kan vara en inspiration för vidare forskning. Men inte minst vill jag att den ska kunna agera som en källa för motivering. För alla som är på väg eller redan är ute i arbetslivet att skapa en plats där alla beaktas utifrån ens kompetenser och inget annat. </p><p>– Jag vill avsluta med att tacka både Handelshögskolan och Siemens Financial Services för det här uppsatsstipendiet. Slutligen ett stort tack till mina nära och kära för all stöttning jag har fått. </p><h3>Kommentar från Fredrika Norberg</h3><p>– Jag vill härmed uttrycka min djupaste tacksamhet för att ha blivit tilldelad Siemens Financial Services uppsatsstipendium. Det är med stor ära och glädje jag tar emot detta prestigefyllda pris tillsammans med min uppsatspartner och vän.</p><p>– Att färdigställa en uppsats som vi hade lagt ned mycket tid och kärlek på var en fantastisk känsla. Det gör mig därför extra glad att motta detta stipendium som en ytterligare klapp på axeln för en välskriven studie.</p><p>– Min förhoppning är att fler studenter ska kunna dra nytta av och kunna hämta inspiration från vår studie men även spinna vidare på ämnet.</p><p>– Jag vill även ta tillfället i akt att tacka Umeå universitet för min studietid och den kvalitativa utbildning som utvecklat mina kunskaper inom finansområdet.</p><p>– Tack än en gång Kristina Björling för gott samarbete, Siemens Financial Services för detta stipendium och sist men inte minst Umeå universitet för fyra fantastiska samt lärorika år.</p><h3>Om uppsatsen</h3><p>Handledare till uppsatsen var <a href="~/link/da628dee63cd48459f04afe54d08dea0.aspx">Lars Lindbergh</a>. </p><p>Du hittar uppsatsen <a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-197581">här</a>.</p>/nyheter/siemens-financial-services-uppsatsstipendium-i-finans_11774633//nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering_11770968/Nordeas uppsatspris inom mångfald och inkluderingNordeas uppsatspris inom mångfald och inkludering tilldelas Maike Strube, Handelshögskolan vid Umeå universitet. Uppsatsen med titeln Unemployment of Foreign-Born People in Europe: A study of the Beveridge Curve between 2012 and 2021 belönas med 15 000 kronor.Tue, 16 May 2023 14:18:00 +0200<p>Det är andra året som priset delas ut och utmärkelsen syftar till att stimulera och underhålla studenters intresse för hur frågeställningar inom företagsekonomi, nationalekonomi respektive statistik kan relateras till mångfald och inkludering. Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium, har gjorts möjlig av Handelshögskolans samarbete med Nordea | BBU Botnia.</p><p>Kommentar från Nordea:</p><p>– Vi är oerhört glada över att ha ingått detta samarbete med Handelshögskolan vid Umeå universitet och att i år få dela ut stipendium till en väldigt välskriven och intressant uppsats som belyser ett aktuellt och uppmärksammat ämne såsom mångfald och inkludering.</p><p>Kommentar från pristagaren Maike Strube:</p><p>– Jag känner mig väldigt tacksam över att motta detta stipendium. Mångfald och inkludering förtjänar mer uppmärksamhet inom nationalekonomi. Jag hoppas på att fler studenter blir inspirerade att ta in nya perspektiv i sina studier. </p><p>– Den välkomnande atmosfären på nationalekonomi uppmuntrade mig att skriva om något jag personligen är intresserad av. Jag vill tacka Nordea och Handelshögskolan för priset och min handledare Magnus Wikström.</p><p>Handledare för uppsatsen var professor Magnus Wikström, nationalekonomi.</p><h3>Juryns motivering</h3><p>Strube (2022) Unemployment of Foreign-Born People in Europe är tydlig vinnare i år, då den lyfter målgrupper, könsskillnader och integrationspolitik på arbetsmarknaden.</p><p>Uppsatsen behandlar den viktiga frågan om migranters arbetsmarknadsförhållenden i Europa. I analysen behandlas olika målgrupper, könsskillnader och integrationspolitik på arbetsmarknaden. Strube visar på en analytisk mognad då uppsatsen är stark i sin forskningsanknytning, tydlig i sin problemformulering, välskriven och har en mycket hög svårighetsgrad. Sammantaget visar uppsatsen på vikten av att arbeta vidare med mångfald och inkludering för att bättre stödja migrantpopulationer, särskilt kvinnor.</p><p>I studien används det som benämns Beveridge-kurvan för att analysera arbetsmarknadsförhållandena för migranter i Europa. Resultaten visar att matchningseffektiviteten förbättrats betydligt från 2012 till 2021 och särskilt tydligt är mönstret efter flyktingkrisen 2015. Detta till trots är en högre andel utrikes födda personer i ett land är associerat med högre arbetslöshet. Ett resultat som understryker behovet av bättre integrationspolitik på arbetsmarknaden. Uppsatsen visar också på könsskillnader i matchning mellan kompetens och arbete för migranter. Matchningen är sämre för kvinnor med utländsk bakgrund.</p><p><a href="https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-204364">Länk till uppsatsen</a></p>/nyheter/nordeas-uppsatspris-inom-mangfald-och-inkludering_11770968//nyheter/arktiska-forskarskolan-finansierar-6-nya-forskningsprojekt_11770411/Arktiska forskarskolan finansierar 6 nya forskningsprojekt6 av 13 ansökningar har beviljats medel för sina arktiska forskningsprojekt.Tue, 17 Oct 2023 11:27:58 +0200<p><strong>Under våren har Arktiska forskarskolan haft en utlysning där forskare vid Umeå universitet har kunnat ansöka om finansiering för sina arktiska forskningsprojekt. I mars hade 13 ansökningar kommit in och 6 av dessa ansökningar har nu beviljats medel.</strong></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="32f4fe21-ecbf-4ca4-989d-913a40780b50" data-contentname="AGS NEWS PIC">{}</div><p>Vi säger grattis till Christian Bigler, Liselotte Eriksson, Malcolm Lillie, Uwe Raffalski, Per Åke Rosvall och Norbert Steigenberger! Läs mer om projekten nedan.</p><p class="quote-center">–Vi är väldigt nöjda med antalet sökanden och med spridningen bland ansökningarna. </p><p>Arktiska forskarskolans huvudansvariga Linda Lundmark kommenterar resultatet:<br>–Vi är väldigt nöjda med antalet sökanden och med spridningen bland ansökningarna. <br>Lundmark berättar att doktoranderna för projekten förväntas vara på plats för start i Forskarskolan under tidig höst. Kick-off för detta planeras under oktober.<br>–De nya projekten innebär ytterligare perspektiv på hållbar utveckling i Arktis och med 16 doktorander totalt i forskarskolan förväntar jag mig att vi aktivt bidrar till kunskapsutveckling och samhällsdebatt och blir en naturlig samlingspunkt för tvärvetenskap, meddelar Lundmark.</p><h3>Dessa projekt har beviljats medel</h3><p class="foldable"><strong>Kumulativa effekter av miljöpåverkan i Arktis</strong> – Christian Bigler</p><p><em>Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap i samarbete med Várdduo – Centrum för samisk forskning</em></p><p>Den pågående gröna omställningen för att minska utsläpp av växthusgaser och mildra klimatförändringarna har resulterat i ett ökat tryck på mark och naturresurser i norra Sverige. I en ny geopolitisk miljö är målet att säkerställa tillgången på ren energi (t.ex. vind) och viktiga naturresurser (t.ex. skogsbruk, gruvdrift). Resultatet är enorma miljömässiga, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser, vilket utmanar de övergripande målen för hållbar utveckling.</p><p>Även om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) genomförs före beslut fattas, kvarstår betydande utmaningar om det övergripande samhällets behov av energi och resurser ska balanseras mot kulturella, ekonomiska och sociala behov och rättigheter för lokal- och urfolkssamhällen. Ofta övervägs vissa effekter av ett enskilt, specifikt projekt, men inte de kumulativa effekterna och konsekvenserna av andra tidigare, nuvarande och framtida aktiviteter. En konsekvens av detta är den allt snabbare förlusten av renbetesmark till externa aktörer och utvinningsindustrier.</p><p>Detta projekt ska bedöma konsekvenser av dessa kumulativa miljöeffekter på lokal- och urfolkssamhällen. Utöver miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter, kommer också konsekvenser för välbefinnande och hälsa att undersökas. Forskningsfrågorna inkluderar både regionala perspektiv (fallstudier i specifika områden i norra Sverige), men också jämförelser med andra arktiska områden (t.ex. Kanada).</p><p class="foldable"><strong>Barn i Arktiska Sverige under 1920- och 1930-talen: Betydelsen av uppväxtvillkor för hälsa och välbefinnande senare i livet</strong> – Liselott Eriksson</p><p><em>Enheten för ekonomisk historia</em></p><p>Idag har vi en ojämn geografisk fördelning av resurser som orsakar en skev tillgång till skola, vård och omsorg. I samhället i stort ser vi en växande socioekonomisk ojämlikhet mellan olika grupper där låg inkomst och utbildning ökar risken att drabbas av sjukdom och förtidiga död.  Under 1900-talet i stort minskade dock ojämlikheten, för nå sin kulmen på 1980-talet. Med tanke på betydelsen av inkomst och utbildning för hälsa förväntar man sig därför en utjämning när det kommer till hälsa och dödlighet under perioden. Trots detta uppmärksammades stora geografiska skillnader i hälsa och dödlighet under 1980-talet. Delar av Arktiska Sverige hade en 40% högre dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar än vissa regioner i södra Sverige.  </p><p>En växande litteratur visar att tidiga levnadsförhållanden långt senare i livet påverkar hälsa och dödlighet. Många av de individer i Arktiska Sverige som senare drabbades av överdödlighet på 1980-talet, upplevde fattigdom, sämre utbildningsmöjligheter, etnisk diskriminering och undernäring som barn. </p><p>De svåra uppväxtvillkoren föranledde 1929/30 en omfattande socio-medicinsk undersökning av nutrition, hälsa och levnadsförhållanden bland skolbarn i Norr- och Västerbotten. Lena-Maria Nilsson har digitaliserat hela undersökningen (NU-databasen), vilket ger en unik möjligt att studera den historiska hälsan hos den Arktiska befolkningen och hur olika livsvillkor i barndomen påverkar hälsan och dödlighet i vuxen ålder. Detta är även av intresse idag då skillnader mellan barns möjligheter ökat. Projektet kan även belysa hälsoeffekter av historiska Arktiska förhållanden, inte minst nomadskolans kort- och långsiktiga hälsoeffekter.</p><p class="foldable"><strong>Arktiska och subarktiska våtmarker: En hotad resurs</strong> – Philip Buckland</p><p><em>Institutionen för idé- och samhällsstudier</em></p><p>Klimatförändringarnas effekter äventyrar integriteten hos våtmarker globalt (Matthiessen et al. 2022). Men i regioner som Arktis är den exakta karaktären av dessa effekter på arv och paleomiljötillgångar fortfarande dåligt förstådd (se Hollesen et al. 2018). Viktigt är Kåresdotter et al. (2021) har tidigare noterat att det finns ett behov av förbättringar i vår förståelse av arktiska våtmarker i allmänhet, och att det också behövs en bedömning av deras sårbarhet för klimatförändringseffekter. En liknande situation finns för arkeologiska platser i Arktis/Sub-Arctic (Hollesen et al. 2018). Att koppla dessa teman är i grunden av stor betydelse med tanke på de nära synergierna i in situ-bevarandet av organiskt arv och naturtillgångar i våtmarkssammanhang.</p><p>Hittills har lite eller ingen hänsyn tagits till de sätt på vilka klimatförändringar (eller mänskliga) förändringar påverkar arktiska våtmarker och de arvstillgångar som är inkapslade i dem. Detta är oroande med tanke på att (Hollesen et al. 2019:575) tyder på att det bara i den arktiska regionen finns ~180 000 platser i de nationella kulturarvsdatabaserna. Som sådan finns det ett tydligt behov av forskning om de potentiella effekterna av klimat-och mänskliga inducerade förändringar i arktiska och subarktiska regioner, och för generering av högupplösta data som syftar till att bedöma långsiktiga förändringar av bevarande på plats potentialen i dessa miljöer och hur dessa länkar till klimatförändringar och andra mänskliga effekter.