Nyheter

Nyheter/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usFri, 17 Oct 2025 02:36:15 +0200/nyheter/bygga-med-is_12144231/Bygga med is: Umeåforskare utforskar låg-teknologisk arktisk arkitekturKan is bli ett hållbart byggmaterial för framtiden? Forskare vid Umeå arkitekthögskola undersöker just det. Genom att kombinera avancerade digitala designverktyg med enkla, återanvändbara material utvecklar de nya sätt att forma is till starka, temporära strukturer – med potentiella användningsområden både inom arktisk arkitektur och vid nödsituationer.Thu, 16 Oct 2025 09:34:30 +0200<p class="quote-center">Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hållbara formverk för arktiska förhållanden</h2><p>I århundraden har människor i kalla klimat använt is och snö för att skapa skydd och tillfälliga byggnader. Inspirerade av denna tradition ville Umeågruppen undersöka hur sådana metoder kan omtolkas för dagens behov. Deras arbete, som stöds av UmArts program Small Visionary Projects, fokuserar på ett modulärt formverkssystem byggt av trä och textil. I stället för att gjuta betong fylls formarna med fiberförstärkt is, så kallad Pykrete, som är både stark och förvånansvärt mångsidig.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att pröva idéer i praktiken</h2><p>I januari 2025 byggde och monterade forskarna sina prototyper utanför Umeå arkitekthögskola. Träramar, förstärkta med specialanpassade textilmembran, fungerade som flexibla formar som gav isen dess form. Processen visade att systemet kan byggas med enkla verktyg och anpassas till olika designlösningar. Naturen var dock inte helt samarbetsvillig: mild vinterväderlek försvårade storskaliga experiment.</p><p>– Vädret i Umeå gav oss utmaningar, men också värdefulla insikter i hur denna teknik kan vidareutvecklas för arktiska miljöer, säger Julio Diarte, biträdande lektor och projektledare.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="565e2fbc-2e27-40ee-aa8c-6521ece3bef8" data-contentname="BILD JULIO">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Innovation genom enkelhet</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="42f43baf-0743-4ff9-b50a-b76ee8a96028" data-contentname="BILD illustration">{}</div><p>Bakom den till synes enkla konstruktionen finns ett lager av digital innovation. Med hjälp av beräkningsbaserad design och strukturella simuleringar testade teamet hur textilier töjs, hur kurvor kan formas och hur ismaterialet beter sig när det väl fryser. Denna kombination av högteknologisk planering och lågteknologiska byggmetoder visar att hållbar design inte alltid kräver avancerad maskinpark – ibland är de mest innovativa lösningarna just de som kan genomföras med minimala resurser.</p><p>– Vår metod kombinerar parametrisk design med enkla byggmetoder, vilket visar att hållbarhet och innovation kan gå hand i hand, säger Elena Vazquez, universitetslektor med ansvar för digital design och strukturella simuleringar.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Framåt</h2><p>Projektet har redan visat att is kan vara mycket mer än en tillfällig attraktion vid vinterfestivaler. Med fortsatt forskning kan det bli en del av verktygslådan för att skapa nödbostäder eller temporära strukturer i regioner där konventionella byggmaterial är en bristvara. Nästa vinter planerar teamet att fortsätta sina experiment, förfina formverket och pröva dess potential i större skala. De två forskarna bakom projektet har även presenterat sina resultat vid den 43:e Education and Research in Computer Aided Architectural Design in Europe (eCAADe)-konferensen i Ankara, Turkiet, där de delade sina slutsatser med en internationell publik.</p>/nyheter/bygga-med-is_12144231//nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019/Att ompröva Arktis säkerhet i en tid av spänning och förändringDen 18 september samlades forskare, beslutsfattare och experter i Oslo för Arctic Security Conference 2025 för att diskutera en central fråga: hur kan polarisering och fragmentering i Arktis hanteras? Programmet spände över klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot – och betonade det akuta behovet av samarbete och forskning som kan stödja beslut på alla nivåer i samhället.Wed, 15 Oct 2025 15:44:00 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Unga forskare satte tonen</h2><p>Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde unga forskare en serie workshoppar som lade grunden för de kommande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata kändes de som en första konferensdag – fyllda av energi, utbyte och engagemang – och lockade en stor och uppmärksam publik. Deras sessioner täckte ett brett spektrum av ämnen och visade hur nästa generation av Arktisforskare redan är med och formar debatten, samtidigt som de banade väg för de mer etablerade röster som tog plats dagen därpå. En återkommande fråga var de växande hybridhoten, där deltagarna betonade att endast starka demokratiska institutioner, social sammanhållning och tillit kan hindra sådana hot från att underminera samhällen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4ac5d820-031b-4e81-a9a1-3b520cd042eb" data-contentname="BILD Paul">{}</div><p>– Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar, säger Paul Schmidt, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet. Hans reflektioner understryker värdet av internationella arenor som denna för att knyta kontakter mellan forskare över gränser och discipliner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Politiken i fokus</h2><p>Den officiella konferensdagen öppnade inför en fullsatt sal, vilket visade det stora intresset för arktisk säkerhet. Norges utrikesminister Espen Barth Eide, Samerådets representant Gunn-Britt Retter, riksdagsledamoten Ine Eriksen Søreide och USA:s tidigare Arctic Ambassador-at-Large Michael Sfraga delade sina perspektiv på läget i regionen. Panelen målade upp en nyanserad bild av både samarbete och konflikt. Särskilt uppmärksammad blev Sfragas tydliga uttalande om att USA aldrig kommer att försöka köpa eller annektera Grönland, utan respektera gränser och rättsstatens principer – ett budskap som väckte gensvar för både sin tydlighet och symbolik.</p><p class="quote-center">Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Demokrati och försvar</h2><p>Senare under dagen höll Norges överbefälhavare, general Erik Kristoffersen, ett anförande som gjorde starkt intryck. Han betonade att även om länder måste vara vaksamma är det varken möjligt eller önskvärt att försvara sig mot varje tänkbart hot. Framför allt underströk han att demokratin alltid måste stå i centrum:</p><p>– Ingen vill leva i ett land där försvarschefen och polischefen styr vardagen. Vi vill leva i en demokrati, sade Kristoffersen.<br>Hans ord speglade den tidigare diskussionen om vikten av motståndskraft byggd på starka institutioner och medborgerlig tillit, och påminde om att arktisk säkerhet i grunden handlar om vilket samhälle vi vill bevara.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Klimatutmaningar i skymundan</h2><p>Även om mycket av diskussionen kretsade kring geopolitik och försvar varnade flera talare för den tilltagande nedgången i klimatforskning i Arktis. Med färre möjligheter till gränsöverskridande samarbete har nästan hälften av Arktis blivit en ”vetenskaplig blind fläck”. Denna brist på data försvagar tillförlitligheten i klimatmodeller och gör det svårare för samhällen och beslutsfattare att förbereda sig för långsiktiga miljöförändringar. När deltagarna steg ut i 20 graders septembervärme i Oslo blev verkligheten svår att bortse från: klimatförändringarna har inte pausats bara för att uppmärksamheten har skiftat.</p><p>– Vi får inte tappa bort klimatdimensionen. Säkerhet och miljö hänger samman, och båda kräver starkare forskning och samarbete, reflekterar Paul Schmidt. Hans ord understryker den roll som universitet som Umeå kan spela i att bygga broar mellan vetenskap och samhälle, och säkerställa att arktisk forskning fortsätter att vägleda beslut i en snabbt föränderlig värld.</p>/nyheter/att-omprova-arktis-sakerhet-i-en-tid-av-spanning-och-forandring_12145019//nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503/Stina Bodén gjorde ett utlandsår i forskningens tjänstStina Bodén, är dietist och anknuten som postdoktor till Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet. Hon har nyligen publicerat en uppmärksammad studie om blåbär som genomfördes i Denver, Colorado, och berättar här själv om hur det var att tillbringa ett år som forskare i USA. Wed, 15 Oct 2025 09:05:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/26da966af3cf4ad1b302835d1d0d8de8/boden_stina_3717_230912_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stina Bodén genomförde under sin tid i USA bland annat en studie om att blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom som uppmärksammades av flera utländska medier. Du kan läsa mer om studien via länk längst ner.</p></div></div><h3>Vad gav ditt årslånga utbyte för din forskning och din personliga utveckling?</h3><p>– Det var både spännande och utmanande att ingå i en ny forskargrupp på andra sidan av Atlanten. Jag var hemtam i forskningsområdet sedan tidigare och i gruppen fanns tydliga roller samtidigt som jag själv till en början inte visste riktigt vad min roll var. Det uttalades inte så tydligt men med tiden lärde jag mig hantera det och kunde också känna mig tryggare i vad just jag kunde bidra med i den forskning vi gjorde tillsammans i gruppen.</p><p>– En stor tillgång var att jag fick jobba nära två statistiker. För min egen personliga utveckling var nog den amerikanska mentaliteten rätt bra faktiskt, det vill säga att tro på sig själv och den positiva inställningen till arbetet. Det lyftes jag av och jag hoppas att jag har kunnat ta mig med en bit av det hem.</p><h3>Varför blev det just Denver?</h3><p>– Tack vare Christina West, professor i pediatrik här i Umeå och barnallergolog, så fick jag redan 2022 kontakt med forskaren och dietisten Carina Venter i Denver. Mitt postdokprojekt inom NorthPop låg väldigt nära de frågeställningar som Carina ägnat en stor del av sin forskarkarriär åt. Hon är ett känt namn inom forskningen som rör mat och allergier hos barn, med ett särskilt intresse för prevention. Så det var en ynnest att få åka och jobba med henne. Att Denver dessutom ligger intill de vackra Klippiga Bergen i Colorado, var en stor bonus. Där hade jag lätt kunnat bo kvar för den fantastiska miljöns skull.</p><h3>Vad fick du för hjälp från Umeå universitet?</h3><p>– Den forskningsfinansiering jag haft i form av både ALF (karriärtjänst på Region Jämtland Härjedalen under fyra år) liksom så kallade <em>strategiska medel</em> under ett par år innan jag åkte till USA, var definitivt avgörande för att jag sedan kunde åka dit. Jag fick även en mindre summa så kallade internationaliseringsmedel som möjliggjorde att jag kunde åka till Denver och besöka universitet och reka boendeplats och skolor för mig och min familj, eftersom jag åkte dit med man och tre barn i skolåldern. Det var oerhört värdefullt. Sedan hade jag stipendiemedel från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT) som finansierade hela året vi bodde där.</p><h3>Skulle du rekommendera andra forskare att göra postdok utomlands?</h3><p>– Utan tvekan! Jag ska inte sticka under stol med att det var väldigt speciellt att befinna sig i USA när Trump-administrationen tillträdde med tanke på allt som hänt inom akademin sedan dess. Jag är väldigt glad att jag kom dit innan allt började falla i bitar. För sedan jag kom hem så är forskargruppen jag jobbade med där mer eller mindre trasig och vissa kollegor är utan både forskningsfinansiering och anställning. Men med det sagt, det finns fortfarande välfungerande forskningsmiljöer både i USA och i andra delar av världen. Så den som har en ingång tycker jag absolut ska försöka!</p><h3>Om någon blir inspirerad, vad är första steget mot en postdok i utlandet?</h3><p>– Ta kontakt med potentiella samarbetsparters och våga bjud in dig själv om det är en forskare eller forskargrupp som du finner särskilt intressant. Nästa steg är förstås att söka forskningsmedel. Sök allt du bara kan och ge inte upp om du får avslag. Sök igen!</p><p>Läs gärna mer om studien som Stina Bodén genomförde tillsammans med de nya forskarkollegorna i Denver: <a href="~/link/f79aefd0415049199d77e50551e79e32.aspx">Blåbär i spädbarnsåldern kan kopplas till färre allergisymtom</a>.</p>/nyheter/stina-boden-gjorde-ett-utlandsar-i-forskningens-tjanst_12146503//nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023/”Molekylär livvakt” gör infektioner svåra att bli av medForskare vid Umeå universitet har identifierat en viktig molekyl som hjälper bakterier att överleva den fientliga miljön inuti kroppen. Deras studie avslöjar hur proteinet RfaH fungerar som en skyddande sköld för bakteriegener – och pekar på nya strategier för att bekämpa ihållande infektioner.Thu, 16 Oct 2025 12:15:18 +0200<p>– Människokroppen är en mycket stressig plats för bakterier. Under infektion attackerar immunförsvaret, näringsämnen är knappa och bakterierna exponeras för gallsalter, syror och värme. Vi har upptäckt hur RfaH hjälper bakterier att hantera den stressen genom att aktivera rätt överlevnadsgener vid rätt tidpunkt, säger Kemal Avican, forskare på Institutionen för molekylärbiologi och Icelab vid Umeå universitet som lett studien.</p><p>Ihållande bakterieinfektioner utgör en stor utmaning inom sjukvården: bakterier kan finnas kvar i kroppen långt efter att de akuta symtomen avtar, de undviker immunförsvaret och överlever antibiotikabehandling. Vid sjukdomar som tuberkulos leder detta till återfall och försvårar behandlingen.</p><h3>Håller kritiska gener påslagna</h3><p>Med hjälp av tarmbakterien <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> som modell visar Kemal Avican och hans team att molekylen RfaH är avgörande för att en bakteriell infektion blir ihållande.</p><p>– RfaH fungerar som en slags ”molekylär livvak”t och ser till att transkriptionen – steget där DNA kopieras till en budbärarmolekyl som styr proteinproduktionen – fullföljs till slutet. Proteinet hoppar på transkriptionsmaskineriet och hjälper det att hålla sig på rätt spår så att hela genuppsättningen läses av. Detta gör RfaH till en anti-terminator – det förhindrar att transkriptionen avbryts i förtid, förklarar Kemal Avican.</p><p>– När vi tog bort RfaH minskade bakteriernas förmåga att etablera en långvarig infektion dramatiskt!, tillägger han.</p><p>Många bakteriella gener är arrangerade i en följd av besläktade gener, kallade operoner, vilka tillsammans reglerar genuttrycket i ett koordinerat sätt. RfaH säkerställer att bakterier kan producera ytstrukturer, utsöndra gifter och motstå stress från kroppens försvar.</p><h3>Överlever stress i en fientlig miljö</h3><p>Forskarna fann att RfaH-produktionen ökar just när bakterier behöver det som mest – i sena tillväxtstadier och när förhållandena blir ogästvänliga.</p><p>I mössförsök var skillnaden markant: nästan alla djur blev infekterade med normala bakterier, men bara ungefär ett av fem blev infekterade när bakterier saknade RfaH. Detta ledde till mycket högre överlevnadsnivåer bland mössen.</p><p>Forskningen visade att RfaH styr produktionen av en nyckelkomponent på bakteriers yta – O-antigenet. Utan RfaH blir detta yttre lager defekt. Men RfaHs effekter sträcker sig längre än så och aktiverar många ”nedströms” gener involverade i vidhäftning, rörelse och näringstransport.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d5012fe72b7f48cb9a0fabe43f3f6fbb/yersinia_pseudotuberculosis_drfah_salt_kemal_avican2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Atomkraftsmikroskopibilder av Yersinia pseudotuberculosis-celler som saknar proteinet RfaH och växer under högsaltförhållanden. Utan RfaH får bakterierna defekta ytor som gör att de klumpar ihop sig i den stressiga, saltrika miljön.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kemal Avican</span></div></div><h3>Lovande mål för antimikrobiell behandling</h3><p>RfaH i sig finns i många bakterier, inklusive ofarliga sådana i mikrobiotan. Men det är just dessa ”nedströmsgener”, gener som aktiveras av en annan gen eller signal tidigare i en biologisk process, som skulle kunna bli lovande nya selektiva mål för att stoppa ihållande infektioner, menar forskarna.</p><p>– En sådan antimikrobiell metod skulle kunna avväpna patogena bakterier utan att störa de nyttiga, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet och förstaförfattare till studien.</p><p>Medan <em>Yersinia pseudotuberculosis</em> vanligtvis orsakar en infektion som kroppen kan hantera och läka ut på egen hand hos oss, fungerar den som en värdefull modell för tarmbakterier som orsakar långvariga eller återkommande sjukdomar, till exempel <em>Escherichia coli</em>, <em>Salmonella</em> och <em>Helicobacter</em>. Resultaten kan därmed bidra till utvecklingen av nya strategier för att bekämpa långvariga tarminfektioner.</p><p> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e5e74599-5e42-43a1-8e3d-5a0dec6acbf5" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/molekylar-livvakt-gor-infektioner-svara-att-bli-av-med_12145023//nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601/Ny upptäckt – bakteriella ”bubblor” surfar till cellens ytaForskare vid Umeå universitet har upptäckt att de mikroskopiska ”bubblor” som utsöndras från bakterier i vår kropp inte bara driver omkring på måfå. I stället använder de cellers tunna utskott som transportväg för att snabbt och effektivt nå målet med sitt innehåll. Wed, 08 Oct 2025 14:02:48 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/anna_arnqvist_lab_2700_230223_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anna Arnqvist är professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar</p><p>– Detta är en mekanism som ökar förståelsen för hur bakterier och celler samspelar och i förlängningen hur vi förstår och bekämpar infektioner, säger Anna Arnqvist, professor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet, som lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Drönare med leverans</h2><p>Alla levande celler kan utsöndra nano-stora vätskefyllda strukturer som liknar ”bubblor”, så kallade vesiklar, Även bakterier frisätter sådana vesiklar och trots sin ringa storlek kan de bära med sig allt från toxiner till proteiner och DNA som påverkar hur den mottagande värdcellen reagerar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c7dbfe4dff834c15a3ecaf17da2c1d5b/zia_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Zia Ur Rehman, postdoktor i Anna Arnqvists grupp när studien gjordes. Han forskar numera vid  Kohat University i Pakistan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><p>– Vesiklarna fungerar som budbärare mellan varandra och till celler ungefär som pyttesmå drönare som levererar sitt innehåll, förklarar Zia Ur Rehman, förstaförfattare. Han postdoktor på Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet när studien utfördes.</p><p>Medan tidigare forskning har fokuserat på en bättre förståelse av hur celler tar upp vesiklar och vilka effekter de orsakar där, har det förblivit en obesvarad fråga hur vesiklarna når cellkroppens yta där upptaget sker.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Rör sig inte på måfå</h2><p>Den nya studien visar att vesiklar nära värdceller inte bara driver omkring slumpmässigt. I stället liftar de på tunna, trådliknande utskott på cellens yta, så kallade filopodier.</p><p>Filopodierna, som är rika på aktinproteiner, spelar en viktig roll när celler rör sig, drar ihop sig eller känner av omgivningen. Anna Arnqvist och hennes kollegor upptäckte att vesiklarna utnyttjar filopodier antingen genom att "surfa" längs dem, ungefär som att glida nerför ett räcke, eller genom att aktivt dras med inåt när filopodierna drar ihop sig.</p><p>Detta transportsätt fångar effektivt upp vesiklarna från den omgivande miljön och flyttar dem från cellens ytterkant till cellkroppen, där de kan tas upp och därigenom leverera sitt innehåll till värdcellen.</p><p>Med hjälp av avancerade mikroskopitekniker med hög upplösning kunde forskarna i realtid observera vesiklar som interagerar med filopodier och till och med mäta deras hastighet när de surfade fram eller drogs inåt.</p><p>–  Hastigheten när de surfar framåt var igenomsnitt 1 nanometer per sekund. Då de dras inåt gick det fortare, i genomsnitt 30 nanometer per sekund vilket innebär att den rör sig ungefär sin egen längd på en till två sekunder, säger Zia Ur Rehman.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Universell strategi hos bakterier</h2><p>– Viktigast av allt var att vi såg att vesiklarna använder samma transportmekanism oavsett vilken bakterie som vesiklarna kom ifrån eller vilken vävnad mottagande celler tillhörde. Det tyder på att det här är en universell strategi som bakterier använder sig av, säger Anna Arnqvist.</p><p>Eftersom vesiklar efterliknar ytan på sina moderbakterier och bär ett brett spektrum av molekyler, kan de påverka värdceller på många sätt. Förutom att leverera skadliga ämnen kan vesiklarna fungera som "lockbeten" för att skydda bakterier från attacker från immunsystemet.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Förebygga och behandla infektioner</h2><p>Eftersom bakteriella vesiklar redan spelar en nyckelroll i infektionsbiologi inom sjukvården, till exempel som leveranssystem för läkemedel eller vacciner, ger denna studie viktig ny kunskap om den allra första kontakten med värdcellen.</p><p>– Vårt långsiktiga mål med forskningen är att förstå hur bakteriella vesiklar kapar värdceller och omsätta denna kunskap till nya metoder som kan förebygga eller behandla infektioner, säger Anna Arnqvist.</p><p>Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Journal of Extracellular Vesicles. Den har finansierats av Cancerfonden. Analyserna genomfördes vid Biochemical Imaging Centre Umeå (BICU) and Umeå Centre for Electron Microcopy (UCEM) vid Umeå universitet.</p>/nyheter/ny-upptackt--bakteriella-bubblor-surfar-in-till-cellens-yta_12145601//nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605/Abisko-vistelsen stärker forskningen om digitalt statsskickFör Dr Michel Rouleau-Dick innebar tre dagar i Abisko mer än tillgång till vetenskapliga resurser – det blev också hans första möte med det arktiska landskapet, något som kommer att prägla både hans forskning och hans liv i norr.Wed, 08 Oct 2025 13:20:09 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fördjupning av forskning om digitalt statsskick</h2><p>Mellan den 22 och 25 september tillbringade Dr Michel Rouleau-Dick, postdoktor vid Centre for Transdisciplinary AI och nyligen utsedd till Arctic Five Fellow, tre dagar vid Abisko naturvetenskapliga forskningsstation för att utveckla sin forskning om digitalt statsskick och flernivåsuveränitet. Under vistelsen använde han stationens omfattande biblioteksresurser, som gav tillgång till unika material för att fördjupa och förfina projektet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Närmare band till den arktiska miljön</h2><p>Vistelsen norr om polcirkeln gav också Dr Rouleau-Dick möjlighet att bekanta sig med regionen, eftersom han endast nyligen flyttat till norra Sverige tidigare i år. Vid sidan av det vetenskapliga arbetet blev det arktiska landskapet i sig en inspirationskälla. Som entusiastisk amatörfotograf utforskade han området och fångade den dramatiska årstidsskiftningen – från björkskogarnas klargula och orangea färger till de snötäckta toppar som omger stationen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a3226d7c-8c15-4377-9234-a633bb90aeb0" data-contentname="BILD TOP">{}</div><p class="quote-center">Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön.</p><p>När han reflekterade över sin upplevelse konstaterade Dr Rouleau-Dick:</p><p>– Att tillbringa tid i Abisko har gett mig inte bara tillgång till enastående vetenskapliga resurser utan också en djupare känsla av samhörighet med den arktiska miljön. Att uppleva landskapet på plats tillför en ny dimension till min forskning och stärker mitt engagemang för att utforska regionens komplexa frågor om suveränitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="087ddb4c-72d6-4b34-bea9-57b2c2b2d2ec" data-contentname="BILD Abisko">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Pågående forskning i fokus</h2><p>Under sitt besök deltog Dr Rouleau-Dick även i en föreläsning av Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum, som delade insikter från sin långvariga forskning om upptining av permafrost. Projektet, som involverar gymnasieelever i insamlingen av jordprover, visar hur arktisk forskning kombinerar avancerad vetenskap med lokalt deltagande.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Med blicken framåt</h2><p>När han återvände från Abisko tog Dr Rouleau-Dick med sig inte bara värdefulla akademiska insikter, utan också en personlig relation till den arktiska miljön som kommer att påverka hans framtida arbete. Hans dagar vid forskningsstationen markerar ett viktigt steg i att förankra hans projekt i regionens verklighet, där vetenskaplig analys vävs samman med direkta upplevelser av livet i norr.</p>/nyheter/abisko-vistelsen-starker-forskningen-om-digitalt-statsskick_12143605//nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793/När listeriabakterier går på fine diningJörgen Johansson, professor i molekylärbiologi vid Umeå universitet, har studerat listeriabakterien i 25 år. Han följer utbrottet på en topprestaurang i Stockholm i veckan med stort intresse. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom:Wed, 08 Oct 2025 11:58:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/dag1_mg_0708.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Listeria kan växa på agarplattor vid otroligt låga temperaturer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Eva-Maria Diehl</span></div></div><p class="quote-center">För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur allvarligt är det aktuella utbrottet i Stockholm, och vad följer du särskilt noga i utvecklingen?</h2><p>– Utbrottet är allvarligt då det drabbat så många friska människor under en kort period. Normalt sett drabbas personer som har någon form av försvagning av immunsystemet, exempelvis gravida, äldre och cancerpatienter. Dessutom är det anmärkningsvärt att det gått så fort från att vissa av de inblandade fått infektionen till att de blivit ordentligt sjuka. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee5557ec51cb4204948951ba39c5df2a/jorgen_johansson_bild2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jörgen Johansson är professor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>privat</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Du har forskat på listeriabakterien i över två decennier – vad är det som gör den så fascinerande ur ett vetenskapligt perspektiv?</h2><p>– Listeria är ungefär som Dr. Jekyll och Mr. Hyde, då den kan leva i jorden och föröka sig utan några som helst problem. Ibland kan den dock ta sig in i matkedjan, oftast genom mjölkproduktion eller i fiskeriprodukter, och då bli en extremt aggressiv och "framgångsrik" patogen som kan ha en dödlighet på uppemot 30 procent. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad vet vi i dag om hur listeria lyckas ta sig in i människokroppen och orsaka sjukdom?</h2><p>– Antagligen är Listeria en av de bakterier man vet bäst hur den orsakar sjukdom och hur den interagerar med den humana cellen. Bakterien kommer in i kroppen genom att man äter mat som kontaminerats av Listeria och tar sig in i tarmepitellagret.</p><p>– För en frisk individ krävs det otroligt många bakterier – flera miljarder! – för att man ska bli riktigt sjuk. I de fallen tar sig bakterien från epitelcellerna ut i blodbanan där de oftast sprider sig till levern och mjälten och förökar sig. I en frisk individ tar immunsystemet hand om bakterien men har man en immunförsvagning kan bakterien sprida sig ut i blodet och orsaka en sepsis eller ta sig in i hjärnan och orsaka hjärnhinneinflammation. Hos gravida kan bakterien ta sig in genom fosterkakan till fostret. De senare stegen av infektionen har en dödlighet på uppemot 30 procent.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Finns det något med just Listeria som gör den extra svår att kontrollera i livsmedelshantering?</h2><p>– Listeria kan växa vid otroligt låga temperaturer. I mitt labb har vi till exempel växt bakterien på agarplattor som vi placerat på is. Även om man köper ett livsmedel med få Listeriabakterier gör dess förmåga att växa vid låga temperaturer att man efter någon vecka kan ha enorma mängder bakterier i livsmedlet. Dessutom klarar den av mycket höga saltkoncentrationer. Jag brukar ta Paris som ett exempel. Jag var postdoktor vid Pasteur-institutet. Bara ett par hundra meter därifrån kan man på vissa dagar köpa ost på en matmarknad som är gjord på icke-pastöriserad ost. Även om det är få bakterier när man köper den kan det bli otroligt många bakterier om man tar hem den och äter den efter några veckor. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Hur är det med Listeria och antibiotikaresistens?</h2><p>– Fortfarande är Listeria (oftast) antibiotikakänslig. Däremot kan det vara bra att vara förberedd på att den någon gång kommer att bli antibiotikaresistent, något som gäller för alla patogena bakterier. </p>/nyheter/nar-bakterier-gar-pa-fine-dining_12144793//nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314/Polisens kontraterrorarbete granskas i avhandlingHur kan samhället möta ett växande terrorhot utan att urholka demokratin? Den frågan står i centrum för Susanna Bellanders avhandling vid Umeå universitet, där hon undersöker hur svensk kontraterrorism utformas, genomförs och upplevs – både inom Polismyndigheten och av allmänheten. – Vi måste sluta se säkerhet och frihet som ett nollsummespel. I tider av oro behöver vi skydda båda, samtidigt, säger Susanna Bellander, doktorand vid Enheten för polisiärt arbete. Wed, 15 Oct 2025 10:52:56 +0200<p>Susanna Bellander är polis sedan 15 år tillbaka och har arbetat som utredare av grova brott och underrättelseverksamhet samt med terror och kontraterror, både operativt och strategiskt. I sin forskning har hon kombinerat dokumentanalys, intervjuer med polisanställda under 2022 och 2025 samt en nationell enkätstudie efter terrordådet i Stockholm 2017. </p><p>Resultaten visar att säkerhetsåtgärder ofta prioriteras på bekostnad av förebyggande insatser och demokratistärkande arbete. Det finns en tydlig obalans menar Susanna Bellander, där reaktiva åtgärder ges bättre förutsättningar att implementeras än demokratistärkande insatser.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b247777fa044554a1e677c137cc9e5e/susanna_bellander.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Susanna Bellander, anknuten som doktorand till Enheten för polisiärt arbete. Foto: Sophia Nilsson, Södertörns högskola.</p></div></div><p>– Som polis har jag sett behovet av kraftfulla åtgärder i skarpa lägen. Som forskare har jag lärt mig att långsiktig säkerhet kräver något mer - en ständig medvetenhet om vad vi riskerar att förlora om demokratin kompromissas i skyddets namn, säger Susanna Bellander. </p><h3>Utsatta i samhället drabbas hårdare </h3><p>Forskningen visar också att personer med låg livskvalitet, eller svag känsla av tillhörighet till det svenska samhället, drabbas hårdare av rädsla och minskat förtroende vid terrordåd. Det pekar på behovet av inkluderande strategier som stärker hela samhällets motståndskraft – inte bara skyddar mot hot. Avhandlingen argumenterar för att effektiv kontraterrorism måste vara proportionerlig, ansvarstagande och integrerad – med fokus på både skydd och rättigheter. </p><p>Susanna Bellander har disputerat vid Medicinska fakulteten, Institutionen för epidemiologi och global hälsa vilket hon menar är självklart: </p><p>– Terrorism påverkar människors hälsa på djupet – från direkta offer till blåljuspersonal, vittnen och hela samhället. Även kontraterrorism har omfattande hälsoaspekter som är viktiga att studera. </p>/nyheter/polisens-kontraterrorarbete-granskas-i-avhandling_12144314//nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057/Shoppingtur på Kemiförrådet – så stöds forskningen varje dagHöstterminen är i full gång. Liksom studenter fyller på med block och böcker, fyller flera forskare på sina labb. Kemiförrådet i KBC-huset är kanske universitetets mest välfyllda butik – men ingen vanlig sådan. Här kan forskare snabbt och smidigt få tag på pipetter, petriskålar, kemikalier och mycket mer. Följ med på en shoppingtur i juni, precis innan sommaruppehållet, och inspireras för framtida shoppingbehov.Mon, 29 Sep 2025 08:00:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet där hon får hjälp av Boris Jonsson att hitta allt hon har på inköpslistan. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette Blomberg, forskare vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, besöker Kemiförrådet innan det är dags för förrådets personal att gå på sommarsemester.</p><p>– Det är viktigt att fylla på med allt viktigt som kan behövas, förklarar Jeanette och visar upp en liten inköpslista skriven på en post-it-lapp. </p><p>Med hjälp av Boris Jonsson, som jobbar vid Kemiförrådet, fyller hon sin shoppingvagn med pipettspetsar, petriskålar, mikrotiterplattor och en gul tunna för farligt avfall. Att ha labbutrustning, kemikalier och lösningsmedel nära till hands gör den dagliga forskningen i labbet mycket smidigare. Medan man i labbmiljö endast får förvara några få liter lösningsmedel, som till exempel etanol eller aceton, finns ett stort lager hos Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f1ca67e4-eb1c-4ee0-af36-226ca6671490" data-contentname="Bild kemikalier">{}</div><p>– Jag brukar komma hit ofta, flera gånger i månaden, och får alltid bra hjälp med att hitta det jag behöver, säger Jeanette.</p><p>Boris har jobbat vid Kemiförrådet i 15 år och kom in med en bred bakgrund inom försäljning med kundbemötande, från elektronikprodukter till reservdelschef på Scania, VW och Audi. Men Kemiförrådet konstaterar han är ett av de mest meningsfulla jobben han haft, och uppskattar att dagligen få hjälpa och bidra till den spännande och varierande forskningen som tar plats inom KBC, och på hela universitetet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b04060cd-b514-4baf-9d37-92a3c2f9678e" data-contentname="Bild Boris Jonsson">{}</div><p>– Det är också kul att få jobba så internationellt, dagligen hjälper vi postdoktorer och gästprofessorer från världens alla hörn att navigera i förrådet, eller att beställa specialprodukter, säger Boris. </p><p>Den konstigaste beställningsförfrågan Boris fått var när en forskare ville ha kanyler små nog och med precis rätt vinkling för att kunna ta blodprov på havsörnar. <br>– Det fick mig verkligen att höja på ögonbrynen och klia mig i huvudet en stund, men jag hade koll på en leverantör så vi kunde få kanylerna specialtillverkade, berättar Boris.</p><p class="quote-center">Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på</p><p>Jeanette börjar bli klar med sin sommarhandling, allt på listan är avbockat och lagt på labbvagnen. <br>– Du har tillräckligt med handskar i labbet?, undrar Boris. <br>– Labbhandskar kan man aldrig få för mycket av, konstaterar Jeanette och plockar på sig några kartonger i olika storlekar.  <br> <br>Handskarna är en av många stapelvaror i Kemiförrådet, och används av alla – från kemister, biologer och fysiker till studenter och forskare vid Konsthögskolan i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson och Jeanette Blomberg i Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Jeanette hinner knappt vinka hejdå med sin fulla labbvagn innan nästa forskare nyfiket kikar in på förrådet. På en dag kommer cirka 25-30 anställda och studenter förbi och Boris med sina kollegor hjälper dem alla så smidigt som möjligt. <br> <br>– Vi finns till för hela universitetet och tar hand om sådant forskare inte ska behöva lägga tid på: hitta leverantörer, sköta administration, hantera upphandlingar och avtal, uppdatera beställaren om leveransstatus, ta emot paket, se till att känsliga produkter förvaras rätt, ja, allt från köp till leverans, säger Boris, stolt.</p>/nyheter/shoppingtur-pa-kemiforradet--sa-stods-forskningen-varje-dag_12129057//nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115/Virologi och kardiologi kombineras i ny forskning om hjärtatMyokardit, hjärtmuskelinflammation, kan leda till hjärtsvikt och kan slå hårt och oväntat mot unga, tidigare friska personer. I värsta fall leder sjukdomen till plötslig hjärtdöd. Nu hoppas forskaren Anne Tuiskunen Bäck kunna fylla kunskapsluckor kring diagnostik, riskbedömning och uppföljning.Mon, 29 Sep 2025 10:40:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/anne_och_amina.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskaren Anne Tuiskunen Bäck och hennes doktorand Amina Hayat.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">väldigt viktigt att få fram ny kunskap</p><p>– Det är väldigt viktigt att få fram ny kunskap, så att vi lättare kan ställa rätt diagnos och hitta riskgrupper. De flesta med myokardit blir friska av sig själva, men en del patienter utvecklar hjärtkomplikationer. Om vi kan identifiera dessa patienter tidigt skulle vi kunna sätta in förebyggande insatser, säger Anne Tuiskunen Bäck, ST-läkare i kardiologi på Norrlands universitetssjukhus och forskare vid Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Virus vanligaste orsaken</h2><p>Man hör ofta att man ska undvika träning när man är förkyld – och det finns en god anledning: risken för hjärtmuskelinflammation. I västvärlden orsakas myokardit oftast av virus, men även bakterier, svamp, parasiter, biverkning av vissa cancerläkemedel eller autoimmuna sjukdom kan ligga bakom. Vid sjukdomen överreagerar immunförsvaret och angriper hjärtmuskeln, vilket kan försämra hjärtats förmåga att pumpa runt blodet i kroppen.</p><p>–  Inga specifika behandlingar finns och i de flesta fall är sjukdomen mild och övergående. Oftast släpper vi patienterna helt när hjärtmuskelinflammationen ser ut att ha läkt ut och alla tester har normaliserats. Vi uppmanar dem att undvika fysisk aktivitet under några månader, vilket kan vara svårt särskilt för yngre att efterleva, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>Myokardit kan dock ge långsiktiga komplikationer och i vissa fall bli kronisk om inflammationen inte läker ut helt. Med tiden förlorar hjärtat sin elasticitet och förstoras, eftersom hjärtväggen tunnas ut när hjärtmuskelceller ersätts av ärrvävnad. I de svåraste fallen kan detta leda till terminal hjärtsvikt, där en hjärttransplantation blir nödvändig för att överleva. I dag saknas kunskap om hur man tidigt kan identifiera vilka patienter som riskerar att drabbas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/hjartbild_12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som kommer till sjukhuset upplever symtom som oförklarlig bröstsmärta, andnöd och hjärtklappning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johnér bildbyrå</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brist på forskning</h2><p>Idén till sitt forskningsprojekt fick Anne Tuiskunen Bäck för två år sedan när hennes klinikchef bad henne titta igenom handläggningsplanen av myokarditpatienter, vilken baseras på de europeiska riktlinjerna.</p><p>– Jag häpnade, riktlinjerna var från 2013! Till skillnad från riktlinjerna för hjärtinfarkt som uppdateras ungefär vart femte år. Avsaknaden på uppdaterade riktlinjer beror på att det saknas stora forskningsstudier om myokardit, säger Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>I den vetenskapliga litteraturen såg Anne en tydlig brist på forskning kring hur infektioner påverkar myokardit. Hon reagerade också på att det saknas kommunikation mellan virologi och kardiologi – två fält som borde samarbeta mer. Det var där intresset väcktes.</p><p>– Jag blev engagerad i hur man skulle kunna förbättra rutinerna för långsiktig uppföljning, för att fånga upp patienter som riskerar att utveckla svåra komplikationer och också hur vi kan söka bättre verktyg för att ställa diagnos vid misstänkt myokardit, säger Anne.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Följer upp patienter 25 år</h2><p>Redan under förra året inledde Anne Tuiskunen Bäck det omfattande arbetet med att förbereda den kliniska studien – en process som kräver noggrann planering och omfattande administration. Eftersom studien involverar data från människor, krävs godkännande från Etikprövningsmyndigheten, en instans för all klinisk forskning i Sverige. Anne fick så småningom tillstånd att följa nyinsjuknade patienter ända fram till år 2050 och även tidigare fall av myokardit i Västerbotten sedan 2009.</p><p>Studien är nu i full gång. De nyinsjuknade patienterna (akuta patientgruppen) får lämna upprepade prover under dagarna de är inlagda på sjukhus och sedan vid återbesöken. Den andra patientgruppen som haft myokardit tidigare lämnar ett blodprov via sin vårdcentral.</p><p>– Vi kommer att följa varje patient riktigt länge genom journaluppföljning avseende deras hjärthälsa och jämföra med vad vi ser i deras prov för att hitta nya diagnos- och riskmarkörer.</p><p>Anne Tuiskunen Bäck har nyligen tilldelats 500 000 kronor från Norrländska Hjärtfonden för forskningsprojektet, ett tillskott som ger arbetet ny skjuts. Hon har rekryterat Amina Hayat, specialist i kardiologi, som doktorand. Amina ansvarar bland annat för att ta kontakt med nya deltagare i studien. Till hösten förstärks forskargruppen ytterligare när två postdoktorer ansluter för att arbeta med projektet.</p><p>–  Uppslutningen av deltagare är överväldigande. En 20-åring sa till och med att det kändes som ett privilegium att få vara med i studien – det gör det extra roligt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c00ba5c48dc341d3a9ec62440fdb461c/biomedicinsk-analytiker_7295-250513-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Patienterna som följs får lämna blodprov.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Nya biomarkörer för diagnos</h2><p>Det är svårt att ställa diagnos på en misstänkt myokardit. Läkaren gör kroppsundersökning och tittar på patientens symptom, tar blodprover, EKG, hjärtultraljud och gör magnetkameraundersökning av hjärtat. En tidig biopsi – ett vävnadsprov från hjärtat – är det mest tillförlitliga sättet att ställa diagnos, men är också behäftat med flera begränsningar och osäkerhet.</p><p>– Av denna anledning gör vi ytterst sällan det. Så länge patienten inte är dödligt sjuk i sin hjärtsjukdom är det mycket liten vinst att sticka i hjärtat. Det är så man resonerar.</p><p>Därför blir diagnosen ofta en sannolikhetsbedömning snarare än ett definitivt besked. Att många fall troligtvis också går under radarn är ännu en anledning till att det saknas tillförlitlig statistik över hur många som drabbas av myokardit i Sverige varje år.</p><p>Den andra delen av projektet fokuserar på att hitta nya biomarkörer för att diagnostisera myokardit. Anne Tuiskunen Bäck undersöker om ett blodprov kan ersätta vävnadsprov. Hon och hennes kollegor analyserar labbprover från patienterna bland annat med hjälp av metagenomik där man tar reda på vilket virus det är fråga om, och kartlägger arvsmassan hos patienterna för att se om genetiska faktorer ökar risken. I samarbete med andra forskargrupper kommer man i ett senare skede att studera immunsvar och metabolomik hos patienterna.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Kardiologi och virologi i kombination</h2><p>Detta är ett typexempel på ett translationellt projekt som betyder att grundforskning löser frågor ställda på kliniken. Anne Tuiskunen Bäck har på det sättet användning både av sina kunskaper inom virologi och hennes kliniska kompetens som läkare. Forskningen är också tvärvetenskapligt och spänner över virologi, kardiologi och genetik.</p><p>Studien är omfattande. Den involverar ett flertal kliniker, många kollegor och patienter i alla åldrar, från spädbarn till äldre. Det förs också diskussioner om att skala upp studien till andra sjukhus i Sverige.</p><p>Kardiologi är ett dynamiskt och forskningsintensivt område som på ett naturligt sätt samverkar med virologi, konstaterar Anne Tuiskunen Bäck.</p><p>– Det är både spännande och roligt att få kombinera två fält. Att stå med ett ben i virologin och ett i kardiologin fungerar utmärkt – och känns riktigt nydanande.</p>/nyheter/kombinerar-virologi-och-kardiologi-i-forskning-om-myokardit_12142115//nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895/När träden blir medaktörer: Konst, vetenskap och omsorg i Umeås skogarHur kan konsten förändra vår syn på skogen – från råmaterial till levande följeslagare? Genom installationer och performanceverk i Umeå och utomlands utforskar den puertoricanske konstnären och arkitekten Luis Berríos-Negrón, docent vid Umeå arkitekthögskola, sätt att lyssna till, vårda och samexistera med träd. Hans arbete öppnar nya rum för att bearbeta klimatkrisen, industrialisering och kolonialism, samtidigt som det omformulerar återbeskogning som en kulturell och relationell praktik.Fri, 26 Sep 2025 16:36:25 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från labb till scen: Guataubá förvandlar vetenskap till sinnesupplevelse </h2><p>I december 2024 omvandlade Berríos-Negrón UPSC Wallenberg Tree Phenotyping Platform – vanligtvis reserverad för högteknologisk växtforskning – till ett rum för konst och möten. Hans performance Guataubá utvecklades som en multisensorisk plantskola, där ljud, rörelse och körsång bjöd in publiken att föreställa sig träden som kännande varelser snarare än ekonomiska resurser. I samarbete med den Köpenhamnsbaserade konstnären Félix Becker och Umeå Barockkör suddade han ut gränserna mellan vetenskap och ritual, observation och omsorg. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Caudex vid Arboretum Norr – en infrastruktur för trädvård </h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="bac50304-74d6-4c1b-bdb2-54bd37662733" data-contentname="BILD Caudex_2">{}</div><p>Tidigare i år presenterade Berríos-Negrón Caudex vid Arboretum Norr i Baggböle, Umeå. I samarbete med Arboretums personal utvecklades installationen som en långsiktig stödkonstruktion för ”tree nursing” – praktiken att lyssna till och ta hand om unga trädplantor. För att inviga denna levande infrastruktur iscensatte han performanceverket Trophic Auscultation, där lokala musiker spelade tillsammans med träden i handlingar av lyhördhet och ömsesidighet. Verket framhäver betydelsen av samarbete mellan konstnärer, forskare och det bredare samhället för att forma mer hållbara relationer till naturen. </p><p>– För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen. Det är en praktik av personskap – att lyssna, vårda och erkänna att träden är lika mycket aktörer som människor i vår gemensamma framtid, säger Luis Berríos-Negrón. </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Att ompröva återbeskogning – mellan Puerto Rico, Danmark och Sverige</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7694af8c-5cdd-4ef9-80d0-804408e1bc69" data-contentname="Bild Caudex_3">{}</div><p>Dessa verk bygger på Berríos-Negróns postdoktorala forskning, som jämför återbeskogningsinsatser i Puerto Rico efter orkanen Maria (2017–2022) med initiativ i Danmark och Sverige. Medan trädplantering ofta framställs som en teknisk lösning på den globala uppvärmningen och som en hörnsten i den ”gröna omställningen”, lyfter hans arbete fram djupare frågor: Vems kunskap räknas i dessa processer? Hur kan återbeskogning svara på förlusten av biologisk mångfald utan att upprepa industriella och koloniala mönster? Genom att föra olika regioner i dialog visar han hur konsten kan öppna nya sätt att se på och praktisera återbeskogning bortom ekonomiska och teknokratiska ramar. </p><p class="quote-center">För mig handlar tree nursing inte bara om att vårda mångfald för unga träd, utan om att återigen lära oss att leva i samboende med skogen.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Konst som geoestetik och omsorgspraktik </h2><p>Genom installationer, performanceverk och videoessäer utvecklar Berríos-Negrón det han kallar ”tree nursing” som både en gest och en metod. Genom att uppmärksamma träden som medaktörer omformulerar han återbeskogning som en geoestetisk praktik under omprövning – en som lyssnar till landskap, erkänner koloniala trauman och vårdar omsorgsritualer över gränser och arter. Detta perspektiv inbjuder oss att inte bara ompröva hur skogar förvaltas, utan också hur människor placerar sig själva i relation till den mer-än-mänskliga världen.</p><p>Senare i höst kommer Berríos-Negrón att presentera dessa verk vid den 6:e internationella Geomedia-konferensen i Karlstad, och därigenom föra in Umeås konst–vetenskapliga samarbeten i en internationell dialog.</p>/nyheter/nar-traden-blir-medaktorer_12142895//nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933/Mjölkbaserad molekyl stärker tarmhälsan även vid ohälsosam kostEn västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.Wed, 24 Sep 2025 11:03:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/4_img_3433_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare Björn Schröder och postdoktor Supapit Wongkuna har identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier</p><p>– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Positiva effekter på tarmen</h2><p>Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt <em>Bifidobacterium</em>.</p><p>Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.</p><p>– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Avgörande samarbete med industrin</h2><p>Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.</p><p>För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.</p><p>– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Prebiotika för tarmhälsa</h2><p>Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.</p><p>–  Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder</p><p>Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/901353848d8741eba0f0469b1fa4ad09/2_img_3492_besk.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Supapit Wongkuna och Björn Schröder hoppas på ett framtida nytt prebiotika.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Ingrid Söderbergh]</span></div></div>/nyheter/mjolkbaserad-molekyl-starker-tarmhalsan-aven-vid-ohalsosam-kost_12142933//nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892/Barn med psykiatriska besvär utsatta för sexuellt våld på nätetBarn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld i den digitala miljön. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Såväl pojkar som flickor som utsatts för sexuella kränkningar på nätet visar högre nivåer av ångest och depression. Omgivningen behöver bli bättre på att se de sociala och samhälleliga dimensionerna istället för att enbart individualisera våldet, är en slutsats i avhandlingen. Tue, 23 Sep 2025 08:52:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ee337189996e452d8735651d3e2f4fd1/carlberg_rindestig_frida_7749_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frida Carlberg Rindestig. Doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap Enhet: Barn- och ungdomspsykiatri.</p></div></div><p>– Det är viktigt för hälsovården och andra i barnens omgivning att vara uppmärksamma och agera när barn och unga med psykiatriska besvär drabbas av sexuella övergrepp på nätet. De är en sårbar grupp som utsätts för olika typer av våld i större utsträckning än andra , säger Frida Carlberg Rindestig, doktorand vid Umeå universitet och psykolog på BUP.</p><p class="quote-left">utsätts för olika typer av våld</p><p>Våld och övergrepp är i sig inga nya fenomen, men de arenor där det utspelar sig har förändrats. Sådant som tidigare skedde i hemmet, skolan eller ute i samhället, sker nu också digitalt på internet. Detta är särskilt påtagligt för unga människor, vars sociala liv till stor del utspelar sig i den digitala miljön.  För ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin är det här extra relevant, eftersom de redan från början löper större risk att utsättas för olika former av våld. Trots det finns det väldigt lite forskning som har undersökt deras våldsutsatthet online.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Samband med symtom</h2><p>I sin avhandling i barn- och ungdomspsykiatri har Frida Carlberg Rindestig genomfört enkät med cirka 600 unga som varit i kontakt med Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen BUP och Ungdomshälsan samt enkät med ett urval av 3 000 andra ungdomar i 18-årsåldern. Hon har även gjort längre intervjuer med nio tjejer och professionella inom BUP.</p><p>Resultaten visar att sexuellt våld på nätet i den barnpsykiatriska gruppen har samband med psykiatriska symtom och ofta förekommer tillsammans med annan våldsutsatthet. Det är vanligare bland flickor, men även pojkar i psykiatrisk vård utsätts och drabbas oftare än andra jämnåriga pojkar. Både pojkar och flickor som utsatts visar högre nivåer av ångest och depression.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Personlig berättelse</h2><p>Såväl patienter som vårdpersonal tenderar att förstå sexuellt våld på nätet utifrån ett individualiserat perspektiv. Patienterna beskriver ofta sin utsatthet som en del av en personlig berättelse präglad av ensamhet och ouppfyllda behov, och förstår våldet som en erfarenhet de delar med många andra unga tjejer, en slags normaliseringsprocess. Vårdpersonalen å sin sida tolkar ofta utsattheten utifrån psykiatriska begrepp som trauma och PTSD, och tillskriver exempelvis ADHD som orsaken till utsattheten.</p><p>– Samhällets insatser blir lätt otillräckliga när man individualiserar problemet istället för att se de sociala och samhälleliga dimensionerna. Det behövs ett bredare perspektiv där psykiatrin samverkar med andra aktörer, säger Frida Carlberg Rindestig.</p><p><em>Frida Carlberg Rindestig är legitimerad psykolog och utbildad fysioterapeut. Hon arbetar som psykolog på BUP.</em></p><p> </p>/nyheter/barn-med-psykiatriska-besvar-utsatta-for-sexuellt-vald-pa-natet_12142892//nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343/Kirurgiskt ingrepp hjälp vid hydrocefalus En ny studie visar att kirurgisk behandling med shunt kan ge tydliga förbättringar för patienter med idiopatisk normaltryckshydrocefalus. Umeå universitet är det enda lärosätet utanför Nordamerika som deltagit i den omfattande forskningen.Thu, 18 Sep 2025 14:47:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/hydrocefalusgruppens_ledning.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hydrocefalusgruppens ledning testar system för diagnos.  Lars-Owe Koskinen gör en lumbalpunktion på professor Jan Malm, medan Anders Eklund studerar bilder i datorn. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>Studien, som genomförts på 20 sjukhus och universitet i USA samt vid Umeå universitet och nu publiceras i New England Journal of Medicine, har kunnat genomföras tack vare en ny typ av shunt där likvorflödet kan stängas på eller av efter operationen. Därigenom går det att utföra randomiserade och dubbelblinda prövningar som utvärderar effekten av shuntbehandling. Resultaten visar att patienter som fått en aktiv shunt förbättrades mycket i sin gångförmåga, fick minskade kognitiva besvär och ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.</p><p>– Det här är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet</p><p>Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet, ledd av Jan Malm, neurologi, Lars-Owe Koskinen, neurokirurgi och Anders Eklund, medicinsk teknik, har ett starkt internationellt anseende inom forskning om hydrocefalus. Studiens hypotes och frågeställning skapades en sen kväll på Bishops arms i Umeå när vi hade besök av amerikanska kollegor, berättar Anders Eklund. Innan studien kunde startas utfördes också omfattande tester av den nya shunten i laboratoriet i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/09bdb77b952f425ea81fed4fd0decb68/shunt_vid_inph.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Behandling vid hydrocefalus är en shunt som avleder övertrycket av ryggmärgsvätska från hjärnan. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Illustration, Niklas Ternvall</span></p></div></div><p>– Även om mycket redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är behandlingen nu evidensbaserad. Det kan leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Lars-Owe Koskinen, professor i neurovetenskap.</p><p>Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, är en form av hydrocefalus som uppstår utan tydlig orsak och drabbar främst personer över 60 år. Tillståndet innebär att hjärnans hålrum, ventriklarna, vidgas vilket leder till gång- och balansproblem. Eftersom symtomen liknar demens, missas diagnosen ofta – trots att tillståndet är behandlingsbart.</p><p>Studien har finansierats med 130 miljoner kronor från amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke. </p>/nyheter/kirurgiskt-ingrepp-hjalp-for-vatskeflode-i-hjarnan-_12141343//nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837/Arktisk och samisk forskning i fokus när University of Northern British Columbia gästade Umeå universitetDr Paula Wood-Adams, vicerektor för forskning och innovation vid University of Northern British Columbia (UNBC), besökte Umeå universitet den 10 september för att ta del av aktuell arktisk och samisk forskning samt utforska möjliga områden för samarbete.Thu, 18 Sep 2025 14:45:14 +0200<p class="quote-center">Arktiskt centrum vill möjliggöra möten […] och främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning i fokus</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="158ae3ec-c05b-4031-a3b5-34f4f41d1727" data-contentname="BILD UNBC SO">{}</div><p>Under dagen presenterade forskare knutna till Arktiskt centrum projekt som spände över allt från klimatförändringars påverkan på ekosystem till hälsosystem i glesbefolkade områden, samt frågor kopplade till turism och säkerhet. Dessa insikter gav en värdefull grund för diskussioner om hur internationella partnerskap kan stärka kunskapsutvecklingen till gagn för avlägsna och arktiska samhällen.</p><p>– Arktiskt centrum vill möjliggöra möten som detta, där representanter från andra universitet kan möta våra forskare, inspireras och lägga grunden för framtida samarbeten. Besöket från UNBC betonar vikten av gränsöverskridande dialog och kunskapsutbyte, där befintliga plattformar som UArctic kan användas för att främja en mer hållbar och sammanlänkad Arktisforskning, säger Simon Oja, biträdande föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Samisk forskning fördjupar kunskap</h2><p>Várdduo – Centrum för samisk forskning – presenterade sin verksamhet och lyfte fram betydelsen av urfolkskunskap i den arktiska forskningskontexten. Frågor om hållbar samhällsutveckling och kulturell revitalisering diskuterades, tillsammans med ny forskning som bidrar till en djupare förståelse av samiska samhällens historiska och samtida villkor. Dessa perspektiv understryker den viktiga roll som samisk forskning spelar för att utveckla en mer inkluderande och samhällsrelevant arktisk kunskap.</p><p class="quote-center">Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil.</p><p>– Samisk forskning är en avgörande del av Umeå universitets arktiska profil. Genom att integrera urfolksperspektiv stärker vi både forskningen och dess samhälleliga relevans. Internationella samarbeten, som det med UNBC, skapar möjligheter till värdefulla jämförelser och ömsesidigt lärande mellan urfolk i olika delar av världen, säger Kristina Sehlin MacNeil, biträdande föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">UArctic som nyckel till samverkan</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4095e446-bd9a-4f45-aab2-fefec893f470" data-contentname="BILD UNBC PWA">{}</div><p>I diskussionerna lyftes också University of the Arctic (UArctic), ett internationellt nätverk med närmare 200 medlemsinstitutioner, fram som en central plattform för framtida samverkan. Genom UArctic kan forskare vid Umeå universitet och UNBC bygga vidare på befintliga samarbeten via tematiska nätverk och mobilitetsprogrammet North2North, samtidigt som nya initiativ inom utbildning och forskning kan utvecklas.</p><p>Besöket visade på den mångfald av forskning som bedrivs vid Umeå universitet genom Arktiskt centrum, Várdduo – Centrum för samisk forskning och andra verksamheter. Presentationerna gav UNBC:s representant en bred inblick i de olika perspektiv som formar dagens arktiska forskningslandskap. Programmet avslutades med möten med prorektor Patrik Danielsson, rektorsråd Thomas Olofsson och Helena Gradin, biträdande avdelningschef vid International Office.</p>/nyheter/arktisk-och-samisk-forskning-i-fokus_12139837//nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336/DNA:s veckning viktigare för cellfunktion än tidigare käntSmå förändringar i DNA:s veckning kan få stora effekter. En studie från Umeå universitet visar att även de mest subtila förändringarna i DNA:s form påverkar genaktivitet och energiproduktion. Upptäckten utmanar bilden av DNA som en passiv informationsbärare och pekar på dess aktiva roll i cellfunktion, vilket öppnar nya möjligheter att förstå sjukdomar som cancer och diabetes.Wed, 17 Sep 2025 08:46:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_4922.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nasim Sabouri, Pallabi Sengupta och Ikenna Obi vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik har med gensaxen CRISP-Cas9 ändrat formen på en DNA-struktur i jäst, vilket påverkade jästcellernas energiproduktion. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen</p><p>– Vi är väldigt glada över de här resultaten, eftersom de breddar vår förståelse för DNA:s roll som en dynamisk regulator, inte bara som en statisk ritning med information, säger Nasim Sabouri, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som har lett studien som publicerats i Nucleic Acids Research.<br><br>Precis som ett papper kan vikas till olika origamiformer, som en fågel eller ett flygplan, kan DNA också vikas i andra former än den klassiska dubbelspiralen. En av dessa former kallas G-quadruplex, eller G4, och förekommer i delar av genomet – cellens genetiska instruktioner – som är avgörande för hur celler växer, hanterar energi och reglerar vilka gener som stängs av och på.<br><br>– Hos människor har G4-strukturer ofta kopplats till negativa effekter, som cancer och neurodegenerativa sjukdomar. Men vi ville undersöka en annan aspekt: kan en enskild G4 struktur faktiskt spela en konstruktiv, positiv roll i regleringen av genaktivitet? säger Nasim Sabouri.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="93b1a557-4e5b-4cdd-be20-4456368fd06d" data-contentname="Bild Ikenna">{}</div><p>Med hjälp av jästceller och gensaxen CRISPR-Cas9 introducerade forskarna subtila mutationer i en G4-struktur som ligger nära en gen som är viktig för cellens energibalans. Målet var att se hur en förändring av G4-strukturens form, utan att ta bort den helt, skulle påverka genen och därmed cellens beteende.</p><p>– Det vi upptäckte var både spännande och oväntat, säger Ikenna Obi forskare i Sabouris forskargrupp och förste-författare till studien.<br><br>Forskarna såg att mutationerna i G4-strukturen ledde till omfattande förändringar i cellens ämnesomsättning och genuttryck. Mest anmärkningsvärt var att mutationerna störde ett av cellens centrala energisystem. <br>– Vi upptäckte att även en liten förändring i DNA:s form kan få stora effekter i hela cellen och dess funktioner, säger Pallabi Sengupta, postdoktor i Sabouris forskargrupp, som bidrog till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_455.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ikenna Obi, Nasim Sabouri och Pallabi Sengupta har använt sig av infrastrukturen Swedish Metabolomics Centre i Umeå, en enhet vid SciLifeLab, för att analysera jästcellernas respons på mutationen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Det är första gången som forskare har visat att en enskild G4-struktur i jäst kan reglera både genaktivitet och metabolism, vilket utmanar uppfattningen att G4-strukturer enbart är problematiska. Det visar också att DNA inte bara är en statisk ritning, utan en aktiv och dynamisk spelare i cellens funktion.<br><br>– Vi förväntade oss viss påverkan på genuttrycket, men omfattningen av de efterföljande metabola förändringarna var överraskande, förklarar Nasim Sabouri.<br><br>Genom att visa hur G4 påverkar genaktivitet och energibalans öppnar forskningen nya dörrar för att förstå och potentiellt behandla tillstånd som cancer och metabola sjukdomar som diabetes, där genreglering och energibalans är rubbade.<br><br>– Den här studien skapar spännande möjligheter för både biologisk grundforskning och flera applikationer, konstaterar Nasim Sabouri.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/390ec9ae1a554f75ab748ca76199434f/sabouri_obi_sengupta_507.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna hoppas att studien kan leda till nya rön inom cancer- och diabetesforskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div>/nyheter/dnas-veckning-viktigare-for-cellfunktion-an-tidigare-trott_12131336//nyheter/carlos-vinner-europeiskt-pris-for-basta-poster-i-stor-konkurrens_12139856/Carlos vinner Europeiskt pris för bästa poster Att vinna ett posterpris vid en akademisk konferens validerar forskningen, visar på god kommunikationsförmåga och stärker framtida akademiska möjligheter. Carlos Hernandez Ortego, doktorand vid Umeå universitet, kom hem från Europas största konferens inom mikrobiologi med ett pris i bagaget. Konkurrensen var 1200 posters. Vi ställer 5 nyfikna frågor om hur han lyckades uppnå detta.Thu, 18 Sep 2025 14:46:01 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9f1f8a8f82ea4304aaeadcb42187d6b1/carlos_besk3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>The FEMS MICRO 2025 posterpris från microLife vanns av Carlos Hernández-Ortego, doktorand på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Priset delades ut av Dr Clare Taylor, till vänster i bild.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Liza Holiarchuk</span></div></div><p class="quote-center" data-magellan-target="info0">jag har aldrig vunnit ett posterpris förut</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hur känns det?</h2><p>När de tillkännagav vinnarna sista morgonen via e-post trodde jag inte mina ögon, men jag blev glad! Jag hade tidigare sett en klisterlapp på min poster från en av FEMS-tidskrifterna när jag skulle ta ner den, tydligen är de intresserade av att publicera våra data. Det var en bra indikation, men jag förväntade mig ändå inte att få ett pris. Det fanns fler än 1200 posters, och jag har aldrig vunnit ett posterpris förut, så jag trodde att chanserna skulle vara minimala.</p><p>Det delades ut sju priser; ett för var och en av FEMS olika vetenskapliga tidskrifter. Mitt var FEMS microLife.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad handlade din poster om?</h2><p>I min poster försökte jag sammanfatta mitt doktorandprojekt som jag har arbetat med de senaste fyra åren. Det handlar om vår upptäckt kring hur tarmbakterier kan bryta ner extracellulär ATP, en kraftfull proinflammatorisk molekyl. Vi upptäckte enzymerna som står för eATP-nedbrytningsvägen, och vi karakteriserade exakt hur de bryter ner eATP till hypoxantin. Vi visade också implikationerna med hjälp av mutanter och cellkulturer. För närvarande går vi också vidare till <em>in vivo</em>-musmodeller.</p><p>Jag tror att folk gillade storyn eftersom den är välstrukturerad och en (nästan) färdig berättelse. Man kan lätt förstå kunskapsluckan och hur vi fyllde den med våra data. Det är också grundforskning, fokuserat på grundläggande kunskap om bakteriell fysiologi, vilket kan locka människor från alla olika områden, i motsats till mer specifik, tillämpad typ av vetenskap. Våra data har potentiella tillämpningar inom hälsa, miljö eller industri. Viktigt är att vi har mycket data om ämnet, så de flesta av juryns frågor och funderingar kunde besvaras.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Hur har du arbetat med att visualisera och kommunicera din forskning på postern?</h2><p>Jag gjorde min poster under kursen <em>Visualisera din vetenskap</em>, en välrenommerad svensk kurs i vetenskapskommunikation. De är framgångsrika med att hjälpa forskare att skapa högkvalitativa posters. Kursen var till stor hjälp och gav mig feedback och råd. Generellt sett skulle jag säga att det bästa sättet att göra en poster är att be om feedback från många olika personer. De kommer alltid att ge användbar input på vad som är oklart eller inte ser bra ut.</p><p>Eftersom mitt projekt innehåller mycket data var beslutet om vad som skulle inkluderas och vad som skulle utelämnas på postern en stor utmaning. Jag försökte minimera mängden ”brus”, hålla saker och ting enkla och inte överbelasta postern med data. När man lägger ner ett halvår på att generera en figur vill man förstås ha med den, men det kanske är dåligt för hela flödet eller förståelsen av postern. Att kunna <em>kill your darlings</em> är viktigt.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad tycker du stack ut i din poster?</h2><p>De flesta posters nuförtiden har fin layout och vackra färger. Unga forskare är bra på sånt. Själv var jag tvungen att lära mig design från grunden genom att tvinga mig att ta kurser och leta efter bra exempel. Jag tror att den vinnande poängen faktiskt var hur jag presenterade postern. Att presentera har alltid känts naturligt för mig. Jag tror att sättet jag förklarar data på, väldigt förenklat och genom att undvika alltför komplicerade experiment eller termer, gjorde att folk blev engagerade och uppskattade posters mycket mer. Dessutom, att jag iint lärt mig vad jag ska säga utantill utan improviserade istället bidrog till att hålla saker och ting väldigt avslappnat. Då blir stämningen bättre och folk känner sig mer uppmuntrade att ställa frågor.</p><p>Jag pratade med <em>många</em> om min poster och jag tyckte att de flesta verkade intresserade.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad är största vinsten med att presentera en poster på en konferens?</h2><p>Jag lärde känna några forskargrupper som arbetar med liknande saker som min grupp vid Umeå universitet och vi hade intressanta diskussioner. Jag utbytte också kontaktuppgifter med dem; ifall vi vill göra ett samarbete tillsammans. Jag hade långa diskussioner med forskningsledare och tidskriftsredaktörer som var intresserade. Sammanfattningsvis var det ett utmärkt tillfälle att knyta nya kontakter och hitta nya samarbetspartners.</p>/nyheter/carlos-vinner-europeiskt-pris-for-basta-poster-i-stor-konkurrens_12139856//nyheter/strindberg-och-hal-i-tanderna-amnen-for-hostens-vetenskapsluncher_12139825/Strindberg och hål i tänderna ämnen för höstens vetenskapsluncherDe populära vetenskapsluncherna med Umeå universitet är tillbaka med ett fullt program till hösten. Under tio torsdagar med start 18 september kan kunskapshungrande få lära sig mer om allt från Strindbergs dagböcker till jämlik tandvård och trädens inre klocka, antingen på plats på Curiosum eller på distans via webben.Fri, 12 Sep 2025 15:28:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e3f818ce19c4023b5e1ff7fec612bd8/vetenskapslunch_2933_231123_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rikard Eriksson föreläser på vetenskapslunchen den 23 november 2023.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vi är väldigt glada att åter kunna presentera ett fullt program som vi tror ska intressera en bred publik, säger Marie Oskarsson, som är projektledare för höstens vetenskapsluncher.</p><p>Vetenskapsluncherna är ett arrangemang som Umeå universitet har ordnat sedan drygt 20 år, och de lockar en allt större publik som antingen deltar på plats i Curiosum på konstnärligt campus i Umeå eller som följer luncherna på distans, från bibliotek och lärcentra eller hemma i soffan. Luncherna består av en 20 minuters presentation av en forskare och sedan frågestund. Föredragen är populärvetenskapliga, så det krävs inga förkunskaper för att kunna ta till sig innehållet. Ämnena är ett axplock som visar på bredden i universitetets forskning. I höst kommer allt från litteratur och rökning till skogsindustri och studiemotivation att beröras.</p><p>Det blir under hösten åter ett fullt program med tio luncher, efter att programmet under våren var lite nedbantat. Det kommer att vara möjligt att köpa en matig lunchmacka och kaffe eller te. Men kunskapen är fortfarande alldeles gratis! En annan nyhet för hösten är att dörrarna på Curiosum kommer att öppnas klockan 11.30. Själva föredragen börjar klockan 12.15.</p><p>– Det är verkligen roligt att vetenskapsluncherna har blivit så välbesökta och uppskattade av både publik och forskare. Inte minst är det glädjande att många deltar aktivt med frågor på distans från Kiruna till Sveg. Det visar att universitetet är en angelägenhet inte bara för umeåborna utan för hela Norrland, säger Marie Oskarsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Höstens program</h2><p>18 september<br>Varför sluta röka när man kan få lungcancer ändå? Bengt Järvholm, folkhälsa</p><p>25 september<br>Att utge August Strindbergs Ockulta Dagboken, Per Stam, litteraturvetenskap</p><p>2 oktober<br>VR som ett verktyg för färre arbetsplatsolyckor<br>Anders Lundström, informatik</p><p>9 oktober<br>Elevers studiemotivation. Spelar den någon roll och hur kan man i sådana fall stimulera den<br>Mikael Winberg, utbildningsvetenskap</p><p>23 oktober<br>Störande litteraturundervisning<br>Louise Almqvist, utbildningsvetenskap</p><p>6 november<br>Många hål på vägen mot jämlik tandvård<br>Cynthia Anticona, odontologi</p><p>13 november<br>Flyttrender i Norrland under 150 år<br>Samuel Sundvall, historia</p><p>20 november<br>Norrländska sågverk i skogsindustrins globalisering<br>Thomas Petterson, ekonomisk historia</p><p>27 november<br>Osynliga hot – att avslöja bakteriesporer med ljus<br>Jonas Segervald, fysik</p><p>4 december<br>Trädens inre klocka håller tiden och tajmar tillväxt<br>Maria Eriksson, fysiologisk botanik</p><p>Föreläsningarna går även att se i efterhand på Umeå universitets webb.</p><p>För mer information:<br><a href="~/link/029854629fb148e499b8d102824c4dbe.aspx">www.91��ý��/vetenskapsluncher</a></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><p>Välkomna!</p>/nyheter/strindberg-och-hal-i-tanderna-amnen-for-hostens-vetenskapsluncher_12139825//nyheter/brister-i-stod-for-funktionsnedsatta-vid-vald-i-nara-relationer_12139505/Brister i stöd för funktionsnedsatta kvinnor vid våld i nära relationerKvinnor med funktionsnedsättning som utsätts för våld i nära relationer drabbas dubbelt – både av övergrepp och av att samhällets stödsystem brister. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet med rekommendationer för strukturella förändringar.Fri, 12 Sep 2025 09:09:57 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/67a664f6227c4458941f4d410d46daeb/anyango_catrine_2523_210908_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cartrine Anyango, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och gobal hälsa. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Även om det finns stöd, är det i praktiken inte tillgängligt för alla. Det behövs samordning, inkludering och medmänsklighet för att bygga en ’bro’ från våld till trygghet, rättvisa och värdighet, säger Cartrine Anyango.</p><p class="quote-left">bygga bro från våld till trygghet</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa har Cartrine Anyango intervjuat elva kvinnor med funktionsnedsättning som drabbats av våld i nära relationer, intervjuat 18 yrkesverksamma inom stödfunktioner, polis, socialtjänst, hälsovård och kvinnojourer samt genomfört en enkät med 1150 inom de sektorerna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förnedrande kommentarer</h2><p>De intervjuade kvinnorna beskrev hur de hade utsatts för flera sorters våld, såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt, digitalt och ekonomiskt. Det handlade också om handlingar med direkt koppling till deras funktionsnedsättning, som förnedrande kommentarer eller att hjälp undanhölls. Det var inte bara en partner som stod för våldet, det kunde även komma från familjemedlemmar, kollegor eller assistenter.</p><p>Särskilt jobbigt var det psykiska våldet, något som kvinnorna upplevde ofta inte togs på allvar och som kunde fortsätta även efter en avslutad relation, exempelvis vid delad vårdnad eller ekonomiskt beroende. Kvinnorna kände sig osedda och missförstådda när de sökte hjälp för övergrepp.</p><p>Många i studien svarade att de hade mött kvinnor med funktionsnedsättning som utsatts för våld. Men över hälften angav inte om de rutinmässigt frågade kvinnor med funktionsnedsättning om våld. Där specifika riktlinjer kring funktionsnedsättning fanns, följdes de ofta inte.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Exkluderar oavsiktligt</h2><p>– Trots att Sverige är ett relativt jämställt välfärdsland, kan samhällets stödsystem oavsiktligt exkludera denna grupp om inte deras komplexa och dubbelt utsatta situation beaktas, säger Cartrine Anyango.</p><p>Avhandlingens landar i att det behövs strukturella förändringar. Psykiskt våld måste tas på allvar, tillgängligheten till stöd säkerställas, utbildning av verksamma i stödsystem behöver ske och utformas i samråd med kvinnor som har upplevt olika former av våld.</p><p><em>Cartrine Anyango växte upp i Nakuru, Kenya. Hon har tidigare en kandidatexamen i sociologi vid universitetet i Kisumu, Kenya, och en master i folkhälsa vid Umeå universitet.</em></p>/nyheter/brister-i-stod-for-funktionsnedsatta-vid-vald-i-nara-relationer_12139505//nyheter/nu-ingar-10-000-barnfamiljer-i-northpop_12138875/Nu ingår 10 000 barnfamiljer i NorthPopNorthPop är ett av Sveriges mest omfattande forskningsprojekt om barns och föräldrars hälsa. Nu har studien nått målet att rekrytera 10 000 gravida kvinnor – och ändå har arbetet bara börjat.Thu, 18 Sep 2025 16:38:34 +0200<p>De senaste decennierna har hälsoproblem som astma, allergier, övervikt och inlärningssvårigheter ökat bland barn och ungdomar. Vad som händer under graviditeten och småbarnsåren har stor betydelse för den framtida hälsan, och därför såg flera forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten behov av en populationsbaserad infrastruktur med biobank för barn och unga. Med inspiration från bland annat internationella mor-barn-kohorter och andra stora befolkningsstudier i Västerbotten startade NorthPop i Umeå 2016.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/domellof-west-250905_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Christina West och Magnus Domellöf, professorer i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap, är två av forskarna som var med i uppstarten av NorthPop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– Det har blivit allt vi tänkte oss och lite till, men det var nog bra att vi inte riktigt insåg hur stort det skulle bli när vi började, säger Christina West, som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och en av forskarna som var med i uppstarten.</p><p>Under åren har NorthPop expanderat till Skellefteå och Lycksele. Gravida som kommer till rutinultraljud erbjuds att delta i studien och ungefär 60% tackar ja. Under graviditeten och fram tills att barnet fyller 7 år samlas en mängd prover in, bland annat blod- och avföringsprov samt bröstmjölksprov från ammande föräldrar. Föräldrarna fyller också i frågeformulär om barnens hälsa och levnadsvanor vid flera tillfällen. Ursprungligen skulle studien följa barnen fram till 7 års ålder, men det har nu förlängts fram till 15 år.</p><p><strong>Varför vill ni fortsätta följa de här barnen?</strong></p><p>– Under perioden mellan 7 och 15 år utvecklas många vanliga sjukdomar som övervikt och fetma, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergiska sjukdomar. När vi kan fortsätta följa samma barn kan vi samla in data om sådana sjukdomar från till exempel Socialstyrelsens patientregister och sedan gå tillbaka och undersöka vilka riskfaktorer dessa barn hade, förklarar Magnus Domellöf som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och huvudansvarig forskare för NorthPop.</p><p>Samtidigt som NorthPop nu går i mål med rekryteringen av deltagare har forskningen på det insamlade materialet bara börjat. Hittills har studien genererat ett femtontal publicerade artiklar, varav flera är mycket välciterade, men enligt Magnus Domellöf kommer de riktigt stora vetenskapliga fynden att komma när man hunnit följa barnen under längre tid:</p><p>– Vi har en guldgruva här som kommer kunna generera hundratals artiklar under flera decennier. NorthPop kommer att möjliggöra spjutspetsforskning om tidiga markörer till livsstilsrelaterade sjukdomar och hur man förebygger dem.</p><p><strong>Vilken forskning kan man göra med den typ av material som samlats in i NorthPop?</strong></p><p>– Man kan nästan vända på frågan – vilken forskning kan man INTE göra… Andra liknande mor-barn-kohorter har genererat forskning inom väldigt många olika områden. Ett exempel är studien Generation R i Nederländerna, som också omfattade 10 000 barn. Den har hittills genererat över 1000 publikationer inom allt från obstetrik och gynekologi till pediatrik, immunologi och psykologi, berättar Magnus Domellöf.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e802bf6f947b49b98ce72a77aeb1a951/northpop_6417_221124_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– NorthPop möjliggör spjutspetsforskning om tidiga markörer för livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Magnus Domellöf, professor i pediatrik.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>De huvudsakliga fokusområdena i NorthPop är astma och allergier, övervikt, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tandhälsa. Här ryms många vanliga sjukdomar som forskare i projektet hoppas att man ska kunna förebygga. Bland annat kan resultat från NorthPop vara ett underlag till nya nationella riktlinjer om hur man förebygger matallergi hos barn.</p><p>– Förut trodde man att man skyddade barn från att utveckla allergier om man väntade med att introducera allergena livsmedel, till exempel jordnötter eller ägg. Tack vare våra studier vet vi nu att det är tvärtom – det är en varierad spädbarnskost med bland annat dessa livsmedel som kan skydda mot matallergi, säger Christina West.</p><p>NorthPop är också en unik källa till kunskap om hur coronapandemin påverkat barns hälsa. Bland annat har man kunnat se att barn som föddes under pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behövde mindre antibiotika upp till 1,5 års ålder än barn som föddes innan pandemin. Båda dessa faktorer kan minska risken för att utveckla astma. Samtidigt ledde nedstängningen av samhället till minskad immunitet, så det återstår att se vilka effekter pandemin haft på lång sikt.</p><p>– Vi tror och hoppas att forskningen på data från NorthPop kommer att leda till ännu fler nya, spännande resultat som förbättrar hälsan hos barn i såväl Västerbotten som resten av Sverige och världen, säger Magnus Domellöf.</p>/nyheter/nu-ingar-10-000-barnfamiljer-i-northpop_12138875//nyheter/jan-forskar-pa-bakteriers-roll-vid-tandlossning_12138880/Jan forskar på bakteriers roll vid tandlossningssjukdomParodontit är en vanlig men ofta förbisedd folksjukdom. Jan Oscarsson vid Umeå universitet forskar om hur detta kan upptäckas tidigt och behandlas effektivt – med hjälp av cell- och molekylärbiologiska metoder. Vi ställer fem nyfikna frågor till honom. Thu, 18 Sep 2025 09:13:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/jan_pa_labb.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jan Oscarsson är forskare på Institutionen för odontologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center" data-magellan-target="info0">bryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vad är tandlossning och vad orsakar sjukdomen?</h2><p>– Parodontit, eller tandlossningssjukdom, är en kronisk inflammation i munnen som från början orsakas av bakterier. Dessa bryter successivt ner de vävnader som håller tänderna på plats. På grund av denna inflammation orsakar våra egna osteoklaster i slutänden nedbrytning av käkben. Sjukdomen är utbredd världen över, särskilt bland äldre, och en av de största riskfaktorerna är bristande munhygien.</p><p>– När bakterier samlas runt tänderna ökar risken för att tandköttet blir inflammerat. Med tiden skapas en miljö som är både syrefri och rik på proteiner – perfekta förhållanden för vissa bakterier i munfloran att växa till och förvärra tillståndet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vad forskar ni om i er grupp?</h2><p>– Vi studerar hur bakterier som är kopplade till parodontit kan sätta igång inflammatoriska processer i munnen. Fokus ligger både på hur bakterierna samverkar med varandra och på att identifiera genetiska markörer hos särskilt aggressiva bakteriestammar – något som i framtiden kan förbättra möjligheterna till tidig diagnos.