</p><p class="foldable"><strong>Mätningar av stratosfäriska och mesosfäriska spårgaser och framtagning av temperaturprofiler, ozonprofiler och UV-strålning över det arktiska området</strong> – Uwe Raffalski</p><p><em>Institutionen för fysik</em></p><p>Mikrovågsradiometri är ett kraftfullt verktyg för att igenom fjärranalys studera atmosfärens sammansättning och variation. Vid IRF i Kiruna är KIrunaMikrovågsRAdiometern (KIMRA) i drift sedan 2002 för att övervaka spårgaser O3, CO och O2 i stratosfären och mesosfären dvs. i höjdintervallet mellan 20 och 80 km. Förutom långa oavbrutna tidsserier så öppnar mätningarna också för spännande forskning som har en direkt koppling till hållbarhet genom antropogena effekter på atmosfären. Den direkta kopplingen mellan temperaturhöjningen på jordens yta => kallare stratosfär => förhöjd ozonnedbrytning => högre UV-strålning på jordens yta är bara ett av exemplen som ska studeras i projektet. Just denna koppling är ju av stort vikt speciellt för det arktiska området som då påverkas dubbelt, dels genom temperaturhöjningen pga. klimatförändringen, dels en ökad UV-strålning som den känsliga arktiska floran utsätts för. Bortsett ifrån alla följder för rennäring, turistnäring, och inte minst hälsan för befolkningen i dessa områden.</p><p>I detta projekt ska vi utveckla metoder för att få fram stratosfäriska temperaturprofiler, sätta detta i sammanhang med ozonvariationen och UV-strålning, samt söka lämpliga samarbeten med andra aktörer (exempelvis forskning på Abisko Naturvetenskapliga Station) där effekten av dessa variationer kan studeras. Med den forskning som föreslås i denna ansökan så avser vi att koppla ihop effekterna som observeras noggrant på marken med skeenden längre upp i atmosfären.</p><p class="foldable"><strong>Hållbar utveckling för arbete som och rekrytering av behöriga lärare i estetiska ämnen i Norra Sverige</strong> – Per Åke Rosvall</p><p><em>Institutionen för estetiska ämnen</em></p><p>Det utbildas allmänt för få lärare i Sverige för att täcka framtida behov av behöriga lärare. Situationen beskrivs som särskilt svår för kommuner och skolor i norra Sverige. För mindre skolor kan det dessutom vara ytterligare svårt att skapa attraktiva tjänster i praktiskt/estetiska ämnen så som bild, musik och slöjd eftersom dessa ämnen har litet utrymme i timplanen och sällan fyller hela tjänster. Att arbeta som lärare i praktiskt-estetiska ämnen i kommuner i Norrlands inland kan därför vara synonymt med att arbeta deltid, delade uppdrag (till exempel träslöjdslärare och vaktmästare) eller en tjänst uppdelade på flera olika skolor med stora geografiska avstånd. Genom denna ansökan har vi därför för avsikt att anställa en doktorand för att studera hur lärare i praktiskt estetiska ämnen, rektorer och kommunal förvaltning (utbildningschef eller motsvarande) resonerar kring förutsättningarna för hållbararbetsmiljö som lärare i dessa ämnen och möjligheterna kring hållbar rekrytering i ett urval av kommuner i Norrlands inland. Ett urval av kommuner eftersom Norrlands kommuners möjligheter och hinder ofta beskrivs som gemensamma medan tidigare studier visat att förutsättningarna för kommunerna kan skilja sig mycket åt. Genom att studera flera kommuner kan variation beskrivas och hur den eventuellt kan förstås.</p><p class="foldable"><strong>Kvinnliga entreprenörer i den arktiska miljön</strong> – Norbert Steigenberger</p><p><em>Handelshögskolan</em></p><p>Med detta doktorandprojekt vill vi bygga bättre kunskap om hur kvinnliga entreprenörer på den arktiska landsbygden upplever och löser resursbegränsningar. Inom entreprenörskapsforskningen och praktiken är det välkänt att manliga entreprenörer får mer finansiering och stöd än kvinnliga entreprenörer, och man har uppmärksammat hur stödinstitutioner kan hjälpa kvinnliga entreprenörer. Vi vet dock nästan ingenting om huruvida och hur kvinnliga företagare upplever dessa problem även på platser där stödinstitutioner, såsom vetenskapsparker eller inkubatorer, inte är tillgängliga och stödet främst kommer från lokalsamhället. Målet med detta doktorandprojekt är att bygga upp denna kunskap. Projektet bygger på kvalitativa metoder (fallstudier).</p><div class="foldableEnd"> </div><p> </p>/nyheter/arktiska-forskarskolan-finansierar-6-nya-forskningsprojekt_11770411//nyheter/handelshogskolans-alumnistiftelses-pris-2023_11770383/Handelshögskolans Alumnistiftelses pris 2023 tilldelas Douglas DrakeFör att komma ifråga som stipendiat ska stipendiaten ha arbetat för att: "främja utveckling och kvalitet vad gäller utbildning och forskning vid Handelshögskolan vid Umeå universitet" och/eller "främja Handelshögskolans studenters utbildning och utveckling".Mon, 15 May 2023 14:28:17 +0200<p>2023 års mottagare av Handelshögskolans Alumnistiftelses stipendium om 10 000 kr som delas ut i samarbete med Swedbank har utsetts. Mottagare är Douglas Drake, student vid Civilekonomprogrammet.</p><p>Emelie Viklund, Swedbank Umeå och samarbetspartner för Alumnistiftelsens pris:</p><p>– Det är med glädje vi på Swedbank delar ut Alumnistiftelsens pris till en mycket värdig kandidat! Under sin tid som student vid Handelshögskolan har Douglas bland annat varit aktiv inom Unga Aktiesparare och drivit frågan att skapa intresse och involvera fler kvinnliga studenter för finansområdet, vilket vi tycker är ett mycket viktigt initiativ som bör uppmärksammas. Vi önskar Douglas stort lycka till i framtiden och hoppas att priset kommer till nytta för det ändamål som det är tänkt till.</p><p>Douglas har under sin studietid engagerat sig på olika sätt och bland annat representerat Handelshögskolan vid SM i Ekonomi. Det är dock tack vare sitt arbete i rollen som ordförande för Unga Aktiesparare Umeå (UA) som Douglas tilldelas stipendiet. Douglas har i sitt arbete visat på betydelsen av samverkan mellan olika föreningar genom att jobba för ett närmare samarbete mellan Unga Aktiesparare och Finansmästeriet i HHUS. Genom en mer aktiv dialog föreningarna emellan skapas förutsättningar för ökad kunskap om, och intresse för, finans hos Handelshögskolans studenter.</p><p>Douglas har vidare arbetat aktivt för att förbättra könsbalansen såväl vid UA:s aktiviteter som i dess lokala styrelse. Genom att prova sig fram med renodlade event för kvinnliga studenter nyfikna på finansområdet och att lyfta frågan allmänt har arbetet också gett konkreta resultat genom en mer jämställd representationen i styrelsen.</p><p>Sagt om Douglas:</p><p>"Douglas har visat prov på en hög professionalitet, nyfikenhet, prestigelöshet, kamratskap och nätverkande. Genom ett gediget skolarbete i kombination med ett aktivt ideellt och kommersiellt engagemang bidrar han dagligen till utvecklingen av den utbildning som erbjuds vid Handelshögskolan och Umeå Universitet i stort. Douglas har med bravur engagerat sig som ordförande för Unga Aktiesparare…. Han är en riktig förebild och en sann ambassadör för Handelshögskolan såväl lokalt som nationellt och internationellt!"</p><p>"Genom sitt engagemang har Douglas genom åren arbetat för att sprida sin kunskap vidare till andra studenter vilket är väldigt inspirerande."</p><p>Douglas om priset:</p><p>– Jag är stolt och hedrad över att vara mottagaren av utmärkelsen från Handelshögskolans Alumnistiftelses stipendium och ödmjuk inför de kurskamrater som tagit sig tiden för att nominera mig. Det betyder mycket och är det yttersta kvittot på att det man har gjort vid sidan av studierna givit ett positivt avtryck.</p><p>– Det har varit 4 intensiva och lärorika år på Handelshögskolan och jag är tacksam för alla vänner som skapats på vägen och de föregångare som banat vägen före mig. Till nuvarande och blivande studenter, gör det mesta av tiden, engagera er i något betydelsefullt och ha jäkligt kul.</p><p> </p>/nyheter/handelshogskolans-alumnistiftelses-pris-2023_11770383//nyheter/handelshogskolans-vetenskapliga-priser-2023-_11767051/Handelshögskolans vetenskapliga priser 2023 Handelshögskolans vetenskapliga pris i företagsekonomi tilldelas universitetslektor Ulrika Leijerholt, motsvarande pris i nationalekonomi tilldelas biträdande lektor Hanna Lindström. Pristagarna tilldelas ett anslagsfinansierat resebidrag motsvarande 20 000 kronor. Tanken med priserna är att uppmuntra vetenskapligt skrivande och särskilja högkvalitativ forskning inom områdena.Mon, 08 May 2023 16:20:19 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Det vetenskapliga priset i företagsekonomi</h2><p><strong>Ulrika Leijerholt</strong> är anställd som universitetslektor vid enheten för företagsekonomi. Efter att ha disputerat 2019 har Ulrika på många sätt varit en förebild för vad en modern forskare är. Hon har publicerat flera artiklar i tidskrifter av utmärkt kvalitet, deltar ofta i konferenser och bygger sitt nätverk, samtidigt som hon är en uppskattad lärare av både studenter och kollegor. Ulrika visar vetenskaplig mognad genom att ta ansvar utanför sig själv genom att bidra till forskningsmiljön genom att till exempel initiera och organisera de månatliga skrivsessionerna för forskare vid enheten.</p><p>Slutligen har Ulrika startat eller varit en del av flera aktiviteter kopplade till tredje uppgiften för regionala organisationer, inklusive initieringen av nätverket för starka varumärken i offentlig sektor. Med utgångspunkt i dessa prestationer och viljan att ta ansvar utöver sig själv, är det med stor glädje att Ulrika Leijerholt tilldelas Handelshögskolans vetenskapliga pris i företagsekonomi 2023.</p><h3>Kommentar Ulrika Leijerholt</h3><p>- Jag är glad och mycket tacksam över att ha tilldelats Handelshögskolans vetenskapliga pris 2023. Det är jätteroligt och uppmuntrande att bli uppmärksammad för sitt arbete. Jag ser fram emot att fortsätta utvecklas i min forskarroll och att utveckla nya forskningsprojekt i samarbete med kollegor och offentliga institutioner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Det vetenskapliga priset i nationalekonomi</h2><p><strong>Hanna Lindström</strong> erhöll sin doktorsexamen i nationalekonomi 2021 och är anställd som biträdande lektor på enheten för nationalekonomi.</p><p>Hanna är en mycket skicklig empiriskt inriktad nationalekonom som arbetar med frågor rörande offentlig upphandling, utvärdering av miljöpolitik, konsumenters preferenser och producentbeteende. Hon arbetar även inom ett projekt som utvärderar hur den gröna omställningen påverkar efterfrågan på arbetskraft och substitution mellan olika insatsfaktorer inom elintensiva branscher i Sverige.</p><p>Hanna är en drivande personlighet med god forskningsfantasi som kan skriva och presentera sina forskningsresultat på ett föredömligt sätt. Hannas working papers håller hög vetenskaplig kvalitet och bedöms komma att publiceras i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter.Hon är även en utmärkt och entusiastisk lärare/kommunikatör som tagit stort ansvar och får idel positiva omdömen från studenter/åhörare. Således är Hanna Lindström en mycket god kandidat till det Vetenskapliga Priset i nationalekonomi.</p><h3>Kommentar Hanna Lindström</h3><p>Det känns väldigt ärofyllt att bli utsedd till årets mottagare av USBEs vetenskapliga pris i nationalekonomi. Jag ser det som väldigt inspirerande och motiverande att mina insatser som forskare och lärare uppmärksammas och firas på det här sättet. </p>/nyheter/handelshogskolans-vetenskapliga-priser-2023-_11767051//nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2023_11762408/Handelshögskolans pedagogiska pris 2023Handelshögskolans pedagogiska pris 2023 tilldelas professor Stefan Sundgren och universitetslektor Jan Bodin. Båda har ett stort engagemang för studenternas lärande och i sina respektive lärarroller motiverar de studenterna genom såväl goda ämneskunskaper som utmärkt pedagogisk förmåga.Fri, 28 Apr 2023 11:12:40 +0200<p> </p><p>Handelshögskolan utlyser årligen ett pedagogiskt pris vars syfte är att uppmuntra lärare som gör goda pedagogiska insatser i grundutbildningen samt att stimulera pedagogisk utveckling vid Handelshögskolan. I år tilldelas priset två lärare. Beslut om pristagare har fattats av Handelshögskolans ledningsgrupp.</p><p>– Stefan Sundgren och Jan Bodin är båda värdiga vinnare av det pedagogiska priset och det var utifrån nomineringarna och kriterierna svårt att skilja dem åt. Därför valde vi att i år utse två pristagare, säger Handelshögskolans rektor Sofia Lundberg.</p><p><strong>Stefan Sundgren</strong> är professor i företagsekonomi med inriktning mot redovisning. Stefan tilldelas priset för att han på ett engagerande sätt delar med sig av sina ämneskunskaper och därigenom väcker studenternas lust att lära. Studenterna framhåller Stefans passion för ämnet och hans skicklighet i att dela med sig av sin kunskap och hur hans förmåga att engagera studenterna under föreläsningarna gör dem delaktiga i lärandet. Stefan får också priset för sin goda förmåga att stödja studenternas lärande genom att tydligt visa på ämnets praktiska relevans. </p><p>– Jättekul, det här uppskattar jag! Tack ni studenter som nominerat mig! Det är även ni som ger mig motivation genom att visa att ni är intresserade av att lära er det som jag undervisar.</p><p><strong>Jan Bodin</strong> är universitetslektor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring. Jan har under det senaste året starkt bidragit till utveckling av innovativa lärandeaktiviteter inom ramen för flera marknadsföringskurser på såväl grund- som avancerad nivå. Kollegor framhåller hans entusiasm för ständig utveckling av kurser och program och hans förmåga att engagera och motivera dem i utvecklingsarbete. I sin roll som programsamordnare för civilekonomprogrammet med inriktning mot service management bidrar Jan också till programutveckling och i den rollen samarbetar han även med kollegor vid andra institutioner än Handelshögskolan. Studenter beskriver att Jans engagemang och väl förberedda, roliga och tydliga föreläsningar bidrar till lärande.</p><p>– Jag är tacksam och glad för utmärkelsen och vill uttrycka min tacksamhet till alla som nominerat mig. Jag har undervisat sedan 1988 och det är fortfarande både roligt och mycket givande att interagera med alla skärpta studenter som vi har på USBE.</p><p>Lärare och studenter vid Handelshögskolan nominerade tillsammans ett 30-tal olika lärare och lärarlag, vilket är betydligt fler än tidigare år. HHUS anordnade ett särskilt nomineringsevent och i samband med detta passade många studenter på att nominera lärare.</p><p>– Vi är naturligtvis mycket glada över att så många av våra lärare nominerats till det pedagogiska priset och det har varit roligt att ta del av alla fina nomineringar, säger Sofia Lundberg.</p><p>Årets prissumma är 20 000kr vardera (brutto) och det utgörs av ett resestipendium som kan användas för konferensdeltagande, studiebesök eller motsvarande. Priset delas ut i samband med Handelshögskolans diplomering den 2 juni.  </p>/nyheter/handelshogskolans-pedagogiska-pris-2023_11762408//nyheter/hallbarhetspris-till-studentuppsats-fran-hogskolan-i-halmstad_11761854/Hållbarhetspris till masteruppsats från Högskolan i HalmstadSimon Sandahl tilldelas årets hållbarhetspris för sin masteruppsats “Electrification choices of heavy road transporters - An exploratory study of the connections between the technology choices and the transporters' business models”. Priset innefattar ett stipendium om 25,000 SEK och delas ut av Forskningsinstitutet för Organisation och Företag i Hållbar Omställning (ROBUST) vid Handelshögskolan och Umeå Energi.Thu, 27 Apr 2023 13:52:40 +0200<p>I sin uppsats identifierar Simon Sandahl kopplingarna mellan valet av teknologi och transportörernas affärsmodeller i samband med elektrifiering av lokala och regionala lastbilstransporter i Sverige. Studien ger unika och viktiga insikter i energiomställningen inom transportindustrin som påverkar många samhällssektorer och vardagen för miljontals konsumenter. Simon hoppas att hans arbete kan ge samhället en ökad förståelse för vilka utmaningar elektrifieringen för med sig för transportörerna och deras ekosystem.</p><p>– Innebörden av utmärkelsen är oerhört viktigt för framtiden och dess utveckling, därför känns det väldigt hedrande att få ta emot priset. Det känns som ett bra bevis på att ens uppsats har levererat något användbart, något som andra också uppmärksammar som något viktigt och kanske till och med inspirerar framtida studenter att skriva om något liknande säger Simon.</p><p>Medan elbilar får bred uppmärksamhet idag har vi mycket mindre kunskap om elektriska lastbilar som kan användas inom regionala-, bygg-, och återvinningstransporter. Simons intresse för ämnet väcktes under hans studier där han fick möjligheten att arbeta med case om hållbara affärsmodeller och affärsmodellsinnovation i samarbete med industrin.</p><p>Simon kommenterar:</p><p>– Det är tack vare våra fantastiska professorer och adjunkter på Högskolan i Halmstad som har väckt intresset om hållbarutveckling och innovationsledning. Vi som studenter har blivit inkluderade i skarpa forskningprojekt och fått bidra med våra insikter, vilket har känts stort och inspirerande. De här case:n visade hur det både kan vara busligt enkelt att bidra med som företag men samtidigt kan det väldigt snabbt bli oerhört komplext och kräva stora förändringar.</p><p>Efter examen har Simon fått förmånen att jobba som Design Engineer hos Saab Kockums.</p><p>– Vi gör ett oerhört viktigt jobb för landets säkerhet, speciellt i dessa tider. Dessutom strävar även Saab Kockums med att bli mer hållbara, på flera olika plan, vilket kan vara en utmaning inom försvarsindustrin men det ska bli spännande att få vara med på den resan avslutar Simon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="48f0084b-5bda-4c67-a720-29753b031063" data-contentname="Simon Sandahl - Faktaruta">{}</div><h3>Hedersomnämnande</h3><p>Hedersomnämnande går till Nicole Fleming, Stockhols universitet, för uppsatsen “The Future We Want To Want - Temporal Equity Within Sustainable Development Discourse”. Juryn berömmer uppsatsens uppfriskande och kritiska perspektiv på hållbar utveckling.</p><p>Sanja Janevska och Stephanie Bedin, Linnéuniversitetet, får också hedersomnämnande för  hög kvalité  på uppsatsen “Exploration of the current state of the entrepreneurial ecosystem that supports the transition to a circular economy in Sweden”.</p><h3>Viktigt samarbete</h3><p>Finansieringen av priset, som ges som ett stipendium om 25 000 kronor, har gjorts möjligt genom samarbetet med Umeå Energi.</p><p>– Umeå Energi vill vara en positiv kraft i Umeåregionens hållbara utveckling. Genom stipendiet vill vi uppmuntra studenter inom företagsekonomi att också fördjupa sig i hållbarhet.</p><h3>Tack till juryn</h3><p>ROBUST uttrycker sin tacksamhet till årets uppsatsjury som bestod av Professor Thomas Lennerfors (Uppsala universitet), Susanne Sweet (Handelshögskolan i Stockholm), and Zeinab Rezvani (Handelshögskolan vid Örebro Universitet).</p><p>Läs mer om uppsatspriset och bedömningskriterier bakom juryns beslut <a href="~/link/44fac5e0ebcd402b80f58b441d8e6b51.aspx">på vår hemsida</a>.</p>/nyheter/hallbarhetspris-till-studentuppsats-fran-hogskolan-i-halmstad_11761854//nyheter/nytt-natverk---starka-varumarken-i-offentlig-sektor_11757538/Nytt nätverk - starka varumärken i offentlig sektor!Ulrika Leijerholt, Handelshögskolan, kommer att leda nätverket som vänder sig till dig som arbetar med att stärka det organisatoriska varumärket, internt och externt, för att säkra de värden som organisationen står för och vill förmedla.Wed, 19 Apr 2023 09:12:52 +0200<p>Du som är chef inom offentlig sektor eller jobbar inom HR eller kommunikation är därför varmt välkommen att anmäla ditt intresse. Deltagandet är kostnadsfritt, men antalet platser är begränsade.</p><p>Nätverket kommer att genomföra 5 organiserade träffar under ledning av Ulrika Leijerholt på Handelshögskolan vid Umeå universitet. Under den första träffen kommer Ulrika, som forskar om varumärken i offentlig sektor, att presentera forskning inom området. Därefter kommer gruppen att diskutera upplägg och innehåll för de kommande träffarna. Med fokus att få till ett bra erfarenhetsutbyte och diskussionsforum diskuterar vi gemensamma möjligheter och utmaningar, olika frågeställningar som är centrala för deltagarna, samt möjligheten att få ta del av goda exempel från olika verksamheter.</p><p>Datum för träffarna: fredagarna 26 maj, 25 augusti, 29 september, 27 oktober och 8 december.</p><p>Alla träffar hålls kl 13.00-15.00 (förutom träff 1 som genomförs 13.00-15.30). Träffarna genomförs på Umeå Universitet. Lokal meddelas senare.</p><p>Intresseanmälan görs till Ulrika Leijerholt, <a href="mailto:ulrika.leijerholt@91��ý��">ulrika.leijerholt@91��ý��</a>.</p><p>Sprid gärna detta i era organisationer och nätverk!</p>/nyheter/nytt-natverk---starka-varumarken-i-offentlig-sektor_11757538//nyheter/business-advisory-board_11735980/Vi välkomnar nya medlemmar i vårt Business Advisory BoardHandelshögskolan har ett Business Advisory Board (BAB) med medlemmar från näringsliv och offentlig sektor för att i samverkan bidra till utvecklingen av dess verksamhet. Handelshögskolans styrelse och de rådgivande organen, BAB och Internationally Advisory Board (IAB) träffas i normalfallet en dag per år för strategiska diskussioner. Thu, 09 Mar 2023 11:16:16 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vi har det senaste året välkomnat fem nya medlemmar</h2><p><strong>Anna Andersdotter</strong>, statistiker/analytiker vid Novus Group International AB. Hon har tidigare arbetat vid Svenskt kvalitetsindex och verkat som adjunkt vid både Stockholms universitet och här i Umeå. Anna är alumn med en masterexamen i statistik från 2010. Verksam i Stockholm.</p><p><strong>Ylva Billing</strong>, Affärsutvecklare på Skellefteå Science City. Ylva har tidigare varit CFO i flera olika bolag, affärsrådgivare vid Praktikertjänst och enhetschef i Skellefteå kommun. Ylva är alumn med en examen i redovisning från 1991.</p><p><strong>Karin Johansson</strong>, Senior Relationship Manager, Nordea. Karin har tidigare haft flera roller vid Danske bank. Karin är alumn med en masterexamen inom finansiering från 2010. Verksam i Umeå.</p><p><strong>David Sundström</strong>, nationalekonom, Trafikverket. David har tidigare arbetat vid Statistiska centralbyrån, SNS och verkat som lektor vid Umeå universitet. David är alumn, disputerade i ekonometri 2016. Verksam i Umeå (arbetsgivare Stockholm).</p><p><strong>Anna Thoursie</strong>, filosofie doktor, chefsekonom vid Ledarna. Anna har tidigare varit ordförande och ledamot i Handelshögskolans styrelse under totalt åtta år.</p><h3>Följande personer ingår I BAB</h3><p>Anna Andersdotter, Novus Group International AB<br>Ylva Billing, Skellefteå Science City<br>Nils-Olof Forsgren, Uminova Innovation<br>Henrik Johansson, Grant Thornton<br>Karin Johansson, Nordea<br>Sofia Lundberg, Handelshögskolan (sammankallande)<br>Anna-Karin Nilsson, Vitec<br>Peter Renkel, Konftel<br>Oskar Riby, RISE<br>Tom Sarin, Komatsu Forest<br>Ann-Christine Schmidt, Skellefteå Kraft<br>Magnus Stenvall, Umeå Energi AB<br>David Sundström, Trafikverket<br>Kristina Säfsten, Övik Energi<br>Royne Söderström, Akademiska Hus<br>Anna Thoursie, Ledarna</p>/nyheter/business-advisory-board_11735980//nyheter/nominera-till-handelshogskolans-pedagogiska-pris-2023_11732422/Nominera till Handelshögskolans pedagogiska pris 2023Nu kan du nominera till Handelshögskolans pedagogiska pris. Både studenter och anställda kan nominera. Nomineringen inlämnas senast 24 /3 kl. 17:00.Wed, 01 Mar 2023 11:21:18 +0100<p>Handelshögskolan utser årligen en pedagogisk pristagare. Syftet med priset är att uppmuntra våra lärare som gör goda pedagogiska insatser i grundutbildningen samt att stimulera pedagogisk utveckling vid Handelshögskolan.