</p><p>– Som modellorganismer använder vi bland annat <em>Aggregatibacter actinomycetemcomitans</em>, en bakterie som ofta förekommer vid aggressiva former av parodontit hos yngre personer. Vi undersöker också<em> Filifactor alocis</em>, en relativt nyupptäckt möjlig patogen i munhålan.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vad är drömmålet med forskningen?</h2><p>– Ett av våra mål är att hitta tillförlitliga markörer som gör det möjligt att med ett enkelt salivprov identifiera unga personer som bär på särskilt aggressiva bakteriestammar – och därmed löper ökad risk att utveckla parodontit i ett tidigt skede.</p><p>– Ett annat spår i forskningen handlar om att förstå de mekanismer bakterierna använder för att trigga inflammation. Genom att kartlägga dessa processer hoppas vi kunna hitta sätt att blockera dem – utan att behöva döda bakterierna, vilket är fallet vid behandling med antibiotika.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Berätta om ny kunskap som ni har tagit fram!</h2><p>– I en studie bland ungdomar i Västerbotten fann vi tecken på att salivprov kan vara tillräckliga för att analysera bakterier kopplade till parodontit – ett fynd som presenterades i Mark Lindholms doktorsavhandling. I samarbete med forskare vid Karolinska Institutet har vi dessutom identifierat ett tidigare okänt toxin och möjlig virulensfaktor hos bakterien <em>Filifactor alocis</em>. I ett bredare forskningssamarbete, där även kollegor från Institutionen för molekylärbiologi ingår, har vi visat att <em>Aggregatibacter actinomycetemcomitan</em>s – en bakterie kopplad till aggressiva former av parodontit – kan dödas av sin närmaste släkting <em>Aggregatibacter aphrophilus</em> via ett så kallat typ VI-sekretionssystem. Eftersom<em> A. aphrophilus</em>, som också den finns i munnen, inte är associerad med sjukdomen, väcks frågan: skulle den kunna bidra till bättre munhälsa?</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Berätta lite om din bakgrund?</h2><p>– Jag är uppvuxen i Brån utanför Vännäs och gick min grundutbildning vid Umeå universitet, där jag också disputerade i molekylärbiologi 1999. Efter en postdoktorsperiod vid Karolinska Institutet har jag varit verksam inom odontologi vid Umeå universitet i snart två decennier.</p><p>– Intresset för bakterie–värd-interaktioner växte fram mot slutet av grundutbildningen, om jag minns rätt. Jag hade turen att få fördjupa mig i ämnet redan som doktorand under handledning av professor Bernt Eric Uhlin – och det har fortsatt vara ett centralt spår i min forskning sedan dess.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/37d082f09b2b43c182e1f61df4efa3b5/filifactor_alocis_-_kolonier_pa_blodagarplatta.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><em>Filifactor alocis</em> må vara en oral patogen, men den ser snäll och "hjärtlig" ut vid odling</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jan Oscarsson lab</span></div></div>/nyheter/jan-forskar-pa-bakteriers-roll-vid-tandlossning_12138880//nyheter/professor-lars-nyberg-mottar-bengt-winblads-pris-2025-_12138810/Professor Lars Nyberg mottar Bengt Winblads-pris 2025 Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt Winblad för att främja neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av Svenska Läkaresällskapet till en person som gjort framstående insatser inom Alzheimerforskningen. I år tilldelas Lars Nyberg priset. Tue, 09 Sep 2025 13:27:44 +0200<p>Årets mottagare är Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, vid UFBI ocn Institutionen för diagnostik och intervention. Lars forskning handlar om att med funktionell hjärnavbildning koppla hjärnsystem till olika minnesprocesser. </p><p><strong>Grattis till Bengt Winblads pris 2025. Vad betyder priset för dig?</strong></p><p>– Jag är stolt och glad. Flera framstående kollegor har fått priset innan mig och Bengt har varit en förebild genom hela min karriär. </p><p><strong>Vad är det som driver dig i din forskning, varför valde du att börja forska?</strong></p><p>– Kanske kan det kallas nyfikenhet. Att fördjupa sig i frågor och kunna bidra (åtminstone i viss mån) till att besvara dem är en stark drivkraft, och att svaren kan vara till nytta och av intresse är mycket berikande.  </p><p><strong>Vad händer framåt i din forskning, har du planer för vad forskningsanslaget ska gå till?</strong></p><p>– Vi följer upp äldre deltagare i vårt Betulaprojekt som har väldigt god minnesförmåga. Vi försöker förstås vad det är som gör att de fungerar  så bra. Anslaget kommer nog gå till att anordna en internationell konferens nästa år med anledning av att vårt hjärnavbildningscenter, UFBI, fyller 25 år.</p>/nyheter/professor-lars-nyberg-mottar-bengt-winblads-pris-2025-_12138810//nyheter/utvecklar-en-ny-metod-for-att-forebygga-svampsjukdomar-hos-sotvattenfiskar_11987787/Utvecklar en ny metod för att förebygga svampsjukdomar hos sötvattenfiskarTúlio Yoshinaga från Brasilien är ”Excellence by Choice” i professor Constantin Urbans lab vid Umeå universitet. Hans forskning handlar om saprolegnosis – en algsvampsjukdom som drabbar sötvattensfiskar, särskilt laxfiskar, och orsakar stora problem inom vattenbruk.Mon, 08 Sep 2025 14:40:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6998_240605-mpn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Túlio Yoshinaga, Excellence by Choice' postdoktor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Túlio's huvudhandleader är Constantin Urban och Co-handledare är Lo Persson, SLU, och Henrik Jeute.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">I det ögonblicket såg jag möjligheten att återvända till fiskforskning, vilket jag brinner för</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Berätta mer om vad din forskning handlar om!</h2><p>– Vårt mål är att utveckla metoder för att behandla eller förebygga saprolegniainfektion, en hudinfektion, hos laxfiskar. Vi etablerar <em>in vitro</em>-kultur av svamparna i vårt labb. Därefter kommer vi att utföra RNA-sekvensering för att identifiera viktiga gener involverade i tillväxt, patogenicitet eller metabolism och baserat på deras RNA-sekvenser kommer vi att använda CRISPR/Cas9-teknik för att slå ut dessa gener. Senare kommer vi att försöka hitta organiska föreningar som hämmar eller stör dessa gener.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Hur hamnade du i norra Sverige och på Umeå universitet?</h2><p>– Mina tidigare handledare rådde mig alltid att skaffa internationell erfarenhet för att vara konkurrenskraftig och etablera en forskarkarriär. Jag var på jakt efter sådana jobb när jag såg den här tjänsten vid Umeå universitet som handlade om att arbeta med saprolegnia. Under min doktorandtid hade vi alltid problem med saprolegniainfektion i våra äggkläckningsmaskiner. I det ögonblicket såg jag möjligheten att återvända till fiskforskning, vilket jag brinner för, och samtidigt få internationell erfarenhet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Vilka var dina första intryck av Umeå och dess universitet?</h2><p>– Jag blev förvånad över hur tyst och fridfullt Umeå är, och jag gillar det … Under mina master- och doktorandstudier bodde jag på en liknande lugn plats som här. Det var där vi höll våra fiskar till experimenten. Umeå universitet är fantastiskt och allt är lättillgängligt. Jag kan gå till universitetet hemifrån, något som inte var möjligt i São Paulo.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Vad är din drivkraft för att forska inom life science?</h2><p>– Jag strävar efter att lära mig nya tekniker, vissa av dem har inte etablerats för studier av fiskar och jag kan vara pionjären. Jag gillar att göra det som ingen annan gör. Dessutom gillar jag att lära mig om däggdjur som kan tillämpas inom fiskforskning. Ibland upptäcker vi också något hos fiskar som var okänt hos däggdjur.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Vad är utmanande respektive givande med att vara forskare?</h2><p>– Hm… Jag tror att det mest utmanande med att vara forskare är att övervinna frustrationen. Ibland gör vi misstag eller så händer något oväntat som slutar med dåliga experimentella resultat. Jag försöker att inte bli upprörd över mina egna misslyckanden … Jag försöker lära mig och gå vidare.</p><p>– Det mest givande är glädjen och lyckan när vi får bra resultat och kan publicera ett riktigt bra arbete. Min handledare från Japan sa att jag alltid ska försöka slå home runs. Japanerna gillar baseboll.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">Var ser du dig själv om fem år?</h2><p>– Jag skulle vilja bli professor eller forskare med min egen grupp för att kunna föra vidare mina kunskaper … Jag har flera forskningsidéer kopplade till fisk, och det skulle vara spännande att fortsätta utveckla mitt arbete inom området genom att söka forskningsanslag. Det finns fortfarande så mycket att upptäcka.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">Vilken är din akademiska bakgrund?</h2><p>– Jag är biolog och har en master- och doktorsexamen från Institutionen för veterinärmedicin och djurvetenskap vid universitetet i São Paulo i Brasilien. Min forskning handlade om immunavstötning inom reproduktiv bioteknik hos laxfiskar. Vi etablerade immunsuppressiv behandling som kan undvika immunavstötning för att förbättra tekniken för könscellstransplantation hos atlantlax och regnbågsforell.</p><p>– Efter min doktorsexamen arbetade jag som cell- och molekylärspecialist i ett startupföretag. Jag ansvarade för att utföra flera genetiska modifieringar i svinceller som kan undkomma immunsystemet. Senare kommer dessa celler att användas genom somatisk kärnöverföringsteknik för att avla djur som kan fungera som donatorer för organtransplantation hos människor.</p><h2 id="info7" data-magellan-target="info7">Vad tycker du om att göra på din fritid?</h2><p>– Jag tycker om att hänga hemmavid. Jag gillar att laga mat, min specialitet är japansk riscurry, ramen och andra japanska rätter. Jag gillar också att spela online med mina bröder i Brasilien. Jag älskar att spela schack, vilket jag lärde mig när jag var åtta år gammal. På helgerna tycker jag om att vandra i Umeås omgivningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df7dd20f9aaf4aa9910d9715d68fbf5b/yoshinaga-tulio_6973_240605-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Túlio Yoshinaga. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/utvecklar-en-ny-metod-for-att-forebygga-svampsjukdomar-hos-sotvattenfiskar_11987787//nyheter/omvardnadsforskning-inom-cancervard-och-palliativ-vard_12138395/Omvårdnadsforskning inom cancervård och palliativ vårdKonferensen Möjlighet att leva väl, om omvårdnadsforskning inom cancervård och palliativ vård, arrangeras av Cancerfonden 4 november. Anmälan senast 21 oktober.Mon, 08 Sep 2025 10:03:10 +0200<p>Under dagen presenteras aktuell forskning och goda exempel. Du får också inspiration till implementering av ny forskning i det dagliga vårdarbetet, liksom möjlighet att nätverka med kollegor och forskare samt möta patientrepresentanter.</p><p>Konferensen som är kostnadsfri, är en del av Cancerfondens omvårdnadssatsning Möjlighet att leva väl, för att alla som lever med eller efter en cancersjukdom ska få en god livskvalitet.</p><p><strong>Dag</strong>: 4 november<br><strong>Tid</strong>: 9-16<br><strong>Lokal</strong>: Bergasalen, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå. Ingång Södra entrén</p><p><a title="Program och anmälan" href="https://www.cancerfonden.se/vardpersonal/omvardnadsforskning/mojlighet-att-leva-val-umea-4-november-2025" target="_blank" rel="noopener">Program och anmälan</a></p><p>Välkomna!</p>/nyheter/omvardnadsforskning-inom-cancervard-och-palliativ-vard_12138395//nyheter/nominera-till-arets-likavillkorspris_12136463/Nominera till årets likavillkorspris!Syftet med priset är att uppmuntra medarbetare och studenter vid Medicinska fakulteten att verka för lika villkor inom fakulteten. Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Den som får utmärkelsen får 15 000 kronor och ett fint diplom. Nominera senast 15 oktober 2025.Wed, 03 Sep 2025 10:34:32 +0200<p>Lika villkor är ett brett begrepp för arbete med att främja allas lika rättigheter och möjligheter och för att motverka diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. I begreppet ingår även uppdraget om jämställdhetsintegrering.</p><p>Pristagaren/-na ska ha gjort en betydelsefull insats för främjandet av lika villkor inom fakulteten/universitetet. Exempel på sådana insatser är:</p><ul><li>Sprida kunskap om lika villkorsfrågor bland anställda och studenter</li><li>Utöva ett ledarskap som främjar lika villkor</li><li>Insatser som motverkar diskriminering bland anställda och studenter</li><li>Tillämpa normkritisk undervisning och/eller forskning</li><li>Insatser som främjar jämställdhet mellan könen bland anställda och studenter</li><li>Insatser som främjar rekrytering på lika villkor</li><li>Insatser som främjar breddat deltagande i undervisningen</li></ul><p>För en rättvis bedömning måste nomineringen bestå av en motivering på cirka 200 ord som relaterar till flera ovanstående punkter. Alla anställda och studenter vid fakulteten kan nominera pristagare.</p><p>Prissumma: 15 000 kronor</p><p>Använd formuläret för att lämna en nominering till priset, senast 2025-10-15.</p><p><a title="Formulär för nominering" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5EPun7jFuOdNqFuCvW2ocuFUOTdBTks1TFhMSVQzT05VQktGTU4xRE9YUi4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">Länk till nomineringsformulär</a></p>/nyheter/nominera-till-arets-likavillkorspris_12136463//nyheter/bra-nara-och-billig-tandvard_12136406/Bra, nära och billig tandvårdDet får du när du går hos en tandläkarstudent vid utbildningstandvården på Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Wed, 03 Sep 2025 10:24:03 +0200<p>Genom att anmäla dig till utbildningstandvården kan du få tandvård till ett lägre pris, av en tandläkarstudent under handledning av en legitimerad tandläkare. Det som krävs är att den tandvård du behöver passar att utföras av en student.</p><p>Tandvården som erbjuds ingår i det statliga tandvårdsstödet. Det innebär att det inte är möjligt att få implantat eller bleka tänderna.</p><p>Om du vill få tandvård i utbildningstandvården gör du en anmälan genom att logga in på 1177.</p><p><a title="Utbildningstandvården" href="http://1177.se/Vasterbotten/undersokning-behandling/tandvard/behandling-hos-utbildningstandvarden--bli-patient-hos-en-student" target="_blank" rel="noopener">1177.se/Vasterbotten/undersokning-behandling/tandvard/behandling-hos-utbildningstandvarden--bli-patient-hos-en-student</a></p>/nyheter/bra-nara-och-billig-tandvard_12136406//nyheter/akuta-allvarliga-biverkningar-av-litium-ovanliga-_12135281/Akuta allvarliga biverkningar av litium ovanliga Allvarliga biverkningar som kräver akut- och intensivvård till följd av litiumbehandling vid bipolär sjukdom är ovanligt, även om det förekommer. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet där cirka 1500 personer med bipolär sjukdom i Norrbotten har studerats. Tue, 02 Sep 2025 09:31:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/202ed5427c08490994724f1b1c5266db/petra_truedson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Petra Truedson, doktorand i psykiatri vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Sturla M Kolding</span></p></div></div><p>– Litiumbehandling har visat god effekt vid bipolär sjukdom, och verkar i många avseenden kunna hanteras säkert, säger Petra Truedson, doktorand vid Umeå universitet och ST-läkare i Region Norrbotten.</p><p class="quote-left">visat god effekt</p><p>I sin avhandling i psykiatri redovisar Petra Truedson bland annat resultat avseende biverkningar av litiumbehandling i Norrbotten, då två av avhandlingens studier utgår från LiSIE-studien, Lithium-Study into Effects and Side Effects, i Norrbotten och Västerbotten.</p><p>En studie i avhandlingen visar att det är ovanligt att personer som behandlas med litium upplever så svåra biverkningar att de behöver akut- och intensivvård. Totalt kunde 41 sådana episoder identifieras mellan år 2001–2017, vilket innebär en förekomst på 1.9 fall på tusen personår.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">För höga halter</h2><p>Det förekommer att personer som behandlas med litium tillfälligt får för höga litiumhalter i blodet, så kallad litiumintoxikation. En studie i avhandlingen visar dock att detta oftast inte verkar påverka hjärtat märkbart. Totalt kunde 55 fall inkluderas mellan åren 1997–2017. Resultaten visar att det överlag förekom få kliniskt relevanta förändringar på EKG vid litiumintoxikation. I 13 av episoderna av intoxikation fanns dock en förlängning av QT intervallet, det vill säga den tid det tar för hjärtats nedre kammare att ladda upp sig mellan sammandragningarna.</p><p>I vissa fall kan litiumbehandlingen avbrytas när patienten mår bättre, för att sedan sättas in igen när patienten ånyo drabbas av depression eller mani. En av avhandlingens studier genomfördes i ett samarbete med forskare i Storbritannien, och tittade på orsaker till upprepad litiumutsättning. Resultaten visar att sådana multipla utsättningar ofta inte beror på biverkningar, utan snarare tycks bottna i bristande insikt kring behovet av varaktig behandling.</p><p>– Bipolär sjukdom kräver i regel behandling under lång tid, ofta livslångt. Så det är klokt att vara försiktig med att sätta ut behandlingen vid förbättringar i tillståndet, för att inte riskera återinsjuknande i nya sjukdomsepisoder, säger Petra Truedson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Återkommande episoder</h2><p>Petra Truedson har även studerat publicerade data om hur ofta litium bör doseras, en eller flera gånger per dag, med hänsyn till påverkan på njurarna som är en känd biverkan. Hon konstaterar att det, utifrån publicerade studier, dock inte går att säga vilket som är mest fördelaktigt.</p><p>Bipolär sjukdom är ett kroniskt psykiatriskt tillstånd som karaktäriseras av återkommande episoder av depression, mani och hypomani. I behandlingen av tillståndet är läkemedel särskilt viktiga för att förebygga insjuknande i nya sjukdomsepisoder. I regel idag används vad som kallas stämningsstabiliserande läkemedel. Med rätt behandling kan individer med bipolär sjukdom bli symtomfria och återfå god vardaglig funktion. Litium har sedan många år ansetts vara förstahandspreparat bland stämningsstabiliserande läkemedel.</p><p>Petra Truedson är utexaminerad läkare vid Umeå universitet och arbetar inom psykiatrin i Region Norrbotten.</p>/nyheter/akuta-allvarliga-biverkningar-av-litium-ovanliga-_12135281//nyheter/halsa-pa-campus-17-september-_12131008/Hälsa på Campus 17 september - rörelse, inspiration och gemenskapDen 17 september välkomnas studenter och medarbetare till en fullspäckad dag med gratis friskvårdsaktiviteter under temat Hälsa på campus. I år sammanfaller evenemanget med universitetets 60-årsjubileum, vilket gör dagen extra festlig. Fri, 29 Aug 2025 09:14:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6dc8278d922f4e019b1b69c022a05154/puffbild_halsa_pa_campus.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Illustration av människor som motionerar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Hälsa på campus är en återkommande satsning vid Umeå universitet som syftar till att främja fysisk aktivitet, välmående och social samhörighet. Höstens upplaga erbjuder ett rekordstort program med över 70 kostnadsfria aktiviteter – från föreläsningar och workshops till prova-på-pass och friluftsupplevelser.</p><p>–Dagen har något för alla, oavsett om du vill röra på dig, lära dig något nytt eller bara ha kul tillsammans med andra, säger Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus.</p><h3>Nya insikter och inspiration</h3><p>Under dagen ges möjlighet att ta del av två populärvetenskapliga föreläsningar i Aula Nordica. Professor Patrik Wennberg, specialist i allmänmedicin vid Umeå universitet, delar med sig av forskningsbaserade insikter om fysisk aktivitet och hälsotrender. Med över två decenniers erfarenhet inom området belyser han vad forskningen faktiskt säger om våra levnadsvanor och vilka frågor som är mest aktuella i dag.</p><p>Efterföljande föreläser Katarina Gospic, läkare, fysiolog och hjärnforskare med doktorsexamen från Karolinska Institutet, om hur AI och digitalisering påverkar våra tankar, känslor och beteenden. Det blir en utmanande föreläsning där din hjärna – och din hälsa – spelar huvudrollen. Föreläsningen fungerar som ett mentalt träningspass, en form av hjärnstretchning, som stärker både välmående och motståndskraften.</p><h3>Aktiviteter för alla smaker</h3><p>Programmet innehåller både återkommande favoriter och spännande nyheter.</p><p>Studenter och medarbetare kan bland annat återse universitetsmästerskap i golf som i år spelas på Robertsfors GK, vandring med IKSU Frilufts och Mountainbike med Obbola Outdoor.</p><p>Bland höstens nyheter märks bland annat triathlon, improvisationsteater, hyrox-träning, svampworkshop, aikido, klimakteriestark – en kombination av träning och föreläsning med IKSU samt strömbad och bastu. Även orientering, naturvandring med ekologiguider och dans i olika former erbjuds där afrobeat och rock är nya inslag i programmet.</p><p>–Det är ett brett och inkluderande program som speglar både röresleglädje och nyfikenhet. Vi hoppas att många tar chansen att prova något nytt, säger Tove Mårs, projektsamordnare.</p><h3>Anmälan öppnar 3 september</h3><p>Vissa aktiviteter kräver en föranmälan. Bokningen öppnar den 3 september kl. 09:00.</p><p>–Många aktiviteter blir snabbt fullbokade, så se till att säkra din plats i tid, tipsar Pernilla Eriksson och hälsar alla välkomna till en dag i hälsans och gemenskapens tecken.</p>/nyheter/halsa-pa-campus-17-september-_12131008//nyheter/blodtryck-bor-behandlas-flitigare-enligt-nya-riktlinjer_12134291/Blodtryck bör behandlas flitigare enligt nya riktlinjerDen som har högt blodtryck bör få ned det mer än vad som tidigare är sagt. Mattias Brunström vid Umeå universitet leder den nationella arbetsgruppen för nya riktlinjer som kommer att föreslå en ambitionshöjning så att trycket ska vara under 130/80.Tue, 09 Sep 2025 10:35:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bd8848a8ac254cd0b13dcb1bab108d58/mattias_brunstrom2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, biträdande universitetslektor i kardiologi vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></p></div></div><p>– Det föreslagna riktlinjerna kan komma att rädda liv om de följs, säger Mattias Brunström, docent vid Umeå universitet, biträdande lektor i kardiologi och ordförande i arbetsgruppen som tar fram de nya riktlinjerna.</p><p class="quote-left">Kan rädda liv</p><p>Blodtrycket räknas som högt om det ligger över 140/90. Enligt dagens riktlinjer ska trycket då behandlas så att det kommer under den gränsen.</p><p>Enligt de föreslagna riktlinjerna gäller fortfarande 140/90 som en gräns för när blodtrycket är så högt så att det bör behandlas. Det nya är dock att när man väl sätter in behandling, ska målet vara att få ned trycket till 130/80 eller lägre. Det innebär alltså en tydlig ambitionshöjning för den som har högt blodtryck.</p><p>Enligt den nya rekommendationen bör man också sätta in två olika läkemedel direkt för att åstadkomma en större sänkning av trycket. Arbetsgruppen baserar förslaget på vetenskapliga studier och kliniska erfarenheter av blodtryck och hjärtkärlsjukdom.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Sämre kontroll i Sverige</h2><p>Det föreslagna riktvärdet rekommenderas redan internationellt, och snart alltså också i Sverige där det nu är tio år sedan rekommendationerna senast ändrades. Högt blodtryck är den viktigaste orsaken till hjärtkärlsjukdom och förlorade levnadsår i världen. Det beräknas att globalt kan mer än tio miljoner dödsfall årligen tillskrivas högt blodtryck. I Sverige är blodtryckskontrollen sämre än i många andra västeuropeiska länder. De föreslagna nya riktlinjerna innebär också att blodtrycksmätning bör övervägas för personer över 50 år.</p><p>Arbetsgruppen beräknar att om svenskarna blev bättre på att kontrollera och behandla högt blodtryck enligt de nya riktlinjerna, skulle cirka 30 000 insjuknanden i stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt per år kunna undvikas i Sverige.</p><p>– Det har blivit betydligt enklare att hålla koll på sitt blodtryck. Mätning erbjuds numera på många apotek och blodtrycksmätare för hemmabruk har blivit överkomliga i pris. Det vore en stor vinst för folkhälsan om fler använder de möjligheterna, säger Mattias Brunström.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Därför är det viktigt att mäta</h2><p>Blodtrycket kan regleras med läkemedel samt i viss mån även med kost och levnadsvanor. Det högre värdet i exempelvis 130/80 är trycket som hjärtat pumpar ut i blodomloppet; det lägre värdet är när hjärtat slappnar av mellan slagen. Högt blodtryck innebär en ökad påfrestning på kärlväggarna som kan leda till kärlskador som i sin tur ger en infarkt eller blödning. Högt blodtryck ger ofta inga tydliga symtom. Därför är det viktigt att mäta. Blodtrycket stiger med åldern samtidigt som kärlen blir skörare, även om högt blodtryck också förekommer bland unga vuxna.</p>/nyheter/blodtryck-bor-behandlas-flitigare-enligt-nya-riktlinjer_12134291//nyheter/ett-unikt-forrad-med-50ariga-anor_12129043/Ett unikt förråd med 50-åriga anor – han byggde upp det från grundenI över 50 år har Kemiförrådet varit navet för kemikalier och labbutrustning vid Umeå universitet. Lagom till universitetets 60-årsjubileum berättar Hans Sjöström – mannen bakom förrådets utveckling – om hur en plåtskåpsröra blev en väloljad forskningsservice.Wed, 27 Aug 2025 09:29:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241123-23.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Boris Jonsson vid Kemiförrådet och Hans Sjöström som byggde upp Kemiförrådet under 40 års tid. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Jag ångrar inte en sekund att jag tackade ja till det jobbet, inte en sekund</p><p>– När jag kom hit 1976, då blev det en liten revolution, säger Hans Sjöström, tidigare anställd vid Kemiska institutionen, som byggde upp Kemiförrådet från grunden. <br> <br>På 70-talet var det inte mer än just det som namnet antyder, ett förråd på Kemiska institutionen. Det var först när Hans kom på plats och började strukturera upp verksamheten som Kemiförrådet så som forskarna känner det idag började ta form. Han började direkt med att städa och röja upp, sätta upp en svart tavla för beställningar och ta bort dörrarna på de många plåtskåp som fanns i förrådet. Att få all utrustning öppen och lättillgänglig var viktigt, både för trivseln och effektiviteten. <br> <br>– Jag fick mycket bättre översyn över vad vi hade och vad som behövde köpas in, berättar Hans, som första decenniet hade koll på allt som köptes in, såldes, samt alla forskares kundnummer i prydligt uppradade pärmar. De där kundnumren, som fortfarande används i dag, sitter i ryggmärgen på Hans.  <br>– Då hade alla forskargrupper egna nummer, det var lite som riktnummer, och jag kände alla i huset, berättar han.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/afe4c672ddb14a658fcce07b7c28d70e/p6241133.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gamla "Vi på Kemikum" och tidigare sortimentskataloger från Kemiförrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Från svarv till service</h2><p>Hans Sjöström började sin karriär som instrumentmakare på Blockverkstaden, sedermera känt som <a href="~/link/ed1b42f2b42d46ae9203fa0e3bc432cb.aspx">UNIMEG</a>. Men när ryggproblem gjorde sig till känna började han söka annat arbete, ett där han gärna kunde få röra på sig lite mer och “slippa stå statiskt över en svarv hela dagarna”. Han fick höra om jobbet på Kemiska institutionen, och tänkte att det kan ju vara värt ett försök, trots att hans kunskaper inom kemi var tämligen begränsade.</p><p>– Jag var helt enkelt jäkligt intresserad av att stapla varor och leka affär hemma, detta var precis vad jag ville göra. Jag ångrar inte en sekund att jag tackade ja till det jobbet, inte en sekund, säger Hans.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="e04b46c9-bf72-40c3-857a-e673216991f9" data-contentname="Bild Hans Sjöström">{}</div><p>Han blev snabbt varse om jobbets internationella natur och fick lära sig engelska för att kunna prata med gästforskare från alla världens hörn.  <br>– Jag trivdes som fisken i vattnet, jag har ju lätt att prata med folk, och där var det ju mycket folk som sprang omkring.<br><br>Men att sköta Kemiförrådet i dess vagga var mycket jobb. Bland annat hade Kemiförrådet initialt egen tillverkning av flytande kväve, med jourverksamhet. </p><p>– Flytande kväve är en basvara i labben för att kyla instrument och prover, det är som forskarens mjölk och smör, och såklart ville man ha tillgång till det så ofta det bara gick.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett förråd i ständig utveckling</h2><p>Med tiden spreds sig ryktet om det välfyllda och serviceinriktade Kemiförrådet, och forskare från flera institutioner blev intresserade av att handla. År 1986 införskaffades ett datorsystem för bokföring och lagerstatus som behjälpligt underlättade jobbet.  <br><br>Hans stannade vid Kemiförrådet i hela 40 år. Trots att han gick i pension för 8 år sedan, besöker han Kemiförrådet årligen och har goda samtal med sin tidigare kollega, Boris Jonsson.</p><p class="quote-center">Med det digitala systemet vi har ligger vi ljusår före de förråd som försöker starta upp på andra ställen i landet</p><p>– Kemiförrådet är rätt så unikt, förutom Umeå- och Stockholms universitet, så finns det inget liknande koncept i Sverige, vad vi vet om, förklarar Boris, och berättar att Karolinska Institutet gjort platsbesök för att lära sig kring det effektiva systemet som byggts upp på Kemiförrådet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7880a050-d179-4dff-89d9-03d7f527fbef" data-contentname="Bild Boris vid skrivbord">{}</div><p>– Med det digitala systemet vi har ligger vi ljusår före de förråd som försöker starta upp på andra ställen i landet, konstaterar Boris. </p><p>Tack vare det system som Hans Sjöström jobbade för att sätta upp, arbetar i dag fyra personer vid Kemiförrådet och hjälper dagligen forskare med inköp och beställningar utifrån gällande avtal (enligt Lagen om offentlig upphandling).</p><p>Tiden som forskarna sparar på att själva söka leverantörer och aktuella avtal, hoppas Hans och Boris att forskarna använder till att göra just det de är bra på: att forska.  <br>– Kemiförrådet finns till för alla på universitetet, konstaterar de.</p>/nyheter/ett-unikt-forrad-med-50ariga-anor_12129043//nyheter/globala-klimatfragor-genom-arktiska-glasogon_12131710/Globala klimatfrågor genom arktiska glasögon när WMO:s president besökte UmeåBesöket av Dr. Abdulla Al Mandous, president för World Meteorological Organization (WMO), i Umeå den 15 augusti understryker Arktiskt Centrums globala betydelse. Genom långsiktiga strategiska initiativ engagerar Umeå universitets arktiska forskning sig direkt med internationella organisationer som arbetar mot klimatförändringar. Besöket bekräftar universitetets roll inom polarforskning och visar att WMO ser Arktis som avgörande för framtida klimatlösningar.Thu, 21 Aug 2025 12:08:01 +0200<p class="quote-center">När världens ledande organisationer för klimat och meteorologi väljer att besöka Umeå universitet visar det att vi är mer än en stark forskningsmiljö – vi är en naturlig partner i arbetet för att bygga ett hållbart Arktis</p><p>Arktis spelar en avgörande roll som jordens kylsystem, och kunskapen som utvecklas här får betydelse långt utanför regionens gränser. Att WMO:s president Dr. Abdulla Al Mandous, som också är Director General för Förenade Arabemiratens National Centre of Meteorology, valde att besöka Arktiskt centrum i Umeå understryker den internationella relevansen och attraktionskraften i universitetets forskning och roll i Arktis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c4711aa5-3dfe-4db4-8bff-6ef9b96c1b61" data-contentname="PIC WMO">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Arktisk forskning med bredd och djup</h2><p>Besöket inleddes av vicerektor för forskning, Thomas Olofsson, som välkomnade delegationen och presenterade Umeå universitet och Arktiskt centrum. Programmet fortsatte med presentationer från forskare som visade bredden i universitetets arktiska forskning: permafrostens hydrologi, rymdväder, ekosystemmodellering och urfolksliv. Även centrala nationella och europeiska organisationer bidrog, däribland Samerådet, Svenska Polarforskningssekretariatet och European Polar Board (EPB).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f4ed22d7-01d6-4560-94b4-984894013317" data-contentname="PIC WMO audience">{}</div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Internationell dialog för ett hållbart Arktis</h2><p>Diskussionerna betonade behovet av starkare internationellt samarbete inför stora kommande satsningar, bland annat International Polar Year 2032–33 och lanseringen av Emirates Polar Research Programme – en tydlig signal om landets ambition att bli en aktiv del i den internationella polarforskningen.</p><p>– När världens ledande organisationer för klimat och meteorologi väljer att besöka Umeå universitet visar det att vi är mer än en stark forskningsmiljö – vi är en naturlig partner i arbetet för att bygga ett hållbart Arktis, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum.</p><p>Han betonar också vikten av den här typen av besök:</p><p>– Genom att skapa mötesplatser där forskning möter samhälle och beslutsfattare kan vi driva fram kunskap som gör verklig skillnad. Vår ambition är att stötta samhällsrelevant forskning och vara den självklara kontaktpunkten för dem som vill bidra till en positiv framtid för Arktis.</p><p>Besöket understryker både den globala tyngden i de arktiska frågor som diskuterades i Umeå och universitetets roll i att samla forskare, beslutsfattare och samhällsaktörer. Det är genom sådana möten som ny kunskap får genomslag och blir en katalysator för förändring – i Arktis och utanför.</p>/nyheter/globala-klimatfragor-genom-arktiska-glasogon_12131710//nyheter/gonorre-okar-och-overlistar-antibiotika_12131315/Gonorré ökar och överlistar antibiotikaKönssjukdomen gonorré har ökat under de senaste tio åren. Ingen vet exakt varför antalet fall av gonorré ökar – men experter misstänker en blandning av fler tester och förändrade sexuella vanor. Samtidigt står vi inför färre behandlingsalternativ på grund av antimikrobiell resistens.Thu, 18 Sep 2025 09:15:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/tomas_gustafsson2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tomas Gustafsson är infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Frida Jakobsson</span></div></div><p class="quote-center">resistensen ökar mot den nuvarande förstahandsbehandlingen ceftriaxon, vilket är mycket besvärligt</p><p>– Under årens lopp har bakterierna som orsakar gonorré utvecklat resistens mot antibiotika efter antibiotika och resistensen ökar mot den nuvarande förstahandsbehandlingen ceftriaxon, vilket är mycket besvärligt, säger Tomas Gustafsson, infektionsläkare vid Sunderby sjukhus och forskare på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Gonorré orsakas av bakterien <em>neisseria gonorrhoeae</em> (gonokocker). Den sprids genom sexuell kontakt och är den näst vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen (STD) i Sverige. Inkubationstiden är kort – från ett par dagar till några veckor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Inga symtom till infertilitet</h2><p>De vanligaste symtomen på gonorré är sveda eller obehag vid urinering och flytningar från urinröret, slidan eller ändtarmen, men kan också ge halsbesvär. Många – särskilt kvinnor – kan dock vara symtomfria, vilket gör infektionen lätt att sprida sig omedvetet.</p><p>– Sjukdomen är ganska smittsam. Det bästa sättet att undvika gonorré är att använda kondom som också ger skydd mot andra könssjukdomar och hiv, men också att testa sig om man har symtom och delta i smittspårning, säger Tomas Gustafsson.</p><p>Gonorré är sällan dödlig, men om den lämnas obehandlad kan den ge upphov till endometrit, bäckeninflammation (PID), prostatit och ibland septisk artrit.</p><p>– Om gonorré inte behandlas kan den till och med leda till infertilitet hos kvinnor eftersom infektionen kan orsaka bestående skador på reproduktionsorganen, säger Tomas Gustafsson.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Färre behandlingsalternativ</h2><p>Gonorré har utvecklat resistens mot nästan alla antibiotika som historiskt använts för att behandla den, och under senare år har antibiotikaresistensen ökat snabbt.</p><p>Tomas Gustafsson delar sin tid mellan att behandla patienter som infektionsläkare och att forska vid Umeå universitet. Denna dubbla roll ger honom ett unikt perspektiv på den växande utmaningen med antibiotikaresistens.</p><p>– Jag ser konsekvenserna av resistenta infektioner på nära håll i kliniken, säger han. Det var den erfarenheten som fick mig att utforska nya behandlingsalternativ i labbet.</p><p>När han arbetade med en antibiotikakandidat som ursprungligen fokuserade på andra bakterier bestämde han sig för att testa den mot gonokocker. Sedan dess har fokus mestadels skiftat mot utveckling av metoder för att underlätta läkemedelsutvecklingsprocessen mot gonokocker, som ofta är mycket mer utmanande att arbeta med än andra bakterier.</p><p>– Vi försöker täppa till luckor i läkemedelsutvecklingskedjan för att säkerställa en fortsatt tillgång på nya läkemedel.</p><p><em><strong>Vad är drömmålet med din forskning?</strong></em></p><p>– Jag antar att jag delar det med de flesta forskare som är involverade i antibiotikautveckling ... att se en antibiotikakandidat som du har arbetat med nå klinik och användas för att bota patienter. Det skulle vara fantastiskt!</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cccca061546d43e9bedd877894559fab/2017-04-13_n._gonorrhoeae_vs_aur_img_56053.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diskdiffusionstest med en experimentell molekyl med aktivitet mot gonokocker.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Tomas Gustafsson</span></div></div>/nyheter/gonorre-okar-och-overlistar-antibiotika_12131315//nyheter/kvinnors-skaderisk-underskattas-vid-vanlig-bedomning-_12130965/Kvinnors skaderisk underskattas vid vanlig bedömning Kvinnor belastas mer än män vid repetitivt arbete som kräver ansträngning med händerna. En vanlig riskbedömning med självskattning missar dock att kvinnor måste ta i mer för samma arbete. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Hög belastning ökar risken för skador och visar att arbetsmiljön behöver förbättras, särskilt för kvinnor. Tue, 09 Sep 2025 10:38:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/1e9f8f0b849b40f5ae6d713971fdfbf9/dahlgren_gunilla_05062024_hkn-102.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gunilla Dahlgren. doktorand i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Det gick att se att kvinnor använder mer muskelkraft än män för identiska arbetsuppgifter. Men deras egna skattningar visade ingen skillnad mellan kvinnor och män. Det visar att självskattningsmetoden inte upptäcker kvinnors högre belastning, säger Gunilla Dahlgren, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">kvinnor använder mer muskelkraft</p><p>I sin avhandling i yrkes- och miljömedicin har Gunilla Dahlgren utgått från mätningar av hur snabbt händerna rörde sig och hur mycket musklerna i underarmen ansträngdes. Mätningarna utfördes vid ordinarie arbetsmoment på både kvinnor och män. Totalt deltog 59 arbetstagare inom industriell tillverkning, farmaceutisk produktion, postsortering, livsmedelsproduktion samt analys- och pipetteringsarbeten i Umeå. Personerna fick sedan själva subjektivt skatta hur mycket de tog i. Även utbildade ergonomer gjorde via video skattningar av deltagarnas ansträngning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kvinnor tog i </h2><p>Resultatet var att kvinnor tog i betydligt mer vad gäller mätt muskelkraft för samma uppgift, men att de inte själva skattade att de gjorde det. Ergonomer gjorde däremot mer korrekta skattningar. Att kvinnors muskler behövde arbeta hårdare beror på att de i genomsnitt bara har cirka 60 procent av männens greppstyrka. Det gör att de måste använda en större andel av sin kraft vid samma typ av arbete, något som i sin tur ökar risken för belastningsskador betydligt.</p><p>Trots automatisering och robotar jobbar nästan var tredje arbetstagare i EU med handintensiva arbeten. Det handlar om jobb inom exempelvis industrin, vården, montering, livsmedelsbearbetning och manuell sortering, Det är ofta arbeten med upprepade likartade handrörelser där man behöver ta i med händerna. Det kan leda till skador som karpaltunnelsyndrom, där en nerv i handleden kläms och orsakar smärta, något som är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Riskerar underskattas</h2><p>Studien visar att vid riskbedömning av handintensivt arbete, upptäcks kvinnors högre kraft när muskelaktivitet mäts och när en ergonom skattar handkraften. Men när arbetstagaren själv skattar kraften, upptäcks inte denna skillnad. Det innebär att kvinnors kraft riskerar att underskattas; metoden fångar inte skillnader mellan kvinnor och män eller individer med lägre gripstyrka. Större kraft, att man behöver ta i mer, ökar risken för utmattningsskador i muskelvävnad. I många länder är det lag på att bedöma skaderiskerna vid handintensivt arbete. I Sverige infördes dessutom obligatoriska medicinska kontroller vid handintensivt arbete 2019.</p><p>– För att förbättra arbetsmiljön måste vi ta hänsyn till att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar. Resultaten visar att om handkraft riskbedöms med skattning, så bör en ergonom skatta arbetstagarens handkraft. Självskattad handkraft bör undvikas, då kvinnornas ansträngning annars riskerar att underskattas och inte upptäckas, säger Gunilla Dahlgren.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Förebygga skador</h2><p>I avhandlingen föreslås också att man använder teknik, som rörelsesensorer och mätning av muskelaktivitet, eftersom det ger objektiva och mer tillförlitliga riskbedömningar än skattningar. Dessa riskbedömningsstrategier och användningen av tekniska mätningar där det är möjligt, bidrar till att förebygga skador och främja ett mer hållbart arbetsliv för både kvinnor och män.</p><p>Studierna i avhandlingen har gjorts i samarbete mellan Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats av AFA, ALF och Forte.