</p><p>Alla anställda vid Handelshögskolan och studenter vid våra program och kurser uppmanas att nominera lärare eller lärarlag. Studenter som nominerar måste ha varit aktiva i någon av våra kurser/något av våra program under 2022 och 2023.</p><p>Alla former av kvalitetshöjande aktiviteter som syftar till att stödja studenternas lärande uppmärksammas och sådana aktiviteter kan ske i såväl direkta undervisningsaktiviteter som i pedagogiskt utvecklingsarbete. En lärare eller ett lärarlag som verkar inom ramen för grundutbildningen kan nomineras till pedagogiska priset om hen/de under kalenderåret 2022 gjort särskilda pedagogiska insatser genom någon av nedanstående aktiviteter:</p><ul><li>Utformat lärandeaktiviteter med studenternas lärande i fokus.</li><li>Integrerat samverkan och/eller arbetslivsanknytning i kursens upplägg och innehåll.</li><li>Haft särskilt fokus på forskningsanknytning i upplägg och innehåll.</li><li>Arbetat med pedagogisk förnyelse (exempelvis lärandeaktiviteter och examinationsformer).</li><li>Utvecklat kurser och program.</li></ul><p><a href="https://www.hh.91��ý��/forms/ms/adfs/pedagogisktpris.php">Läs mer om hur du gör för att nominera</a></p>/nyheter/nominera-till-handelshogskolans-pedagogiska-pris-2023_11732422//nyheter/pedagogiska-pristagare-jobbar-for-okad-kvalitet-i-utbildning_11730752/Pedagogiska pristagare jobbar för ökad kvalitet i utbildningFör sitt systematiska arbete med att utvärdera och utveckla kvaliteten i sina utbildningar tilldelas Handelshögskolans kommitté för utbildning och lärande (KUL) Samhällsvetenskapliga fakultetens pedagogiska pris 2023. Tue, 28 Feb 2023 10:02:16 +0100<p>2023 års pedagogiska pris vid Samhällsvetenskapliga fakulteten tilldelas Jessica Fahlén, Sofia Isberg, Maria Karlsson, Ulrica Nylén, Malin Näsholm, Tomas Raattamaa och Magnus Wikström, samtliga vid Handelshögskolan, Umeå universitet. De är alla medlemmar i KUL.</p><p>– Handelshögskolan består av tre enheter som forskar och undervisar inom tre olika ämnen: företagsekonomi, nationalekonomi och statistik. Trots att vi verkar inom olika fält ska vi anordna utbildningar tillsammans, och för att få en överblick, samordna oss och säkerställa kvalitén på våra program bildade vi 2019 KUL, berättar Sofia Isberg, lektor i företagsekonomi och ordförande i KUL.</p><p>Sedan 2018 är Handelshögskolan ackrediterad av AACSB (Association to Advance Collegiate Schools of Business), ett internationellt kvalitetssystem för handelshögskolor. Ackrediteringen ställer höga krav på kvalitén på Handelshögskolans utbildningar, och för att leva upp till de kraven använder man sig av ett kvalitetssystem kallat ”Assurance of Learning” (AoL).</p><p>– Med hjälp av AoL arbetar vi nu med kvalitetsuppföljning och kvalitetsförbättring i en årlig cykel. Arbetet påbörjades redan inför ansökan om AACSB-ackrediteringen och var inledningsvis centraliserat. 2022 påbörjade vi ett arbete för att kvalitetsarbetet ska genomföras närmare programmen. Målet är ett helt decentraliserat system drivet av ett brett engagemang från programsamordnare och lärare, men koordinerat av KUL, fortsätter Sofia Isberg.</p><p>Efter att Handelshögskolan började jobba med AoL så genomsyrar kvalitetsutveckling utbildningen under ett programs gång.</p><p>– Vi måste ständigt fråga oss: undervisar vi om det som är mest relevant? Ger våra utbildningar studenterna de kompetenser de sedan behöver i arbetslivet? Att ständigt jobba med kvalitén blir en form av självvärdering som är nyttig för både oss och studenterna.</p><p>– Kvalitetsarbetet organiseras av KUL men involverar all personal på Handelshögskolan. Vi som undervisar enas tillsammans om vilka mål vi vill uppnå. Vi har nyligen till exempel träffats i hela personalgruppen och genom workshops arbetat fram vilka kompetenser vi vill att studenter ska ha när de har läst en utbildning hos oss. Att studenterna ska nå dessa kompetenser blir sedan mål vi arbetar mot. Som lärare är det roligt när alla jobbar åt samma håll. Man förstår bättre hur just den kurs som jag undervisar på bidrar till slutmålet – det vill säga att studenten har med sig användbara kompetenser efter examen, säger Sofia Isberg.</p><p>Priset består av diplom och en prissumma på 30 000 kr, och kommer att delas ut i samband med universitetets vårpromotion 2023.</p>/nyheter/pedagogiska-pristagare-jobbar-for-okad-kvalitet-i-utbildning_11730752//nyheter/nyttan-av-ai-i-krissituationer_11721647/Nyttan av AI i krissituationerProfessor Frank Dignum, föreståndare för Umeå universitets nya AI-center, TAIGA, leder en internationell workshop i syfte att skapa en färdplan för forskning och utveckling inom agentbaserad social simulering.Thu, 16 Feb 2023 13:42:22 +0100<p>Syftet med workshopen, "<a href="https://www.lorentzcenter.nl/agent-based-simulations-for-societal-resilience-in-crisis-situations.html">Agent-based Simulations for Societal Resilience in Crisis Situations</a>" som hålls i Leiden, Nederländerna, är att lära sig av modeller som byggts för kriser, t.ex. under Covid-19-pandemin och andra kriser: Vad fungerade bra, vad saknas och vilka förbättringar behöver göras? Vilka krav ställs på de verktyg som behövs? </p><p><em>Vänligen läs mer på den engelska sidan.</em></p>/nyheter/nyttan-av-ai-i-krissituationer_11721647//nyheter/fortsatt-aacsb-ackreditering-for-handelshogskolan_11717723/Fortsatt AACSB-ackreditering för HandelshögskolanHandelshögskolan vid Umeå universitet har fått fortsatt ackreditering från AACSB (Association to Advance Colleigate Schools of Business) som är ett internationellt kvalitetssystem för handelshögskolor. Initialt ackrediterades Handelshögskolans ekonomprogram 2018. Ackrediteringen omprövas vart femte år.Wed, 01 Feb 2023 12:38:47 +0100<p>– Det här är ett kvitto på att vår forskning och utbildning håller hög kvalitet. Det betyder också att utbildningen vilar på vetenskaplig grund, är relevant och innehåller samverkan med näringsliv och offentlig sektor, säger rektor Sofia Lundberg.</p><p>Handelshögskolan vid Umeå universitet fortsätter i och med detta att tillhöra de 10 % av handelshögskolor världen över som innehar denna ackreditering. Granskningen av Handelshögskolan gjordes i november 2022 av ett internationellt team bestående av rektorer från andra handelshögskolor i Europa. I slutet av januari beslutade styrelsen för AACSB att tilldela Handelshögskolan ytterligare fem års ackreditering.</p><p>En AACSB ackreditering är väldigt viktig av flera anledningar. Den har visat sig vara av värde i samband med internationell rekrytering av såväl studenter som lärare och forskare. Ackrediteringen är också viktig i det strategiska arbetet.  Kvalitetssystemet och ackrediteringen enligt AACSB bygger på 9 internationella standarder, som ger ett ramverk för systematiskt utvecklingsarbete och uppföljning av verksamheten.</p><p>Som en del av AACSB är vi del av en rörelse som gemensamt bidrar till utveckling och högre kvalitet på utbildning runt om i världen. I nätverket delar vi erfarenheter, kunskap och inspirerar till innovation och utveckling till nytta för oss och samhället i stort. Organisationens samlade styrka bygger på olika perspektiv, ett globalt tankesätt och ett engagemang för att göra skillnad. Liksom Handelshögskolan har AACSB ett starkt engagemang i hållbar utveckling. Det grundar sig i ett ansvar och en möjlighet att genom utbildning och forskning göra skillnad och därigenom bidra till individers förståelse, förmåga och ansvarstagande vad gäller samhällets utmaningar.</p><p>– De återkommande externa granskningarna säkerställer hög kvalitetsnivå i varför och hur vi gör saker och att vi kontinuerligt förbättras. Ackrediteringen är ett utfall av allt som görs på daglig basis och ett resultat av våra duktiga medarbetares engagemang i verksamheten säger Anna Strömbom som är ansvarig för kvalitetssystemet.</p>/nyheter/fortsatt-aacsb-ackreditering-for-handelshogskolan_11717723//nyheter/okat-intresse-for-internationella-utbildningar_11711233/Ökat intresse för internationella utbildningar vid Umeå universitetIntresset bland internationella studenter att studera vid Umeå universitet fortsätter att öka. Höstens internationella masterutbildningar visar på en ökning av sökande med över 20 procent jämfört med hösten 2022. Fri, 03 Feb 2023 15:05:16 +0100<p>Den 17 januari kom beskedet om hur många som sökt internationella masterutbildningar för höstterminen 2023 vid Umeå universitet. Ansökan visar ett fortsatt ökat intresse för våra utbildningar med en ökning på över 20 procent om man jämför med förra årets hösttermin. Intresset för internationella masterutbildningar är en trend som har ökat de senaste åren.</p><p>Intresset för de internationella masterutbildningarna är högt inom affärsutveckling, redovisning, management, marknadsföring och finansiering. Det är utbildningar som ges av Handelshögskolan.</p><p>– Det är glädjande att så många är intresserade av våra utbildningar och att våra profiler uppfattas attraktiva. Särskilt glädjande är det med det stora antalet sökande till vårt nya kandidatprogram. Det ser vi som en bekräftelse på att vi tänkt rätt med specialiseringen mot internationalisering och datadrivet beslutsfattande. Vi har också satsat extra på att marknadsföra det nya programmet säger Sofia Isberg, utbildningsansvarig vid Handelshögskolan.</p><p class="quote-center">Det är inspirerande och roligt att intresset för våra internationella masterutbildningar är högt och fortsätter att öka.</p><p>Ansökningen till Umeå universitet visar att det är ett stort intresse för masterutbildningar inom folkhälsa, psykologi, miljövetenskap, matematik och hälsopsykologi. De olika utbildningarna i folkhälsovetenskap har sedan länge haft ett högt söktryck och det tvååriga progammet i folkhälsa i placerar sig på nionde plats bland de mest sökta masterutbildningarna på alla Sveriges lärosäten. Det har även varit stort intresse för den nya utbildningen Masterprogrammet i medicinsk teknik.</p><p>Umeå universitet har också ett ökat intresse till de program som ges på kandidatnivå: Internationella ekonomprogrammet och Kandidatprogrammet i Life Science.</p><p>– Det är inspirerande och roligt att intresset för våra internationella masterutbildningar är högt och fortsätter att öka. Nu hoppas vi att alla blivande studenter tackar ja till sin plats och att vi ses till hösten, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildningsfrågor vid Umeå universitet</p><p>För samtliga universitet och högskolor har intresset ökat för internationella masterutbildningar med drygt 8000 fler sökningar till höstterminen 2023, en ökning med ungefär 10 procent totalt.</p><p><a title="https://www.uhr.se/nyhet-2023-01-17" href="https://www.uhr.se/nyhet-2023-01-17">Läs hela UHR:s nyhet med statistik från alla Sveriges lärosäten</a></p>/nyheter/okat-intresse-for-internationella-utbildningar_11711233//nyheter/inflationen-kan-bromsa-arets-julhandel_11697228/Inflationen kan bromsa årets julhandelJulen är detaljhandelns viktigaste försäljningsperiod, och julhandeln har slagit omsättningsrekord år efter år. Med inflation, höjda räntor och allmänt stigande priser är dock nya rekord avlägsna i år. – Det kan få effekten att man håller tillbaka, säger Tomas Sjögren, professor vid Handelshögskolan på Umeå universitet.Fri, 16 Dec 2022 14:57:40 +0100<p>De senaste åren har julhandeln omsatt ungefär 80 miljarder kronor i Sverige, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB), en siffra som med åren bara har ökat. Julhandeln står för runt tio  procent av detaljhandelns totala årsomsättning och utöver mer givna inslag i julfirandet som chokladaskar, julskinka och fiskprodukter får allt från leksaker till smycken och smink en skjuts av julhandeln.</p><p>Numera är också rea-festen black friday, som kan pågå i flera veckor, ett stort försäljningsinslag i november och ett startskott för julshoppingen.</p><p>Men i år råder ett annat ekonomiskt läge. Med stigande inflation, höjda räntor och ökande priser på såväl mat som el och bränsle är det inte lika säkert att årets julhandel rullar på som tidigare.</p><p>– Min personliga gissning är att det vore förvånande om julhandeln skulle slå rekord i år igen, säger Tomas Sjögren, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan på Umeå universitet, och fortsätter:</p><p>– Inflationen får den generella effekten att man håller igen. En del kommer nog att anpassa sig genom att inte köpa lika många eller lika dyra julklappar, särskilt om man är på marginalen ekonomiskt. Hushåll som inte är på marginalen kommer inte att behöva hålla igen lika mycket.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inflation ett mått på varukorgen</h2><p>Inflation uppstår när priserna på varor och tjänster ökar kraftigt generellt. Inflation mäts genom att alla varor och tjänster som ett hushåll konsumerar under ett år representeras av en varukorg, där varje vara har ett pris som kan ändras med tiden. Inflationstakten är priset på hela den korgen under en månad, jämfört med priset under samma månad ett år tidigare.</p><p>– Så länge lönerna inte stiger i samma takt som priserna i varukorgen kan vi inte, allt annat lika, köpa lika många varor för våra pengar längre. Då tenderar efterfrågan att minska, förklarar Tomas Sjögren.</p><p>Orsakerna till dagens inflation är komplexa, och den här gången finns många samverkande faktorer. Vi importerar mycket varor från Kina, som under coronapandemin har haft stora nedstängningar och minskad produktion. Det ledde till viss stiltje i världshandeln och stora störningar i transportkedjorna, med varor som inte kunde nå butiker och konsumenter i väst. Det medförde i sin tur ökade priser på transporter och i slutändan själva varorna.</p><p>Kriget i Ukraina har å sin sida medfört höjningar av energi- och matpriserna. Även den inhemskt producerade maten påverkas, eftersom svenska tillverkare också drabbas av energi- och drivmedelspriserna och behöver justera sina prislappar.</p><p>– Man kan kalla det för en perfekt storm, med många faktorer som påverkar negativt samtidigt. Faktorer som i ett normalläge inte hade funnits, säger Tomas Sjögren.</p><p class="quote-left">Från 90-talet och framåt har Riksbanken försökt hålla tillbaka inflationen</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Prishöjningar hade kommit ändå</h2><p>Vi kommer ur en period där världsekonomin har haft en expansiv penningpolitik och låga räntor, och att priserna skulle börja öka förr eller senare är de flesta ekonomer överens om.</p><p>Det har redan skett successivt på vissa områden i Sverige, som aktie- och bostadsmarknaderna.</p><p>– I ekonomin som helhet har vi sett priser gå upp, men inte på de varor som vanligtvis inkluderas i den här varukorgen som utgör inflationsmåttet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Inte höja lönerna för mycket</h2><p>Under 60-, 70- och 80-talen avlöste ett par finansiella kriser varandra, med recession och valutakris i USA följt av oljekrisen i början av 70-talet som hade stor påverkan på västvärldens ekonomier. På 80-talet fick USA sin börskrasch.</p><p>Många är överens om att misstaget i Sverige under denna period var att lönerna höjdes i samma takt som priserna, eftersom företagen kompenserade sig för de höga löneökningarna genom att höja priserna på de varor och tjänster som de producerade i samma takt. Därför mattades inflationen inte av på väldigt länge.</p><p>– Då fortsätter problemet med hög inflation, och det vill man inte ha. Från 90-talet och framåt har Riksbanken därför försökt hålla tillbaka inflationen, och vill ha den på en nivå om två procent, berättar Tomas Sjögren.</p><p>För att slippa lönespiralen önskar därför Riksbanken att arbetsmarknadens parter inte ska höja lönerna så mycket denna gång, för att få ner inflationen, och hittills har buden från löntagarna varit återhållsamma.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Så länge varar inflationen</h2><p>Inflationstakten i november 2022 låg på 9,3 procent – en bra bit från 2-procentsmålet alltså. Den takten ska enligt Riksbankens prognos hålla i sig några månader in på 2023, innan inflationen börjar gå ner för att till 2024 ligga på 2 procent igen.</p><h3><strong>Är det rimligt att tro att inflationen sjunkit så mycket till dess?</strong></h3><p>– Historien visar att det brukar kunna ta lite tid att få bukt med inflationen, så frågan är om Riksbankens prognos håller. Jag tror absolut att inflationen kommer att gå ner, men det är inte alls säkert att den ligger på två procent i slutet av 2024, säger Tomas Sjögren.</p>/nyheter/inflationen-kan-bromsa-arets-julhandel_11697228//nyheter/nytt-ai-samarbete-mellan-datavetenskap-och-handelshogskolan-ska-ge-robotar-ett-sunt-fornuftrobotar_11688272/Nytt AI-samarbete ska ge robotar "sunt förnuft"Finns det "kloka" robotar? Nej, inte idag. Men nu ska forskare vid Umeå universitet försöka ändra på detta, i ett samarbete mellan datavetenskap och statistik vid Handelshögskolan. – Vi ska utveckla tekniker så att robotarna med hjälp av oss människor lär sig det vi ibland kallar ”sunt förnuft”, säger Thomas Hellström, professor vid institutionen för datavetenskap. Wed, 13 Mar 2024 15:41:49 +0100<p>Thomas Hellström ansvarar för det nya projektet <a href="~/link/06fdb19656364c6fb3d11b710655ceab.aspx">ROCC</a>, ”Robots with Causal Capabilities”, eller ”Robotar med kausala förmågor”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet är att utveckla robotarnas förmåga att se orsakssamband och samtidigt räkna ut vad som egentligen inte ”spelar roll”.</p><p>– Det är grundläggande för att kunna lösa problem, fatta beslut och förutsäga saker, men också att vara kreativa. Här är vi människor helt överlägsna dagens AI-system, säger Thomas Hellström.</p><p>Han är professor i datavetenskap med inriktning mot robotik, och leder forskargruppen Intelligent Robotics på Umeå universitet, ett team som både har koordinerat och medverkat  i en rad nationella och internationella projekt. </p><h3>Intelligenta robotar</h3><p>Men vad menas då med kausala förmågor? Ja, ett enkelt exempel kan vara en mataffär och hur mycket glass som säljs under en dag, kontra hur butikens elförbrukning samtidigt ser ut.</p><p> – Är det varmt, så ökar både försäljningen av glass och elkonsumtionen, de är alltså korrelerade men, det finns inget orsakssamband som gör att glassförsäljningen ökar om elförbrukningen går upp, och det här förstår vi människor – men tyvärr inte dagens datorer och robotar, säger Thomas Hellström.</p><p>Ett annat exempel är en servicerobot som arbetar i lunchrummet på ett äldreboende. Roboten observerar hur en person, Jan, efter att ha ätit lunch, ofta sätter sig bredvid Julia i soffan för en pratstund. Efter en stund öppnas dörren till köket och kaffevagnen rullas in. Julia klappar i händerna och ler förtjust, medan Jan går över till matbordet för att dricka kaffe.</p><p>–  En intelligent robot måste förstå att det var kaffet som fick Julia att le, och inte att Jan lämnade soffan, dvs den måste förstå skillnaden mellan observerade korrelationer och verkliga orsakssamband, säger Hellström.</p><h3>Successivt lära sig</h3><p>Han ska nu, tillsammans med docent <a href="~/link/ad73f18d1a22489ab6d3eb5cd3e25ac9.aspx">Suna Bensch</a>, universitetslektor vid institutionen för datavetenskap, och <a href="~/link/ae1edf4f32c04632b1f76627cf44a365.aspx">Xavier de Luna</a>, professor i statistik vid Handelshögskolan samt <a href="~/link/0153fcacc9424a9689fb95e48f63bd82.aspx">Filip Edström</a>, doktorand i statistik, lära robotarna just detta.</p><p>– I vårt projekt kommer robotarna att samtala med människor och fråga om hur världen fungerar. Är det så att glassförsäljningen ökar om man låter lamporna vara tända under natten? Eller beror ökningen på något annat? Och är det verkligen så att Julia inte uppskattar Jans sällskap? förklarar Thomas Hellström.</p><p>Genom nya metoder där man kombinerar observationer med frågor och svar kan roboten successivt lära sig att förstå orsak och verkan, vilket är en förmåga som kan användas på många olika sätt.</p><p>– Roboten kan bättre göra planer för att nå uppsatta mål eftersom den vet mer om vad som sker när den utför olika typer av handlingar. Den kan också lära sig att bättre förstå oss människor, eftersom den inser syfte och mål med de saker vi gör, säger Thomas Hellström.</p><p>En viktig forskningsfråga handlar om hur roboten ska avgöra vilka frågor den ska ställa. En annan är vilka statistiska metoder den ska använda för att kunna dra rätt slutsatser utifrån dessa svar.</p><h3>Kombinerad expertis</h3><p>I ROCC-projektet kommer forskarna även att undersöka hur människor upplever och bäst interagerar med robotar som kan förstå, och använder sig av orsakssamband.<br>– Ja, för precis som vi kan bli irriterade på barn som oavbrutet frågar ”varför?” blir vi nog irriterade på robotar som gör samma sak!</p><p>För att genomföra projektet krävs en kombination av expertis inom robotik, lingvistik och statistik.<br>– Den transdisciplinära miljön inom <a href="~/link/81c258e0a3e6489bb81e7ea6cdb0ca9c.aspx">TAIGA</a>, Umeå universitets nya AI-satsning, ger ett värdefullt stöd för den här typen av projekt som inte skulle vara möjliga att genomföra inom enskilda forskningsområden, avslutar Thomas Hellström.</p>/nyheter/nytt-ai-samarbete-mellan-datavetenskap-och-handelshogskolan-ska-ge-robotar-ett-sunt-fornuftrobotar_11688272//nyheter/nationalekonomiska-foreningens-uppsatspris_11690748/Nationalekonomiska föreningens uppsatsprisFöreningen har som mål att varje år dela ut ett pris till bästa mastersuppsats i ämnet Nationalekonomi författad av en student vid Umeå universitet.Thu, 25 May 2023 10:14:01 +0200<h3>Årets pristagare</h3><p>2022 års uppsatspris tilldelas Suess Severin för sin uppsats med titeln F<em>orward Guidance Through Newspaper Articles - Explaining Movement in Bond Yields Through Text Analysis</em>.</p><p><strong>Prismotivering:</strong> Att tyda och korrekt tolka information är viktigt i många sammanhang. Det gäller inte minst på de finansiella marknaderna där uttalanden av olika aktörer kan få betydande konsekvenser. Riksbanken söker i möjligaste mån att ge en så korrekt och tydlig information av det finans- och penningpolitiska läget som möjligt för att reducera eventuell osäkerhet på marknaden. Det är dock orealistiskt att alla ekonomiska aktörer endast hämtar informationen kring framtida investeringsbeslut direkt från centralbankens kommunikation. Exempelvis publicerar dagspressen en mängd artiklar kring hur dom bedömer Riksbankens uttalanden och hur det exempelvis kommer att påverka den framtida avkastningen på obligationsmarknaden. Just dagspressen är viktig i detta sammanhang eftersom deras texter och analyser ofta är mer lättillgängliga jämfört med Riksbankens.</p><p>Det finns dock en risk att dagspressens bedömningar inte är korrekta eller i vart fall oftast utgör svag indikator på den framtida utvecklingen vilket kan leda till en rad felaktiga beslut av penningmarknadens aktörer. Om dagspressens bedömningar och återspegling av Riksbankens information visar sig ha god förmåga att prediktera framtida utfall är detta väldigt positivt i den bemärkelsen att allt fler kan tillgodogöra sig slutsatserna av komplicerade penningpolitiska analyser.</p><p>I uppsatsen ställs frågan om den svenska dagspressens tolkning och vidareförmedling av Riksbankens penningpolitiska protokoll, penningpolitiska rapport samt andra uttalanden från direktionen kan användas för att prediktera kommande avkastning på obligationsmarknaden. I uppsatsen används så kallad textanalys för att samla in information från nyhetsartiklar publicerade i svenska medier under perioden 1 januari 2006 till 1 april 2022. Totalt analyseras texter i nära 30 000 nyhetsartiklar. Informationen från dessa aggregeras därefter till ett månatligt index. En Vector Autoregressive Model används sedan för att utifrån den informationen prediktera avkastningen på obligationer med olika tidslängd. Resultaten visar att modellen kan prediktera den kortsiktiga avkastningen men är sämre på att prediktera den långsiktiga avkastningen.