</p><p><em>Gunilla Dahlgren är legitimerad fysioterapeut, specialist i ergonomi och ortopedi. Hon arbetar som ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Universitetssjukhus.</em></p>/nyheter/kvinnors-skaderisk-underskattas-vid-vanlig-bedomning-_12130965//nyheter/who-varnar-for-chikungunya--5-fragor-till-virusforskare_12129990/WHO varnar för chikungunya – 5 frågor till virusforskareI sommar har Världshälsoorganisationen, WHO, vädjat för att förhindra en upprepning av en epidemi av chikungunyaviruset, som svepte över världen för tjugo år sedan. Låt oss lära oss mer genom att ställa fem frågor till Lars-Anders Carlson, universitetslektor vid Umeå universitet.Thu, 18 Sep 2025 09:15:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fdd37b07281b4c3f8119c1cf517b2092/carlsson_lars-anders_8369-241022-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars-Anders Carlsons grupp vid Umeå universitet forskar om Chikunyaviruset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!</p><p>Orsaken till oro är nya utbrott som rapporterats i Amerika, Afrika, Asien och Europa (Frankrike och Italien). Ett större utbrott pågår i Kina, särskilt i den södra delen. De vanligaste symtomen på infektion av chikungunyavirus är feber och muskel- och ledvärk. Chikungunyavirus sprids till människor av infekterade myggor och kan inte spridas direkt från person till person.</p><p>Infektionen orsakas av ett virus som tillhör alfavirusgruppen. Det skapar "fabriker" på cellytan där dess gener kopieras när viruset infekterar en cell. Lars-Anders Carlsons forskargrupp i Umeå vill förstå hur dessa virusfabriker fungerar, för att i slutändan bidra till arbetet med att utforma nya antivirala strategier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Är chikungunyaviruset mycket smittsamt och hur sprids viruset?</h2><p>– Ja, viruset är smittsamt, men bara om man blir biten av en infekterad mygga. Som tur är bär inte de myggor vi har i Sverige på viruset!</p><p>– Viruset sprids genom bett av myggor av släktet <em>Aedes</em>. För ungefär tjugo år sedan verkade det som att chikungunyaviruset främst spreds av<em> Aedes aegypti</em>, en tropisk mygga. Men år 2006 inträffade ett stor utbrott på ön Réunion, och forskare kunde visa att viruset, med en minimal mutation, hade anpassat sig till en ny myggart, <em>Aedes albopictus</em>. Denna mygga, som är känd som den asiatiska tigermyggan, är mer spridd, vilket gjorde att chikungunyaviruset också kunde spridas mer, till exempel till södra Europa.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Är chikungunyafebern farlig?</h2><p>– De flesta infektioner är förmodligen milda, men det är svårt att veta exakt eftersom många infektioner förmodligen inte diagnostiseras. Men infektionerna kan bli allvarligare. Den mest förödande konsekvensen är förmodligen svår ledvärk som kan vara i flera månader. Det finns också sällsynta rapporter om chikungunya-orsakad encefalit (hjärninflammation).</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Finns det ett botemedel eller vaccin?</h2><p>– Alldeles nyligen (2024) kom det faktiskt ett vaccin som heter Ixchiq. Det är baserat på svensk forskning från Karolinska Institutet. Det är väldigt spännande att se framsteg med detta. Tyvärr finns det nu en tillfällig begränsning av att ge detta vaccin till personer över 65 år på grund av vissa observerade biverkningar, så vi får se hur det utvecklas.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Bör vi vara rädda för att chikungunyaviruset når Sverige?</h2><p>– Det är inte min expertis, men min uppfattning är att det förmodligen inte kommer hit inom den närmaste framtiden. <em>Aedes</em>-myggorna rör sig dock långsamt upp från södra till mellersta Europa, och i år såg jag att de kan förvänta sig chikungunyainfektioner i södra Tyskland.</p><p>– Ett besläktat virus som heter Sindbis-virus kan ibland spridas av nordiska myggor och orsaka det som på svenska kallas ”Ockelbosjukan”, vilket liknar en mildare chikungunyafeber. Norrmännen har ett roligt namn för detta – de kallar det <em>bærplukkersyken</em> (bärplockarsjukan).</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">Varför forskar du om det här viruset och vad är drömmålet?</h2><p>– Jag är intresserad av några mycket grundläggande aspekter av virusfabrikerna som viruset skapar för att kopiera sina gener. Det här maskineriet är fascinerande för mig! Vi använder elektronmikroskopi för att skapa detaljerade tredimensionella bilder av virusfabrikerna och använder dessa bilder för att gradvis förstå hur fabrikerna fungerar. Så småningom kan detta göra det möjligt för oss att se hur viruset kopierar sina gener med upplösningen av enskilda atomer. Vi är inte riktigt där än, så en del arbete återstår. Så småningom tror jag att vi kan få en fullständig förståelse för hur de fungerar!</p>/nyheter/who-varnar-for-chikungunya--5-fragor-till-virusforskare_12129990//nyheter/alzheimer-liknande-sjukdom-hos-patienter-med-parkinson_12116038/Alzheimer-liknande sjukdom hos patienter med ParkinsonVar tionde patient som får diagnosen Parkinsons sjukdom kan i själva verket ha en annan neurologisk sjukdom som mer liknar alzheimer än parkinson. Det visar en ny svensk studie som baseras på prover av ryggmärgsvätska hos patienter i Umeå.Tue, 09 Sep 2025 10:40:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75469515c45c4d7a8256e964c810d6ea/david_backstrom_120922_spn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>David Bäckström, neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Samuel Petterson, Fri tanke förlag</span></p></div></div><p>– Det är ett viktigt resultat som kan förändra vår förståelse av sjukdomsförloppet och i förlängningen påverka behandlingen av vissa patienter som får diagnosen parkinson, säger David Bäckström, neurolog, universitetslektor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">kan förändra vår förståelse</p><p>Forskarna har gjort en särskild analys av ryggmärgsvätska, en så kallad alfa-synukleinfröamplifieringsanalys, αSyn-SAA, hos 140 patienter vid Norrlands universitetssjukhus som hade diagnosen Parkinsons sjukdom och liknande sjukdomar samt på 30 friska personer i en kontrollgrupp.</p><p>Proteinet α-synuklein är i regel kopplat till Parkinsons sjukdom. Överraskande nog visade provtagningarna att cirka tio procent av de undersökta parkinson-patienterna saknade aggregering av detta protein, som alltså annars anses vara en markör för parkinson.</p><p>När forskarna undersökte dessa α-synuklein-negativa patienter närmare kunde de konstatera att de ofta hade typiska markörer i ryggmärgsvätskan för Alzheimers sjukdom, till exempel amyloid och tau-proteiner. Dessa patienter uppvisade också något sämre kognitiv förmåga och balans än normalt för parkinsonsjuka.</p><p>Det tycks vara något av en mellanform av parkinson och alzheimer som forskarna nu har funnit. Det har tidigare kliniskt observerats att vissa patienter med alzheimer också har visat symtom liknande parkinson. Det nya som forskarna nu kan visa är dels att likheten är så stor att många av dessa patienter istället har fått diagnosen parkinson, dels att de patienterna har en specifik profil av biomarkörer. Det kan påverka hur man i framtiden ställer diagnos och behandlar.</p><p>– En möjlig utveckling är att man på dessa patienter kan prova att behandla med läkemedel som används vid alzheimer. Det är åtminstone ett spår att forska vidare kring och något som kan testas i läkemedelsstudier, säger David Bäckström.</p><p>Forskningen har genomförts i samarbete mellan forskare i Umeå, Göteborg och San Diego i USA. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia.</p>/nyheter/alzheimer-liknande-sjukdom-hos-patienter-med-parkinson_12116038//nyheter/laura-carroll-tilldelas-framtidens-forskningsledare_12115356/Laura Carroll tilldelas “Framtidens Forskningsledare” – får 15 miljoner kronor för att studera mikrobiom på singel-cell nivåLaura Carroll, expert inom bioinformatik som forskat vid Umeå universitet sedan 2022, har utsetts till en av Sveriges “Framtidens Forskningsledare” av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SSF. Genom att kombinera beräkningsverktyg med biologiska data vill hon fram högupplösta data av mikrobiom på singel-cell nivå. Thu, 18 Sep 2025 09:17:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/carroll_laura_220913_hkn-12.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll, biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och fellow vid SciLifeLabs Data-Driven Life Science (DDLS) i Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Jag har aldrig varit på en plats som är så välkomnande och samarbetsinriktad, och det är denna miljö som gör spännande forskning som denna möjlig </p><p>Laura Carroll är en av 16 forskare som valts ut bland 213 sökande för “Framtidens Forskningsledare”, som ger forskningsstöd om 15 miljoner kronor under fem år, inklusive en gedigen ledarskapsutbildning för att stötta lovande forskningsledare.<br>– Jag är väldigt förväntansfull eftersom jag aldrig tidigare har fått någon formell ledarskapsutbildning. Jag ser fram emot att lära mig nya idéer, tekniker och färdigheter, säger Laura Carroll, biträdande universitetslektor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och fellow inom SciLifeLabs Data-Driven Life Science (DDLS) i Umeå. <br><br>Hennes projekt, “Maximal upplösning av mikrobiom på enstaka cellers nivå”, syftar till att ge mikrobiologer metoder för att sekvensera genomet i varje enskild cell i ett mikrobiom, vilket gör det möjligt att med maximal upplösning avgöra vilka arter eller stammar som finns där och vilka gener de bär på. <br>– Det är en grundläggande fråga inom mikrobiomforskning, men det är väldigt svårt att besvara eftersom dagens metoder saknar tillräcklig upplösning och/eller kapacitet, förklarar Laura Carroll.<br><br>För att övervinna dessa utmaningar har hennes forskargrupp, tillsammans med forskarkollegor vid Umeå universitet, inklusive <a href="~/link/4ff513f074d14351928252bedfaa73e6.aspx">Johan Henrikssons grupp</a>, nyligen utvecklat en ny metod som kan generera upp till en miljon bakteriella genom från ett enda prov. Denna metod, <a href="https://www.biorxiv.org/content/10.1101/2025.06.20.660799v1">tillgänglig som preprint</a>, ger en oöverträffad upplösning som kan förändra hur mikrobiom studeras.<br>– Med stöd från SSF kommer vi nu att ta metoden till nästa nivå genom att utveckla nya beräkningsmetoder som kan hantera de enorma datamängderna.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/88956e72d1f34043ab78513ab064eea9/henriksson_johan_5595-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laura Carroll samarbetar med Johan Henrikssons forskningsgrupp inom sitt projekt.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Hon hoppas att de metoder som utvecklas i projektet ska ge mikrobiologer insikter i mikrobiom med maximal upplösning, vilket i sin tur kan förbättra behandling och övervakning av infektionssjukdomar samt vid till utvecklandet av mikrobiombaserad diagnostik och terapi. <br>– Det här bidraget kommer verkligen i rätt tid, tillägger hon. Hittills har våra team gjort stora framsteg genom att slå ihop våra resurser, men för att ta arbetet vidare behöver vi växa. SSF:s stöd gör det möjligt för oss att utöka teamet och utveckla våra metoder ännu mer. <br><br>Laura Carroll lyfter också fram atmosfären vid Umeå universitet som en nyckelfaktor för projektets framgång: <br>– Jag älskar hur samarbetsvilliga forskarna vid Umeå universitet är! Jag har aldrig varit på en plats som är så välkomnande och samarbetsinriktad, och det är denna miljö som gör spännande forskning som denna möjlig. </p>/nyheter/laura-carroll-tilldelas-framtidens-forskningsledare_12115356//nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090/Helena Edlund får Stigbrands prisProfessor Helena Edlund, Institutionen för medicinsk och translationell biologi, blir mottagare av 2025 års Torgny och Lena Stigbrands pris.Thu, 19 Jun 2025 13:38:24 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/9c4fbb00c5d742cbb17c457a199acecf/helena_edlund_-_molekylarbiologiucmm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Helena Edlund, professor i molekylär utvecklingsbiologi vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver Medicinska fakultetens priskommitté:</p><p>”Helena Edlund har i sin forskning genererat banbrytande rön rörande molekylära mekanismer som styr bukspottskörtelns utveckling samt bildandet av och funktionen hos de insulinproducerande betacellerna. Med sin forskning har hon även bidragit till ökad förståelse för kopplingen mellan fetma och utveckling av typ 2 diabetes. Vidare har Helena Edlund varit medgrundare till ett bolag där hennes upptäckter legat till grund för läkemedelsutveckling inom området Typ 2 diabetes och kardiovaskulära komplikationer.</p><p>Torgny och Lena Stigbrands pris tilldelas en framstående forskare inom medicin eller odontologi som har gjort betydande insatser inom sitt forskningsområde.</p><p>Priset är instiftat till minne av Torgny Stigbrand, professor i medicinsk genetik, och hans fru Lena Stigbrand. Torgny Stigbrand var en framstående forskare vid Umeå universitet och donerade tillsammans med sin fru medel för att inrätta priset.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/helena-edlund-far-stigbrands-pris_12114090//nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082/Fredrik Almqvist får Hammarströms prisProfessor Fredrik Almqvist, Kemiska institutionen, blir 2025 års mottagare av Bo och Barbro Hammarströms pris.Thu, 19 Jun 2025 13:29:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/dc62edc3310940ed873e24bb68de159c/almqvist_fredrik_3932_240115_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Almkvist Professor vid Kemiska institutionen, anknuten till Molekylär Infektionsmedicin, Sverige, MIMS. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>”Fredrik Almqvist är en mycket välrenommerad forskare inom läkemedelsutveckling där han med sin kunskap utvecklat skräddarsydda molekyler mot ett flertal viktiga måltavlor inklusive bakterier. Han har vidare lagt stor vikt och energi på att fortbilda allmänheten via sitt entreprenörskap, samt också genom sitt bolagsengagemang skapat förutsättningar för nya kvalificerade jobbtillfällen inom Umeåområdet.”</p><p>Bo och Barbro Hammarströms pris är ett pris vid Umeå universitet som instiftades 2022 genom en donation från Bo Hammarström. Priset ges till en verksam forskare eller lärare vid Umeå universitet som gjort framstående insatser för främjande av vetenskaplig forskning och utveckling inom kemi, cell- och molekylärbiologi, mikrobiologi eller immunologi.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/fredrik-almqvist-far-hammarstroms-pris_12114082//nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186/SPRINTR passerar milstolpe – patient 100 inkluderad i UmeåForskningen firar framsteg i norr – under vecka 24 inkluderades den 100:e patienten i SPRINTR-studien vid Urologkliniken i Umeå. Jubileet markerades med tårta och glada miner på Norrlands universitetssjukhusTue, 09 Sep 2025 10:48:57 +0200<p>Sedan februari 2025 får patienter som utreds för misstänkt prostatacancer en inbjudan att delta i studien i samband med kallelse till biopsiprovtagning. Väl på plats går engagerade forskningssjuksköterskor igenom studiens upplägg tillsammans med patienterna och svarar på eventuella frågor.</p><p>Målet för studien är att med hjälp av precisionsmedicin förbättra överlevnaden för män med prostatacancer. Genom att koppla samman nationella register och kliniska data, skapar SPRINTR en unik forskningsplattform som förenklar för hälso- och sjukvården att medverka i framtida kliniska studier med nya behandlingsmöjligheter, samt möjliggör för fler patienter att delta i forskningsstudier.</p><p>– För mig som läkare innebär milstolpen med hundra inkluderade patienter att vi är på god väg att bygga upp ett helt nytt arbetssätt inom hälso- och sjukvården, där samtliga patienter tillfrågas om de vill medverka till forskning. För patienterna innebär detta att vi skapar ännu bättre förutsättningar för ny diagnostik samt möjligheter för nya läkemedel och behandlingsmetoder, berättar Andreas Josefsson, urolog vid Umeå universitets sjukhus. </p><p>SPRINTR-studien fortsätter att växa, och nya sjukhus från regionerna Västra Götalandsregionen, Skåne, Örebro, Östergötland, Uppsala, Kronoberg, Västernorrland, Jämtland Härjedalen samt Stockholm har inkluderats i studien. Dessutom är alla Sveriges alla medicinska fakulteter involverade i projektet.</p><p>Under hösten påbörjas arbetet med att bjuda in ytterligare sjukhus att delta i studien.</p>/nyheter/sprintr-studien-passerar-milstolpe--patient-100-inkluderad-i-umea_12113186//nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411/Uppmärksammat AI-system kan korta kötiderna i vårdenAllt för ofta tenderar samhällsnyttiga AI-projekt att stanna som skrivbordsprodukt hos en forskare eller utvecklare. Tack vare ett tvärvetenskapligt samarbete har forskning vid Umeå universitet bidragit till ett AI-system som kan vara en av lösningarna för sjukvårdens långa kötider. – Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, säger Sara Lundsten, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. Thu, 19 Jun 2025 13:25:32 +0200<p>Efter en operation eller anestesi behöver patienter specialiserad vård, där vitalparametrar och andra vitala funktioner övervakas. Detta görs vid den postoperativa enheten, PostOp. Tillgången till platser där styr därför ifall en operation kan bli av eller inte. Hur länge en person kan behöva sin plats för eftervård är högst individuellt och avgörs av en mängd parametrar. Detta gör att det är en komplex och svår uppgift för den mänskliga hjärnan att avgöra och planera när det kan finnas lediga platser på PostOp – ibland behöver patienter längre tid, ibland står platser outnyttjade. Trots detta har planeringen tidigare skett manuellt, med papper och penna, sudd och Tippex.</p><p class="quote-center">I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. </p><p>– Det var ett problem att patienter låg kvar längre på den postoperativa enheten än vad man hade planerat för, vilket innebar att det blev kö in för nästa patient, då det inte fanns plats. I värsta fall ledde det här till att en operation blev struken. Det här är ju både stressigt för personalen som ska försöka hantera den här planeringen, men det är också patienter som kan komma i kläm, om de får uppskjutna operationer, eller att det känns stressigt att de ska flyttas i snabbt tempo, säger Sara Lundsten. </p><p>Hon är specialistsjuksköterska inom intensivvård och anestesi vid Norrlands universitetssjukhus, Nus, samtidigt som hon doktorerar på AI inom sjukvården på Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet. </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="63f5be97-8f78-451e-8dd4-69bafd862f0b" data-contentname="Film Sara Lundsten">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Önskemål från verksamheten</h2><p>Det var den biträdande chefen vid den postoperativa enheten på NUS som hade ansvar för schemaläggningen av eftervården för patienterna. </p><p>– Man såg att det här måste vi lösa på ett bättre sätt, så att det inte är knutet till en eller två personer som kan göra det här bra manuellt. Så önskemålet kom direkt från verksamheten. Sen landande det hos mig att försöka lösa det här på något bra sätt, att digitalisera på något vis, säger Sara Lundsten, och fortsätter:</p><p>– Eftersom jag kan datan och vet vad som finns i våra databaser såg jag möjligheten att inte bara byta papperet och pennan mot ett tangentbord utan att ta fram något innovativt och smart sätt att lösa det på. Det tar lite längre tid än att bara göra en digital skrivbräda – vilket också hade varit en hjälp – men då får man inte de här långtgående effekterna. </p><p class="quote-center">Fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift</p><p>Vid Nus samlas nämligen mycket data in från patienter genom tekniska utrustning som bland annat mäter puls, blodtryck och andningsfrekvens. Även data om ålder, kön, vikt, sjukdomsbild, etcetera samlas in. Med hjälp av all sammanställd data har Sara Lundstens forskarteam tillsammans med andra professioner kunnat skapa ett AI-system som nästan i realtid kan beräkna en persons status och därmed när hen borde kunna lämna sin plats på PostOp, och en plats blir ledig för nästa patient.</p><p>– För personalen krävs det inget extra. Vi har redan datan och så använder vi en AI-modell till att göra en beräkning över vårdlängden. Det här är synligt för alla i systemet, du kommer åt det vart du än sitter, de ändringar du gör ser alla samtidigt och det är lätt att sprida informationen. Det här har lett till att fler personer kan hantera planeringen, fler personer har kontroll över hur det är planerat och det är inte längre en tidskrävande uppgift utan det mesta sker med automatik av systemet självt, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/saralundsten-_r003969-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sara Lundsten och Eva Quist Engström, avdelningschef vid postoperativa enheten, får en överblick av hur beläggningen ser ut.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Systemet kan till och med tala om hur säkert resultatet är – väldigt säkert, osäkert eller det finns för lite data för att göra en prediktion. Och det finns alltid möjlighet för personalen att gå in och justera och ta beslut.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Färre uppskjutna operationer i onödan</h2><p>Vinsten för patienterna är mindre risk för uppskjutna operationer i onödan, säkerställande att man får den vårdtid som behövs givet sina förutsättningar och bättre planering av personal, vilket i sin tur bidrar till en bättre och säkrare vård. </p><p>AI-systemet, som kallas LAIsa (efter den tidigare nämnda biträdande chefen, Lisa Appelqvist), implementerades vid PostOp för ett år sedan, efter en tids pilotanvändning. </p><p class="quote-center">Vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><p>Ganska direkt efter att de implementerar systemet fick de positiv feedback av den avdelning där de använder det. Men även andra avdelningar på sjukhuset och andra sjukhus i regionen började höra av sig och fråga när kan de kunde få använda det och ryktet har spridit sig i ännu större cirklar. Den mediala uppmärksamheten har också varit stor. <br> <br>– Nästan alla regioner i Sverige har hört av sig till oss, för man kämpar med att ta fram AI-modeller som ska lösa just den här typen av problem för vården, men man når inte hela vägen fram. Man vet inte hur man ska jobba med vårdpersonal för att fånga behovet, man vet inte hur man ska designa systemen för att de ska bli användbara och man har inte tillgång till datan. Så det vi hör är att vi är ett av väldigt få exempel där man både har tagit fram en AI-lösning och implementerat den så att den är i praktisk användning ute på vårdgolvet av vårdpersonalen.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samarbete över fler gränser</h2><p>Sara Lundsten är övertygad om att samarbete är nyckeln till framgång. I det här projektet har en mängd olika kompetenser behövts för att det ska fungera, allt från vårdpersonalen vid Region Västerbotten som äger problemet, till forskare från Institutionen för omvårdnad och Institutionen för matematik och matematisk statistik vid Umeå universitet, som tar fram evidensbaserade förslag på lösningar, och så IT-kompetens som kan införa produkten. </p><p>– De största hindren som man i den här typen av projekt brukar stöta på är man inte har personalen med sig, den är inte mogen för den teknik som kommer eller att man inte har tekniken och teknikstödet runt som gör att man kan gå hela vägen in i mål, säger Sara Lundsten. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed916a1b328449ad979b3dde328d94ab/sara_lundsten-_r003994-sjn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tidigare använde man ett fysiskt papper, penna, överstrykningspennor, sudd och Tippex. Det var manuellt och krävde mycket tankeverksamhet och tid. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Simon Jönsson</span></div></div><p>Ett annat hinder i sådana här projekt är att den data som behövs inte är tillgängligt, därför är det viktigt att ha med sig politiker och beslutsfattare på tåget. </p><p>– Det som krävs av politiker och beslutsfattare i Sverige, för att det här ska vara fortsätta vara en lyckosam framgångssaga, är att man ser över regelverk kring lagar och förordningar för hur kan vi hantera data på ett bra sätt och hur kan vi dela data med varandra, så att inte alla regioner behöver uppfinna hjulet om och om igen. Det finns väldigt mycket hinder kring just lagstiftning, säger Sara Lundsten.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Lösning på resursbristen i vården</h2><p>Hon betonar att det även krävs ekonomiska medel för att kunna arbeta med den här typen av innovativa projekt inom sjukvården, som, förutom att förbättra arbetsklimatet, behövs för att möta utmaningarna med minskade resurser. </p><p>– Det råder brist på personal inom vården, vi har helt enkelt för få händer i vården samtidigt som våra patienter blir allt mer sjuka och kräver avancerad vård. För att kunna kompensera det här så behöver vi satsa på smart teknik som hjälper sjukvården att hantera den här resursbristen.</p><p class="quote-center">Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen.</p><p>En annan nyckel för att skapa framgångsrika AI-system för vården är att arbeta evidensbaserat, så att lösningen är väl grundad i problemet och dem som äger det och att produkten som tas fram är utformat med användarna i fokus. </p><p>– Utan Umeå universitets möjlighet att faktiskt få göra det här till ett forskningsprojekt så hade det inte gått, då hade vi tagit fram en produkt som vi hade släppt och hoppats på det bästa. Nu vet vi att vi gör det här på ett bra, strukturerat, evidensbaserat sätt som förhoppningsvis kan bli ett recept för andra att följa, så att man inte behöver uppfinna hjulet om och om igen utan att vi gör rätt från början.</p><p><a title="Till forksningsprojekt" href="~/link/172bc190451245b098aca8803b5f2525.aspx">Läs mer om forskningsprojektet "AI inom postoperativvård".</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="8d4135c0-0163-4427-a278-dd59a641f122" data-contentname="Sara lundsten kontakt">{}</div>/nyheter/uppmarksammat-ai-system-kan-korta-kotiderna-i-varden_12112411//nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439/2025 års handledare - en huvudhandledare i världsklassHanna Hedman, som utnämnts till årets handledare vid Medicinska fakulteten, upplevs av studenter som en exceptionell handledare. Hanna beskrivs som pedagogisk, lyssnande, att hon skapar trygghet och utmanar på rätt nivå. Tue, 17 Jun 2025 09:12:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bc35fd7710044236887d7006bd791354/20250616_122301553_ios2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna Hedman, barnmorskor</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anja Hansen Knutsson</span></div></div><p>- Jag älskar mitt jobb, jag tycker om att se människor utvecklas. Alla studenter som är hos oss utmanas, utvecklas och växer – och studenterna är så otroliga som ger sig själva möjligheten växa på det sätt som de gör, säger en glad och rörd Hanna Hedman, barnmorska sedan 13 år som arbetar på förlossningen vid Norrlands universitetssjukhus. </p><h3>De mest drivna studenter jag träffat</h3><p>Nomineringarna visar studenternas uppskattning av Hanna som handledare. Några axplock från nomineringarna: ”Barnmorskeutbildningen är tuff och krävande, speciellt sista vfu:n och jakten på de magiska 50 förlossningarna. Om ändå alla kunde få ha en Hanna på sin vfu”, ”Hon brinner för sitt arbete och värnar om oss studenter på ett sådant sätt som jag aldrig upplevt förut”. ”Hon peppar, kommer med goda råd och konstruktiv kritik”. </p><p>- Det är jättefina ord och jag är så tacksam att jag får vara med studenterna. De är de mest drivna studenter jag har träffat – deras engagemang och vilja. De måste gå in helhjärtat och satsa mycket för att klara denna utmanande utbildning. </p><h3>Trygg och inkluderande miljö</h3><p>Hanna Hedman har varit huvudhandledare i ca 5 år. Under åren har hon sett hur utmanande utbildningen är. </p><p>- Nästan alla upplever mer utmanande stunder under utbildningen, särskilt under placeringen på förlossningen. Det är en tuff period för studenterna så för mig är det viktigt att skapa förutsättningar för dem att känna efter, både få gråta, men också att kunna skratta och lära sig och ta till sig kunskap.  Jag försöker träffa och lära känna dem så att jag förstår vilka utmaningar just de har. Att få se studenterna växa och se barnmorskan i dem komma fram är bland det finaste jag vet.</p><p>- Förlossningen kan vara en utmanande arbetsplats och det finns att jobba med innan arbetsmiljön för personalen är helt tillfredsställande, tex är barnmorskorna för få vilket blir extra kännbart i semestertider.</p><p>- Fördelen med jobbet är att man aldrig är ensam, vi kollegor har alltid varandra när det behövs, berättar Hanna. Jag har fantastiska kollegor och att samarbeta med dem och få inkludera studenterna i den arbetsgemenskapen gör mig stolt. Vi behöver alla varandra, alla yrkeskategorier inräknade.</p><p>Utifrån studenternas nomineringar har årets huvudhandledare utsetts av Magnus Hultin, vicedekan för samverkan kring klinisk forskning och utbildning och Carina Olofsson, enhetschef för utbildning och kompetensutveckling, Region Västerbotten.</p><h3>Sammanfattning av nomineringarna</h3><p>”Hanna Hedman har utmärkt sig som en exceptionell huvudhandledare genom att vara otroligt pedagogisk, lyssna på studentens behov, skapa trygghet och utmana på rätt nivå. Hon har en unik förmåga att anpassa sin handledning efter varje students individuella behov och lärstil, vilket gör att varje student känner sig sedd och värdefull. Hanna är alltid tillgänglig för sina studenter och ger dem det stöd de behöver för att lyckas. Hon har en fantastisk förmåga att skapa en trygg och inkluderande miljö där studenter vågar ställa frågor och uttrycka sina funderingar. Hanna ser varje students potential och hjälper dem att utvecklas både akademiskt och personligt. Hennes engagemang och passion för handledning är tydlig i allt hon gör, och hon är en sann inspirationskälla för både studenter och kollegor. Hanna Hedman är verkligen en huvudhandledare i världsklass och förtjänar att bli erkänd för sitt enastående arbete.”</p>/nyheter/2025-ars-handledare---en-huvudhandledare-i-varldsklass_12112439//nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795/Livliga samtal när AI möter vardagenVad händer när AI tar plats i klassrummet, omsorgen eller företaget? I vilka lägen kan tekniken hjälpa oss fatta bättre beslut? Och hur ska vi förhålla oss till plötsligt hallucinerande språkmodeller? Under AIMday Perspektiv på AI möttes forskare och samhällsaktörer för att prata om en av vår tids mest omvälvande teknologier – som både kan bidra till att lösa problem och skapa nya.Thu, 12 Jun 2025 15:35:02 +0200<p>Varierande grader av teknikoptimism blandades med betänksamhet när ett 70-tal deltagare fyllde Vardagsrummet i Humanisthuset för att prata om möjligheter och utmaningar med artificiell intelligens. Tekniken utvecklas snabbt – och det gör också behovet av att förstå den.  </p><p>– Ingen vet exempelvis varför språkmodeller som ChatGPT producerar de svar de gör. Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse. Det är mer psykologi, eller rentav zoologi, än teknisk vetenskap, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.  </p><p class="quote-center">Ibland känns det som att vi studerar en ny typ av varelse</p><p>Under dagen diskuterades tolv konkreta frågor, inskickade av organisationer i regionen – från kommuner till privata företag. De allra flesta kretsade mindre kring vad som är tekniskt möjligt, och mer kring hur AI påverkar förtroende, lärande, demokrati och relationer. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/thomas_hellstrom_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Vi famlar alla i det blå. Utvecklingen går så fort att varken slutanvändare eller forskare egentligen har några klara svar, sade Thomas Hellström, professor i datavetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kan vi lita på AI? </h2><p>En av dem som deltog i AIMday var Umeå kommun. De ser stor potential i att använda språkmodeller för att effektivisera servicen och hjälpa såväl invånare som medarbetare att snabbare få svar på sina frågor. Men med möjligheterna följer också utmaningar. AI-system kan ge olika svar på snarlika prompter, översätta fel i känsliga sammanhang – och ibland hitta på fakta, så kallade hallucinationer. </p><p>– Om ett AI-system först säger en sak, för att sedan ändra sig och be om ursäkt när man synar svaret med en följdfråga – hur ska användaren då veta vad som stämmer? Går det att mäta sanningshalten på ett strukturerat sätt?, undrade Andreas Hed, systemutvecklare vid Umeå kommun.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/umea_kommun_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Umeå kommun ser möjligheter att använda AI för att effektivisera sitt arbete – men samtidigt finns farhågor. Vad händer exempelvis om ett språkmodellbaserat system ger fel svar i situationer som rör liv och hälsa? Systemutvecklaren Andreas Hed deltog tillsammans med kollegorna David Krasowski, produktägare för digitala plattformar, och Hannes Fries, Chief Data Officer (CDO). </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt</p><p>Diskussionen rörde sig mellan konkreta förslag – som att låta AI guida användare till tillförlitliga källor istället för att själv ge svar, eller att låta flera modeller granska samma information – och mer övergripande frågor om transparens, mänsklig kontroll och rättssäkerhet. Samtalet visade att det inte bara handlar om vad som är tekniskt möjligt, utan också om ansvar och förtroende. <br><br>– Att använda AI utåt i offentliga tjänster kan vara riskfyllt, sade Dimitri Coelho Mollo, biträdande universitetslektor i filosofi med inriktning mot AI. </p><p>Han tog upp ett uppmärksammat rättsfall där en AI-baserad kundtjänst hos ett flygbolag givit felaktig information. När företaget försökte skylla på AI:n, konstaterade domstolen att ansvaret alltid ligger hos organisationen bakom tekniken.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">AI i skolan – risk för ökade klyftor? </h2><p>En annan fråga som väckte stort engagemang handlade om hur AI:s intåg påverkar skolan och grundtanken om en likvärdig utbildning. Några utforskade balansgången mellan att kunna få hjälp och risken att viktiga färdigheter går förlorade om AI-verktyg gör för mycket av jobbet. Hur säkerställer vi att eleverna fortfarande lär sig att tänka, skriva och räkna – inte bara använda rätt hjälpmedel?</p><p>Andra var mer rädda för ökade klyftor i klassrummet. Skellefteå kommun lyfte att elever med starka språkfärdigheter och förmågan att ställa rätt frågor gynnas av generativa AI-verktyg – medan de med lägre digital kompetens tydligt halkar efter.</p><p>– Elever som inte klarar att använda AI-stöd tenderar att bli ännu mer håglösa: "Inte ens med det här verktyget kan jag ...". Gör vi ingenting kommer klyftorna att öka. Så, hur kan vi göra en medveten insats för att minska dem?, sade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare i Skellefteå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/skelleftea_kommun_aimday_33.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– Oavsett vad man tycker om det så lever dagens barn och unga i en digital värld. Vi behöver ge dem verktyg att hantera den världen, menade Anna Larsson, digitaliseringsutvecklare på Skellefteå kommun. Till höger kollegan Peter Degerman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div><p class="quote-center">Inte ens med det här verktyget kan jag …</p><p>Diskussionen landade i att tekniska lösningar i sig inte räcker – det krävs också förändrade arbetssätt, pedagogiskt stöd och organisatorisk utveckling för att AI ska bli ett verktyg för alla elever.<br><br>– Jag tycker att ni sätter fingret på en viktig fråga inom utbildning: Vad behöver man utveckla för kunskaper för att kunna ta till sig nya tekniker?, kommenterade Lars Norqvist från Centrum för skolledarutveckling.</p><p>Flera deltagare betonade behovet av kompetensutveckling. Inte bara för eleverna, utan också för lärare och skolledare. En grundläggande AI-litteracitet behövs för att kunna navigera både möjligheter och fallgropar – och skapa trygghet snarare än osäkerhet i klassrummet.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Samtal som gör skillnad</h2><p>AIMday Perspektiv på AI visade att kraften i tvärvetenskapliga samtal inte ligger i att hitta snabba svar, utan i att ställa rätt frågor tillsammans. När forskare och samhällsaktörer möts med nyfikenhet och öppenhet kan något hända: missförstånd reds ut, idéer föds, och vägen framåt blir lite tydligare.</p><p>– Jag tar med mig att vi behöver vara fler som tänker tillsammans. Ingen aktör klarar de här frågorna själv, konstaterade Peter Degerman från Skellefteå kommun.</p><p class="quote-center">Teknik är inte svaret på allt</p><p>För några deltagare blir nästa steg att söka såddpengar – upp till 85 000 kronor – för att vidareutveckla de idéer som föddes under dagen. För andra kanske det viktigaste är något mer stillsamt: ett nytt perspektiv, en väckt tanke – eller insikten att AI är ett verktyg som bör stärka det mänskliga, inte ersätta det.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e9a0a246bd641d89320065f5a1c1009/pamela_gil-salas_aimday.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>– AIMday är ett fantastiskt forum för att samla olika idéer, människor och roller. Dagen skapade utrymme för viktiga samtal – och synliggjorde flera missförstånd kring tekniken. Jag tror att vissa kan ha varit lite för naiva i sin tro på vad AI kan och bör göra. Teknik är inte svaret på allt, menade Pamela Gil-Salas, doktorand vid Designhögskolan.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lena Holmberg</span></div></div>/nyheter/livliga-samtal-nar-ai-moter-vardagen_12099795//nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657/Ledtrådar i blodet banar väg för personlig prevention av hjärtkärlsjukdomDet går att bättre förebygga hjärtkärlsjukdom genom att kombinera flera olika typer av information för att uppnå mer individanpassade strategier. Det är fokus för en ny avhandling vid Umeå universitet. Blodgrupp är en faktor som tidigare inte har uppmärksammats i så stor utsträckning, men som avhandlingen visar kan ha betydelse.Tue, 03 Jun 2025 08:23:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a232a8aad02e4f279a803e9496a0c9a8/mickelsson_malin_20256254_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Malin Mickelsson. doktorand vid Institutionen för medicinsk biovetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– En korrekt bild av den individuella risken för hjärtkärlsjukdom är ett viktigt stöd för både den enskilda patienten och för behandlande läkare som underlag för att bedöma vilka livsstilsförändringar eller medicinska insatser som är lämpliga, säger Malin Mickelsson, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">viktigt stöd för både patienten och läkaren</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet har Malin Mickelsson studerat hur olika markörer i blodet kan kopplas till ökad förekomst av åderförkalkning, en bakomliggande orsak till insjuknande i hjärt- och kärlsjukdom. Detta för att på ett tidigt stadium kunna se vilka som löper ökad risk.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Plus eller minus</h2><p>Hon har särskilt inriktat sig på dels olika typer av kolesterol, dels på blodgrupper i ABO-systemet samt RhD-faktorn. RhD-faktorn noteras som ett plus eller minus efter blodgrupp, till exempel som AB+ eller AB-. Lite fler än var sjunde svensk har minustecken, blodgrupp med faktor RhD-.</p><p>Hjärtkärlsjukdom är fortfarande den vanligaste dödsorsaken globalt. För att förbättra det förebyggande arbetet vore det en fördel med övergång från dagens relativt generella riskmodeller till mer individanpassade strategier, menar Malin Mickelsson. Hon visar att det skulle kunna uppnås genom att integrera flera typer av information, såsom genetiska markörer, biomarkörer i blodet och bilddiagnostik, i kombination med traditionella riskfaktorer. Riskbedömningen bör även ske tidigare i livet och inte bara fokusera på kortsiktig risk.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tidigt tecken</h2><p>Resultaten av avhandlingens studier visar att personer som hade ärftlighet för hjärtkärlsjukdom i kombination med blodgrupp med faktorn RhD- hade mer uttalad förtjockning av kärlväggen. Detta bedöms som ett tidigt tecken på åderförkalkning. Kärlväggen var cirka åtta procent tjockare än hos personer med faktorn RhD+. Minusgruppen hade också en mer ogynnsam blodfettsprofil. Sambandet mellan RhD- och hjärtkärlsjukdom är inte tidigare visat. Det behövs dock mer forskning och fler studier innan det kan bli aktuellt att kliniskt använda det som en riskmarkör.</p><p>När det gäller blodfetter finns det flera olika typer av markörer i blodet. Till skillnad från det välkända LDL-kolesterolet som länge setts som den stora boven vid hjärtkärlsjukdom – ”det onda kolesterolet” – har non-HDL och remnant-kolesterol inte förrän nyligen fått lika mycket uppmärksamhet. Ny forskning visar dock att dessa typer av kolesterol också kan tränga in i kärlväggarna och bidra till åderförfettning, ateroskleros.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Inte kört</h2><p>I en av avhandlingens studier gick det att se att högre nivåer av både det ”onda” LDL-kolesterolet och non-HDL-kolesterol kopplades till tidig åderförkalkning, medan remnant-kolesterol däremot inte visade samma samband i den undersökta populationen.</p><p>– Resultaten ska inte tolkas som att det är kört om man har någon eller några av markörerna. Riskökningen är måttlig, men bra att känna till. Framför allt är det viktig information inom forskningen för att utveckla en mer individanpassad prevention. Mycket, till exempel blodfetterna, går att också själv påverka med livsstil och läkemedel, säger Malin Mickelsson.</p><p>Avhandlingen bygger på Vipviza-studien, där drygt 3 500 personer i Västerbottens län genomgick ultraljudsundersökning av halspulsådrorna för att bedöma graden av tidig åderförkalkning och lämnade blodprover för analys av blodfetter.</p><p><em>Malin Mickelsson är legitimerad läkare och ska efter disputationen arbeta som ST-läkare på medicinkliniken i Skellefteå.