</p><p>Suess påvisar en mycket god teoretisk förståelse och förmåga att använda relevanta ekonometriska metoder för att analysera och testa formulerade hypoteser. Uppsatsen har en mycket stor innovativ prägel vad gäller insamlandet av den information och data som ligger till grund för den ekonometriska analysen. Det textanalysverktyg som används öppnar upp nya möjligheter att samla in data, även inom andra områden. Utöver det är uppsatsen mycket välskriven.</p><p>2022 års uppsatspris gällde för samtliga mastersuppsatser i nationalekonomi vid Umeå universitet, inlämnade och godkända under vårterminen 2022.</p><h3>Prisutdelning och seminarium</h3><p>Priset om 10 000 SEK delades ut i samband med Nationalekonomiska föreningens årliga höstseminarium med titeln "<em>Ska statlig industripolitik stödja gröna omställningen i norr?</em>". <a href="~/link/e393e32d44a04944a6cf1b00ec5d5b29.aspx">Läs mer om seminariet</a>.</p>/nyheter/nationalekonomiska-foreningens-uppsatspris_11690748//nyheter/sa-skapas-mening-i-forandringsprocesser_11684044/Så skapas mening i förändringsprocesserI en ny avhandling från Umeå universitet utvecklas det meningsskapande perspektivet på organisationsförändring. Vikten av reflexiva dialoger, där kunskap och mening ställs i centrum för förändringsarbete, betonas. I sådana dialoger stimuleras individer att påverka sin egen och andras förståelse av organisationen, vilket innebär att de kan behöva ompröva sina föreställningar om chefskap, ledarskap, makt, förändring och organisering.Wed, 16 Nov 2022 11:26:07 +0100<p>Robert Kihlberg vid Handelshögskolan, Umeå universitet, har i sin avhandling <em>Influence in sensemaking during change: a study of the Swedish police reform and subsequent change work</em> studerat den svenska polisreformen och förändringsarbete inom svensk polis. Syftet har varit att få större förståelse för hur personer på olika organisationsnivåer påverkar varandras meningsskapande och hur det i sin tur påverkar organisationens utveckling.</p><p>– Människor agerar utifrån hur de förstår organisationen och dess praktik. För att utveckla en organisation är människors meningsskapande av förändringar därför centralt. Under en organisationsförändring försöker individer utöva inflytande på varandras meningsskapande. Det vill säga, individer försöker påverka varandras förståelse av förändringar, och vad förändringarna innebär för individen, gruppen och organisationen. I min forskning har jag utforskat hur sådant inflytande utspelar sig genom att analysera mikroprocesser av förändring på olika organisationsnivåer, säger Robert Kihlberg.</p><p>Robert Kihlberg har varit speciellt intresserad av de förändringsinitiativ där chefer har involverat sina anställda i skapandet av den nya polisorganisationen och dess ledningsfilosofi.</p><p>– Resultaten visar hur visuella medier kan användas av den strategiska förändringsledningen för att försöka påverka anställdas förståelse av reformen. Resultaten visar också hur chefer involverar anställda i förändringsprocesser som kännetecknas av odefinierade slutmål, låg styrning och kontroll, ett brett utbud av kunskapskällor och erkännande av komplexitet och tvetydighet. I avhandlingen förklaras  även hur medarbetare använder sig av sig av makt, frånvaro av makt, eller fördelning av makt för att påverka andras förståelse av förändringar. </p><p>Avhandlingens samlade resultat ger en ökad förståelse för inflytande i meningsskapande.</p><p>– Jag visar på tre kategorier av inflytande - top-down aktiviteter, reflexiva interaktioner och responsiva handlingar. De olika sätten att utöva inflytande avgör vem som kan delta, när individer kan delta och hur individer har möjlighet att delta i processer av meningsskapande. Genom att öka medvetenheten om inflytande i meningsskapande kan chefer och medarbetare bättre förstå varför organisationsförändringar ofta genererar oväntade resultat. I bästa fall kan ökad medvetenhet även ge organisationer bättre förutsättningar att arbeta med förändring.</p><p>Robert Kihlberg hoppas att hans forskningsresultat kan användas inför, under och efter förändringsinitiativ, speciellt av organisationer som vill utforma metoder för meningsskapande dialoger där alla deltagare i samtalet erkänns likvärdiga oavsett organisatorisk placering. I sådana dialoger utforskas vilka former av organisering som är bäst lämpade för organisationen, gruppen och individen i förhållande till olika händelseförlopp och situationer.</p><p>Läs avhandlingen: <a href="http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-200592"><em>Influence in sensemaking during change: a study of the Swedish police reform and subsequent change work</em></a></p>/nyheter/sa-skapas-mening-i-forandringsprocesser_11684044//nyheter/umea-deltar-i-svensk-japansk-forsknings--och-innovationsvecka_11680371/Umeå deltar i svensk-japansk forsknings- och innovationsveckaDen 15–18 november deltar en delegation från Umeå universitet i en bilateral forskningskonferens som arrangeras vid Kyushu University, Japan, tillsammans med 19 andra svenska och japanska universitet. Temat för konferensen är "Sharing ONE future: Integrative Knowledge and Sustainable Transformation towards a better world".Fri, 09 Dec 2022 10:39:31 +0100<p>Veckan för forskning och innovation är en del av MIRAI 2.0-projektet och programmet innehåller gemensamma aktiviteter och vetenskapliga möten inom nätverkets temaområden: åldrande, hållbarhet, materialvetenskap, artificiell intelligens, innovation och entreprenörskap. Forskarna från Japan och Sverige möts, presenterar sin forskning samt diskuterar och utvecklar ytterligare projektidéer och innovationer.<br> </p><p>– För Umeå universitet är MIRAI en fantastisk möjlighet för forskare att etablera ett långsiktigt samarbete mellan japanska och svenska kollegor inom flera vetenskapsområden. Vi ser fram emot det fortsatta idéutbytet och att våra unga forskare kan utveckla sina nätverk med andra forskare inom sitt område. För att stärka samarbetet än mer finns frömedel för projekt och kurser att ansöka om, ansökan stänger 1 December, säger Katrine Riklund, prorektor vid Umeå universitet.<br> <br><a title="MIRAI 2.0 Research & Innovation Week 2022" href="https://miraisejp2022.wixsite.com/r-and-i-week">MIRAI 2.0 R&I veckan 2022</a> samlar forskare, studenter och universitetsledningar från de svenska och japanska medlemsuniversiteten i MIRAI 2.0, samt forskningsfinansiärer och beslutsfattare. Umeå universitet har varit medlem i MIRAI-projektet sedan 2017.</p><h3>Parallella vetenskapliga sessioner inom artificiell Intelligens, hållbarhet, innovation och entreprenörskap, materialvetenskap samt åldrande</h3><p><a title="Carl-Johan Boraxbekk" href="~/link/73d576c5c60146f987a7026b1783683a.aspx">Carl-Johan Boraxbekk</a>, professor vid Institutionen för strålningsvetenskap och medordförande för den tematiska expertgruppen inom åldrande, kommer att hålla ett inledningsanförande. Japan och Sverige är två länder som står inför liknande utmaningar med en växande åldrande befolkning, men som samtidigt är två mycket olika länder.<br> <br><a title="Tomas Blomquist" href="~/link/2204ef7746e645b498bf0b9059c7c18a.aspx">Tomas Blomquist</a>, professor i företagsekonomi vid Handelshögskola, kommer att hålla en presentation med titeln " Experiences from the first meetings between tech startups and corporates: How do you prepare yourself?" vid den parallella vetenskapliga sessionen för gruppen för innovation och entreprenörskap.<br> <br><a title="Jennifer Frankel" href="~/link/a46827f9d7f34c1c96a0be9f1329687b.aspx">Jennifer Frankel</a>, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskap, kommer att hålla en presentation med titeln "High-intensity interval training (HIT) for older adults - Development of new training strategies" vid den parallella vetenskapliga sessionen inom gruppen för åldrande.<br> <br><a title="Irina Mancheva" href="~/link/f753434e69bd436c871b56741fa65ecd.aspx">Irina Mancheva</a>, postdoktor vid Institutionen för statsvetenskap, är medarrangör av en workshop, inom temaområdet hållbarhet, med titeln " Interdisciplinary approaches to research on global, regional and national policy goals – opportunities and hinders for local sustainability.”  Irina Mancheva är en av tre Umeåforskare som fått MIRAI:s frömedel för gemensamma forskningsprojekt.</p><p>Inom MIRAI finns ett särskilt fokus på forskare i tidiga skeden av karriären. Många deltagare är unga forskare och doktorander som kommer att få möjlighet att visa upp sin forskning vid postersessioner under tre dagar.</p><p class="quote-center">MIRAI R&I veckan är ett utmärkt tillfälle att förbättra och uppdatera min forskningskunskap inom materialvetenskap genom att utbyta idéer inom nationella och internationella forskargrupper och utveckla nya samarbetsnätverk.</p><p><sub>- Mouna Rafei, doktorand vid Institutionen för fysik</sub></p><p><strong>Från Umeå universitet deltar:<br></strong>Katrine Riklund, Ingrid Svensson, Gregory Neely, Carl-Johan Boraxbekk, Tomas Blomquist, Anne Ouma, Ida Asplund, Irina Mancheva, Jennifer Frankel, Mouna Rafei, Jia Wang, Xiuyu Wu, Siyang Wang, och Jenny Ahlinder Hagberg.<br><br><a title="MIRAI 2.0 R&I Week 2022" href="https://miraisejp2022.wixsite.com/r-and-i-week">Besök MIRAI 2.0 R&I Week 2022 för mer detaljer</a><strong><br></strong></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="125592b9-3f2b-4531-a02f-0176a8038616" data-contentname="Om Mirai 2.0">{}</div>/nyheter/umea-deltar-i-svensk-japansk-forsknings--och-innovationsvecka_11680371//nyheter/mer-an-180-miljoner-till-ny-forskning-vid-umea-universitet_11681422/Mer än 180 miljoner till ny forskning vid Umeå universitetHjärnans avfallshantering, kollagring i nordliga sjöar, elevcentrerat lärande och reproduktiv hälsa är några av de ämnen som kommer att studeras i de forskningsprojekt som nyligen beviljats medel av Vetenskapsrådet. Wed, 14 Jun 2023 12:56:41 +0200<p>Vetenskapsrådet (VR) är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och ger stöd till forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom alla vetenskapsområden. I början av november tillkännagav man vilka projekt som beviljats medel i deras stora utlysningar 2022, och totalt fick Umeå universitet 181 517 760 kr till ny forskning.</p><p><strong>Utlysningen Utbildningsvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/d15dcfd212704028a0566fdfd2dd8d1e.aspx">Peter Bergström</a>, Pedagogiska institutionen, får 5 986 000 kr för projektet: <em>Med sikte på elevcentrerat lärande i innovativa lärmiljöer: En longitudinell studie av undervisningspraktik och skolorganisation</em></p><p><a href="~/link/9974932cf5c8488e9bff516edf912897.aspx">Kristina Ledman</a>, Pedagogiska institutionen, får 5 942 400 kr för projektet: <em>Kritiskt tänkande, social tillhörighet och demokratiskt deltagande: yrkeselevers medborgarbildning och lärares undervisning</em></p><p><a href="~/link/e56dd971275b428284e5b06574260029.aspx">Joakim Lindgren</a>, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, får 6 000 000 kr för projektet: <em>Elevhälsan som marknad</em></p><p><strong>Utlysningen Humaniora och samhällsvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/cc274220e932407facb0c909597d3564.aspx">Lars Nyberg</a>, Institutionen för strålningsvetenskaper, får 4 275 000 kr för projektet: Kognition, hjärna och åldrande: 10-års longitudinell uppföljning</p><p><a href="~/link/a9fa9f7ee6754eb896da1005e861a022.aspx">Marie Wiberg</a>, Handelshögskolan, får 4 839 000 kr för projektet: <em>Innovativa statistik och maskininlärningsmetoder för jämförelser av prediktion och utfall i registerdata</em></p><p><a href="~/link/1a221830a17344a583f9607ffdf49492.aspx">Malin Åkebo</a>, Statsvetenskapliga institutionen, får 4 569 000 kr för projektet: <em>Bortom vinnare och förlorare: Regionala variationer av fred efter den militära segern i Sri Lanka (REGIOPEACE)</em></p><p><strong>Utlysningen Naturvetenskap och teknikvetenskap 2022</strong></p><p><a href="~/link/3e1778401bc4427f83ec85e5c8f97deb.aspx">Catherine Bellini</a>, Institutionen för fysiologisk botanik, får 3 200 000 kr för projektet: <em>Deciphering the transcriptional networks that integrate light and hormone signaling pathways during adventitious root initiation in Arabidopsis</em></p><p><a href="~/link/413fcce06f8b438d94c20fc23836f690.aspx">Yaowen Wu</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Molekylära mekanismer och funktioner för icke-kanonisk autofagi</em></p><p><a href="~/link/faa3434db59e461ea19ee62305e8468f.aspx">André Mateus</a>, Kemiska institutionen och Molekylär Infektionsmedicin, Sverige (MIMS), får 4 000 000 kr för projektet: <em>Kolhydratsmetabolism hos arter i det mänskliga tarmmikrobiomet</em></p><p><a href="~/link/581fb9db849f45c59249e68f488e12f2.aspx">Madeleine Ramstedt</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Bakteriella membranvesiklar som medicintekniskt verktyg</em></p><p><a href="~/link/9735e2f4d62944899ca4705c316037f2.aspx">Micael Jonsson</a> Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 3 200 000 kr för projektet:<em> Interaktioner mellan strandvegetation och löst organiskt kol påverkar betydelsen av terrestert material i boreala vattendrag</em></p><p><a href="~/link/ee5a582399ad4cdfab214bbcadfb3f13.aspx">Kary Främling</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Hur förklarande AI kan bli förståelig med hjälp av CIU</em></p><p><a href="~/link/9be68fa51cb4496cb83766d4c254f344.aspx">Kai-Florian Richter</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 700 000 kr för projektet: <em>Strategier för autonoma system för att lösa tvetydigheter i människa-system interaktion</em></p><p><a href="~/link/6eb4021b1e464379b473101c89b11695.aspx">Gesche Blume-Werry</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, får 4 000 000 kr för projektet: <em>Betydelsen av djupa rötter för kol-klimatåterkopplingen i upptinande permafrostjordar</em></p><p><a href="~/link/580b232952bb4d099f9dc12829f93391.aspx">Eric Libby</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 360 000 kr för projektet: <em>Det evolutionära ursprunget till utvecklingsprogram</em></p><p><a href="~/link/a378f0cacd684bcb969433a41bef6ced.aspx">Natalya Pya Arnqvist</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Dubbelt generaliserade formbegränsade additiva modeller</em></p><p><a href="~/link/8d578823de904ff2a4885fb93f97ade6.aspx">Richard Bindler</a>, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, år 3 600 000 kr för projektet: <em>Organisk kollagring i nordliga sjöar: in situ molekylär analyser av mineralisering och lagring av kol i sediment</em></p><p><a href="~/link/9b5b9084ef414f009f632ce5b7123685.aspx">Anders Wåhlin</a>, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik och Institutionen för strålningsvetenskaper, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Nya avbildningsmetoder för att studera hjärnans avfallshantering</em></p><p><a href="~/link/f081ad5e02304369bba47fe369dea755.aspx">Anna Linusson Jonsson</a>, Kemiska institutionen, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Molekylära och fysikokemiska förutsättningar för rationell design av effektiva antidot mot nervgasförgiftning</em></p><p><a href="~/link/35f529e7cb8c4a30a80bffc7e93f5722.aspx">Florian Schmidt</a>, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Ultrasnabb mid-infraröd fototermisk avbildning av fettsyror och lipiddroppar i levande celler</em></p><p><a href="~/link/a4de4752afdc4ed39991947e613cadb9.aspx">Gerold Jäger</a>, Institutionen för matematik och matematisk statistik, får 3 600 000 kr för projektet: <em>Effektiva Heuristiska Algoritmer för Handelsresandeproblemet Baserade på Mängdtoleranser</em></p><p><a href="~/link/bd3b95f8b24148538bf01f25ca1c149c.aspx">Vicenc Torra</a>, Institutionen för datavetenskap, får 3 700 000 kr för projektet: <em>Privacihet och komplexa data</em></p><p><a href="~/link/f861ee61eb6f4a05b720943de9582dc4.aspx">Thomas Hellström</a>, Institutionen för datavetenskap, år 3 700 000 kr för projektet: <em>Robots with Causal Capabilities</em></p><p><a href="~/link/3b786e26592645dbaa2fddad4fa581cc.aspx">Christer Grönlund</a>, Institutionen för strålningsvetenskaper, får 3 566 000 kr för projektet: <em>Vibrations-lokaliseringsmikroskopi och vävnadsdekonstruktion i ultraljudsbildsekvenser - Banbrytande metoder för neuromuskulär avbildning</em></p><p><a href="~/link/b77957a294dc497fb3d4581e95a5b0a4.aspx">Aftab Nadeem</a>, Institutionen för molekylärbiologi, får 4 000 000 kr för projektet: <em>Mikrobiella protein-lipid interaktioner: Roll i värdpatogenes och bioteknologiska tillämpningar</em></p><p><strong>Utlysningen Utvecklingsforskning 2022</strong></p><p><a href="~/link/cecbadf50a104929bf11562f622ef300.aspx">Isabel Goicolea</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, får 799 360 kr för projektet: <em>Narrativ för förändring: nätverksbyggande mellan feministiska forskare och aktivister i arbetet för säkra aborter i Latinamerika</em></p><p><a href="~/link/2fa40e6537d346cba3224f8b8017dfc8.aspx">Fredinah Namatovu</a>, Institutionen för epidemiologi och global hälsa och Enheten för demografi och åldrandeforskning (EDÅ), får 4 631 000 kr för projektet: <em>Reproduktiv hälsa och våld i nära relation bland kvinnor med funktionsnedsättning</em></p><p><strong>Utlysningen Forskning om brottslighet 2022</strong></p><p><a href="~/link/420eed916ec6456e8eb8c38613f11823.aspx">Mojgan Padyab</a>, Institutionen för socialt arbete, Enheten för demografi och åldrandeforskning och Enheten för polisutbildning, får 4 780 968 kr för projektet: <em>Cyberbrottslighet: en longitudinell registerbaserad studie om demografiska, socioekonomiska och tekniska förklaringsfaktorer</em></p><p><a href="~/link/c68e38acfa664220b69ad73ac4817a88.aspx">Stefan Sundgren</a>, Handelshögskolan, får 4 602 814 kr för projektet:<em> Konkurs och brottslighet</em></p><p><strong>Projekt som finansierats i utlysningen Medicin och hälsa 2022 hittar du via länken nedan.</strong></p><p> </p>/nyheter/mer-an-180-miljoner-till-ny-forskning-vid-umea-universitet_11681422//nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988/Är AI verkligen bra? – det är temat för invigningen av nytt AI-center i UmeåNågra av världens främsta AI-experter deltar vid öppnandet av TAIGA, det nya centret för transdisciplinär AI For the Good of All vid Umeå universitet. Harvard-professorn Milind Tambe, Ana Paiva, AI-professor vid Lissabons Universitet och Paul Lukowicz, projektledare för Europas största forskningsnätverk inom AI håller föredrag. Thu, 01 Feb 2024 07:46:37 +0100<p><br>Till invigningen av det nya centret kommer också H&M Group, Boliden, IKEA, Zalando, Sogeti och andra för att medverka i utställning, rundabordssamtal och paneldebatter. I fokus är också AI inom konst och kultur, lagstiftning och management.</p><p> – TAIGA sammanför forskare från olika discipliner som tar med sig sin expertis och förenar dem med andras kunskap för att på så sätt utveckla AI som bidrar till en positiv samhällsutveckling – AI for The Good of All. <br>Det är världsunikt, säger Frank Dignum, AI-professor och centrets föreståndare.</p><h3>Ekosystem av AI-forskning</h3><p>Under hösten 2021 klubbade universitetsstyrelsen igenom sin strategi för att utveckla ett starkt, hållbart och universitetsövergripande ekosystem av AI-forskning vid Umeå universitet.</p><p>– Ett år senare kan vi nu inviga det nya fakultetsövergripande centret som under ledning av Frank Dignum kommer att bli ett starkt nav för såväl interna som internationella samarbeten med en tydlig profil – att ta oss an forskningsfrågor och samhällsproblem som annars inte är möjliga. Det känns mycket tillfredsställande, säger <a href="~/link/f3a7d86e814b402fac7447cc632a8d87.aspx">Katrine Riklund</a>, prorektor vid Umeå universitet.</p><h3>För samhällets bästa</h3><p>Invigningskonferensen av TAIGA den 26–28 oktober rymmer ett brett spektrum av aktiviteter öppna för alla. Besökarna får ta del av det allra senaste inom AI med några av världens främsta experter; <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Milind Tambe</a>, professor vid Harvard University talar om hur AI kan användas för att förbättra kvinnors hälsa på en internationell nivå. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Ana Paiva</a>, AI-professor vid Lissabons universitet och huvudtalare vid världens största AI-konferens – International Joint Conference of AI – talar om sociala agenter, chat-bottar och sociala robotar och konsten att bygga in sällskaplighet och samarbete i AI-lösningar. <a href="~/link/6878f63c03d24dadb20017d1321dbfea.aspx">Paul Lukowicz</a>, professor och chef på German Research Center for AI, (DFKI) talar om människocentrerad AI. Lukowicz leder också arbetet i Europas största forskningsnätverk.  <br><br>– Det här är några av världens främsta forskare som kommer för att tala om hur man utvecklar AI för samhällets bästa – och det i Umeå, säger <a href="~/link/7c1d151779104ce782f403dbf1cb096f.aspx">Frank Dignum</a>, föreståndare för TAIGA.</p><h3>Kritiskt förhållningssätt</h3><p>Viktiga frågor om AI, dess estetik och politik diskuteras under en paneldebatt med Sara Cook, professor i museistudier vid Glasgows universitet och Marion Carré, konstnär och AI-expert. Det är en diskussion som leds av <a href="~/link/d3f6ed0b88f5432da0ad7f408c87e0d6.aspx">Ele Carpenter</a>, professor vid Arkitekthögskolan. Det kritiska behovet av kritisk AI-forskning är också temat under ett av TAIGAs rundabordssamtal som leds av docent <a href="~/link/aaee942f4dbc45aea768f69993879497.aspx">Markus Naartijäärvi</a>, juridiska institutionen. Gigantiska datamängder, GDPR, liksom stora förändringar när mänskligt omdöme ska samverka med AI är något som påverkar oss alla och där behovet av forskning är stort.<br><br>– Detta varvas med senaste nytt vad gäller t ex AI inom vård, utbildning, konst, management och samhälle liksom AI vid Umeå universitet. Besökarna får bl a möta dagens robotar och teknik, säger Frank Dignum.</p><h3>H&M Group, Boliden och Umeå kommun</h3><p>Att arbetslivet förändras är något som redan sker och här leder <a href="~/link/df48f1a6316d464a8fd46712047efa3f.aspx">Virginia Dignum</a> – professor vid institutionen för datavetenskap, Umeå universitet och medlem i EU-kommissionens expertgrupp inom AI, en paneldebatt där representanter från H&M Group, Boliden, sjukvården, forskare inom arbetsliv samt Umeå kommun medverkar. Och om AI kan ta beslut både snabbare och mer logiskt – behövs då de högsta företagsledningarna? Om detta pratar <a href="https://alfrehn.com/">Alf Rehn</a>, uppskattad talare och professor i innovation, design och management vid Syddansk Universitet.</p><h3>Umeå på AI-kartan</h3><p>– Vi som leder TAIGA strävar efter att utveckla kontakter inom universitetet och i forskarvärlden och bygger också ett starkt samarbete med samhälle, näringsliv och industri. Flera företag kommer för att visa nya AI-lösningar i vårt Exhibiton Space, säger Frank Dignum.</p><p>Det blir också ett hackaton främst för Umeå universitets studenter, liksom ett rundabordssamtal kring Social AI med beteendevetare, psykologer och samhällsvetare.</p><p>– AI påverkar oss alla och TAIGAs transdisciplinära förhållningssätt är starten på något nytt för alla forskare vid Umeå universitet men också för regionens Sveriges företag och samhällsaktörer. Vi befäster Umeå universitets position på den internationella AI-kartan, säger Frank Dignum.