</em></p>/nyheter/ledtradar-i-blod-vag-till-prevention-av-hjartkarlsjukdom_12105657//nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472/Läkare kämpar med empati i en pressad arbetsmiljöEmpati ses ofta som en självklar och avgörande del i mötet med patienter – men verkligheten ser ofta annorlunda ut. I en ny avhandling från Umeå universitet berättar läkare hur inte bara tidspress utan även utbildningens upplägg och arbetsplatsens kultur kan göra det svårt att leva upp till idealet.Mon, 02 Jun 2025 09:00:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Johanna Von Knorring.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>I sin avhandling har Johanna von Knorring intervjuat läkarstudenter, läkare och patienter om hur de upplever och förstår empati i vården. Resultaten visar att empati är något föränderligt och relationellt – och att den påverkas av långt mer än enskilda läkares vilja eller personlighet.</p><p>Deltagarna i studien beskriver empati som något svårt att definiera men samtidigt som en självklar del av ett gott vårdmöte. Det handlar om att vara närvarande, lyssna aktivt och möta patienten som en hel människa – inte bara som ett sjukdomstillstånd. För patienten kan ett empatiskt bemötande skapa trygghet, förtroende och ökad delaktighet i sin egen vård.</p><p class="quote-center">Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen.</p><p>Men även om empati lyfts som ett ideal, visar studien hur svårt det kan vara att leva upp till det i praktiken. Läkarstudenter berättar att empati betonas under utbildningens första del, men när de når den kliniska verkligheten möts de av en vardag där tidspress, dokumentationskrav och fokus på det tekniskt-medicinska gör det svårare att vara empatiskt närvarande.</p><p>– Det uppstår en krock mellan vad man lärt sig att sträva efter och vad man faktiskt har möjlighet att göra i vardagen, säger Johanna von Knorring, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och Företagsforskarskolan på Umeå universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Begränsat utrymme för reflektion</h2><p>Även erfarna läkare beskriver hur deras empati påverkas negativt av deras arbetsmiljö, organisatoriska villkor och en arbetsplatskultur som ofta premierar effektivitet framför relationellt bemötande. Många vill fungera som förebilder för yngre kollegor – men upplever att utrymmet för reflektion och samtal om bemötande är begränsat. Samtidigt framhåller de att empatin inte försvinner, men att den kräver kontinuerligt arbete och stöd för att kunna vidmakthållas.</p><p>Patienterna i studien visar stor förståelse för vårdens villkor, men efterfrågar ändå ett mer personcentrerat bemötande – att bli sedda, lyssnade på och tagna på allvar. För dem är empati inte en bonus, utan en grundförutsättning för god vård.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Gemensamt ansvar</h2><p>Sammanfattningsvis visar avhandlingen att empati inte enbart uppstår i mötet mellan två individer. Den påverkas och formas av utbildningens upplägg, arbetsplatsers kultur och de värden som genomsyrar vårdens organisation.</p><p>– Vi behöver förstå empati som något som formas och omformas i sitt sammanhang. Att ge läkare bättre förutsättningar att behålla och utveckla sin empati är ett ansvar som vilar på både individ, utbildning och organisation, säger Johanna von Knorring.</p><p><em>Johanna von Knorrings doktorandprojekt har finansierats av Företagsforskarskolan vid Umeå universitet och Region Västerbotten. Hon är även ST-läkare i onkologi och undervisar på läkarprogrammet.</em></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="be356c13-8c68-4ae7-a64b-3e7e7debf1e4" data-contentname="Om disputationen">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/lakare-kampar-med-empati-i-en-pressad-arbetsmiljo_12103472//nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935/Hög risk för återfall i stroke vid tät förträngning i främre halspulsåderPersoner som drabbas av TIA eller stroke till följd av kraftig förträngning i den främre halspulsådern, så kallad karotissubocklusion, löper stor risk att återinsjukna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet, något som kan påverka hur strokepatienter med svåra kärlförändringar bör handläggas i framtiden.Mon, 02 Jun 2025 09:46:32 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/baa8b6d54d8345e984dc786fb2e9f04d/gu_thomas_20256079_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Thomas Gu. Doktorand och ST-läkare i Neurologi i Umeå. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Förbättrad diagnostik och insikt i bakomliggande mekanismer kan på sikt leda till mer träffsäkra behandlingsbeslut och minskad risk för återfall, säger Thomas Gu, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.</p><p class="quote-left">mer träffsäkra behandlingsbeslut</p><p>I sin avhandling har Thomas Gu studerat karotisstenos, en förträngning i halspulsådern som ofta ses hos äldre och som utgör en viktig riskfaktor för ischemisk stroke som är den vanligaste typen av stroke. Hans forskning har riktat särskilt fokus mot patienter med den mest uttalade formen där kärlet nästan kollapsar efter förträngningen, ett tillstånd benämnt karotissubocklusion.</p><p>Nuvarande riktlinjer bygger på äldre studier där dock få patienter med subocklusion inkluderats, ofta först långt efter insjuknandet. Det kan ha lett till en underskattning av deras risk för återinsjuknande. I Thomas Gus avhandling framkommer att återfallsrisken i denna grupp ligger på 22–30 procent, betydligt högre än de cirka 15 procent som ses vid vanlig karotisstenos.</p><p>Trots det är tillståndet svårt att upptäcka. När forskargruppen undersökte diagnostiken med datortomografiangiografi, DTA, som är den vanligaste metoden i klinisk praxis, visade det sig att endast omkring en femtedel av fallen identifierades korrekt. Många tolkades felaktigt som vanlig stenos eller total ocklusion, vilket riskerar att vilseleda behandlande läkare.</p><p>Det har länge varit oklart om stroke vid subocklusion främst orsakas av nedsatt blodflöde eller av embolier, alltså proppar som lossnar från förträngningen. Resultat från flera av studierna i avhandlingen pekar mot att emboliska mekanismer är vanliga. Bland annat sågs mikroemboliska signaler, små partiklar av proppar, hos 46 procent av patienterna med subocklusion, jämfört med 27 procent vid konventionell stenos. I en annan delstudie identifierades emboliska kärltilltäppningar i hjärnan hos upp till 89 procent av subocklusionspatienterna, medan motsvarande siffra i kontrollgruppen låg på tio procent.</p><p>Avhandlingen omfattar fyra observationsstudier genomförda vid Norrlands Universitetssjukhus i Umeå under perioderna 2010–2014 och 2018–2022, med totalt 716 patienter med symtomgivande karotisstenos. Den första studien kartlade återfallsrisker, den andra granskade diagnostisk träffsäkerhet i kliniken. I den tredje analyserades förekomst av mikroemboliska signaler med transkraniell doppler, och i den fjärde studerades emboliska kärltilltäppningar i hjärnans kärlträd.</p><p><em>Thomas Gu arbetar som ST-läkare på Neurologen samt är medicinskt ansvarig läkare vid strokecenter på Norrlands universitetssjukhus.</em></p>/nyheter/hog-risk-for-aterfall-i-stroke-vid-tat-fortrangning-_12102935//nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628/Rektor bloggar om universitetets roll i konflikterDe pågående konflikterna i världen har gjort att det har rests önskemål och krav mot såväl svenska som utländska universitet att ta ställning. Vid Umeå universitet har studenter även i omgångar manifesterat för Gaza på campus. På grund av att frågan kan vara av intresse för fler än endast universitetets medarbetare väljer Umeå universitet att publicera den annars interna ledningsbloggen av rektor Tora Holmberg även här.Tue, 10 Jun 2025 11:01:59 +0200<h3>Ledningsblogg 28 maj:<em><br></em></h3><h3><em>Universitetets roll i internationella konflikter</em></h3><p>I ljuset av den pågående konflikten mellan Israel och Palestina riktas det önskemål och krav mot vårt eget och andra universitet att ta ställning. Universitetet står för frihet och har ett viktigt demokratiskt uppdrag. Men samtidigt är det viktigt att värna universitetets integritet och långsiktiga förtroende. Jag måste erkänna att det som rektor är en långt ifrån enkel balansgång i dessa tider.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0d334d923f464fe0b2abfb4fbcf24fe2/holmberg-tora-5521-250403-mpn5.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Som människa är det oerhört svårt att ta in de fasor och lidanden som nu pågår i Gaza, och många oberoende internationella aktörer pekar på de krigsbrott, den svält och död som våldsanvändning och stoppad nödhjälp leder till bland palestinier. Häromdagen träffade jag studenter som engagerar sig för Palestina och vi diskuterade hur vi som universitet ska, och kan, agera. Studenterna påpekade helt riktigt att det är slående hur just skolor och universitet ofta blir måltavlor i väpnade konflikter. Eftersom lärosäten står för självständigt, kritiskt tänkande är de tacksamma måltavlor för autokrater.</p><p>Jag är övertygad om kunskapens kraft och det fria, akademiska samtalets betydelse för ett demokratiskt samhälle. Genom att värna universitetet som en oberoende arena för forskning och utbildning, och internationellt akademiskt samarbete, läggs grunden för den enskilda forskarens och lärarens – och studentens - akademiska frihet att söka ny kunskap och utifrån ett akademiskt förhållningssätt uttrycka sin uppfattning och framföra sin kritik. Detta förhållningssätt är också i linje med principen om att universitet bör vara institutionellt neutrala i politiska och sociala frågor, som först artikulerades i Kalven Report från University of Chicago 1967. Report on the University's Role in Political and Social Action | Office of the Provost</p><p>Det innebär dock inte att vi som lärosäte och akademisk institution inte engagerar oss. Umeå universitet engagerar sig i huvudsak på två sätt. Vi möjliggör forskning och utbildning som bidrar med kunskap och vi uppmuntrar akademiska samtal som sätter aktuella samhällsfrågor och internationella konflikter i kritisk belysning ur olika perspektiv. Vi bidrar också genom att fungera som en trygg hamn för lärare och forskare på flykt, inom ramen för till exempel Scholars at Risk, ett samarbete som vi gärna vill utöka. Jag tror att det är ett område där vi kan göra bäst nytta, att bidra till att forskare - och förhoppningsvis även studenter - från utsatta länder kan få möjlighet att fortsätta bedriva sin verksamhet.</p><p>Finns det mer vi kan göra för att bidra inom forskning och utbildning i det aktuella fallet och andra? Det är något vi fortsätter diskutera internt. Jag har förstås också haft dialog med andra rektorer på lärosäten i Sverige.</p><p>Umeå universitets roll som lärosäte är i första hand att vara en oberoende arena för forskning och utbildning, där individer kan utöva sin akademiska frihet. Det är även framgent i första hand genom kunskapen hos våra lärare och forskare, och genom våra studenter, som universitetets röst kommer och bör komma till uttryck gällande internationella konflikter.  </p><p><em>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet</em></p>/nyheter/rektor-bloggar-om-universitetets-roll-i-konflikter_12103628//nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961/Prestigefyllt pris till molekylärbiolog i UmeåKungliga Vetenskapsakademien har beslutat att tilldela Flormanska belöningen till Changchun Chen vid Umeå universitet. Prissumman är 135 000 SEK.Thu, 18 Sep 2025 09:18:35 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fd2e73ededa343cea0faed59e51690b6/changchun_chen_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Changchun Chen universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska</p><p>– Det känns fantastiskt! Det var helt oväntat eftersom det finns så många utmärkta duktiga forskare vid Umeå universitet och i Sverige som gör riktigt bra forskning", säger Changchun Chen, universitetslektor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet. Det är en bra signal och uppmuntran för mig att fortsätta forska.</p><p>Juryns motivering är "... för att med nematoden <em>C. elegans</em> som modell ha klarlagt neurala processer som reglerar fysiologiska och beteendemässiga anpassningar för överlevnad under extrema levnadsförhållanden”.</p><p>Changchun Chen är en molekylärbiolog som bedriver grundforskning och har arbetat vid Umeå universitet sedan början av 2018. Med<em> C. elegans</em> som huvudsaklig modell fokuserar han och hans grupp på att avslöja nya och bevarade mekanismer som driver beteendemässiga och fysiologiska svar på stressförhållanden. Detta inkluderar hypoxi-inducerade ätstörningar, den anmärkningsvärda toleransen hos vissa djur mot fullständig syrebrist, och de neurala och immunologiska svaren på bakteriella patogener.</p><p>– Anledningen till att jag använder<em> C. elegans</em> som modellsystem i mina experiment är att det är ett av de enklaste djuren med ett nervsystem, men det är genetiskt mycket kraftfullt, med en rik uppsättning verktyg tillgängliga för forskning, säger Changchun Chen.</p><p>Viktigt är att många gener och cellulära processer är mycket bevarade mellan <em>C. elegans</em> och människor, vilket gör att forskare kan få molekylära insikter som ofta kan översättas till mer komplexa system. Några välkända exempel är programmerad celldöd, RNAi och mikroRNA.</p><p>Innan han kom till Umeå universitet studerade Changchun Chen förebyggande medicin vid Shanghai Medical College, följt av en doktorsavhandling i jästgenetik vid Umeå universitet under handledning av professor Anders Byström, och avslutade med postdoktoral utbildning vid Cambridge UK, där han studerade neural kontroll av aggregationsbeteende hos <em>C. elegans</em>.</p><p>Prisceremonin kommer att äga rum den 27 november i Stockholm.</p>/nyheter/prestigefyllt-pris-till-molekylarbiolog-i-umea_12102961//nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356/Mödrahälsa och kardiologi i fokus för nya medicinska hedersdoktorer En professor i gynekologi och obstetrik i Indonesien och en kardiolog i Skottland blir nya hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2025.Wed, 28 May 2025 10:23:04 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/mohammad_hakimi.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mohammad Hakimi, medicine hedersdoktor 2025 och professor vid UGM i Indonesien. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Wisaksono Adhi</span></p></div></div><p>Mohammad Hakimi är professor i obstetrik och gynekologi vid Universitas Gadjah Mada, Indonesien. Hans arbete spänner över ett brett spektrum av områden med fokus på mödra- och barnhälsa, nutrition och jämlik folkhälsa. Han har ökat förståelsen för förlossningsvård, brist på mikronäringsämnen, icke-smittsamma sjukdomar och hälsokonsekvenserna av våld i hemmet. Hans akademiska produktion inkluderar över 300 publikationer samt utbildningsmaterial och böcker baserade på tvärvetenskapligt samarbete och jämställdhet för folkhälsa.</p><p>Mohammad Hakimi har i över 30 år varit en förgrundsgestalt i samarbete mellan hans hemuniversitet Universitas Gadjah Mada och forskning och utbildning inom epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet. Han har bland annat varit gästforskare och mentor i Umeå, och många av hans tidigare studenter har idag professurer i såväl Indonesien som i Sverige och bidrar till forskningssamarbetet länderna emellan Samarbetet har även resulterat i över 150 gemensamma publiceringar och 15 doktorandprojekt.</p><p>– Mohammad Hakimi är en högt respekterad person inom mödravård och folkhälsa. Hans forskning och samarbete med Umeå universitet har verkligen gjort skillnad såväl i Sydostasien som för oss, säger Patrik Danielson, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fc211c4284c34b059d4728290f99407e/bhf_-_prof_nick_mills_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nicholas Mills, medicine hedersdoktor 2025 och professr vid University of Edinburgh. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Stewart Attwood</span></p></div></div><p>Nicholas Mills är idag en internationellt känd och välmeriterad professor i kardiologi vid University of Edinburgh, Skottland med cirka 450 egna publikationer. Under sin tid som doktorand vistades han vid flera tillfällen i Umeå, där han introducerade venös ocklusionspletysmografi för att studera de kardiovaskulära effekterna av akut exponering för olika luftföroreningar, i första hand dieselavgaser.</p><p>Professor Mills har medverkat till ett välfungerande utbyte av doktorander mellan Umeå och Edinburgh. Han har fungerat som mentor för forskare och doktorander i Umeå, något som har resulterat i fem doktorsavhandlingar och ett trettiotal vetenskapliga artiklar i ansedda tidskrifter. Därutöver har tre doktorander från Edinburgh gjort delar av sin forskarutbildning i Umeå.</p><p>– Nick Mills forskningsmetodik har haft stor betydelse för studier av luftföroreningars betydelse för hjärt-/kärlsjukdom, en forskning som har blivit allt mer aktuell och där Umeå numera håller sig väl framme. Det känns väldigt bra att vi nu kan knyta honom fastare till oss, säger Patrik Danielson.</p><p>Hedersdoktorerna promoveras högtidligt vid Umeå universitets årshögtid i oktober.</p>/nyheter/modrahalsa-och-kardiologi-i-fokus-for-nya-hedersdoktorer-_12102356//nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276/Fernströms forskarpris till Schröder2025 års Eric K Fernströms pris till yngre särskilt lovande och framgångsrika forskare tilldelas docent Björn Schröder vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet, för hans betydande vetenskapliga insatser inom forskningsfältet värd-mikrobiom-interaktioner.Thu, 18 Sep 2025 09:19:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ccad9eb7c2b84795b8c8076f6bc895a2/schroder_bjorn_5343_190405_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bild på Björn Schröder, docent och forskare vid Institutionen för molekylärbiologi. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>I sin motivering skriver priskommittén vid Medicinska fakulteten: ”Björn Schröders forskning inom området har särskilt fokuserat på de molekylära mekanismer genom vilka kosten påverkar tarmen via mikrobiomet. Hans forskargrupp har på ett övertygande sätt kunnat visa att västerländsk kost stör slembarriären i tjocktarmen genom specifika mikrobiella och kostrelaterade faktorer, en påverkan som ökar känsligheten för inflammation. Schröders arbete har givit viktiga insikter om hur kostrelaterade förändringar i mikrobiomet försämrar tarmhälsan på molekylär nivå, och hur dessa förändringar påverkar tarmens barriärfunktioner och immunförsvar.”</p><p>Skeppsredare Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare ges varje år till unga forskare på var och en av de sex medicinska fakulteterna i Sverige. I Umeå utses pristagaren av en särskild kommitté vid Medicinska fakulteten.</p><p>Priset delas ut vid Umeå universitets årshögtid i oktober. Prissumman är på 100 000 kronor. Pristagaren får även ett särskilt diplom vid en ceremoni i Lund.</p>/nyheter/fernstroms-pris-till-schroder_12102276//nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359/Vetenskap, skratt och naturupplevelser – när postdoktorer möts i KronlundI mitten av maj packade elva postdoktorer från Umeå universitets program ’Excellence by Choice’ sina väskor och hoppade in i en minibuss mot Kronlund i Vindeln. Målet? Ett lunch-till-lunch-retreat fyllt med nya insikter, gemenskap och en dos norrländsk natur.Fri, 23 May 2025 13:07:00 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/postdoc_retreat3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Främre raden: Gabriel Torrens Ribot, Fredrik Almqvist, Joram Kiriga Waititu, and Suvam Roy. Bakre raden: Samuel Agyei Nyantakyi, Túlio Yoshinaga, Antonio Blasquez, Jagadish Mangu, Harshit Malhotra, Dhruv Agrawal, Baptiste Bogard, Ben Johns, and Marta Bally.Gabriel Torrens Ribot, Joram Waititu, Samuel Agyei Nyantakyi, Dhruv Agrawal, Jagadish Mangu, Baptiste Bogard, Tulio Yoshinaga, Suvam Roy, Ben Johns, Antonio Blasquez, Harshit Malhotra, Fredrik Almqvist, Marta Bally</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra</p><p>– Höjdpunkten var att inse hur otroligt varierad och levande forskningen inom vår grupp faktisk är, säger Joram Kiriga Waititu, postdoktor i Kemal Avican lab, Johan Henriksson lab och Maria Fällman lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Han fortsätter:</p><p>– Det var inspirerande att se hur olika expertområden kan komplettera varandra. Det bekräftade verkligen att samarbete är nyckeln till vetenskapliga genombrott.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/img_03812.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kronlund har en kursgård som specialiserar sig på att erbjuda en lugn, vacker och avkopplande atmosfär.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Retreaten hölls på Kronlund kursgård, en lugn och vacker plats vid Vindelälven, perfekt för reflektion och samtal. Túlio Yoshinaga, postdoktor i Constantin Urban lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, Lo Persson’s grupp vid SLU och Henrik Jeute på Länsstyrelsen, var särskilt förtjust:</p><p>– Så fint ställe! Jag gillar verkligen lugna platser mitt i naturen. Jag hoppas få komma tillbaka hit, säger han.</p><p>Det som gör 'Excellence by Choice'-programmet unikt är att varje postdoktor driver ett eget samarbetsprojekt tillsammans med minst två handledare från olika forskningsfält. Sedan starten 2022 har 15 postdoktorer rekryterats via fyra internationella utlysningar – alla med olika bakgrunder och forskningsinriktningar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/konferens_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Harshit Malhotra är en av de nyaste postdoktorerna och han berättade om sin kommande forskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Under retreaten presenterade deltagarna sina projekt – och det var en imponerande bredd: verktyg för att styra bakteriers cellprocesser med ljus, jakten på läkemedel mot parasiten <em>Cryptosporidium</em>, nya metoder för att förebygga svampsjukdomar hos laxfisk, hur protein-komplex styr växttillväxt, epitranskriptomets roll vid salmonellainfektioner. Och mycket mer!</p><p>Säkert har några av postdoktorerna upptäckt nya potentiella områden för samarbete.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/game_22.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En spännande femkamp ägde rum på eftermiddagen med mycket skratt och kiv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p>Eftermiddagen bjöd på skratt och samarbetsövningar i form av en femkamp – ett perfekt sätt att lära känna varandra bortom labbrocken. På kvällen fortsatte samtalen om livet, forskningen och framtiden.</p><p>Innan hemfärd hölls en gruppdiskussion ledd av Fredrik Almqvist och Marta Bally som är föreståndare för Umeå Centre for Microbial Research, UCMR. Fokus låg på nästa steg i karriären för en postdoktor: Hur hittar man rätt väg inom akademin eller industrin? Vilket stöd behövs?</p><p>– Jag insåg att jag redan efter min första postdoktorstjänst behöver börja bygga min självständighet, säger Suvam Roy, postdoktor i Eric Libby lab på Institutionen för matematik och matematisk statistik och Peter Lind lab på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Joram Kiriga Waititu håller med:</p><p>– Det här ämnet är superviktigt för oss. Det borde till och med ha fått ännu mer plats i schemat så att alla hinner dela erfarenheter och ställa frågor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0c8e91438d7447c184166dd34c02c6c1/grill_13.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kanske är det just i skogsbrynet vid Vindelälven, med en kopp kaffe i handen och en ny kollega vid sin sida, som nästa stora forskningsgenombrott börjar ta form.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/vetenskap-skratt-och-naturupplevelser--nar-postdoktorer-mots-i-kronlund_12100359//nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772/Patrik Danielson utses till ny prorektor vid Umeå universitetUniversitetsstyrelsen har, på rektor Tora Holmbergs rekommendation, utsett Patrik Danielson till ny prorektor och rektors ställföreträdare för perioden 1 juli 2025–30 juni 2031. – Patrik har en gedigen och lång erfarenhet som chef och ledare vid universitetet. Han har också arbetat framgångsrikt med samverkan, något som är avgörande för att bedriva forskning och utbildning av god kvalitet, säger Tora Holmberg.Mon, 26 May 2025 10:03:12 +0200<p>Arbetet med att ta fram förslag till prorektor har varit en grundlig process. Tora Holmberg passade på att ta hjälp av samma rekryteringskommitté som universitetsstyrelsen satte samman för rekryteringen av ny rektor. På det sättet kunde processen och den redan upparbetade dialogen mellan hörandeförsamlingens presidium och rekryteringskommittén säkerställa en bra hantering.</p><p>Hörandeförsamlingen, under ledning av ordförande Richard Bindler, träffade Patrik Danielson den 12 mars för att ställa frågor och beslutade enhälligt att ställa sig bakom förslaget till ny prorektor.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/303e206266c9425c8485934eade164e8/danielson_patrik_05062024_hkn-3_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tillträdande prorektor Patrik Danielson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div></div></div><p>Patrik Danielson är professor i anatomi, överläkare i ögonsjukdomar och sedan 2017 dekan för den Medicinska fakulteten på Umeå universitet.</p><p>– Patriks ämnesmässiga bakgrund kompletterar också min roll på ett bra sätt. Jag är mycket nöjd med den här rekryteringen och ser fram emot ett gott samarbete som kommer att ge de bästa förutsättningarna för Umeå universitet., säger Tora Holmberg.</p>/nyheter/patrik-danielson-utses-till-ny-prorektor-vid-umea-universitet_12099772//nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305/Doktorand och forskar om åldrande och hälsa? Bli en del av SWEAH!Då är det dags att ansöka om affiliering till SWEAH, Sveriges enda nationella forskarskola i åldrande och hälsa! Ansök senast 30 september.Mon, 26 May 2025 11:05:40 +0200<p>Som affilierad får du tillgång till ett unikt nätverk, kurser på hög nivå, tvärvetenskapliga samarbeten och möjlighet att stärka din forskningsprofil inom ett snabbt växande fält. SWEAH samlar doktorander och handledare från hela landet – här formas framtidens forskning om äldre, välfärd och hälsa.<br><br>Den 26 augusti kl. 9-10 är du välkommen på online-info: <a title="SWEAH informationsmöte" href="https://www.sweah.lu.se/evenemang/sweah-informationsmote-nya-doktorander" target="_blank" rel="noopener">SWEAH informationsmöte för nya doktorander</a><br><br>Ansök och bli en del av en inspirerande forskningsmiljö med nationell räckvidd och internationella perspektiv! Deadline är 30 september 2025. </p><p><a title="Ansök om SWEAH affiliation " href="https://www.sweah.lu.se/en/about-sweah/apply-sweah-affiliation?q=about-sweah/apply-sweah-september-30-2023" target="_blank" rel="noopener">Ansök om SWEAH-affiliation</a></p>/nyheter/doktorand-och-forskar-om-aldrande-och-halsa-bli-en-del-av-sweah_12099305//nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228/Diabetesmedicin ger hopp om ny behandling mot prostatacancerEtt läkemedel som används för att behandla typ 2-diabetes kan även vara effektivt för att bromsa utvecklingen av prostatacancer. Det visar en internationell studie som forskare vid Umeå universitet har medverkat i. Forskarna har funnit att läkemedel som reglerar ett särskilt protein har en nyckelroll i att minska återfall i prostatacancer bland diabetespatienter.Thu, 22 May 2025 11:32:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c07ae8d4ff37449fb4b39748de18c3bf/lukas_kenner.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lukas Kenner, gästprofessor vid Institutionen för molekylärbiologi</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Medizinische Universität Wien</span></div></div><p>– Det här är en betydelsefull upptäckt. För första gången har vi kliniska observationer som visar att prostatacancerpatienter med diabetes som fick läkemedel som riktas mot proteinet förblev återfallsfria under den period vi följde dem, säger Lukas Kenner, gästprofessor vid Umeå universitet och en av studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">en betydelsefull upptäckt</p><p>Det protein som forskarna har studerat heter PPARy, peroxisome proliferator-aktiverad receptor gamma. Inom diabetesforskning har PPARy studerats flitigt med tanke på proteinets roll i metaboliska processer och insulinkänslighet.</p><p>Det som forskargruppen under ledning av professor Kenner nu har visat är att patienter som behandlats för prostatacancer och som även hade diabetes som behandlades med läkemedel som reglerar PPARy-proteinet, klarade sig utan återfall i prostatacancern. I studier av cellkulturer kunde forskarna dessutom se att läkemedelssubstansen ifråga, pioglitazon, inte bara hämmar prostatacancercellernas tillväxt utan också driver på en metabolisk omprogrammering av cancercellerna och försvagar deras förmåga att växa till.</p><p>– Fynden är mycket lovande, men det behövs ytterligare kliniska studier för att både bekräfta resultaten och för att undersöka om behandlingen kan användas även på patienter med prostatacancer som inte har diabetes, säger Lukas Kenner.</p><p>Forskningen har genomförts som en kombination av studier på celler och på möss samt en retrospektiv studie av 69 prostatacancerpatienter med typ 2-diabetes som följdes av Medicinska universitetet i Innsbruck 2014–2023.</p><p>I vissa typer av cancer kan PPARγ bidra till tumörtillväxt eller metabola förändringar. Läkemedlet pioglitazon är en så kallad agonist som binder till en PPARy-receptor och aktiverar den. Därigenom modulerar det signalvägen och motverkat tumörfrämjande reaktioner genom att förändra cellmetabolismen men kan samtidigt minska inflammation.</p><p>I forskargruppen har ingått forskare i Österrike, Tjeckien, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Molecular Cancer.</p><p>Prostatacancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män i Sverige med drygt 2 000 dödsfall per år, globalt nästan 400 000. Prostatacancer behandlas vanligen med hormonterapi, strålning eller kirurgi. Risken för återfall är dock idag relativt hög.</p>/nyheter/diabetesmedicin-ger-hopp-om-ny-behandling-mot-prostatacancer_12097228//nyheter/inget-samband-mellan-d-vitaminbrist-och-hjartkarlsjukdom_12095430/Inget samband mellan D-vitaminbrist och hjärtkärlsjukdomDet finns inget vetenskapligt stöd för att brist på D-vitamin under mörka vintermånader leder till hjärtkärlsjukdom, något som tidigare har antagits. Det visar en ny stor studie vid Umeå universitet. Forskarna menar att den högre dödligheten i hjärtkärlsjukdom under vintermånaderna istället har andra orsaker än D-vitaminbrist.Wed, 14 May 2025 08:53:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ed9af865da5744efa5ec470bfe54e69c/viktor_oskarsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Viktor Oskarsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>KMH FOTOGRAFI</span></div></div><p>– Att hjärtkärlsjukdom är vanligare på vintern beror snarare på faktorer som att vi då rör oss mindre och är mer utsatta för luftföroreningar och luftvägsinfektioner medan D-vitaminet däremot i stort sett tycks sakna betydelse i sammanhanget, säger studiens försteförfattare Viktor Oskarsson, specialistläkare i internmedicin, anknuten till Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">rör oss mindre och utsatta för föroreningar</p><p>Den aktuella studien baseras på data från nästan 80 000 personer i sex europeiska länder. Deltagarna lämnade blodprov för bestämning av D-vitaminnivåer och följdes sedan upp med hänsyn till kardiovaskulär sjukdom.</p><p>Som väntat var det en stor variation i D-vitamin under året. Toppmånaderna i augusti och september hade 79 procent högre nivåer än mars och april som hade lägst. Det hade dock ingen effekt på förekomsten av hjärtkärlsjukdom, som var densamma i topp- och dalmånaderna. Dödligheten i hjärtkärlsjukdom var visserligen något högre i dalmånaderna jämfört med toppmånaderna, men inte jämfört med alla andra månader, trots att skillnaden i D-vitamin varierade kraftigt. Den högsta dödligheten inträffade dessutom några månader efter de lägsta D-vitaminnivåerna, samtidigt som dödligheten började minska redan i maj, kort efter de låga D-vitaminnivåerna. Forskarna kunde därmed slå fast att det inte finns något orsakssamband mellan D-vitaminnivåer och dödlighet i hjärtkärlsjukdom.</p><p>– Detta är ytterligare en vanlig föreställning om D-vitamin som vi nu kan avliva. En annan sådan ’sanning’ är att vi nordbor skulle ha större brist än sydeuropéer. Det har vi tidigare kunnat visa inte stämmer. Därmed inte sagt att D-vitamintillskott är dåligt eller saknar betydelse för alla personer, men det är ingen universalkur, säger Viktor Oskarsson.</p><p>D-vitamin har många funktioner i kroppen och behövs bland annat för att bilda starka tänder och ett starkt skelett. Kroppens depåer av D-vitamin kommer dels från mat, dels bildas det i huden efter solexponering. D-vitamin är naturligt förkommande i bland annat fet fisk. I Sverige berikas de flesta mejeri- och margarinprodukter med D-vitamin.</p><p>Studien baseras på data från knappt 80 000 män och kvinnor från Sverige, Finland, Skottland, Tyskland, Italien och Spanien som undersöktes under perioden 1984–2010 i MORGAM/BiomarCaRE-projektet. Totalt bidrog deltagarna till nästan en miljon så kallade personår. Under den studerade tiden fick 4 619 personer hjärtinfarkt, 2 345 personer fick stroke och 2 985 personer avled i kardiovaskulär sjukdom.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.</p>/nyheter/inget-samband-mellan-d-vitaminbrist-och-hjartkarlsjukdom_12095430//nyheter/ny-upptackt-forklarar-varfor-man-oftare-drabbas-av-svar-covid-19-_12094879/Ny upptäckt förklarar varför män oftare drabbas av svår covid-19 Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit som förklarar varför det finns betydande skillnader i immunsvar hos kvinnor och män vid insjuknande i covid-19. Denna upptäckt har betydelse för behandlingsstrategier av svår covid-19. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Immunology.Thu, 18 Sep 2025 09:20:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7173-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Normark och Constantin Urban, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">tre gånger så stor sannolikhet för män att behöva intensivvård</p><p>– Även om det totala antalet fall av diagnostiserad covid-19 är liknande för män och kvinnor, är det tre gånger så stor sannolikhet för män att behöva intensivvård. Vår studie bidrar till att förstå hur denna könsrelaterade skevhet vid svår covid-19 uppstår, säger Johan Normark, infektionsläkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Obefintliga till allvarliga symptom</h2><p>Covid-19 är en luftvägsinfektion orsakad av viruset sars-cov-2. Sjukdomen påvisades första gången under coronavirusutbrottet i Wuhan i Kina i december 2019. Den snabba, globala spridningen ledde till covid-19-pandemin.</p><p>Minst en tredjedel av de smittade får inte några symptom. Bland dem som får symptom får 80 procent milda symptom och 20 procent allvarliga symptom som kan behöva sjukhusvård och syrgastillförsel. En liten del av dessa blir kritiskt sjuka och behöver intensivvård.</p><p>Svåra covid-19-infektioner kännetecknas av en överdriven och hyperinflammatorisk reaktion av immunförsvaret, framför allt i lungorna. Den kraftiga responsen kan leda till vävnadsskador och i värsta fall till patientens död. En del av immunsvaret mot covid-19 är rekrytering och aktivering av särskilda vita blodkroppar, så kallade neutrofiler. Deras rekrytering och aktivering sker främst via utsöndring av immunsystemets signalmolekyler, så kallade cytokiner.</p><p>De bakomliggande mekanismerna till varför män riskerar att bli svårare sjuka vid covid-19 är inte helt kända.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läkare och forskare samarbetar</h2><p>För att utforska frågan startades ett translationellt projekt lett av professor Constantin Urban där flera forskargrupper från Umeå universitet samarbetade med partners på universitetssjukhusen i Umeå och Örebro. Translationell forskning syftar till att ta det som lärts inom grundforskningen och tillämpa det i utvecklingen av lösningar på medicinska problem.</p><p>I studien analyserades blodprover från över 200 svenska patienter med covid-19. Med hjälp av proverna kartlade doktorand Remigius Gröning en omfattande cytokinprofil och doktorand Emelie Backman kvantifierade molekyler som indikerar för neutrofilaktivering.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Överdriven aktivering av immunsystemet hos män</h2><p>Resultaten visade att i proverna från patienter med svår covid-19 och behov av sjukvård fanns högre värden av cytokiner som rekryterar och aktiverar neutrofiler. Dessutom fanns högre värden av neutrofilaktiveringsmarkörer.</p><p>– Vi såg att ökningen av den inflammatoriska cytokinen IL-18 var könsberoende och att aktiveringen av neutrofiler var könsberoende. Detta var vårt mest intressanta fynd! I genomsnitt var både cytokiner och aktiveringsmarkörer betydligt högre i blodplasma från män med svår covid-19 jämfört med blodplasma från kvinnor av samma kategori, säger Constantin Urban. En överdriven rekrytering och aktivering av neutrofiler kan ha ödesdigra konsekvenser och kan leda till allvarlig och livshotande sjukdom.</p><p>Enligt forskarna har resultaten betydelse eftersom det pågår andra studier som syftar till att behandla symtom av svår covid-19 genom att trycka ned neutrofilaktiveringen och på så sätt minska vävnadsskador i patienternas lungor.</p><p>– För att vidareutveckla denna behandlingsstrategi är det därför ytterst viktigt att exakt kartlägga de skillnader som uppstår i neutrofilsvar hos män och kvinnor med svår covid-19, säger Constantin Urban.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Immunförsvaret mot virus är komplext</h2><p>Studien belyser också komplexiteten i de interaktioner som kännetecknar immunsystemets svar på virusinfektioner och hur dessa interaktioner kan påverka sjukdomens svårighetsgrad. Neutrofiler har tidigare mest studerats vid bakteriella infektioner, men denna studie visar att de även spelar en viktig roll vid svårare virusinfektioner.</p><p>I framtida studier avser forskarteamet att ta reda på de molekylära mekanismerna som ligger bakom de nyupptäckta könsskillnaderna i covid-19-responsen och att verifiera den aktuella studiens resultat med större patientgrupper.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/667ad23d8cc2487dbb15c8f190f96dc2/johan-o-constantine-ucmr-7231-250509-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Johan Normark och Constantin Urban planerar att verifiera den aktuella studiens resultat med större patientgrupper.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/ny-upptackt-forklarar-varfor-man-oftare-drabbas-av-svar-covid-19-_12094879//nyheter/varldens-minsta-dalahast-skapad-vid-umea-universitet_12084976/Konst möter nanoteknik – världens minsta dalahäst skapad vid Umeå universitetKonstnären bakom antagligen Sveriges största pepparkakshus, Erik Olof Wiklund, har tillsammans med Nils Hauff vid Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM, skapat världens minsta dalahäst. Den mikroskopiska hästen är lika liten som en röd blodcell och syns inte med blotta ögat. Projektet är ett unikt samarbete, där konstnärlig kreativitet och avancerad nanoteknik förenats, och ingår i Konsthögskolans examensutställning på Bildmuseet i sommar.Tue, 13 May 2025 08:03:17 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331_4472_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Olof WikLund, konstnär och examinerande masterstudent vid Konsthögskolan, Umeå universitet och Nils Hauff, staff scientist, har tillsammans täljt fram världens minsta dalahäst vid Umeå Centre for Electron Microscopy, Umeå universitet och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Svensk folkkonst intar cellernas värld</h2><p>Inspirationen till den mikroskopiska Dalahästen kom för flera år sedan, när Erik Olof Wiklund betraktade den dåvarande "Världens minsta dalahäst" på ett museum i Dalarna, endast några millimeter hög. <br>– Jag minns att jag tyckte att den var lite onödigt stor för att vara världens minsta, säger Wiklund och skrattar.<br><br>När han i vintras skulle påbörja sitt masterprojekt inom sina studier i Fri konst vid <a href="~/link/7c1cc8254b9742adb0b20e11e1e77906.aspx">Konsthögskolan i Umeå</a>, hittade han idén om världens minsta dalahäst i sin anteckningsbok. <br>– Jag tänkte att nu är jag ju vid ett universitet, här måste det finnas någon som kanske känner någon som kan hjälpa till, säger han.<br><br>Efter många mejl och telefonsamtal landade hans idé slutligen hos Nils Hauff, staff scientist vid <a href="~/link/fb48be8ddb6347308d7622d64012b103.aspx">UCEM</a>, elektronmikroskopenheten vid Umeå universitet och <a href="~/link/5db0c95188864d66a069d6526fc2edda.aspx">SciLifeLab</a>. <br>– Jag hade aldrig trott att hjälpen jag behövde skulle finnas här i Umeå, det kändes för bra för att vara sant, säger Wiklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kan du se den mikroskopiska dalahästen? Världens minsta dalahäst, 7 mikrometer stor, är lika liten som en röd blodcell, eller en tiondel av ett hårstrå. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erik Olof Wiklund, Nils Hauff</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/varldens_minsta_dalahast_-_erik_olof_wiklund_2025_42.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Erik Olof Wiklund, Nils Hauff</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att tälja med en jonstråle</h2><p>– Det är inte varje dag jag får sådana förfrågningar, säger Nils Hauff, som till vardags använder elektronmikroskop för världsledande forskning om biologiska processer i celler och studier av material på nanonivå. <br> <br>För att skapa den mikroskopiska Dalahästen använde de en fokuserad jonstråle, ett verktyg som vanligtvis används för att skära bort material för att avslöja dess insida. Den fungerar ungefär som en extremt precis laserstråle, som kan avlägsna material med oerhörd noggrannhet.<br><br>– Istället för att skära bort material skulle vi nu skapa något. Det var en spännande utmaning, säger Hauff.  <br>– Jag tänkte att jag ska ta bort allt som inte är häst, skrattar han.