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f5d8e792-d3d9-4495-962f-d2fd9f8cfdf5" data-contentname="Frank Dignum">{}</div>/nyheter/ar-ai-verkligen-bra--temat-for-invigningen-av-nytt-ai-center-_11673988//nyheter/kommentar-om-nobelpriset-i-ekonomi_11671110/Nobelpriset i ekonomi: "Priset är delvis oväntat"Jörgen Hellström, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, kommenterar Nobels Ekonomipris 2022.Tue, 11 Oct 2022 10:01:48 +0200<p>Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2022 gick till <strong>Ben S. Bernanke</strong>, The Brookings Institution, Washington DC, USA, <strong>Douglas W. Diamond</strong>, University of Chicago, IL, USA och <strong>Philip H. Dybvig</strong>, Washington University in St. Louis, MO, USA.</p><p>– Priset är delvis oväntat då ett antal andra namn har figurerat som större favoriter. Men samtidigt inte helt oväntat då pristagarna ingår i en mindre grupp av välmeriterade kandidater, säger Jörgen Hellström, professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bra val av pristagare</h2><p>Den forskning Nobelpristagarna belönas för handlar om banker och finanskriser. Jörgen Hellström tycker att ämnesvalet är bra:</p><p>– Ämnet som sådant är väl värt att lyftas och pristagarna har gjort viktiga bidrag inom bankforskning, speciellt rörande dess roll för finansiella kriser. Pristagarnas bidrag har även spelat stor roll för utformningen av reglering av banker och finansiella institutioner och deras forskning är i dag väl accepterade inom området och deras forskningsbidrag är välciterade inom forskningslitteraturen. I mina ögon ett väldigt bra val av pristagare!</p><p><a title="Länk till mer info om Nobelpriset" href="https://www.kva.se/nyheter/ekonomipriset-2022/">Mer information om Ekonomipriset 2022.</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c64198f2-302a-4b03-83cc-b9325a302a4b" data-contentname="KOntakt Jörgen Hellström">{}</div>/nyheter/kommentar-om-nobelpriset-i-ekonomi_11671110//nyheter/bra-med-elpriskompensation--men-utforma-stodet-ratt_11648722/Bra med elpriskompensation till hushållen – men utforma stödet rättI takt med inflation och stigande elpriser har energifrågan blivit en central fråga i valrörelsen. De politiska partierna föreslår ekonomisk kompensation till hushållen för de höga elpriserna. Men om förslagen blir verklighet riskerar de att sätta marknadens prismekanism ur spel och kan leda till ökad elkonsumtion.Fri, 02 Sep 2022 08:00:01 +0200<p>Mattias Vesterberg, universitetslektor vid Handelshögskolan Umeå universitet, forskar om den svenska elmarknaden och hushållens elkonsumtion. Hushållen har börjat kompenseras för höga elpriser sedan i vintras och nu ser vi olika politiska förslag på stödpaket i valrörelsen. Men Mattias Vesterberg ser elpriskompensation som problematiskt av flera skäl.</p><p>– Stigande elpriser är ett symptom på att efterfrågan är hög eller utbudet lågt. Det kan också vara en kombination av båda. Är priset högt är det en signal till hushållen att hålla tillbaka konsumtionen, men om priset subventioneras kan det upplevas som att det finns mer billig el på marknaden än det faktiskt gör och risken finns att vi konsumerar mer än vad vi borde göra, säger Mattias Vesterberg.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bevara incitamenten att hushålla med resurserna</h2><p>Han menar att subventionerade elpriser visserligen leder till lägre priser för konsumenterna på kort sikt, men de kommer knappast att lösa de underliggande problemen. I värsta fall riskerar vi att förvärra elbristen i Sverige i en tid när vi vill elektrifiera i omställningen till ett mer fossilfritt samhälle. Samtidigt tycker Mattias Vesterberg att det är självklart att stötta de hushåll som har allra svårast att betala elräkningen.</p><p>– Det blir stora konsekvenser för det enskilda hushållet om man tvingas stänga av elen och inte har råd att laga mat eller värma upp bostaden, och jag tror att de flesta nationalekonomer skulle skriva på att samhället bör stötta de hushåll som inte har råd att själva betala elräkningen. Men, ett mycket bättre sätt är att betala ut en klumpsumma till dessa hushåll, och på så sätt skapa ett stöd som inte är kopplat till elpris och förbrukning. Då kan hushållen energieffektivisera, sätta in treglasfönster eller vad de nu väljer att göra, samtidigt som priset signalerar att elen är en bristvara. På sätt bevaras incitamenten att hushålla med resurserna, säger Mattias Vesterberg.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Nedsläckningar i europeiska städer</h2><p>Sverige ingår i den nordeuropeiska elmarknaden och vår inhemska elmarknad avreglerades 1996. Därför påverkar det som händer i övriga Europa de svenska elpriserna. Rysslands invasion av Ukraina bidrar till att driva upp priserna på gas och i förlängningen påverkas elpriset framför allt i södra och mellersta Sverige.</p><p>I dagarna har vi kunnat ta del av nyheter från andra länder i Europa som släcker ned monument i städer och stänger badhus. Mattias Vesterberg utesluter inte att en liknande situation kan uppstå här där vi kan få se drastiska åtgärder för att hantera en eventuell elbrist i vinter.</p><p>De underliggande problemen i Sverige handlar bland annat om begränsad överföringskapacitet från norr till söder och det faktum att vi behöver tillgång till mer el i en nära framtid. Arbetet för att komma till rätta med problemen pågår, men det är inte gjort i en handvändning. På kort sikt behövs därför andra åtgärder.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Efterfrågeflexibilitet – en kraft att räkna med?</h2><p>Något som lyfts av myndigheter och en del forskare i debatten, framför allt i nuvarande situation, är att hushållen, genom att anpassa sin förbrukning efter tillgängligheten på el, skulle kunna minska prisrörligheten på elmarknaden. Exempelvis skulle hushåll kunna dra ner på sin förbrukning under dagtid om elpriserna är höga och använda el på natten om elpriserna är lägre. Ett så kallat timprisavtal, där priserna varierar mellan timmar, ger hushållen incitament att anpassa förbrukningen.</p><p>– De senaste 10 åren så har en sådan efterfrågeflexibilitet varit rätt oattraktiv för hushåll, då elpriserna varit låga och inte varierat särskilt mycket över dygnet. Idag varierar priserna betydligt mer, och vissa menar därför att incitamenten är tillräckligt stora för att efterfrågeflexibilitet ska bli en kraft att räkna med, säger Mattias Vesterberg.</p><p>– Samtidigt visar bland annat min egen forskning att hushåll reagerar väldigt lite på prisvariationer, även när prisvariationen är stor. Dessutom är vi är helt enkelt vana vid att laga middag vid klockan sex och ladda elbilen när vi behöver, så jag är försiktigt skeptisk till att det är något att hoppas på. Visserligen kan automatisk styrutrustning hjälpa hushållen, men då ska också hushållen vilja investera i sådan utrustning, fortsätter han.</p><p>Som forskare tycker Mattias Vesterberg det blir viktigt att undersöka hur hushållen reagerade på de historiskt höga elpriserna och hur stödpaketen påverkade hushållens elkonsumtion, för att i framtiden kunna utforma bättre styrmedel för att möta perioder med höga elpriser.</p>/nyheter/bra-med-elpriskompensation--men-utforma-stodet-ratt_11648722//nyheter/pedagogiskt-meriterade-larare-vid-umea-universitet-_11614230/Pedagogiskt meriterade lärare vid Umeå universitet Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell inrättades 2013 och i dagsläget har totalt 315 personer titeln meriterad lärare eller excellent lärare. Detta motsvarar 14 % av all personal med läraranställningar vid Umeå universitet. Vid senaste utlysningen, våren 2022, utnämndes 13 meriterade och 5 excellenta lärare.Fri, 16 Jun 2023 13:46:25 +0200<p>Flest pedagogiskt meriterade lärare finns vid den Samhällsvetenskapliga fakulteten, därefter följer Medicinska fakulteten, Tekniskt-naturvetenskapliga fakulteten samt Humanistisk fakultet. Ytterligare några lärare har utnämnts vid UPL, Universitetspedagogik och lärandestöd, som ligger under Umeå universitetsbibliotek.</p><p>Vartannat år hålls en ceremoni och festmiddag för att uppmärksamma de lärare som utnämnts. Fjolårets ceremoni blev framskjuten på grund av pandemin men kommer nu genomföras vid lunchtid den 22 september i Lärarutbildningshuset.</p><p class="quote-center">Jag ser verkligen fram emot ceremonin och att få fira tillsammans.</p><p>Alla är välkomna till ceremonin där de lärare som står i fokus utnämndes mellan höstterminen 2020 och vårterminen 2021. Årets utnämnda lärare kommer uppmärksammas hösten 2023.</p><p>– Det är oerhört viktigt med engagerade och skickliga lärare och genom den pedagogiska meriteringsmodellen kan vi lyfta fram dessa lärare och deras pedagogiska kvalitetsarbete. Jag ser verkligen fram emot ceremonin och att få fira tillsammans, säger Heidi Hansson, ordförande i nämnden för högskolepedagogisk meritering samt vicerektor med ansvar för utbildning.</p><p>Utöver ceremoni, festmiddag, diplom och lönepåslag får de utnämnda lärarna tillgång till ett nätverk för pedagogiskt meriterade lärare vid Umu. Olika aktiviteter och pedagogiska seminarier publiceras löpande i en Canvas-sajt, PIL – Pedagogiskt Inplacerade Lärare, som samtliga utnämnda lärare är inbjudna till.</p><p>Nästa ansökningsperiod i meriteringssystemet är den 15 augusti – 15 september 2022.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utnämningar till excellent lärare vårterminen 2022</h2><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Ingrid Mogren, professor, Institutionen för klinisk vetenskap</p><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Tomas Blomqvist, professor, Handelshögskolan, Företagsekonomi<br>Gudrun Svedberg, lektor, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap</p><h3>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</h3><p>Lisa Hed, lektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik<br>Oleg Popov, lektor, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till meriterad lärare vårterminen 2022</h2><h3>Humanistisk fakultet</h3><p>Hanna Söderlund, lektor, Institutionen för Språkstudier<br>Maria Svensson, lektor, Institutionen för Språkstudier<br>Susanne Haugen, lektor, Institutionen för Språkstudier</p><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Elisabeth Bruce, lektor, Institutionen för omvårdnad</p><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Anna Rantala, lektor, Statsvetenskapliga institutionen<br>Maria Lindfors, lektor, Pedagogiska institutionen       <br>Joakim Lidström, adjunkt, Institutionen för informatik<br>Robert Holmgren, lektor, Pedagogiska institutionen   <br>Camilla Hällgren, lektor, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap</p><h3>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</h3><p>Jonas Westin, lektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik<br>Florian Schmidt, lektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik<br>Ulrik Söderström, lektor, Institutionen för tillämpad fysik och elektronik</p><h3>Universitetsbiblioteket</h3><p>Suzanne Brink, lektor, enheten för Universitetspedagogik och lärandestöd, UPL</p><h3>Ceremonin för de meriterade och excellenta lärarna äger rum den 22 september 2022. </h3><p><a title="Ceremoni för meriterade och excellenta lärare" href="~/link/8ecc4228702b4c9b9a25072f46c760af.aspx">Se kalendereventet</a></p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2"><br>Har du några frågor? </h2><p><strong>Heidi Hansson</strong>, vicerektor med ansvar för utbildning, samt ordförande i nämnden för högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet.<br>Telefon: 073-034 81 04<br>E-post: heidi.hansson@91��ý��</p><p><strong>Katarina Winka</strong>, Universitetspedagogik och lärandestöd, adjungerad till nämnden för högskolepedagogisk meritering vid Umeå universitet.<br>Telefon: 072-744 58 79<br>E-post: katarina.winka@91��ý��</p>/nyheter/pedagogiskt-meriterade-larare-vid-umea-universitet-_11614230/