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d37a53e1-de09-4a5a-ad1d-6340c985542d" data-contentname="Bild Nils och Erik">{}</div><p>En av de största utmaningarna var att kontrollera jonstrålen så att inte hästen blåste bort under processen. <br>– Tänk dig en otroligt kraftfull och tunn stråle, som kan bränna bort material i en hastighet som är svår att föreställa sig. Vi var tvungna att arbeta extremt noggrant, säger Hauff. <br><br>Från idé till färdig dalahäst tog det några veckor, där Wiklund och Hauff fick hitta ett gemensamt språk för vad de skulle åstadkomma. När de tillsammans rede ut termer som mikrometer, jonstråle och vad ett elektronmikroskop faktiskt är, skapade de en brygga mellan de två milsvitt skilda fälten.<br><br>– Jag tror vi båda lärt oss väldigt mycket av varandra, konstaterar Wiklund.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f3084f0926c42edb47df6bbc1d2ee8c/dalahast_050331-4513_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>För att tälja fram dalahästen ur en liten bit platina har de använt sig av en FIB-SEM (focused ion beam scanning electron microscope), en fokuserad jonstråle kombinerat med ett skanningselektronmikroskop.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">En konstnärlig detaljrikedom i mikrostorlek</h2><p>Trots sin minimala storlek på 7 mikrometer – cirka 10 gånger mindre än tjockleken av ett hårstrå – är dalahästen detaljrik och med de klassiska mönstren från traditionella, målade trähästar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="67d54651-c2c3-4771-ae40-6027af672d4f" data-contentname="Dalahäst röd">{}</div><p>– Jag är född och uppvuxen i Alfta, Hälsingland, nära gränsen till Dalarna, och har tidigare använt dalahästen återkommande i min konst. Till det här projektet är mönstret på hästen inspirerat av en dalahäst som min farfar fick av sin far när han var barn. Jag är otroligt glad över de detaljer vi kunde skapa, och tycker resultatet är över förväntan, säger Wiklund.</p><p>För honom handlar projektet om mer än avancerad teknik – det är även en dialog mellan konst och vetenskap, där samarbetet med en naturvetenskaplig forskare har gett honom nya perspektiv. På många sätt blev den lilla Dalahästen en metafor för Wiklunds egen konstnärliga resa under studietiden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fbd25a06-319c-4a9b-b5dc-e3d7818420c8" data-contentname="Bild Erik Olof">{}</div><p> – Jag har burit med mig mitt kulturarv, men jag har också behövt skala ner det, ifrågasätta det och se det i ett nytt ljus genom andras ögon och sammanhang. Genom att minimera dess storlek förstärkte jag paradoxalt nog dess betydelse och insåg att det lilla kan vara lika kraftfullt som det stora. Är det dess fysiska form som definierar hästen, eller är det berättelsen och värdet vi tillskriver den?</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">En brygga mellan konst och vetenskap</h2><p>– När vi skulle ta bilder av Dalahästen med mikroskopet fick jag verkligen se hur en konstnär tänker estetik. Vi forskare tänker inte så ofta på vad som är vackert på samma sätt som en konstnär, säger Hauff. <br><br>Den här typen av samarbete är ett exempel på hur konst och forskning kan berika varandra. Vid Umeå universitet finns en stark tradition av tvärvetenskapliga samarbeten, där konst och vetenskap nu har fått mötas för att skapa något nytt.<br>– Det här projektet visar hur forskningsinfrastruktur kan användas på oväntade sätt, säger Hauff.  <br>– Och framför allt hur roligt det kan vara när olika världar mötas, säger Wiklund.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="42bd38e6-8f35-4057-94d7-f7080a2f3355" data-contentname="Bildspel dalahäst">{}</div><p><em>Konstprojektet ingår i Erik Olof Wiklunds examensarbete på Konsthögskolan.</em> </p>/nyheter/varldens-minsta-dalahast-skapad-vid-umea-universitet_12084976//nyheter/hostan-ligger-luften--ar-fler-an-vanligt-forkylda-_12092195/Hostan ligger luften – därför är fler förkylda just nuDet hostas mycket just nu och många tycker att fler än vanligt är hemma med förkylningssymptom, men är det verkligen så och i så fall varför? Niklas Arnberg är professor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och han försöker svara på frågorna som cirkulerar på många arbetsplatser och skolor runt om i Sverige just nu. Thu, 18 Sep 2025 09:23:11 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/94a7089ab30f47f1b5e04f8d43fb4950/arnberg_niklas_6157_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid institutionen för klinisk mikrobiologi, avdelningen för virologi. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><h3>Just nu verkar många vara förkylda och hostiga, är det så och i så fall vad är det egentligen som cirkulerar?</h3><p>– Det är en kombination av flera olika virus. Vi ser mycket av de klassiska förkylningsvirusen, som rhinovirus och enterovirus, som oftast orsakar snuva, men även hosta och till och med lunginflammation. Men även influensa, parainfluensavirus, vanliga coronavirus, dock inte så mycket covid-19, samt lite RS-virus och metapneumovirus förekommer. Det är med andra ord många virus samtidigt som bidrar till att det är fler som hostar och snörvlar än vad vi vanligtvis ser vid den här tiden på året.</p><h3>Är det ovanligt att så många olika virus cirkulerar samtidigt?</h3><p>– Ja, det är faktiskt lite förvånande att det är så här många olika virus så sent på året. Vanligtvis brukar flera av dem ha minskat rejält vid den här tiden. En möjlig förklaring är vi fortfarande känner av en viss pandemieffekt. Restriktionerna under pandemin påverkade vår exponering för virus, vilket i sin tur har påverkat immuniteten i befolkningen. Det här har påverkat de epidemiologiska mönstren och vi verkar inte riktigt hittat tillbaka till balans än. Alla år ser olika ut, men sedan pandemin har vi sett ovanligt mycket rubbningar i de här mönstren.</p><h3>Kan vi göra något för att undvika alla virus?</h3><p>– Utsatta grupper i befolkning bör vaccinera sig enligt de rekommendationer som finns, men även andra kan vaccinera sig mot vissa smittämnen. Annars är det de klassiska råden att undvika stora folksamlingar, tvätta händerna ofta och de som är infektionskänsliga kan även använda munskydd.  </p><h3>Ser vi något slut på virusen som snurrar nu?</h3><p>– Det borde lugna ner sig snart, vi har normalt mindre virusaktivitet på sommaren, å andra sidan har vi inte haft någon tydlig topp av covid-19 i vinter, så det kan komma mer under sommaren. Men högst troligt borde det värsta snart vara över då det blir varmare och vi vistas mer ute. <br> </p>/nyheter/hostan-ligger-luften--ar-fler-an-vanligt-forkylda-_12092195//nyheter/dna-monster-viktig-information-vid-diagnos-for-barnleukemi-_12080856/DNA-mönster viktig information vid diagnos för barnleukemi Behandlingen av cancerformen leukemi bland barn skulle kunna göras träffsäkrare med färre biverkningar med hjälp av exaktare metoder för diagnos. En ny studie som har letts från Umeå universitet visar att studier av de så kallade metyleringsmönstren i barnets DNA kan ge en förfinad riskbedömning så att bara de barn som behöver får den intensivaste behandlingen.Thu, 22 May 2025 11:01:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b83bbf6bb89c4b4192ea2ef07bfb3ec8/sofie-degerman-5532-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i biomedicinsk laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Sjukvården har blivit väldigt mycket bättre på att rädda liv vid barnleukemi, men baksidan är svåra biverkningar. Våra resultat visar på vad som kan vara en framkomlig väg för att bättre individanpassa behandlingen efter typen av leukemi med förhoppning om bättre livskvalitet, säger professor Sofie Degerman som har lett studien med deltagande forskare från flera länder.</p><p class="quote-left">förhoppning om bättre livskvalitet</p><p>Den variant av leukemi som umeåforskarna har studerat är T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL. Behandlingen består främst av så kallad kemoterapi, att barnet får cytostatika under cirka två års tid, ibland kombinerat med transplantation av benmärg. Behandlingen är oftast effektiv; idag överlever nästan nio barn av tio som fått T-ALL. Problemet är att behandlingen ger biverkningar i form av illamående, trötthet, infektionskänslighet och håravfall. På sikt finns även risk för hjärtproblem, kognitiv nedsättning, fertilitetsproblem och att drabbas av annan cancer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förfinad riskindelning</h2><p>Risken för att få återfall varierar Inom T-ALL gruppen, men det är svårt att avgöra det med dagens metoder för diagnos. Det gör att många för säkerhets skull får mer krävande behandling och därmed riskerar fler biverkningar än de kanske skulle behöva. En slutsats i umeåforskarnas studie är att analys av DNA-metyleringsmönster vid diagnos skulle kunna bidra till en förfinad riskindelning för att avgöra vilka barn som behöver vilken behandling. Metoden identifierar även de patienter som svarar sämre med dagens behandlingar, och dessa patienter kan vara i behov av nya behandlingsstrategier.</p><p>– Metoden används redan på flera sjukhus vid diagnostik av hjärncancer, och vår studie visar att den även skulle kunna implementeras för leukemi, säger Fernanda S. Hackenhaar, Institutionen för medicinsk biovetenskap, som har bidragit till studiens bioinformatiska analys.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Cancerns fingeravtryck</h2><p>Metylering är en epigenetisk process där kemiska grupper sätts på DNA-sekvensen och påverkar vilka gener som ska uttryckas och vilka gener som ska vara avstängda. Alla har metylering i sin arvsmassa. Mönstret för metylering skiljer sig mellan olika celltyper och bidrar till att celler har olika egenskaper. Om mönstret blir fel kan det bidra till uppkomst av tumörer. Man kan säga att DNA-metyleringsmönstret är ett slags fingeravtryck som kan bidra med detaljinformation om cancerns egenskaper.</p><p>– Vi fortsätter forskningen med att undersöka möjligheten att inkludera DNA-metyleringsanalys i klinisk diagnostik för patienter med T-ALL, säger Sofie Degerman.</p><p>Den aktuella studien omfattar diagnostiska leukemiprover från 348 barn med T-cells akut lymfatisk leukemi, T-ALL, som behandlats mellan 2008 och 2020 i Norden och i Nederländerna. Forskarna har använt avancerad arrayteknologi och bioinformatik för att analysera metyleringsmönstren av cirka 850 000 DNA-metyleringspositioner i arvsmassan.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Epigenetisk plattform</h2><p>I studien har forskarna även undersökt leukemicellernas genuttryck och genetiska förändringar för att bättre förstå hur leukemier med olika metyleringsmönster kan behandlas. Detta arbete fortsätter i framtida studier med målet att ytterligare förbättra behandlingsstrategierna.</p><p>Forskarteamet har dessutom etablerat en epigenetisk plattform i Umeå i samverkan mellan Umeå Universitet och Region Västerbotten. Denna plattform underlättar DNA-metyleringsarrayanalys av både forskningsprover och diagnostiska prover, vilket stärker möjligheterna för avancerad epigenetisk forskning och klinisk diagnostik.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Blood.</p>/nyheter/dna-monster-viktig-information-vid-diagnos-for-barnleukemi-_12080856//nyheter/en-kopp-kaffe-en-dos-forskning_12091734/En kopp kaffe, en dos forskning – snart tio år med Fika efter en forskareI snart ett decennium har det populärvetenskapliga eventet Fika efter en forskare bjudit på både bulle och banbrytande forskning – serverat i ett format som lockar till nyfikenhet, frågor och samtal. Tue, 13 May 2025 10:16:46 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6746_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fika efter en forskare firar snart 10 år! Forskaren Mikael Johansson håller en föreläsning, och till höger syns Josy ter Beek som leder organisationen av arrangemanget. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Med älven som kuliss samlas nyfikna Umeåbor i hjärtat av Umeå, Väven, för att lyssna till forskare från Umeå universitet. Med en öppen populärvetenskaplig mötesplats som äger rum på lördagar under vår och höst, visar Fika efter en forskare att forskning, nyfikenhet och bulle går hand i hand.<br><br>Bakom initiativet står Medicinska fakultetens informationskommitté, med Josy ter Beek, staff scientist vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, som nuvarande ordförande. Hon beskriver engagemanget som en självklar del av forskarrollen:<br>– Samverkan är inte något vi gör vid sidan av, det är en del av jobbet. Vi har ett ansvar att berätta om den forskning vi bedriver, säger hon.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/img_8262_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Informationskommittén vid Medicinska fakulteten som leder det populärvetenskapliga arrangemanget. Från vänster till höger: Josy ter Beek, Ellen bushell, Birgitta Olofsson, Cecilia Elofsson, Olof Lagerlög, Maria Gustafson, Luca Jern. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anna Shevtsova</span></div></div><h3>Bred forskningskommunikation som engagerar</h3><p>För Josy väcktes det personliga engagemanget för forskningskommunikation under småbarnsåren, när hon mötte föräldrar som tvekade kring vaccinationer. <br>– Jag insåg att vi måste bli bättre på att prata om medicinsk forskning – på riktigt. Vi måste nå fler och göra mer. Det känns otroligt viktigt, säger hon.<br><br>Vid varje Fika efter en forskare presenterar tre forskare från olika delar av universitetet sin forskning, med fokus på medicinska områden. För publiken, ofta två fullsatta sittningar med 150 personer vardera, och online – ibland med över 100 tittare via länk – innebär det ett smörgåsbord av ämnen.<br> <br>– Vi har en enorm bredd, både pre-klinisk och klinisk forskning, säger Birgitta Olofsson, vice ordförande i informationskommittén och professor i omvårdnad. Under åren med Fika efter en forskare har publiken kunnat lära sig om allt från virus, vacciner och läkemedelsutveckling till cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och hälsa, och mycket mer. <br>–  Vi har även haft forskare som presenterat studier kring hur klimat och sociala aktiviteter påverkar hälsa, forskning relaterat till barn och samer, och hur AI kan användas inom medicin, säger Birgitta Olofsson.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6826_240224_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det är ofta fullsatt framför Kajscenen på Väven, och många som lyssnar online. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Från nervositet till nyfikenhet</h3><p>Formatet är snabbt, visuellt och personligt. Flera forskare vittnar om att det krävs viss förberedelse för att göra forskningen tillgänglig i det rappa formatet – men också att det är väl värt mödan.</p><p>– Det blev en bra diskussion med många frågor, vilket var roligt, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Institutionen för klinisk mikrobiologi. Han beskriver publiken som engagerad och kunnig – något som ger energi och motivation att kommunicera forskningen med samhället. </p><p>Fatima Pedrosa-Domellöf, professor i ögonsjukdomar vid Institutionen för klinisk vetenskap, håller med:<br>– Det är en positiv upplevelse. Det leder till eftertanke – vad gör jag, och varför? Jag fick träffa en mamma till två avlidna söner med muskeldystrofi, och det gav mig ännu starkare motivation. Min forskning blev mer verklig, berättar hon.</p><p>Flera forskare upplever det givande att möta publiken, som ofta kommer från olika bakgrunder och livserfarenheter. </p><p>– Det var verkligen inspirerande. Jag kände mig tacksam efteråt, både för publikens respons och för att få jobba med något jag älskar, säger Anna Lövgren, universitetslektor vid Institutionen för odontologi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d9c5df2987fd424596af00e5e32fe97e/fika_efter_en_forskare_6985_240224_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Efter föreläsningen ges möjlighet att ställa frågor och samtala med forskarna, här Mikael Johansson, universitetslektor och överläkare vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h3>Ett publikt uppskattat format med framtiden för sig</h3><p>Fika efter en forskare lockar många stamgäster och spontana besökare ute på lördagspromenad – några har kommit för fikat och stannar för forskningen. En återkommande besökare berättar: <br>– Det är alltid väldigt trevlig stämning. Jag gillar att föredragen är korta – då får man med sig det viktigaste. Och det är ofta en kul blandning av ämnen. <br> <br>Trots att det för arrangörerna ibland är en utmaning att få forskare att tacka ja, är responsen överväldigande alltid positiv. <br>– Fastän de kan vara skeptiska först tycker många att det varit väldigt kul att vara med. Då vi sänder det live kan alla föredrag spelas in och forskarna kan använda inspelningarna efteråt i sin egen forskningskommunikation, berättar Josy ter Beek. </p><p>Tio år in i denna tradition blickar arrangörerna framåt. Idén - som föddes ur ett behov av att skapa en forskningsdag som verkligen nådde ut – är nu verkligen här för att stanna. <br>– I stället för att låta folk komma till oss på universitetet, valde vi att gå till dem, säger Josy ter Beek.  <br>– De korta föredragen väcker nyfikenhet och leder till frågor – precis som vi vill ha det, säger hon.<br><br>För forskare som ännu inte deltagit är budskapet tydligt: det här är en chans att öva sin forskningskommunikation, möta en vetgirig publik och samtidigt bidra till ökat förtroende för vetenskapen.</p><p>Eller som Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi vid Kemiska institutionen, uttrycker det: <br>– Ta chansen att berätta om er forskning på ett avslappnat sätt inför en intresserad publik. Det är både trevligt och givande.</p>/nyheter/en-kopp-kaffe-en-dos-forskning_12091734//nyheter/upptackt-oppnar-for-nytt-satt-att-behandla-klamydia_12091019/Upptäckt öppnar för nya antibiotika mot klamydiaForskare vid Umeå universitet och Michigan State University i USA har upptäckt en typ av molekyler som kan döda klamydiabakterier men skona bakterier som är viktiga för hälsan. Den nya upptäckten öppnar för att forska kring att ta fram nya antibiotika med effekt mot klamydia som är världens vanligaste bakteriella sexuellt överförbara sjukdom med 130 miljoner fall om året i världen.Thu, 18 Sep 2025 09:23:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/barbara-magnus-aakriti-6164-250416-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Ölander, Barbara Sixt och Aakriti Singh i klamydiaforskargruppen i labbet. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Ingen ska behöva leva med klamydia. Men problemet är att de behandlingar vi har idag inte kan skilja på farliga och snälla bakterier. Ett växande problem är också att fler bakterier blir resistenta mot dagens antibiotika, säger studiens huvudförfattare Barbara Sixt, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Bakterien som orsakar klamydia, <em>Chlamydia trachomatis</em>, har väldigt speciella egenskaper. Precis som virus invaderar den celler i kroppen som den sedan omformar så att den ger bakterien ett hem där den kan växa och föröka sig.</p><p>– Vi tänkte att det gäller att hitta ett sätt att överlista bakteriens livsstil genom att störa dess speciella egenskaper och dess interaktioner med mänskliga celler, säger studiens försteförfattare Magnus Ölander, tidigare postdoktor vid Umeå universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/human_cell_infected_with_chlamydia_janas2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikroskopbild med mänsklig cell i grått som infekteras av Chlamydia trachomatis. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Lana Jachmann</span></p></div></div><p>Forskarna sökte igenom stora samlingar av kemiska molekyler för att hitta molekyler som kan utrota klamydiabakteriens tillväxt i mänskliga celler i laboratorieodlingar. Drygt 60 möjliga anti-klamydiamolekyler identifierades. Det gällde att hitta molekyler som selektivt kunde döda just klamydiabakterien men samtidigt vara oskadlig för mänskliga celler och mot nyttiga bakterier som kroppen behöver.</p><p>Efter ytterligare förfinade studier kunde forskarna identifiera en särskilt potent molekyl. Molekylen ifråga visade sig kunna hämma bakteriens förmåga att producera fettsyror som är nödvändiga för bakteriens tillväxt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/769b6dde828f44409c7ec2b909c26361/sixt_barbara_8902_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det är fortfarande en lång väg innan vi har en ny behandling, men det här fyndet kan visa sig väldigt betydelsefullt för att få fram nya antibiotika som både är effektiva men samtidigt skonsamma mot kroppen, säger Barbara Sixt.</p><p class="quote-left">lång väg innan ny behandling</p><p>Forskningen är genomförd i samarbete med André Mateus och Björn Schröder vid Umeå universitet och Jeremy Lohman vid Michigan State University i USA.</p><p>Klamydia ger ofta milda symtom men kan om den inte behandlas ge långsiktiga skador på fortplantningsorganen, särskilt hos kvinnor. Det kan handla om kronisk smärta, infertilitet och konsekvenser för graviditet och förlossning. Obehandlad klamydia riskerar även att bidra till uppkomsten av cancer i livmoderhals och äggstockar. Årligen diagnosticeras cirka 25 000 personer i Sverige med klamydia, i hela världen 130 miljoner.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Biology.</p>/nyheter/upptackt-oppnar-for-nytt-satt-att-behandla-klamydia_12091019//nyheter/kombinerade-tekniker-okar-traffsakerhet-vid-spridd-andtarmscancer_12091041/Kombinerade tekniker ökar träffsäkerhet vid spridd ändtarmscancerDet går att förbättra diagnosen vid ändtarmscancer, visar ny avhandling. Genom att kombinera två avancerade avbildningstekniker, FDG-PET och MRT, ökar precisionen i att bedöma spridningen av cancer till lymfkörtlarna. Detta är avgörande för att optimera behandlingen.Wed, 07 May 2025 12:37:23 +0200<p>– Den största vinsten med att kombinera metoderna är att man minskar antalet falskt negativa lymfkörtlar och därmed bättre kan koncentrera insatsen, säger Miriam Rutegård, doktorand vid Umeå universitet.</p><p> För att kunna ge bästa möjliga behandling till patienter med ändtarmscancer är det viktigt att noggrant kartlägga hur cancern har spridit sig till lymfkörtlarna. I sin avhandling vid Institutionen för diagnostik och intervention vid Umeå universitet har Miriam Rutegård studerat en ny metod som använder en radioaktiv sockeranalog tillsammans med magnetresonanstomografi (FDG-PET/MRT) för att ge en detaljerad bild av både metabolism och anatomi.</p><p>I en studie deltog 65 patienter från Region Västerbotten. De undersöktes med både PET/MRT och PET/DT, det vill säga datortomografi, samt MRT av operationspreparatet. Genom att matcha bilder från dessa tekniker med mikroskopiska analyser kunde forskargruppen utvärdera hur väl de nuvarande kriterierna för lymfkörtelspridning stämmer.</p><p>Studien visade att den nya metoden kunde identifiera 47 procent av de lymfkörtelstrukturer som påträffades med MRT. Av dessa var 25 procent maligna, av vilka 43 procent i sin tur visade sig vara tumördepositioner eller kärlinväxt. Den starkaste individuella indikatorn för malignitet var körtelstorlek över fem millimeter och heterogen signal. Dessutom minskade antalet falskt negativa bedömningar av lymfkörtelspridning med PET/MRT jämfört med enbart MRT.</p><p>Slutsatsen är att den nya metoden visar lovande resultat för att kunna öka träffsäkerheten i bedömningarna, vilket i sin tur kan leda till bättre behandlingsresultat och ökad överlevnad för patienter med ändtarmscancer.</p>/nyheter/kombinerade-tekniker-okar-traffsakerhet-vid-spridd-andtarmscancer_12091041//nyheter/umea-universitet-klart-for-europasamarbete-_12090356/Umeå universitet klart för europasamarbete Den 1 maj blev det klart att Umeå universitet blir medlem i en europeisk allians där nio europeiska universitet ingår. Universiteten i alliansen är ungefär lika stora, alla är utpräglade campusuniversitet och samarbetar med universitetssjukhus, precis som Umeå universitet. Samtliga universitet finns också i städer med liknande geografiska förutsättningar som Umeås.Mon, 12 May 2025 06:43:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/2025_ec2u_map_-_right_colours_16_9.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Europakarta som visar deltagande länder i alliansen EC2U.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>EC2U</span></div></div><p>Alliansen förkortas <em>EC2U</em> och heter <em>European Campus of City-Universities</em> och omfattar samarbete inom utbildning, forskning och innovation samt campusutveckling och olika studentaktiviteter. Samarbetet inom alliansen har bland annat fokus på studentmobilitet och att stärka europeisk högre utbildning och forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/norberg_cath_rine9050_230112_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Tillsammans inom EC2U kommer vi kunna möjliggöra fler spännande utbyten för studenter, och bidra till nya forskningssamarbeten inom en rad områden. Den här typen av långsiktiga europeiska samarbeten ger också en möjlighet att både stärka och förenkla att ta tillvara internationella inslag i såväl utbildning som forskning, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning vid Umeå universitet.</p><h3>Allians både för akademin och samhället</h3><p>Alliansen EC2U arbetar också med fyra av FN:s globala mål – <em>God hälsa och välbefinnande</em>, <em>God utbildning för alla</em>, <em>Hållbara städer och samhällen</em> samt <em>Fredliga och inkluderande samhällen</em> – inom såväl utbildning som forskning. Det finns i dag nystartade masterutbildningar inom dessa områden som inkluderar ungefär 80 studenter från de olika universiteten inom alliansen.</p><p>Ett lärosäte är ju lika mycket akademi som en viktig samhällsaktör. För att ta tillvara det perspektivet ska varje universitet i alliansen knyta ett antal lokala och regionala partners till sig. Universitetets studentkårer är förstås självklara partners för Umeå universitet. Utöver dessa är Umeå kommun, Region Västerbotten, Folkuniversitetet i Umeå, Västerbottens Handelskammare och IKSU också viktiga.</p><p>Umeå universitets deltagande i samarbetsalliansen innebär också en möjlighet att påverka det europeiska utbildnings- och forskningslandskapet och arbeta för att akademiska värden tillvaratas.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/32a7b0b802114a29b1dde5a877e71f69/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><strong>Foto: Mattias </strong>Pettersson</span></div></div><p>– I tider av mycket oro och kriser både i världen och i Europas direkta närområde är det extra viktigt med samarbeten mellan lärosäten och att vi kan stärka och ta stöd av varandra, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet. </p>/nyheter/umea-universitet-klart-for-europasamarbete-_12090356//nyheter/rektor-tora-holmberg-installeras-vid-varpromotionen-_12087725/Rektor Tora Holmberg installeras vid Vårpromotionen Ceremoni för excellenta och meriterade lärare, högtidsceremoni för nya doktorer och jubeldoktorer, bankett och installation av nya rektorn Tora Holmberg. Det vankas Vårpromotion vid Umeå universitet.Wed, 30 Apr 2025 11:25:50 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/varpromotionen-gruppbild_2024_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Detta är en bild från förra årets Vårpromotion vid Umeå universitet. På scenen under högtidsceremonin sitter nya doktorer och jubeldoktorer som ska promoveras. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Torsdag den 15 maj äger ceremonin för universitetets excellenta och meriterade lärare rum. Det är ett tillfälle för att fira och uppmärksammar de som blivit utnämnda från hösten 2023 till och med hösten 2024, sammanlagt 34 lärare deltar. Under ceremonin kommer varje lärare att få en märkesnål och ett tack av representant från universitetsledningen, studenterna och lärarkollegiet. </p><p>– Lärarna är en av grundbultarna för universitetets verksamhet. Därför känns det fint att uppmärksamma dem i samband med ett av universitetets högtidligaste tillfällen. Vi hoppas på en god uppslutning, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet, tillika den som representerar Umeå universitet vid ceremonin.</p><p>Ceremonin för excellenta och meriterade lärare hålls i Ljusgården i Lärarutbildningshuset klockan 12.30-13.15. Alla intresserade är välkomna.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Uppmärksammar forskare</h2><p>Lördag den 17 maj är det dags för Vårpromotionens högtidsceremoni i Aula Nordica i Universum på Campus Umeå. Då uppmärksammas forskare vid Umeå universitet. Under årets högtid promoveras 86 doktorer och 18 jubeldoktorer, 7 av jubeldoktorerna är på plats, resten promoveras absens (i sin frånvaro). Jubeldoktorer är personer som tog sin doktorsexamen för 50 år sedan. </p><p>Under ceremonin delas doktorsinsignierna ut, det vill säga doktorshatt eller lagerkrans, ring och diplom. </p><p>– Vi är så stolta över bredden av samhällsviktig och nyskapande forskning som bedrivs vid Umeå universitet. Detta är verkligen något att uppmärksamma och fira, säger Peter Sköld, ceremonimästare vid Umeå universitet. </p><p><a title="Insignierna" href="~/link/ef4d8e70d6ab45a990e4807e005107dc.aspx">Läs mer om historien bakom doktorsinsignierna.</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ny rektor installeras</h2><p>De akademiska högtiderna är väldigt traditionsbärande. En tradition som dock inte sker varje högtid är en rektorsinstallation – men i år är det dags. Den 1 april påbörjade Tora Holmberg sin rektorstjänst vid Umeå universitet. Under Vårpromotionen kommer den förra rektorn, Hans Adolfsson, att placera rektorskedjan i guld kring hennes hals. Kedjan är ett tecken på ämbetets värdighet. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/77f6e502362f4c5bac60b6b73b9bcdc3/holmberg-tora-5543-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg ny rektor vid Umeå universitet sedan 1 april. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Det känns fint att få ikläda mig den mäktiga rektorskedjan.</p><p>Tora Holmberg blir därmed den nionde rektorn som installeras under universitetets 60-åriga historia. </p><p>– Det känns fint att få ikläda mig den mäktiga rektorskedjan och bli delaktig i en av universitetets viktigaste högtider. Jag har ännu bara haft en kort tid av att lära känna Umeå universitet. Denna ceremoniella akt blir ett viktigt steg i rollen som rektor, säger Tora Holmberg.   </p><p>Högtidsceremonin äger rum i Aula Nordica i Universum vid Umeå universitet lördag den 17 maj klockan 16.00. Hela ceremonin är öppen för allmänheten, och pågår i 1,5–2 timmar. Det är möjligt att se en direktsändning av ceremonin på webben. Därefter blir det bankett för inbjudna gäster.  </p><p><a title="Live.91��ý��" href="/live">Se livesändningen på 91��ý��/live. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="cbe887ce-7c3f-4953-becd-fb091664eb4e" data-contentname="Fakta rektorskedjan">{}</div>/nyheter/rektor-tora-holmberg-installeras-vid-varpromotionen-_12087725//nyheter/forskningsinfrastruktur-avgorande-for-fois-forskning_12085531/Forskningsinfrastruktur vid Umeå universitet avgörande för FOI:s forskning om strålningsskadorTotalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bedriver forskning inom försvar och säkerhet till stöd för nationellt försvar, inklusive utvecklande av nya metoder för att upptäcka och skydda mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Joniserande strålning skadar celler och vävnader, vilket kan leda till kroniska sjukdomar som cancer och fibros. För att få en bättre förståelse för denna process vände sig FOI till Swedish Metabolomics Centre, SMC, för hjälp. Wed, 28 May 2025 16:05:27 +0200<p><em>Texten publicerades ursprungligen på <a href="https://www.scilifelab.se/news/user-case-scilifelab-essential-for-fois-research-on-investigating-radiation-induced-damage/">scilifelab.se</a></em></p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/umu3000x15003.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, Umeå universitet, SLU och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Wallerstedt</span></div></div><p class="quote-center">På SMC är de experter på att hitta det du inte ens vet att du letar efter</p><p>– Vi upptäckte att när celler utsätts för strålning, trots att de inte nödvändigtvis dör, så förändras de och börjar utsöndra olika ämnen i den omgivande cellkulturen, vilket vi kallar 'conditioned media',” säger Pernilla Lindén, forskare vid FOI:s avdelning för kemiska ämnen.<br><br>När friska, oexponerade celler utsattes för denna 'conditioned media' började de visa symptom på strålskador, trots att de aldrig utsatts för strålningen. <br>– Detta tyder på att något utsöndras från de strålade cellerna, något som kan orsaka allvarliga systemeffekter i kroppen, men som också kan användas som en potentiell markör för strålningsexponering, förklarar Lindén.<br><br>Vid FOI har man möjlighet att mäta riktade metaboliter – kända molekyler som kan upptäckas och kvantifieras – men FOI saknar de avancerade verktygen för att upptäcka och identifiera stora uppsättningar av metaboliter. Lindén kontaktade Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, SMC, vid Umeå universitet, SLU och SciLifeLab.<br> <br>På SMC görs mätningar av metaboliter med hjälp av masspektrometri – en teknik som gör det möjligt för forskare att upptäcka molekyler i biologiska prover. Till skillnad från riktade metoder kan SMC:s oriktade metod identifiera och kvantifiera ett stort antal metaboliter, inklusive de som inte initialt var förväntade.  <br>– På SMC är de experter på att hitta det du inte ens vet att du letar efter, säger Lindén. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/swedish_metabolomics_centre_5129_121204_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det avancerade instrumentet som användes vid mätningarna. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att hitta det osynliga </h2><p>Tillsammans designade forskarna vid FOI och SMC experiment för att hitta vad de strålade cellerna utsöndrade i sin omgivning. <br>– Utmaningen med metabolomik, mätningen av metabolier, är att det inte är en metod som mäter allt. Det är inte som CSI, man kan inte stoppar in ett prov i en maskin och få ett klart svar på okända ämnen, säger Annika Johansson. Med metabolomik krävs mycket manuellt arbete, och forskarna måste säkerställa att de inte överväldigas med data.<br><br>– Nyckeln är att förstå vad som verkligen är viktigt. Vårt mål är alltid att leverera insikter som driver forskningen framåt. I det här fallet ville vi hjälpa FOI att förstå vad som hände i cellerna och det omgivande mediet, säger Johansson. För att få ut mesta möjliga av datan, diskuterade teamen noggrant vilka prover som skulle tas med och hur experimenten skulle planeras. <br><br>Experimentet var framgångsrikt, och medan de exakta ämnena bakom effekterna fortfarande undersöks, avslöjade resultaten biologiska vägar som stämde överens med strålningens respons – lovande ledtrådar för framtida studier. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/995670c4ffde43d9a4f714140a6e1b53/annika_johansson_mikael_wallerstedt.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Johansson, forskningssamordnare och Head of Unit vid Swedish Metabolomics Centre, Umeå universitet, SLU och SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Wallerstedt</span></div></div><p id="info1" class="quote-center" data-magellan-target="info1">Det långsiktiga målet är att utveckla en icke-invasiv metod för att snabbt avgöra om en person har blivit skadad av strålning eller kemiska ämnen</p><p>Samarbetet har nu utvidgats för att utveckla metoder för att identifiera luftburna spårämnen av strålnings- och kemikalieexponering, såsom industriella, toxiska kemikalier och nervgaser. Den här gången hjälper SMC till att analysera metaboliter som kan detekteras i både plasma- och andningsprover – återigen för att upptäcka tidiga biokemiska signaler på exponering. <br><br>– Det långsiktiga målet är att utveckla en icke-invasiv metod för att snabbt avgöra om en person har blivit skadad av strålning eller kemiska ämnen, och vilken typ av medicinsk vård de kan behöva, säger Lindén. <br><br>Kritiska för projektets framgång var SMC:s omfattande interna bibliotek med kända metaboliter och lipider, dess specialiserade mjukvara för att tolka komplexa data, samt den praktiska utbildning som FOI:s team fick för att kunna analysera rådatan själva.  <br>– Vi behövde också Annika hjälp för att välja vilka prover vi skulle ta med i analysen för att kunna besvara de frågor vi hade, säger Lindén.<br><br>Från första kontakt till färdig analys tog projektet bara några månader, vilket Johansson tillskriver den starka kommunikationen och den tydliga experimentdesignen.  <br>– Det är spännande att se hur tillgången till rätt infrastruktur och expertis verkligen kan hjälpa till med ett så viktigt ändamål, avslutar Johansson.</p>/nyheter/forskningsinfrastruktur-avgorande-for-fois-forskning_12085531//nyheter/okad-delaktighet-i-beslut-fordel-i-socialpsykiatrisk-vard_12084936/Fördelar med ökad delaktighet i beslut inom socialpsykiatrisk vård Delat beslutsfattande är en metod som rekommenderas inom psykiatrisk vård, men den är trots det sällan införd i praktiken. I en ny avhandling vid Umeå universitet visas på en väg framåt, hur metoden kan implementeras och vilka fördelar det ger för både personal och brukareMon, 05 May 2025 11:23:05 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/275eafcd191c49c18b97158dfe709eec/maria_maria_20256600_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Maria Bendtsen Kronkvist. doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap,</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Att genomföra förändringar och implementera nya arbetssätt kan vara mödosamt i alla verksamheter. Men här handlar det om förändringar som man egentligen vet är det rätta och efterfrågade av dem som är i behov av förändringarna, säger Maria Bendtsen Kronkvist, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">förändringar som man vet är det rätta och efterfrågade</p><p>I sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap belyser Maria Bendtsen Kronkvist förutsättningarna för delaktighet i beslutsprocesser i vården, både utifrån personalens och brukarnas perspektiv. Inom socialpsykiatrin, ett område som omfattar stöd, vård och service till personer med psykisk ohälsa, råder det brist på forskningsbaserad kunskap, särskilt kring delaktighet i vårdbeslut. Avhandlingen består av tre kvalitativa studier, med särskilt fokus på metoden delat beslutsfattande, DBF, och implementering inom hem för vård och boende, HVB.</p><p>I studierna framgår att brukarnas delaktighet i beslut som rör deras vård idag långt ifrån är självklar. Ibland tycks det vara slumpen som styr möjligheten till inflytande, det kan exempelvis handla om vilken kontaktperson brukaren får. Dagens delaktighet kan ibland handla om att bara skriva under ett planeringsdokument som redan är färdigplanerat.</p><p>Resultaten visade på att de professionella som fick gå igenom en utbildning i delat beslutsfattande, DBF, fick ökad förståelse och kunskap för hur man skulle kunna arbeta med delaktighet i praktiken med brukare som de mötte i sitt arbete. Men, detta innebar också att de behövde ändra delar av sin yrkesroll. Annars skulle delaktigheten inte bli verklighet.</p><p>I avhandlingen lyfts också fram positiva effekter vid införandet av DBF i verksamheten. När brukare, personal och chefer vid ett HVB fick gemensam utbildning i DBF, påverkades både beslutsfattande och vårdatmosfär i en positiv riktning.</p><p>– Verklig delaktighet kräver mer än enbart utbildning. Det kräver även engagemang från ledningen, strukturella förändringar och tillgång till stödverktyg, säger Maria Bendtsen Kronkvist.</p><p>Avhandlingens avslutande ord citerar psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren:<br>”Det är inte svårt – bara jobbigt. Vi vet ju vad som ska göras – nu ska vi bara göra det också.”</p><p><em>Maria Bendtsen Kronkvist har kombinerat doktorandstudierna med att vara verksamhetschef och föreståndare för ett Särskilt boende och HVB inom Nytida.</em></p>/nyheter/okad-delaktighet-i-beslut-fordel-i-socialpsykiatrisk-vard_12084936//nyheter/koll-pa-fem-riskfaktorer-nyckel-till-langre-liv_12084895/Koll på fem riskfaktorer ger nyckel till längre livDen som ser till att undvika fem klassiska riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom lever i genomsnitt upp till 15 år längre än den som inte ändrat sin livsföring. Det visar en ny global studie där forskare från bland annat Umeå universitet har medverkat. De fem riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och viktproblem.Thu, 24 Apr 2025 09:34:40 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/stefan_soderberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Umeå universitet</span></p></div></div><p>– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">det lönar sig att hålla koll</p><p>Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre, verkar kanske inte i sig så överraskande. Däremot är det med denna studie nu för första gången klarlagt exakt hur stor skillnaden verkligen är – och det handlar om en rejäl skillnad.</p><p>Studien visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som hade alla fem riskfaktorerna. Motsvarande siffra för män var 11,8 år längre liv jämfört med män med alla riskfaktorerna vid 50 år. Den längre livslängden för personer utan riskfaktorerna berodde främst på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Men även efter att de hade insjuknat fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.</p><p>De fem klassiska riskfaktorerna, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt/fetma alternativt undervikt, orsakar ungefär hälften av alla fall av hjärtkärlsjukdom i världen.</p><p>Studien visar också att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärtkärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar. Av alla fem riskfaktorer visade det sig att blodtrycket var den allra främsta faktorn till ett längre liv.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/31f58b28283c432d8370607262c50869/mattias_brunstrom.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p>– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av studiens författare.</p><p>I den aktuella studien har data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor analyserats från 39 länder. Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie NSHDS med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.</p>/nyheter/koll-pa-fem-riskfaktorer-nyckel-till-langre-liv_12084895//nyheter/piprokande-man-far-oftare-cancer-i-struphuvudet_12080317/Piprökande män får oftare cancer i struphuvudetCancer i struphuvudet är en cancerform som drabbar betydligt fler män än kvinnor, i vissa åldersgrupper tio gånger fler. Detta trots att rökning idag är ungefär lika vanligt bland män och kvinnor. Det visar en ny studie från Umeå universitet. Forskarna tror att en förklaring är att männen oftare röker pipa. En annan förklaring kan vara att männen oftare har utsatts för cancerframkallande ämnen som asbest i arbetet. Tue, 22 Apr 2025 16:56:07 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/0f7ac50592094b159038e638b15d2a17/bengt_jarvholm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bengt Järvholm, professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p></div></div><p>– Det är absolut ingen bra idé att istället gå över till cigaretter, då går man ur askan rakt in i elden och ökar risken för lungcancer. Att sluta röka helt är det enda som verkligen fungerar, även om det tar tid innan risken för olika cancerformer är nere på icke-rökares nivå, säger professor Bengt Järvholm vid Umeå universitet som har lett studien.</p><p class="quote-left">ur askan rakt in i elden</p><p>Cancer i struphuvudet är en relativt ovanlig form av cancer som varje år drabbar cirka 180 svenskar. Cirka 60 personer i Sverige dör varje år på grund av struphuvudscancer. Fyra av fem drabbade är män. Sjukdomen drabbar främst äldre, och ju högre upp i åldrarna, desto snedare är könsfördelningen. I åldern 50–74 år drabbas tre till fyra gånger så många män som kvinnor, i åldern 80–84 år är det tio gånger vanligare bland män än bland kvinnor. Trots att ungefär lika stor andel kvinnor och män som idag är i åldern 50–80 är eller tidigare har varit rökare, är fortfarande cancer i struphuvudet mycket vanligare bland män.</p><p>Tobaksrökning anses vara en av de viktigaste orsakerna till denna cancerform som främst drabbar äldre. På 1960-talet rökte nästan hälften av männen, medan kvinnorna rökte betydligt mindre. Särskilt gällde det i högre åldrar. Som exempel rökte 1963 nästan varannan man i åldern 50–69 år dagligen, medan bara drygt var tionde kvinna i samma ålder då rökte. Sedan skedde en utjämning, så att nu är det ungefär lika stor andel män som kvinnor som varit eller är rökare i alla åldersgrupper. Idag röker cirka fem procent bland både män och kvinnor.</p><p>Tidigare studier har visat att risken att drabbas av denna typ av cancer minskar snabbt efter man slutar att röka. Ett WHO-organ angav att risken tio år efter man slutat röka skulle vara densamma som för en icke-rökare. Den nya svenska analysen tyder på att risken inte alls minskar lika snabbt, särskilt bland äldre.</p><p>– Även om det tycks ta längre tid än man tidigare trott att minska risken för olika cancerformer, är det alltid klokt att sluta röka så snart som möjligt. Helst ska man förstås aldrig börja, säger Bengt Järvholm.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tjärämnen bildas</h2><p>Umeåforskarna har studerat förekomsten av cancer i struphuvudet bland svenska män och kvinnor under perioden 1970–2021 utifrån data i det svenska cancerregistret och använt olika källor för att uppskatta hur rökvanorna har förändrats över tid bland män och kvinnor.</p><p>En av de möjliga förklaringar som forskarna lyfter fram till de stora skillnaderna mellan män och kvinnor, är att piprökning är betydligt vanligare bland män. Vid piprökning finns inget filter som tar bort stora partiklar och det sker en kraftig bildning av tjärämnen vid förbränningen av tobak i pipan. Vissa är tjärämnen är cancerframkallande. Tobaksrök innehåller många olika ämnen och sammansättning och halt i röken kan variera beroende på om man röker cigaretter, pipa, vattenpipa, typen av tobak, filter och tillsatser till tobaken.</p><p>Utöver forskare vid Umeå universitet, har forskare i Göteborg och Rotterdam bidragit. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.</p>/nyheter/piprokande-man-far-oftare-cancer-i-struphuvudet_12080317//nyheter/antalet-ansokningar-stiger--fjarde-mest-sokta-universitetet_12081840/Antalet ansökningar stiger – fjärde mest sökta universitetetDet ökade söktrycket som Umeå universitet upplevt de senaste åren håller i sig. Universitetet fick 5,2 procent fler sökande än vid förra årets höstintag vilket placerar Umeå universitet i toppskiktet, sett till ökningen av ansökningar, bland de stora universiteten i landet. Totalt i hela landet är ökningen av antalet ansökningar 1,4 procent. Thu, 17 Apr 2025 07:52:20 +0200<p>I siffror handlar det om 75 780 ansökningar till Umeå universitet när ansökningen stängde vid midnatt, men hur många av dessa som sedan verkligen antas eller kommer att påbörja utbildningen återstår att se. Umeå universitet har därmed i vår fler sökande än Lunds universitet, även om det endast skiljer drygt 400 ansökningar, och sett till antal ansökningar är Umeå universitet nu på en fjärde plats i landet efter Stockholm, Göteborg och Uppsala.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>–  Det handlar till sist om hur många som faktiskt väljer Umeå universitet av alla som har ansökt, men söktrycket ger ändå en fingervisning om den stora betydelse universitetet i dag har för hela landet. Och vi är mer än redo att ta emot alla som till slut väljer att börja studera vid Umeå universitet! Samtliga medarbetare på universitetet anstränger sig verkligen till det yttersta varje dag för att våra studenter ska klara av studierna och ha en positiv studietid, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet. </p><h3>Fler vill bli ingenjörer</h3><p>Mest sökta programmet är läkarprogrammet följt av vårdadministrativa programmet. Läkarprogrammet har ökat något medan vårdadministrativa programmet ändå har tappat jämfört med förra året.</p><p>Antalet förstahandssökande till civilingenjörsprogrammen som grupp ökar med cirka tolv procent jämfört med ifjol. Högskoleingenjörsprogrammen som grupp ökar också, då med cirka nio procent. Tekniskt-naturvetenskapligt basår har fått en nästan 30-procentig ökning jämfört med ifjol, från 232 till 298 förstahandssökande. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/346f06787c9740c982ea960558cd74c0/schedin_staffan_2489_190228_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Staffan Schedin, utbildningsledare vid Kansliet för teknik och naturvetenskap vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Vi är väldigt glada över att vi kan se ett ökat antal förstahandssökningar till våra ingenjörsutbildningar och även till basåret inför hösten 2025. Det ligger också i linje med STEM-satsningen (STEM står för Science, Technology, Enginering and Mathematics) som har lyfts av många beslutsfattare. För att Sverige ska fortsätta att utvecklas inom ingenjörsområdet behöver fler studera naturvetenskap, teknik och matematik, säger Staffan Schedin, utbildningsledare vid Kansliet för teknik och naturvetenskap vid Umeå universitet.</p><p>Lärarprogrammen som grupp ökar också, särskilt har speciallärarprogrammet fått en rejäl ökning av antalet ansökningar i år. Grundlärare ökar medan ämneslärarprogrammen som grupp ligger kvar som i fjol.  </p><p>Samtliga sökande till Umeå universitet får sina antagningsbesked den 10 juli. </p>/nyheter/antalet-ansokningar-stiger--fjarde-mest-sokta-universitetet_12081840//nyheter/modigs-pris-till-forskare-om-kol-och-hornhinnor_12081381/Modigs pris till forskare om KOL och hornhinnorAnne Lindberg och Berit Byström blir mottagare av Margareta och Eric Modigs pris till välmeriterade forskare. De forskar om lungsjukdomen KOL respektive om sjukdomar i och transplantation av ögats hornhinna.Wed, 16 Apr 2025 11:51:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/lindberg_anna_0063_210611_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>Professor Anne Lindberg har genom sitt arbete som överläkare och genom sin forskning med inriktning på kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, kunnat ge nydanande information om sjukdomsutveckling, riskfaktorer och mekanismer bakom lungfunktionsförlust och därmed även försämrad hjärtkärlsjukdom.</p><p>I motiveringen från Kungliga Skytteanska samfundets styrelse framgår att Anne genom sitt banbrytande arbete bidragit med avgörande insatser för förståelsen rörande KOL. Ett arbete som inte bara har bidragit med ökad medicinsk kunskap utan även haft direkt klinisk betydelse för patienter med sjukdomen.</p><p>– Jag ber att få tacka för ett mycket trevligt besked och ser fram emot att delta vid årshögtiden, säger Anne Lindberg.</p><p>Berit Byström, överläkare och docent i oftalmologi vid Umeå universitet, är en nationellt framstående hornhinnetransplantatör vars forskning kombinerar klinisk expertis med genetiska och molekylärbiologiska metoder. Hennes arbete har bland annat lett till upptäckten av en mutation som orsakar ERED, en ärftlig hornhinnesjukdom som kan leda till blindhet. Fynden har fått internationell uppmärksamhet och har stor potential för framtida behandlingar. Berit är också skapare av Hornhinnebanken i Umeå.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/87b4a063c34e4dbcab9de857b8a4328f/berit_bystrom1_221020_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Berit Byström, överläkare vid Norrlands universitetssjukhus och docent i oftalmiatrik vid institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>I motiveringen framgår att Berit med sin unika förmåga att förena banbrytande forskning med kliniskt arbete, bidrar till ökad förståelse av hornhinnans sjukdomar och också förbättrar behandlingsmöjligheterna för patienter.</p><p>– Fantastiskt, vilken otroligt trevlig present. Jag är både hedrad, tacksam och rörd, säger Berit Byström.</p><p>Styrelsen fattade besluten enhälligt.</p><p>Priset delas ut till välmeriterad forskare eller organisation verksam inom den medicinska fakulteten vid Umeå Universitet, företrädelsevis inom ögats, hjärtats eller lungans område. Prissumman om vardera 200 000 kronor delas ut vid Skytteanska samfundets årshögtid i maj respektive Umeå universitets årshögtid i oktober.</p><p>Kungliga Skytteanska samfundet är ett unikt och fristående nätverk för vetenskap och kultur som belyser angelägna frågor från ett nordligt perspektiv. Samfundet bildades 1957 och är en av de 18 kungliga akademierna i Sverige. Dess uppgift är att stödja och uppmärksamma Norrlands kulturella och vetenskapliga utveckling. Samfundet är en fristående stiftelse som samlar ledamöter från samtliga norrländska universitet och högskolor, museer och kulturella inrättningar samt kulturutövare och samhället i övrigt.</p>/nyheter/modigs-pris-till-forskare-om-kol-och-hornhinnor_12081381//nyheter/nya-celler-i-bindvav-oppnar-mot-cancer-i-bukspottskorteln_12081322/Nya celler i bindväv öppnar för strategi mot cancer i bukspottskörtelnForskare vid Umeå universitet har upptäckt en tidigare okänd typ av bindvävsceller som omger cancercellerna vid tumörer i bukspottskörteln. De nyupptäckta cellerna motverkar tumörutvecklingen och kan därför vara ett mål för forskning kring nya behandlingar av bukspottskörtelcancer som är en av de dödligaste cancerformerna.Wed, 04 Jun 2025 11:04:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6aa55b56ab174105bf484c1efe1ea4ea/ohlund_daniel_9798_210421_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Öhlund har lett studien.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Vi är ännu långt ifrån någon botande behandling, men detta kan visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning, säger Daniel Öhlund, docent vid Umeå universitet och som har lett den aktuella studien.</p><p class="quote-left">visa på en framkomlig väg för fortsatt forskning</p><p>Cancer i bukspottskörteln, pankreas, är av de cancerformer som har sämst prognos för överlevnad. Det beror dels på att den ofta upptäcks sent, dels på att den svarar dåligt på traditionella behandlingar med cytostatika.</p><p>Forskare vid Umeå universitet har undersökt de bindvävsceller som omger cancercellerna vid bukspottskörtelcancer. Dessa celler, som kallas cancerassocierade fibroblaster – CAF, spelar en viktig roll i hur cancern utvecklas. Flera typer av CAF stimulerar cancercellernas tillväxt och bidrar till att cancercellerna är motståndskraftiga mot nuvarande behandlingar med cytostatika. De gör därmed cancern aggressivare och svårare att behandla.</p><p>Det som umeåforskarna nu har funnit är en annan och tidigare okänd undergrupp av CAF som har motsatta egenskaper. Denna grupp bindvävsceller kan istället hålla tillbaka cancern och öppna för att kroppens egna immunceller ska kunna angripa cancercellerna. Den nyupptäckta gruppen, kallad ifCAF – interferonrespons cancerassocierade fibroblaster, är dock i minoritet bland olika CAF runt cancercellerna.</p><p>– Den öppning vi ser är om man skulle kunna stimulera bildandet av denna nyupptäckta och snällare typ av bindvävsceller runt cancercellerna, och då på bekostnad av de andra typerna av bindvävsceller som gör cancern aggressiv, säger Daniel Öhlund.</p><p>Forskarna vid Umeå universitet går nu vidare med att studera potentiella läkemedelssubstanser som kan främja bildandet av ifCAF-celler så att de ökar i antal och därmed bromsar sjukdomsutvecklingen. Om det lyckas skulle det kunna bli ett mål för utveckling av framtida läkemedel.</p><p>Cirka 1300 svenskar per år får diagnosen cancer i bukspottskörteln.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cancer Research.</p>/nyheter/nya-celler-i-bindvav-oppnar-mot-cancer-i-bukspottskorteln_12081322//nyheter/upptackt-av-bakteriers-forsvar-mot-virus-pusselbit-mot-resistens-_12074262/Upptäckt av bakteriers försvar mot virus blir ny pusselbit mot resistens Antibiotikaresistens är en global hälsoutmaning som inom några årtionden kan gå om cancer i dödlighet. Forskare vid Umeå universitet visar i en ny studie att uppkomsten av resistens kan förstås i mekanismen av hur bakterier bygger upp försvar mot att själva bli infekterade av virus. Det handlar om gener i bakterien som stör angripande virusets möjlighet att föröka sig. Wed, 04 Jun 2025 11:16:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8a6ef1107f724148a32ea01eefcdcbf5/mir-sanchis_ignacio_3778_190320_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och vid Wallenberg centrum för molekylär medicin<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– En möjlighet att bekämpa antibiotikaresistens kan vara att man använder virus för att slå ihjäl bakterier, men vilka system bakterier använder för att försvara sig mot virus har varit okänt. Att förstå det systemet öppnar upp för forskning om hur vi kan bryta ner försvaret så att allvarliga infektionssjukdomar kan behandlas också i framtiden, säger Ignacio Mir-Sanchis, Institutionen för medicinsk kemi och biofysik vid Umeå universitet och studiens huvudförfattare.</p><p class="quote-left">använda virus för att slå ihjäl bakterier</p><p>Umeåforskarna har studerat bakterien <em>Staphylococcus aureus</em>, ”gula stafylokocker”, som är en vanlig men potentiellt dödlig bakterie vid bland annat septisk chock och lunginflammation. En undergrupp av dessa bakterier har blivit multiresistent mot behandling med antibiotika och utgör därmed en stor fara för folkhälsan. I vissa länder är nu som mycket som en fjärdedel av de gula stafylokockerna multiresistenta, i Sverige ännu bara en procent.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Evolutionär kapprustning</h2><p>Bakterierna är dock själva sårbara för infektioner av en typ av virus som kallas bakteriofager, eller bara fager. Genom hela evolutionen har bakterier och fager genomgått en kapprustning där fager infekterar bakterier som i sin tur utvecklar mekanismer för att stå emot attackerna. Mycket av det försvaret finns kodat i den del av bakteriernas arvsmassa som enkelt kan överföras mellan bakterier, det så kallade mobilomet. En sådan överföring kan innebära att annars harmlösa bakterier kan förvandlas till dödliga. Detta eftersom mobilomet ofta bär gener som är ansvariga för produktion av toxiner, det vill säga giftiga ämnen, och för resistens mot antibiotika.</p><p>Forskargruppen har med hjälp av Umeå universitets kryoelektronmikroskop kunnat identifiera en specifik uppsättning gener i Staphylococcus aureus mobilom som ger immunitet mot infektion med fager. Dessa gener stör fagernas förmåga att spridas och föröka sig. Det sker genom att ett nyckelprotein som genen uttrycker bildar en struktur kring ett viktigt protein i fagens arvsmassa och därigenom blockerar fagets förmåga att kopiera sitt DNA. Det blockerar fagens förmåga att infektera fler bakterier.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Möjlig dörröppnare</h2><p>– Upptäckten av den här processen kan bli en dörröppnare för att förstå flera aspekter av hur bakterier orsakar sjukdomar. Vi förstår nu bättre hur resistenta bakterier försvarar sig mot virus. Eftersom dessa uppsättningar av gener också kodar för toxiner och antibiotikaresistensgener, kan det visa sig att detta är en viktig pusselbit i kampen mot antibiotikaresistens, säger Ignacio Mir-Sanchis.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.</p>/nyheter/upptackt-av-bakteriers-forsvar-mot-virus-pusselbit-mot-resistens-_12074262//nyheter/halla-dar-magnus_12073051/Hallå där Magnus!Magnus Evander är inne på sitt tredje år som prefekt på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. Hur är det att vara prefekt? Vi ställer några nyfikna frågor.Mon, 31 Mar 2025 19:46:33 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9622.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Evander kopplar av med en kopp kaffe mellan varven.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div><p class="quote-center">Det är viktigt att försöka skapa ett inkluderande arbetsklimat</p><h3>Vilka ansvar har du som prefekt?</h3><p>– Vår institution är ganska stor med sina 100 medarbetare, vi har växt med 30 procent de senaste fem åren. Jag är chef för hela institutionen vilket betyder att jag i princip har yttersta ansvar för all vår verksamhet. Det inbegriper forskning, undervisning, ekonomi, arbetsmiljö och mer därtill.</p><h3>Vad är mest givande i ditt uppdrag?</h3><p>– Allt engagemang som jag tycker att mina medarbetare på institutionen har!</p><h3>Vad kan vara utmanande?</h3><p>– När många ärenden dimper ner på samma gång! Då får jag beta av uppgifterna en och en och försöka att inte bli stressad.</p><h3>Vilken vision har du kring vad du skulle vilja åstadkommande under din period som prefekt?</h3><p>– Min vision är en väl fungerande institution där alla medarbetare känner att de har den hjälp de behöver för att kunna utföra ett bra arbete och att medarbetarna själva bidrar till att institutionen utvecklas.</p><h3>Vilka egenskaper tycker du kan vara bra att ha som prefekt?</h3><p>– Det finns några saker som jag tycker man bör sträva mot att uppfylla, men att nå fullt dit är en utopi. Man måste vara ansvarig för sitt ledarskap och ta välgrundade beslut. Det är viktigt att försöka skapa ett inkluderande arbetsklimat på arbetsplatsen. Som prefekt bör man kommunicera tydligt och transparent, vara anpassningsbar och öppen för nya idéer.</p><p>– Konflikter är något som inte går att undvika och som chef kommer ett stort ansvar med att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt för att få personalen att må bra.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8d248153fee349c8a03057b59de26d04/img_9618.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Magnus Evander och medarbetaren Vincent Rusanganwa i samspråk.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ingrid Söderbergh</span></div></div>/nyheter/halla-dar-magnus_12073051//nyheter/individuell-anpassad-rehabilitering-bra-for-dementa--_12069097/Anpassad rehabilitering ger mervärde för personer med demenssjukdom Ett individanpassat rehabiliteringsprogram för personer med demens kan ge stora fördelar, visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Ett skräddarsytt rehabiliteringsprogram, kombinerat med utbildning och stöd för närstående, upplevdes värdefullt och verkar kunna öka sociala aktiviteter utanför hemmet.Tue, 25 Mar 2025 09:40:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8e47d1cfeb8841b4baf4b1d966af75ab/lampinen_josefin_6726_221026_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Josefine Lampinen, doktorand vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>– Programmet löser långt ifrån alla problem vid demenssjukdom men kan bli en värdefull del av behandlingen, säger Josefine Lampinen, arbetsterapeut och doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">bli en värdefull del av behandlingen</p><p>Rehabiliteringsprogrammet utvärderades i en pilotstudie som pågick under våren 2016. Programmet bestod av bedömningar av ett team med många olika yrkesgrupper under fyra veckor följt av en rehabiliteringsperiod på 16 veckor där deltagarna fick insatser baserat på sina individuella mål. Rehabiliteringsperioden följdes senare av två uppföljningsperioder under fyra veckor. Rehabiliteringen genomfördes vid Geriatriskt Centrum, Norrlands Universitetssjukhus där 31 personer med demenssjukdom ingick i interventionsgruppen.  </p><p>I sin avhandling vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering visar Josefine Lampinen att deltagarna med demenssjukdom som deltog i rehabiliteringsprogrammet tenderade att vara mer aktiva i sociala aktiviteter utanför hemmet jämfört med kontrollgruppen. Rehabiliteringen indikerade också en kortvarig positiv effekt på depressiva symtom.</p><p>Deltagarna beskrev också en ökad självkänsla och bättre hantering av vardagen tack vare rehabiliteringen. De kände sig mer motiverade att fortsätta med sina prioriterade aktiviteter, även om insikterna om deras tillstånd även väckte oro för framtiden. Närstående kände sig också stärkta och bättre rustade att hantera en oviss framtid, trots att programmet utmanade deras vardagsrutiner. Trots dessa framsteg påverkades dock inte känslan av ensamhet, ett vanligt problem bland äldre.</p><p>Studien visade att det är möjligt att använda olika mätmetoder för att utvärdera social delaktighet, ensamhet och mental hälsa hos personer med demens. Det var dock kognitivt krävande för deltagarna att svara på frågor om social delaktighet efter tolv månader; därför var det värdefullt att även fråga närstående eller personal.</p><p>I en annan studie i avhandlingen undersöktes ensamhet bland mycket gamla människor i Västerbotten. Resultaten visade att ensamhet är lika vanligt bland personer med demenssjukdom som bland dem utan. I båda grupperna var faktorerna att bo ensam och ha depressiva symtom förknippade med ensamhet, medan att bo på ett särskilt boende var förknippat med upplevelsen av mindre ensamhet hos personer utan demenssjukdom.</p><p>– Denna forskning fördjupar vår förståelse av rehabilitering och ofrivillig ensamhet, vilket är särskilt relevant i ljuset av regeringens nationella demensstrategi och Folkhälsomyndighetens strategi mot ensamhet, säger Josefine Lampinen.</p><p><em>Josefine Lampinen kommer från Övertorneå och har arbetat som arbetsterapeut i nästan 30 år före doktorandstudierna. Hon är specialist i arbetsterapi inom äldrevård och äldreomsorg och har en tjänst som specialistarbetsterapeut på Geriatriskt centrum, Norrlands universitetssjukhus. </em></p>/nyheter/individuell-anpassad-rehabilitering-bra-for-dementa--_12069097//nyheter/en-lyx-att-fa-utmana-och-utveckla_12069092/En lyx att få utmana och utveckla”Så otroligt fint att kollegor och studenter har nominerat mig!”Jesper Andersson, som tilldelas Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2025, är både överraskad, rörd och mycket glad över utnämningen.Tue, 01 Apr 2025 15:14:36 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5527-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jesper Andersson, som tilldelas 2025 års pedagogiska pris, uppvaktades av Kristina Lejon, prodekan och ordförande i fakultetens Utbildningsstrategiska nämnd.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Jag är rörd över arbetskamraternas och studenternas bild av mig som kollega och lärare.</p><p>Jesper Andersson, som är arbetsterapeut och undervisar på termin 1 och 6 vid arbetsterapeutprogrammet, beskriver sig själv som en nyfiken person, med ett driv att fortsätta utvecklas och lära mer. Det verkar också, av motiveringen att döma, stämma med hur han upplevs av både studenter och arbetskamrater.</p><h3>Våga utmana och hitta glädje</h3><p>Som lärare vill Jesper ge studenterna stöd i såväl studierna som i den personliga utvecklingen under hela utbildningen – han har möjlighet att se den utvecklingen eftersom han ansvarar för kurser i termin 1, termin 6 och att han dessemellan löpande träffar studenterna.</p><p>- Det är viktigt att som lärare arbeta med att utmana studenterna – att genom uppgifter hjälpa studenter ut ur sin komfortzon, och samtidigt visa glädjen i att hantera utmaningar och utföra uppgifterna.</p><p class="quote-right">Vi arbetsterapeuter är inte så manualbundna</p><p>Han ger som exempel att studenterna på termin 1 får ta sig an olika case. Han lägger då vikt vid att skapa ett tryggt klimat i studentgruppen – med tydliga spelregler för samarbete och diskussion. Ett annat exempel är en praktisk uppgift som handlar om utbildningsinsatser arbetsterapeuter genomför inom sitt arbete. Studenterna får då som uppgift att välja ett scenario som utgångspunkt, för att därefter planera och leda ett utbildningstillfälle i form av rollspel.</p><p>- Vi arbetsterapeuter är inte så manualbundna, vi är mer intresserade av vad personer vill och kan göra i sin vardag. Därför tycker jag det är viktigt att studenter utmanas och stimuleras att utveckla resonemang, kreativitet och handlingskraft.</p><h3>Viktigt lyssna in varandra</h3><p>Jesper säger att han alltid har haft ett intresse att stötta andra i deras utveckling, vilket också gäller för lärargruppen inom arbetsterapi. Efter kursutvärderingar diskuterar kollegorna tillsammans resultaten och funderar på vad som fungerar bra och hur de kan inspirera varandras kursutveckling.</p><p>- Det är viktigt att lyssna in vad andra tycker och tänker. Vi har ett bra samarbete och ett gott, öppet klimat inom hela institutionen, säger han. Fler exempel på samarbete bland lärarkollegorna är att vi tillsammans formulerat en pedagogisk vision som beskriver vad vi tycker är viktigt inom lärande och hur vi kan uppnå det. Det och mycket annat är ett pågående arbete vid lärarmöten och planeringsdagar. </p><p>Att ta vara på studenters erfarenheter ser Jesper som viktigt. Han beskriver att studenternas olika åldrar, bostadsorter och intressen kan vara en resurs i lärandet.</p><p>- Arbetsterapi handlar om vad vi gör i vår vardag. Jag ger till exempel studenterna i uppgift att kartlägga vad de gör under en vecka – själva och med andra, vad som ger energi och vad som tar energi. Som del av uppgiften träffas våra studenter och arbetsterapeutstudenter från Finland via videomöte. Under mötet diskuterar de likheter och skillnader i deras vardagliga aktiviteter, och hur detta kan förstås ur teoretiska perspektiv. </p><h3>Nytänkande och förändring</h3><p>En av de två kurser Jesper ansvarar för handlar om innovation och förändringsarbete. Det är lyxigt, tycker han, att jobba med den kursen där de kan utmana vad arbetsterapi är och fundera på vad det skulle kunna vara.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4ba058aa5d8146fda4332f3776cf09d3/andersson-jesper-5541-250321-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jesper Andersson är en jordnära och nyfíken person som söker nya utmaningar.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Att följa studenterna från termin 1 då allt är nytt, till termin 6 när hela resonemanget börjar landa är spännande. Det är speciellt att få följa studenternas resa under utbildningen. De lär sig mycket teoretiskt och praktiskt samtidigt som de utvecklas som personer. Jag vill bidra till att stärka deras egenmakt, att stötta dem både i studierna och i deras personliga utveckling.</p><p>När programmet gick från campus- till distansutbildning omarbetades utbildningsplanen, vilket innebar nya utmaningar men också nya möjligheter. Jesper satte sin egen prägel på utbildningsplanen för de två kurser han ansvarar för.</p><p>- Jag strävar efter att kurserna ska stödja studenterna att sätta ihop olika idéer och ämnen till ett större pussel som ger bredare förståelse. Jag vill också visa hur det hänger ihop med ett arbetsterapeutiskt resonemang. Jag tänker också att det är viktigt med lustfyllda och lekfulla inslag som avdramatiserar det som kan kännas svårt och för att skapa drivkraft.</p><p>Inför framtiden ser Jesper flera utvecklingsmöjligheter, till exempel olika former av lärande som ger större variation där studenter på distans interagerar med varandra och kursinnehållet. Det kan vara interaktiva case och samarbete genom digital concept mapping.</p><p>- Jag vill också undersöka hur bilder, foto, video skulle kunna användas som examinationsform.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bedömningsgruppens motivering</h2><p>Med sitt pedagogiska, engagerade och lyhörda arbetssätt är Jesper en mycket uppskattad lärare. Han utstrålar passion och medmänsklighet i sitt yrke, som tänder eldar i studenters hjärtan. Han har skapat roliga lärmoment där studenterna till exempel får spela spel för att förstå kursinnehåll, vilket skapar ett större engagemang hos studenterna och en större lust att lära.</p><p>Som pedagogiskt ansvarig inom sitt ämne leder Jesper pedagogiska seminarier och lärarmöten som stärker institutionens pedagogiska arbete. Genom sitt innovativa tänkande har Jesper också utvecklat strukturer och verktyg som förbättrat förutsättningarna för undervisning med kvalitet och effektivitet. Jesper har dessutom ett långsiktigt och hållbart perspektiv på utvecklingsarbete och är en kollega man gärna vänder sig till för råd, tack vare sin generositet och expertis.</p><p>Mottagare av Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2025 har utsetts av en bedömningsgrupp vid fakulteten. Priset delas ut under Årshögtidsveckan 2025.</p>/nyheter/en-lyx-att-fa-utmana-och-utveckla_12069092//nyheter/oklart-vilka-barn-som-blir-battre-av-medicin-vid-adhd_12061413/Oklart vilka barn som blir bättre av medicin vid ADHDAntalet barn och ungdomar som får diagnosen ADHD har ökat och med det förskrivningen av läkemedel. Nästan vart tredje barn med ADHD-diagnos blir dock inte hjälpt av läkemedlen. En ny nationell studie som letts från Umeå universitet visar att det inte finns metoder för att förutsäga vilka barn som kan få nytta av behandlingen. Mon, 17 Mar 2025 09:57:12 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/aef867adaa2c4ec2b646ed506342062f/lilja_maria_1583_230516_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Lilja, Anknuten som forskarstuderande till Institutionen för klinisk vetenskap. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten talar för att det kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras. Kanske bör inte ADHD-diagnos i sig automatiskt innebära att man i första hand sätter in läkemedel med tanke på den osäkra effekten och risken för biverkningar, säger studiens förstaförfattare Maria Lilja, barnläkare, ST-läkare på BUP och doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">kan finnas skäl att omvärdera vilka barn som ska medicineras</p><p>Den aktuella studien omfattade totalt 638 barn och ungdomar i åldern 6–17 år från regionerna Gotland, Västerbotten och Stockholm.  Forskarna undersökte om olika biologiska och kliniska faktorer kunde användas för att förutsäga effekten av ADHD-läkemedelsbehandling.</p><p>Resultaten var att inga av de studerade faktorerna tycktes ha någon betydelse för att förutsäga vilken effekt barn skulle få av medicineringen. Varken kön, ålder, vikt, längd, blodtryck, puls, IQ, form av ADHD, födelsetid på året, geografisk region eller samsjuklighet hade någon inverkan på ifall läkemedelsbehandling skulle visa sig effektiv eller inte.</p><p>Det innebär att man inte i förväg vet om exempelvis ett barn med uttalade ADHD-symtom får bättre nytta av medicin än ett barn med bara milda symtom.</p><p>– VI har idag inte tillräcklig kunskap för att i förväg avgöra om och när läkemedelsbehandling är befogad. Det går åtminstone inte att säga utifrån de kriterier vi idag känner till. Det behövs mer forskning på området, säger Maria Lilja.</p><p>ADHD, attention deficit hyperactivity disorder eller uppmärksamhetsstörning med hyperaktivitetssyndrom, är en diagnos för en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som bland annat innefattar hyperaktivitet och bristande förmåga till uppmärksamhet. Antalet barn som diagnosticeras med ADHD har ökat markant. För närvarande får mer än var tionde pojke i Sverige och drygt hälften så många flickor ADHD-diagnos. Både diagnosen som sådan och medicineringen med centralstimulerande amfetaminliknande preparat är omdiskuterad</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry. Utöver forskare vid Umeå universitet har forskare vid Karolinska Institutet och forskare i USA bidragit till studien.</p>/nyheter/oklart-vilka-barn-som-blir-battre-av-medicin-vid-adhd_12061413//nyheter/framgang-och-utmaningar-pa-vagenen-till-virusdoktor_12064247/Hallå där Marie! – Framgång och utmaningar på vägen till virusdoktorMarie Peters doktorandstudier fokuserar på att identifiera och karakterisera olika cellulära proteiner som spelar en viktig roll vid flavivirusinfektioner. Nu är målet nära eftersom hon disputerar vid Umeå universitet den 28 mars. Mon, 17 Mar 2025 13:51:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c951a21c64fe4f9289f9af61d5009122/marie_peters.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marie Peters är doktorand på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emma Honkala</span></div></div><p class="quote-center">mina glädjetjut kan ha hörts i större delen av institutionen</p><h3>Hur känns det?</h3><p>– Det var en otrolig känsla att få hålla i den tryckta versionen av mitt doktorandarbete, eftersom det har gått så många år åt det här. Jag väntade spänt vid dörren för att ta emot leveransen och mina glädjetjut kan ha hörts i större delen av institutionen!</p><h3>Vad har varit givande med att vara doktorand?</h3><p>– Det bästa med att vara doktorand var att kunna följa ett projekt hela vägen från början till slut och kunna utföra nya experiment beroende på de olika resultaten. Jag tycker också att detta var en fantastisk upplevelse tack vare stödet från min huvudhandledare Anna Överby och bihandledarna Richard Lundmark och Emma Nilsson. De guidade mig genom processen och investerade mycket i tid för att hjälpa mig komma dit jag är. Som doktorand hade jag också möjlighet att gå på olika internationella konferenser, inklusive American Society for Virology i Columbus, Ohio, och även en europeisk kongress i virologi i Gdansk, Polen. Det var väldigt skoj och gjorde att jag kunde få kontakt med olika forskare inom mitt område.</p><h3>Vad har du kämpat med?</h3><p>– En utmaning har varit kampen med att göra experiment, eftersom bara cirka 50 procent av experimenten faktiskt var framgångsrika, vilket ibland kan vara väldigt frustrerande. Som ett roligt exempel har jag av misstag lyckats avdunsta en agarosgel helt för att försöka optimera en analys.</p><h3>Vad tänker du göra efter din disputation om allt går väl?</h3><p>– När jag har försvarat min doktorsavhandling har jag den fantastiska planen att ta en semester där jag ska se reality-tv-program för att ge min hjärna en paus från allt tänkande och hårt arbete!</p><p>– Därefter kommer jag att fortsätta i Anna Överbys Lab i ett par månader för att avsluta några av de projekt jag är med i. På längre sikt planerar jag att stanna i akademin och göra en postdoc, där jag förhoppningsvis kommer att kunna tillämpa de kunskaper jag har fått under min doktorandtid.</p><h3>Vad handlar forskningen om och vad är ditt huvudsakliga resultat?</h3><p>– Som alla virus har ortoflavivirus sina egna proteiner, men de kapar också proteiner från värdceller för att överleva och föröka sig. Även om några av dessa proteiner har identifierats, är många fortfarande okända. Av denna anledning var fokus i min doktorsavhandling att identifiera och karakterisera några av dessa proteiner för att i framtiden kunna använda denna kunskap för utveckling av antivirala medel (eftersom lite eller inga antivirala medel finns tillgängliga mot de flesta ortoflavivirus).</p><p>– Jag arbetade mycket med att förstå nukleoporins (NUP) roll i ortoflavivirusinfektion. Det är en riktigt cool grupp av proteiner som i celler bygger upp det nukleära porkomplexet som är involverat i transporten av RNA och proteiner över kärnhöljet. Även om deras cellulära funktioner är väl karakteriserade, är deras roll i ortoflavivirusinfektion understuderad. Med det arbete jag presenterar i min avhandling visar jag att dessa proteiner verkligen är viktiga vid infektion, särskilt för replikations- och translationsstadierna i den virala livscykeln.</p><p><a href="~/link/ec90d35857b945838ff4d0c8d67edb7f.aspx" target="_blank" rel="noopener">Fakta om disputationen i kalendariet</a></p>/nyheter/framgang-och-utmaningar-pa-vagenen-till-virusdoktor_12064247//nyheter/anslag-till-njurforskning_12060947/Anslag till njurforskningNjurfonden har delat ut sju och en halv miljon kronor till njurforskning, fördelade på 43 forskare vid sju lärosäten i landet.Mon, 10 Mar 2025 16:54:22 +0100<p>Njursjukdom ökar i hela världen - 2040 beräknas kronisk njursjukdom vara femte vanligaste dödsorsaken. i Sverige är en av tio drabbad av njursjukdom.</p><p>Vid Umeå universitet tilldelas Andreas Jonsson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 200 000 kronor till forskningsprojektet:  Orsakar lätt nedsatt njurfunktion kranskärlssjukdom och halskärlsförträngning?</p>/nyheter/anslag-till-njurforskning_12060947//nyheter/delta-pa-one-ocean-expedition_12058479/Delta på One Ocean Expedition 2025Mastersstudenter och doktorander från Umeå universitet kan ansöka för att delta på en kurs om vägen till framtiden i Arktis. Kursen hålls under en två månader lång resa ombord på skeppet S/S Statsraad Lehmkuhl, genom den nordvästra passagen. Missa inte denna möjlighet till en fantastisk upplevelse! Mon, 10 Mar 2025 14:04:32 +0100<p>Som mastersstudent eller doktorand från Umeå universitet kan du ansöka till kursen “<strong>Arctic Future Pathfinders – A journey through the Northwest Passage</strong>”, som är en del av expeditionen One Ocean. Expeditionen sker på skeppet S/S Statsraad Lehmkuhl, som tar deltagarna genom den nordvästra passagen mellan 4 augusti och 4 oktober 2025. Missa inte denna möjlighet till en fantastisk upplevelse!</p><p>Deadline för att ansöka är 7 april 2025.</p><p>Du hittar mer information på <a href="~/link/cec3b082b3e14b5f93928f34445dba76.aspx?epslanguage=en">den engelska sidan</a>.</p>/nyheter/delta-pa-one-ocean-expedition_12058479//nyheter/hemtjanstens-arbetsmiljo-ger-utmaningar-for-personal_12058916/Hemtjänstens arbetsmiljö ger utmaningar för personalPersoner som jobbar inom hemtjänsten är utsatta för många situationer med svår arbetsmiljö. Det kan handla om allt från trånga badrum och cigarettrök till trakasserier från brukare. Arbetsmiljön försämrades dessutom tydligt under pandemin. Det visar studier vid Umeå universitet.Thu, 06 Mar 2025 11:15:55 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/25d85465541d47c883b93f5d4329f9d5/fredrik_norstrom_2020.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Fredrik Norström, docent/universitetslektor,<br>Institutionen för epidemiologi och global hälsa</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara Franke Wikberg</span></div></div><p>– Med den här forskningen kan vi identifiera områden dit verksamheterna ska rikta in mer resurser så att personalen får en bättre arbetsmiljö, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.</p><p>Att ha personal som arbetar i hemmet hos olika brukare innebär stora arbetsmiljörelaterade utmaningar för hemtjänstpersonalens arbetsgivare.</p><p>Detta eftersom möjligheterna att genomföra förbättringar begränsas av att man inte äger arbetsplatsen och att förändringar måste ske med brukarens samtycke.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Problem ökade</h2><p>En studie från Umeå universitet visar att hemtjänstpersonal redan före pandemin rapporterade omfattande problem med arbetsmiljön hos brukarna, problem som ökade ytterligare under pandemin. Bland de problem som rapporterades fanns exempelvis ergonomiska problem med dåliga sängar, som 29 procent rapporterade som problem före pandemin och 37 procent under pandemin, och liten toalett, 40 före respektive 50 procent efter pandemin. Sängar som inte är höj- och sänkbara kan orsaka tunga lyft och förslitningsskador, detsamma gäller trånga toaletter där rullstol inte får plats.</p><p>Andra problem var rökning inomhus som 24 respektive 31 procent rapporterade som problem, samt problem med husdjur 19 respektive 25 procent. Även problem med trakasserier från brukare och besvär med anhöriga rapporterades, om än inte lika vanligt som de fysiska arbetsmiljöproblemen.</p><p>Att många problem upplevdes förvärras under pandemin kan delvis förklaras med att det fanns brister i tillgången till och användning av skyddsutrustning, samtidigt som kommunikationen med brukarna försvårades av både skyddsutrustningen och av risken för smitta.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Regionala skillnader</h2><p>– En intressant skillnad mellan olika geografiska områden som vi studerat var att det i Västerbotten där nivån av smitta var relativt låg bland befolkningen fungerade det bättre med skyddsutrustning under pandemin, medan den sociala kontakten med brukarna var en större utmaning. I Västernorrland däremot med större smittspridning var förhållandet det motsatta och tillgången till skyddsutrustning problematisk, säger Fredrik Norström.</p><p>Resultaten bygger på tvärsnittsstudier som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige, Västerbotten, Västernorrland samt Jämtland-Härjedalen, före och under pandemin, 2017 respektive 2021. Cirka 2 000 medarbetare i hemtjänst inbjöds att svara på en enkät. 1162 personer, 58 procent, svarade före pandemin, och 629 eller 33 procent under pandemin. Personalen angav hur vanligt det var med problem för tio olika potentiella problem vid besök hos brukare. I enkäten under pandemin ställdes även frågor om användande av och tillgång till skyddsutrustning.</p><p>Studien är del av projektet Covid-19 och hemtjänsten: Dyrköpta erfarenheter och matnyttiga lärdomar?  som finansierats av AFA försäkringar. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften BMC Health Services Research.</p>/nyheter/hemtjanstens-arbetsmiljo-ger-utmaningar-for-personal_12058916//nyheter/samisk-identitet-ger-stolthet-och-utmaningar-for-unga_12058496/Samisk identitet ger stolthet men skapar också utmaningar för ungaDen samiska identiteten är central för unga samer – som källa till stolthet men också som orsak till rasism och kränkningar. Särskilt utsatta är unga samiska kvinnor som drabbas oftare av depression och dålig hälsa än jämnåriga medsystrar. Det visar en ny rapport från Umeå universitet om unga svenska samers mående. Fri, 07 Mar 2025 09:53:06 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/stoor_petter7112_240227_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Petter Stoor Postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Vissa av resultaten är hoppfulla, men som psykolog måste jag säga att både rasismen mot unga samer i allmänhet och den psykiska ohälsan bland kvinnorna är väldigt oroande, säger Jon Petter Stoor, psykolog och forskare vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">både hoppfullt och oroande</p><p>Rapporten "Det är hemskt och magiskt samtidigt: en rapport om unga samers hälsa", är resultatet av ett nära samarbete mellan forskargruppen Lávvuo-Forskning och utbildning för samisk hälsa vid Umeå universitet samt den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.</p><p>Detta är den första större kartläggningen av unga samers situation på 15 år. Den bygger på intervjuer, webbenkäter och på den nationella folkhälsoenkäten Samisk Hälsa på Lika Villkor. I intervjuer deltog 15 unga samer, 16 i webbenkäter och 364 i enkätstudien.</p><p>Några av de nya resultaten:</p><ul><li>Den samiska identiteten spelar en central roll i de ungas liv, med både positiva och negativa aspekter. Många unga samer upplever stolthet över sin kultur men också utmaningar kopplade till att behöva kämpa för sin identitet.</li><li>Ungefär tre av fyra unga samer rapporterade gott psykiskt välbefinnande och bra allmän hälsa. De totala andelarna skilde sig inte mellan unga samer och andra unga i Sverige.</li><li>Unga samiska kvinnor rapporterar mindre bra allmän hälsa, och mer ofta depression eller att ha gjort självmordsförsök, jämfört med andra unga kvinnor i Sverige.</li><li>Unga samer kämpar, liksom andra unga i Sverige, med att få till en bra balans i livet med goda rutiner. Unga samer äter mer sällan grönsaker och rotfrukter, de snusar mer och är oftare överviktiga än andra unga i Sverige. I gengäld ägnar unga samer sig mindre än andra unga åt stillasittande.</li><li>Sex av tio unga samer har upplevt diskriminering eller rasism. Var fjärde har blivit kränkt på grund av sin etniska bakgrund under de senaste tre månaderna. Denna utsatthet var mycket vanligare bland unga samer än bland andra unga i Sverige.</li><li>Bara drygt en av tio av de unga samerna upplevde att vårdpersonal har tillräcklig kunskap om samisk kultur och livsvillkor för att kunna ge dem bra vård. Unga samer efterfrågar både vård som tar hänsyn till deras bakgrund och som är tillgänglig, trots långa geografiska avstånd.</li></ul><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4e051c225d674253b3f02049477357c5/omslagsillustration_rapport_unga_samers_halsa_16-9_0023.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Illustration från omslaget till rapporten om unga samers hälsa</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Káren-Ann Hurri</span></div></div><p>I rapporten lyfter deltagarna förslag som de menar kan förbättra situationen. Bland annat efterfrågar de fler möjligheter att stärka sin samiska identitet och samhörighet samt lära sig tala och få använda samiska språk. De vill också att det omgivande samhället arbetar mer aktivt för att bekämpa fördomar och diskriminering mot unga samer, och stärker sina kunskaper om det samiska samhället inklusive att det finns många olika sätt att vara same på.</p><p>– Rapporten är jätteviktig eftersom unga samers erfarenheter och röster måste få höras. Tyvärr saknas deras perspektiv ibland helt i svenska myndighetrapporter, säger Sara-Elvira Kuhmunen, ordförande i den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra.</p><p>Rapporten kan bli ett steg mot att förstå och förbättra hälsan hos unga samer i Sverige, och den kommer att utgöra en resurs för både det samiska och svenska samhället.</p><p>Rapporten är skriven av Jon Petter Stoor, Karin Spetz, Ludvig Widén och Miguel San Sebastián vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet. Den presenteras fredag 7 mars klockan 13.00 under samiska veckan, Ubmejen Biejvieh, på det samiska kulturhuset Tráhppie i Umeå. En samisk ungdomspanel kommer att medverka och kommentera innehållet och vad de vill ska göras.</p><p><a title="TIll rapport" href="~/link/d60fddafe7134c459a6cfb43a9accaed.aspx" target="_blank" rel="noopener">Till rapporten om unga samers hälsa</a></p>/nyheter/samisk-identitet-ger-stolthet-och-utmaningar-for-unga_12058496//nyheter/natverk-for-kliniska-forskare-i-norra-sjukvardsregionen_12057316/Nätverk för kliniska forskare i Norra sjukvårdsregionenFrån en klinisk docentskola till ett forskningsnätverk som spänner över hela den norra sjukvårdsregionen. Anne-Marie Fors Connolly driver forskningsnätverket som nu växer för att fler kliniska forskare ska få ta del av viktiga kunskaper för att bedriva klinisk forskning. Fri, 14 Mar 2025 11:32:22 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/4d4044c65ab74496b4cbcca5e3710dd3/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span style="color: #666666;"><span style="font-size: 10.6667px; text-wrap-mode: nowrap;">Anne-Marie Fors Connolly<br><strong>Bild:</strong> Hans Karlsson</span></span></div></div><p>Anne-Marie Fors Connolly, universitetslektor och ST-läkare i klinisk mikrobiologi startade upp ett initiativ kring en klinisk docentskola, där kliniska forskare kunde samla på sig kunskap och erfarenhet i sin väg mot docentur och att bli forskningsgruppsledare. Idén fick hon efter att ha gått ReaL steg 1 och 2 och kände att hon ville bidra till att skapa ett nätverk för kliniska forskare.</p><p>– Jag har ett oerhört stort intresse i ledarskap, management och ser hur viktigt det är med kontinuerlig fortbildning för att hålla upp inspirationen för klinisk forskning och utbilda nästa generation kliniska forskare, säger Anne-Marie. </p><p class="quote-right">Jag kände ett behov, och såg ett behov</p><p>När hon själv blev forskningsgruppsledare hade hon ingen ledarskapsutbildning och tyckte att det var svårt. ReaL 1 och 2 är bra kurser, men det finns andra utmaningar när man jobbar kliniskt, och hon saknade därför just den kopplingen i utbildningarna. Genom Docentskolan öppnades det upp möjligheter att samla folk i samma situation och möjliggöra nätverkande och att hitta samarbetspartners och idéer till ny forskning över yrkeskategorier, men också över kliniska gränser. </p><p>– Jag tänkte mig ett forskningsnätverk där man tar med alla de som har potential för att bli forskningsledare, men även de som är ansvariga för att bedriva klinisk forskning som till exempel klinisk ledningspersonal. Jag kände ett behov, och såg ett behov så jag tänkte att jag startar upp något liknande ReaL fast mer informellt och mer riktat mot regionens anknutna forskare, berättar Anne-Marie. </p><p>Docentskolan var född. Men namnet har förvirrat något, och kommer framöver därför att kallas för <em><strong>Kliniskt Forskningsnätverk i den Norra sjukvårdsregionen</strong> (KlinForsk Norr)</em>, eftersom den inte bara riktar sig till de som vill bli docent utan till alla som är aktiva inom klinisk forskning, samt ledningsfunktioner och forskningsledare. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lunchseminarier med olika teman</h2><p>En gång i månaden bjuds deltagarna in till en lunchföreläsning, där Anne-Marie har bjudit in föreläsare över en bred palett av ämnen. Allt från konlikthantering, hur man skapar en kreativ miljö, etik och juridik eller hur man skriver en bra ansökan till ERC Starting Grant och mycket annat matnyttigt som man som klinisk forskare kan behöva veta. Anne-Marie utgår från de förväntade studiemål som hon satt upp för nätverket, och försöker få föreläsare som passar in under respektive mål. </p><p>Under hösten 2024 anordnades en kickoff nere på Scandic Plaza, där deltagare presenterade sina projekt och de utmaningar de upplevde med just den kliniska forskningen. På plats fanns även prefekterna för institutionerna Klinisk mikrobiologi och Diagnostik och intervention, och Göran Larsson, FoU-direktör på Region Västerbotten. Dagen blev mycket uppskattad hos deltagarna som fick inblick i varandras projekt och situationer. Tanken är att göra en liknande dag under hösten 2025, eftersom det är viktigt att deltagarna får mötas, samtala och nätverka utöver de föresläsningar som erbjuds. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett växande nätverk</h2><p>Anne-Marie startade med sin egen institution, där hon började dra i trådar i sitt kontaktnät och bjöd in föreläsare och kliniska forskare till lunchseminarier. När prefekten för Diagnostik och intervention fick höra talas om detta hoppade de på initiativet, och vid årsskiftet anslöt även Medicinsk biovetenskap. Nu är fler institutioner är på väg att ansluta, och fler forskare får möjligheten att ta del av utbudet av föreläsningar som forskningsnätverket erbjuder.</p><p>Behovet hos forskarna är stort, något som även Region Västerbotten uppmärksammat. ALF-kommittén har därför beslutat att satsa ALF-medel för att bidra till administrativ support nu när forskningsnätverket expanderar. </p><p>– Karriärvägar för kliniskt verksamma forskare är viktigt för ALF-kommittén. Det kliniska forskningsnätverket i Norra sjukvårdsregionen har organiskt vuxit fram på NUS från ett behov från forskare som kombinerar en klinisk karriär med forskning. ALF-kommittén ser en stor potential i det som Anne-Marie har initierat inom NUS. Genom att sprida detta goda initiativ till hela Norra sjukvårdsregionen kan alla kliniska forskare få ta del av forskningsnätverket och dess kompetensutvecklande insatser, säger Göran Larsson, FoU-direktör vid Region Västerbotten.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskningen idag ska gynna morgondagens patienter</h2><p>Från en idé och ett behov till ett forskningsnätverk som snart spänner över hela norra regionen. Finansieringen gör det nämligen möjligt att inkludera alla fyra norra regionerna, där tanken är att lunchseminarierna också ska sändas över Teams.</p><p>– Den fortsatta utvecklingen av det kliniska forskningsnätverket i Norra sjukvårdsregionen skapar en mötesarena och en plattform som stöttar kliniska forskare vid olika tidpunkter i den akademiska utvecklingen. Jag ser att en spridning av forskningsnätverket till hela Norra sjukvårdsregionen är ett naturligt steg i den fortsatta utvecklingen av detta initiativ, säger Göran Larsson. </p><p>Drivkraften för Anne-Marie är att forskningen som görs idag ska gynna morgondagens patienter. </p><p>– Det som driver mig egentligen är att det i slutändan handlar om att bedriva klinisk forskning så att vi kan förbättra vården, och förbättra diagnostiken så att vi bättre kan ta hand om våra sårbara patienter, säger Anne-Marie.</p>/nyheter/natverk-for-kliniska-forskare-i-norra-sjukvardsregionen_12057316//nyheter/forskningsforberedande-kurs-oppen-att-soka_12050066/Forskningsförberedande kurs för läkare i norra regionerna öppen att sökaMon, 03 Mar 2025 08:33:11 +0100<p>Under tiden augusti 2025 ‒ december 2026 ger Allmänmedicin, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, kursen Grundläggande forskningsmetodik för läkare i norra regionerna. Syfte med kursen är att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i forskningsmetodik. Detta för att deltagarna ska kunna genomföra forsknings- och utvecklingsarbeten (FoU-arbeten) på sina arbetsplatser.</p><p>Inom kursen får man kombinera teori med praktiskt arbete med ett eget forskningsprojekt och man får stöd av en disputerad handledare.</p><p class="quote-right">Om man är nyfiken på vad det innebär att forska och vill lära sig mer om hur man gör.</p><h3>Vi har pratat med ett par av lärarna och undrar förstås, varför ska man söka kursen?</h3><p>– Om man är nyfiken på vad det innebär att forska och vill lära sig mer om hur man gör. När man söker bör man ha några idéer om vad man vill undersöka och också ha en tilltänkt disputerad handledare. Under kursens gång får man hjälp att genomföra projektet, berättar Malin Sjöström som är kursledare. </p><p>Melony Fortuin-De Smidt, kursansvarig:</p><p>– Kursen vänder sig till dig som vill fördjupa dig i forskningsmetodik, men saknar vägledning om hur man startar en forskningsprocess. Kursen fokuserar på att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt och färdigheten att skriva en vetenskaplig artikel genom att införliva kunskaper som förvärvats inom olika ämnen, såsom statistik, epidemiologi och etik bland annat.</p><h3>Kursens upplägg</h3><p>Kursen sker både via Zoom och med träffar på plats i Umeå. Parallellt med teoridelen arbetar deltagarna med egna projekt. I det ingår bland annat att man skriver projektplan och en vetenskaplig rapport.</p><p>– Vi rekommenderar att arbetsgivaren upplåter 10% arbetstid för kursen. I början är det mer teori och mot slutet blir det mer eget, praktiskt arbete. Det gäller att få hjälp med att avgränsa sitt projekt och lägga upp det på ett bra sätt för att det inte ska ta för lång tid, säger Malin.</p><p>Kurs vänder sig till specialistläkare och ST-läkare inom primärvård och sjukhusvård i Region Norrbotten, Region Västerbotten, Region Västernorrland samt Region Jämtland Härjedalen. Den samkörs delvis med forskarutbildningskursen Grundläggande forskningsmetodik för kliniska doktorander. </p><h3>Kursen har getts i 19 år – vad tycker deltagarna om kursen?</h3><p>Två deltagare som genomfört kursen säger så här (vill vara anonyma):</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ed151410-cc5f-42be-934b-e78bd380f01a" data-contentname="studentröster">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Dags att ansöka</h2><p>Ansökan till denna forskningsförberedande kurs, Grundläggande forskningsmetodik för läkare i regionerna i norr, är nu öppen och sista ansökningsdag är den <strong>30 maj 2025</strong>. Läs mer och hitta blankett för ansökan på kurssidan:</p>/nyheter/forskningsforberedande-kurs-oppen-att-soka_12050066//nyheter/umeaprofessor-ny-ordforande-inom-vetenskapsradet_12056150/Umeåprofessor ny ordförande inom VetenskapsrådetVetenskapsrådet har utsett Charlotte Häger, professor vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, till ordförande för ämnesrådet Medicin och hälsa, för perioden 2025 till 2027.Thu, 06 Mar 2025 14:07:09 +0100<p>Vetenskapsrådet, VR, är Sveriges största statliga forskningsfinansiär och inom de olika ämnesområdena hanteras en rad olika utlysningar både för juniora och seniora forskare inklusive s.k. excellensbidrag.</p><p>Vetenskapsrådet främjar svensk grundforsknings kvalitet och förnyelse. Vetenskapsrådet ska också ta initiativ till internationellt forskningssamarbete och erfarenhetsutbyte och i samverkan med universitet och högskolor medverka till att skapa goda forskningsmiljöer, främja utbildning på forskarnivå av hög kvalitet, stödja forskare i början av sin karriär och främja forskares rörlighet. Vetenskapsrådet ska också medverka i och främja det svenska deltagandet i Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling. Inom VR är de största ämnesområdena Naturvetenskap och teknikvetenskap samt Medicin och hälsa vad gäller fördelade resurser för forskning.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a1170a82077344cbbf7e4ad21318b2c1/charlotte_hager.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Charlotte Häger, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering. Foto: Hjärnfonden</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hjärnfonden</span></div></div><p>- Det är ett viktigt uppdrag för forskare att vara med och påverka forskningspolitiska frågor som t.ex. utformningar av utlysningar, fördelningsprinciper, samarbeten inom Europa m.m. Jag har arbetat en period som ledamot i ämnesrådet och har nu axlat rollen som ordförande och är glad över förtroendet. Jag ser fram emot att samarbeta med övriga tio forskare från olika svenska universitet och andra aktörer inklusive experttjänstemännen inom Vetenskapsrådet, säger Charlotte Häger.</p><p>- Vi bereder alla utlysningar och säkerställer att Vetenskapsrådets fördelning av pengar sker utifrån ett kvalitativt och rättvist system med trygga rutiner och korrekt förfarande.</p><h3>Ny utlysningsform under våren</h3><p>En helt ny utlysningsform från VR pilotas nu inom Medicin och hälsa, och den kan komma även för övriga områden framöver.</p><p>- Jag lyfte en idé för några år sedan, om en utlysningsform som bygger på samarbete med extern part, för att skapa mer resurser till forskning och nydanande forskning.</p><p>I vår blir Charlotte Hägers idé verklighet – ansökningsperioden är från 9 april till 14 maj. Bidraget ska användas till att finansiera en postdoktor som bedriver projektet vid lärosätet tillsammans med en extern samarbetspartner.</p><p>Projektbidrag till sektorsövergripande samverkan inom medicin och hälsa syftar till att öka forskningens kvalitet och genomslagskraft genom samverkan mellan lärosäten och det omgivande samhället, såväl näringsliv som offentlig och ideell sektor.</p><p>Mer om nya utlysningsformen: <a title="Projektbidrag till sektorsövergripande samverkan inom medicin och hälsa " href="https://www.vr.se/soka-finansiering/utlysningar/2024-11-12-projektbidrag-till-sektorsovergripande-samverkan-inom-medicin-och-halsa.html" target="_blank" rel="noopener">Projektbidrag till sektorsövergripande samverkan inom medicin och hälsa - Vetenskapsrådet</a></p><p>Övrig ledamot från Umeå universitet, i ämnesrådet Medicin och hälsa:<br><a title="Jörgen Johansson" href="~/link/c04ea0f751694d339d354335d1ff14e3.aspx" target="_blank" rel="noopener">Jörgen Johansson</a></p>/nyheter/umeaprofessor-ny-ordforande-inom-vetenskapsradet_12056150//nyheter/kbc-stafetten-2025--ny-konkurrens-och-fantastiska-utkladnader-_12055573/KBC Stafetten 2025 – ny konkurrens och fantastiska utklädnader Det årliga KBC Stafetten, loppet där svetten lackar och skratten ekar, gick av stapeln igår på Campusängarna i Umeå. Trots veckans tidigare svajiga väder, var det hela 23 lag som tävlade i stafetten och fyra kvartetter som bravur sig runt den 1 kilometer långa banan på sina “slagskepp”. Fri, 28 Feb 2025 13:40:42 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/250227_stafetten_danieledlerfoto-1104.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Laget Skirassic Park, med Laura Herzog, Shuang Li, Patricia Morejon-Garcia och Anton Schindel, tog hem vinsten i bästa utklädnad</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniel Edler</span></div></div><p><em>Se filmen från dagen längs ned.</em> </p><p>Vädret under den gånga helgen och tidiga veckan gav mer att önska, och organisatörerna bakom KBC Stafetten såg nervöst hur snön snabbt töade och regnade bort. Men skam den som ger sig – stafett ska det bli!</p><p>Under dagen Skida var det trots allt uppehåll och kallt nog för att spåren runt Campusängarna skulle frysa och ge ett imponerande bra glid. Hela 23 lag var anmälda, allt från glada motionärer, till internationella kollegor där skidor inte varit en del av uppväxten, till KBC:s egna elit – skidrävarna som flög fram över spåren.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/8df563bc3f2745b797005d5b084c9fd4/20250227_1002062.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Slagskeppen är ett stående inslag i KBC Stafetten, där kvartetter tävlar på skidor med fyra bindningar. Utklädnad uppmuntras!</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Clas Wikström</span></div></div><p>Det var i slutändan ett lag från SLU som kammade hem segern på otroliga 11 minuter, och de högtippade “Snökanonerna” från tidigare år fick finna sig med en tredjeplats. Revansch nästa år kanske? <a href="https://www.webscorer.com/race?raceid=381821">Här finns alla resultaten</a>. <br><br>Hela 4 lag tog sig runt banan på “slagskepp”, skidorna med fyra bindningar där lag får testa sin samarbetsförmåga för att ta sig i mål. <a href="~/link/909d4b3f33c340e0978753b0c606ecf4.aspx">Läs mer om KBC Stafetten här</a>. <br><br>Årets utklädnader var också något alldeles extra. Kolla in videon nedan och se till att komma med skidorna nästa år!  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccdf0118-e99b-4ad7-a9f1-23966f1e5e56" data-contentname="KBC Stafetten 2025">{}</div>/nyheter/kbc-stafetten-2025--ny-konkurrens-och-fantastiska-utkladnader-_12055573//nyheter/forsta-professorn-i-klinisk-farmaci_12054934/Första professorn i Umeå i klinisk farmaciUmeå universitet får sin första professor i ämnet klinisk farmaci. Hon blir dessutom en av de första professorerna i landet i ämnet.Wed, 26 Feb 2025 09:55:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f3425d428c5f4e8c91c666fd33d1e58e/maria_gustafsson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Gustafsson, ny professor i klinisk farmaci. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></p></div></div><p>Maria Gustafsson tillträder 1 mars den nyinrättade professuren i klinisk farmaci med förenad anställning som apotekare, med placering vid Institutionen för medicinsk och translationell biologi.</p><p>Maria är sedan tidigare universitetslektor och docent i farmaci. Klinisk farmaci är en del av det större ämnet farmaci. Klinisk farmaci syftar till att främja en säker, rationell och ändamålsenlig användning av läkemedel. Ämnet kännetecknas av ett multiprofessionellt arbete med patienten i fokus.</p><p>Det har fram till nu inte funnits någon professor i farmaci vid Umeå universitet. Med den nya professuren vill universitetetet stärka farmaci som utbildnings- och forskningsämne vid Umeå universitet samt säkra den framtida kompetensförsörjningen inom ämnet.</p><p>Umeå universitet blir därmed ett av de första universiteten i Sverige med en professur i klinisk farmaci. Sedan tidigare finns en professor i ämnet vid Malmö universitet samt vid Uppsala universitet.</p>/nyheter/forsta-professorn-i-klinisk-farmaci_12054934//nyheter/kanadas-nya-arktiska-utrikespolitik-presenterad-vid-umea-univers_12054032/Kanadas nya arktiska utrikespolitik presenterad vid Umeå universitetUmeå universitet stod nyligen värd för Kanadas ambassadör i Sverige, Jason LaTorre, som presenterade Kanadas nylanserade arktiska utrikespolitik (AFP). Evenemanget, som ägde rum den 6 februari 2025, samlade arktiska forskare, universitetsledningen och representanter från flera forskningscentra för att diskutera gemensamma utmaningar och utforska samarbetsmöjligheter mellan Sverige och Kanada.Mon, 24 Feb 2025 17:00:52 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="170b7808-b7bc-4661-ac80-a5188f2182fc" data-contentname="BILD CA/SW">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En gemensam vision för Arktis</h2><p>Kanadas nya AFP prioriterar hållbar utveckling, partnerskap med urfolkssamhällen och stärkt internationellt samarbete för att hantera klimatförändringarnas effekter. Med Umeå universitets starka profil inom arktisk forskning och dess aktiva roll i globala arktiska nätverk som European Polar Board (EPB), The Arctic Six och University of the Arctic (UArctic), var universitetet ett naturligt val för ambassadörens besök.</p><p>– Kanadas nya arktiska utrikespolitik ligger i linje med vår mission vid Arktiskt centrum. Internationellt samarbete är avgörande för att hantera några av Arktis mest akuta utmaningar från klimatanpassning till hållbar samhällsutveckling, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärkta svensk-kanadensiska samarbeten</h2><p>Evenemanget samlade en bred grupp forskare och beslutsfattare, däribland Peter Sköld, rådgivare i arktiska frågor vid Umeå universitet, samt Maria Grigoratou, verkställande sekreterare för EPB, som sedan januari är baserad vid universitetet.</p><p class="quote-center">Ambassadörens besök understryker vikten av internationella partnerskap.</p><p>Ambassadör LaTorres presentation betonade potentialen för ett fördjupat samarbete mellan Kanada och Sverige inom arktisk forskning, utbildning och policyutveckling. Diskussionerna berörde även arktiska staters gemensamma ansvar för att hantera brådskande frågor som klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och hållbar utveckling av arktiska samhällen.</p><p>– Ambassadörens besök understryker vikten av internationella partnerskap. Hans presentation öppnar nya möjligheter för samarbete mellan Umeå universitet och kanadensiska institutioner, vilket gör det möjligt för oss att driva forskningen framåt och utveckla lösningar på de utmaningar som Arktis står inför, säger Peter Sköld.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Umeå universitets roll i den globala arktiska politiken</h2><p>Besöket bekräftade Umeå universitets position som en central aktör inom arktisk forskning och policydiskussioner. Som Sveriges arktiska universitet är Umeå fast beslutet att främja internationell dialog och stärka samarbeten som bidrar till hållbar utveckling i Arktis.</p><p>Utmaningarna som Arktis står inför kräver brådskande insatser, och evenemang som dessa fungerar som katalysatorer för meningsfullt samarbete. Sverige och Kanada fortsätter att driva hållbarhet och urfolksengagemang i Arktis, och deras samarbete kommer att spela en avgörande roll för regionens framtid.</p>/nyheter/kanadas-nya-arktiska-utrikespolitik-presenterad-vid-umea-univers_12054032//nyheter/klinisk-forskning-ar-grunden-till-god-halso-och-sjukvard_12052439/Klinisk forskning är grunden till god hälso- och sjukvårdKliniska forskare, verksamhetschefer, jurister och regionpolitiker träffades och behandlade frågeställningar om etik och juridik, och om de byråkratiska utmaningar som finns inom den kliniska forskningen.Tue, 25 Feb 2025 09:42:42 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7e135df9ae894986b38c130144f5f00f/klinisk_konferens_20253.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Organisationskommittén fr vä: Anders Blomberg, Anne-Marie Fors Connolly, Senada Hajdarevic, Tufve Nyholm, Mikael Johansson, Göran Larsson, Birgitta Olofsson, Karin Hellström Ängerud och  Ulrika Bergström. Saknas på bilden: Lena Jutterström, Per Fransson, Sead Crnalic, Patrik Wennberg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sussi Mikaelsson</span></div></div><p>År 1964 antogs <a href="https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf">Helsingforsdeklarationen</a>, en deklaration som är grunden för medicinsk forskning och som innehåller etiska principer för hur medicinsk och klinisk forskning ska bedrivas. Idag finns det, förutom Helsingforsdeklarationen, andra lagar att förhålla sig till för att forskningen ska vara etisk och i följa den rådande lagstiftningen. GDPR, etiprövningslagen, offentlighetsprincipen , kommunallagen och legalitetsprincipen är några av de lagar och principer som forskare måste förhålla sig till för att forskningen ska vara laglig och etiskt korrekt. </p><p>Under konferensen belystes svårigheter och utmaningar som kliniska forskare idag står inför, men visade också på goda exempel och förslag på hur man ska navigera sig framåt för att enklare få tillgång till patientnära forskningsdata. </p><p>- Vi vill uppmärksamma de här frågorna. Forskning är viktigt och forskning är svårt om vi ska följa regelverket, för det är så oerhört komplicerat menar Anders Blomberg, prefekt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av de som planerat konferensen. </p><h3>Dialog och samverkan är vägen framåt</h3><p>Tillgången till biobanken, som är en viktig infrastruktur inom forskningen, är en fantastisk resurs vi har i Umeå. Men det måste också bli enklare att få ta del av den data som finns där. En möjlig väg framåt är gemensamma rutiner, en gemensam nod att vända sig till, både inom den norra regionen, men även nationellt, som förenklar processen. </p><p>– När det finns två huvudmän (regionen och universitetet red.anm) så skapar det också en stor problematik. När du bedriver sjukvård gör du det inom ramen för regionen, och forskningen görs framförallt under universitetets flagg. Då skapas den här problematiken, menar Anders Blomberg. </p><p>Att bygga upp en forskningskultur och en forskningsstruktur är något som tar tid. Primärvården i regionen ska akademiseras, något Göran Larsson, FoU direktör på Region Västerbotten menar kommer skapa bättre förutsättningar för primärvården att bedriva och delta i projekt. Även han är inne på att man ska skapa "en väg in", kunna ställa en förfrågan till ett ställe för att kunna påbörja projektet. Detta har man under en tid provat inom primärvården genom Rådet för primärvårdsforskning, där forskningsidéer skickas in som då kollas upp om det är möjligt att genomföra projektet. </p><h3>Forskningen är viktig för morgondagens patienter</h3><p>Trots de svårigheter som många av de kliniska forskarna ser, så är alla överens om att forskning är viktigt. Men det är också viktigt att sedan implementera det som forskningen tar fram i verksamheten.</p><p>Klinisk data är en förutsättning för forskning och att sjukvården ska utvecklas. Forskningen idag kommer att gynna morgondagens patienter. Men när forskningsdatan är svår att komma åt, blir både forskningen och utvecklingen påverkade. Ändå måste man förhålla sig till de lagar och regelverk som finns, något som juristerna på plats menar är till både för att skydda den enskilde individen (patienten), men även forskaren. Forskaren blir nämligen personligt ansvarig om man inte följer den rådande lagstiftningen. </p><p>– Det jag upplever som jätteviktigt är att Sverige och våra patienter behöver forskning för att utveckla vården och göra den ännu bättre. Om då vårt regelverk förhindrar oss från att bedriva klinisk forskning så gör vi ju våra patienter en björntjänst. Etiken säger att vi inte ska skada personer när vi bedriver forskning. Men man kan också fundera, är det etiskt att inte bedriva forskning för att förbättra sjukvården? På grund av allt för många byråkratiska rutiner förhindras patienter att vara med, och det tar längre tid för oss att lära oss om nya läkemedel, och folk kanske far illa för att vi inte har den här möjligheten, menar Anders Blomberg. </p><p>Genom konferensen hoppas de kunna lyfta och belysa de här utmaningarna till beslutsfattarna. Genom att exemplifiera den problematik som uppstår när du bedriver klinisk forskning utifrån den rådande lagstiftningen. Det finns ett stort engagemang, och vilja att samverka än mer mellan universitetet och regionen, och hitta hållbara och lagliga sätt att bedriva forskningen framåt. Många vittnar om att det är lärorikt att samlas på det här sättet. </p><p>– Dels hoppas vi att de som jobbar med de här frågorna inom juridik och inom landstingsledning och universitetsledning ser den här problematiken konkret, och tar den vidare. Både inom organisatiorna här, men också i de nationella närverken de har. Där vet vi att det finns arbeten nationellt, men det behöver också påtalas från verksamheten att vi har ett stort dilemma och en utmaning. Vi vill ju göra rätt, förklarar Anders Blomberg.</p>/nyheter/klinisk-forskning-ar-grunden-till-god-halso-och-sjukvard_12052439//nyheter/scilifelab-umea-valkomnar-16-nya-gruppledare-_12053865/SciLifeLab Umeå välkomnar 16 nya gruppledare I februari välkomnade Umeå 16 nya gruppledare inom SciLifeLab – ett viktigt steg i att stärka Umeås forskningsmiljö inom life science. Gruppledarna är forskare som bidrar med nyckelkompetens inom livsvetenskap och teknologi för att främja SciLifeLabs uppdrag: att driva framstående life science forskning genom nationellt samarbete. Fri, 28 Mar 2025 14:38:41 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_2025.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gruppledare vid SciLifeLab Umeå.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p class="quote-center">Att kunna samla denna forsknings- och kompetensmässiga spets här i Umeå är av stor betydelse för oss</p><p>– De nya gruppledarna stärker både SciLifeLab och life science-forskningen i Umeå, säger Linda Sandblad, en av gruppledarna och föreståndare vid SciLifeLab Umeå. <br><br>Gruppledarnas forskning täcker ett brett spektrum av ämnen inom life science, från diabetes- och cancerforskning till infektionsbiologi och pandemiberedskap, från studier av proteiner och DNA-sekvensering till utvecklingen av avancerade avbildnings- och beräkningsmetoder – för att nämna några. <br><br>I slutet av förra veckan fick gruppledarna möjlighet att träffas, dela sina gemensamma forskningsintressen samt fira de kommande åren över SciLifeLab-gröna prinsesstårtor. </p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/scilifelab_nya_gruppledare.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>SciLifeLab:s nya gruppledare i Umeå firade med SciLifeLab grön prinsesstårta. Annika Johansson, föreståndare vid enheten <a href="~/link/b3535c2f6803442f8cf20120b93e6074.aspx">Swedish Metabolomics Centre, SMC</a>, skär upp första biten. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>– Gruppledarna har valts ut baserat på sina värdefulla engagemang i infrastrukturutveckling och sina bidrag till gemensamma dataresurser. Att kunna samla denna forsknings- och kompetensmässiga spets här i Umeå är av stor betydelse för oss, säger Linda Sandblad. <br><br>Gruppledarkonceptet syftar till att skapa samarbetsinriktade forskningsmiljöer inom SciLifeLab-ekosystemet. De huvudsakliga målen är att stärka tvärvetenskaplig forskning och samverkan, driva teknikutvecklingen framåt och tillhandahålla avancerad forskningsinfrastruktur. </p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ac6dccc4bc6c4916b7b1f0aee47594dc/gruppledare_scilifelab_umea_20252.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>SciLifeLab Umeås nya gruppledare träffas över tårta för att fira och samtala om gemensamma forskningsintressen. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><ul><li>Hitta alla SciLifeLab Umeås Group Leaders <a href="/EPiServer/CMS/Content/en/research,,5054554/groups/scilifelab/scilifelab-group-leaders/?epieditmode=False">här</a>.</li><li>Läs mer om den nationella utnämningen av 213 nya gruppledare hos <a href="https://www.scilifelab.se/news/scilifelab-welcomes-new-group-leaders/">SciLifeLab</a>. </li></ul>/nyheter/scilifelab-umea-valkomnar-16-nya-gruppledare-_12053865//nyheter/umeaprofessor-ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin_12051527/Umeåprofessor ny ledamot i Kungliga vetenskapsakademinErik Johansson, professor i medicinsk kemi vid Umeå universitet, tar plats som ny ledamot i Kungliga vetenskapsakademin, KVA.Wed, 19 Feb 2025 12:23:48 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5e2328f9d07347ed91dea5da5a4c46f6/erik_johansson_lab_2188_230221_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Erik Johansson, professor vid Institutionen för Medicinsk kemi och biofysik.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>Erik Johansson forskar om hur arvsmassan, det vill säga DNA, kopieras i celler innan de delar på sig för att bilda två nya celler. En process som är noga kontrollerad för att undvika att fel uppstår som kan leda till sjukdomar som cancer eller ärftliga syndrom.</p><p>Han har bland annat i samarbeten med amerikanska forskare visat att ett specifikt enzym kallat DNA polymeras epsilon, ansvarar för byggandet av nästan hälften av allt DNA i cellerna. För att försöka förstå mekanismen med vilken DNA polymeras epsilon bygger DNA med så få fel som möjligt har forskargruppen löst strukturer av enzymet.</p><p>Ibland händer det att en förändring uppstår som gör att det plötsligt skapas en oerhörd mängd nya mutationer som kan kopplas till utveckling av tjocktarms- och livmodercancer. Forskargruppen i Umeå har tillsammans med forskare i Uppsala lyckats förklara på molekylär nivå vad som gått fel när DNA polymeras epsilon förändrats och driver på utvecklingen av cancer. På sikt kan den här grundforskningen ge ökad förståelse för uppkomsten av cancer och andra genetiska sjukdomar samt bidra till förbättrade behandlingsmetoder.</p>/nyheter/umeaprofessor-ny-ledamot-i-kungliga-vetenskapsakademin_12051527//nyheter/infektionslakare-mest-utsatta-under-pandemin_12051521/Infektionsläkare mest utsatta under pandeminLäkare på sjukhusens infektionsmottagningar blev betydligt mer smittade med SARS-CoV2-viruset än läkare med mindre patientkontakt. Det visar en ny studie vid Umeå universitet. Var femte läkare som jobbade på infektionskliniker smittades under pandemins första och andra våg 2020, visar studien.Thu, 20 Feb 2025 17:44:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/163bb02b3a234f43af0ef19cdc0f4246/fors_conolly_anne-marie_9878_220405_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten belyser vikten av effektiva skyddsrutiner och vaccinationsprogram för sjukvårdspersonal under framtida pandemier. Våra fynd pekar på att yrkesmässig exponering är en viktig riskfaktor för smitta, säger Anne-Marie Fors Connolly, universitetslektor, läkare, docent och forskare vid Umeå universitet samt studiens seniorförfattare.</p><p class="quote-left">viktig riskfaktor för smitta</p><p>Det är en nationell studie som letts från Umeå universitet som har undersökt vilken risk olika kliniska specialiteter bland läkare hade för att testa positivt för SARS-CoV-2 som orsakar covid-19 under pandemin. Studien visar att läkare inom infektionssjukdomar, det vill säga som arbetade på infektionsmottagningar eller -kliniker, under 2020 löpte den högsta risken. Det gällde särskilt under pandemins första och andra våg.</p><p>Näst efter infektionsläkare löpte läkare inom geriatrik och akutmedicin störst risk att smittas jämfört med läkare med ingen till liten patientkontakt. Bland läkare som jobbade på infektionsklinik smittades en femtedel, 20,2 procent, under 2020. Bland läkare med liten patientkontakt smittades färre än var tionde, 8,7 procent.</p><p>Vaccination minskade tydligt risken för att testa positivt för SARS-CoV-2 . Studien visar att vaccinationsprogram för högriskgrupper inom sjukvården är avgörande för att skydda personalen.</p><p>– Våra resultat är ett viktigt bidrag till att förbättra framtida pandemihantering och skyddsåtgärder för sjukvårdspersonal, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>I studien ingick data för över 35 000 offentligt anställda läkare i Sverige mellan februari 2020 och mars 2022. Forskare analyserade sambandet mellan klinisk specialitet och risken för att testa positivt för SARS-CoV-2.</p><p>Studien genomfördes med hjälp av data från svenska nationella register och Sveriges Kommuner och Regioners data. Den har finansierats av Region Västerbottens ALF-finansiering, MIMS, Kempefonden, Hjärt-Lungfonden samt Petrus och Augusta Hedlunds Stiftelse.</p><p>Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Public Health.</p>/nyheter/infektionslakare-mest-utsatta-under-pandemin_12051521//nyheter/ny-kunskap-om-celldelning-med-datadrivna-tekniker_12047410/Ny kunskap om celldelning med datadrivna teknikerForskning från Umeå universitet banar väg för en kvantitativ dataanalysmetod för att studera celldelningsprocessen i enskilda celler. Den förbättrade upplösningen kommer att främja avancerad cellanalys i människokroppen, särskilt vid felaktig celldelning som vid cancer.Tue, 18 Feb 2025 13:54:58 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5549-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kan vi på ett bättre sätt destillera biologisk kunskap om cellen ur stora datamängder? Frågan är en drivkraft i Johan Henrikssons forskning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p class="quote-center">Syftet blir att upptäcka nya oväntade biologiska mönster</p><p>– Vi fick inte de resultat vi förväntade oss! Men studien gav oss som tur var en bättre förståelse av arvsmassan och hur det kan mätas vid sekvensering med hjälp av transposoner, en slags genetiskt modifierad rörlig gensekvens. Transposonerna beter sig olika under celldelning och detta kan bland annat användas för att följa celldelningsprocessen, säger Johan Henriksson, docent vid Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet.</p><p>Varje organ i kroppen är byggt av ett stort antal olika celler, som var och en utför olika funktioner. Därför är det viktigt att kunna studera cellerna individuellt. Redan i biologivetenskapens tidiga skede var detta möjligt med hjälp av mikroskopi, men det var begränsat till att studera högst fem eller tio gener åt gången.</p><p>Avancerade en-cellsmetoder började användas på 2010-talet och har revolutionerat förmågan att effektivt räkna ett stort antal informationsbärande molekyler i cellen. Metoden är beroende av sekvensering för att studera alla (över 20 000) gener i en enskild cell. Nuförtiden är det också möjligt att studera miljontals celler, en i taget, och det genererar en ofantlig mängd data.</p><p>Studier av enskilda celler behöver inte bygga på en hypotes eftersom inget tidigare urval av gener behövs. Detta kallas för ett ”datadrivet” tillvägagångssätt, i och med att insamlad data snarare än en hypotes leder forskningsriktningen och resultat.</p><p>– Syftet blir att upptäcka nya oväntade biologiska mönster, som kan leda till nya forskningsfrågor, säger Johan Henriksson,</p><p>Detta kommer dock med två stora problem: Vi drunknar nu helt enkelt i data och tekniken är dyr. Det var en viktig drivkraft för det forskningsprojekt som Johan Henriksson och hans grupp startade. Frågor de ställde sig var: Om metoden är så dyr, hur kan man använda den på ett bättre sätt? Vad kan vi mer utläsa från datan som vi inte tänkt på tidigare?</p><p>En teori var att det skulle vara möjligt att mäta längden på telomerer – DNA-strukturer som utgör ändarna på våra kromosomer och skyddar dem. Varje gång en cell delar sig blir telomererna kortare. När de blir för korta kan cellen inte längre dela sig; den blir inaktiv eller genomet skadas, vilket kan omvandla den till en cancercell.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5561-250130-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Henriksson diskuterar ett experiment med postdoktorerna Iryna Yakovenko och Jyoti Verma.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Projektet gick dock inte som planerat. Den initiala analysen av data såg lovande ut, men ju mer data som analyserades, desto fler motsägelser märktes.</p><p>– Efter en intensiv jakt på data från andra lab, som idag kan tankas hem och jämföras, blev vårt team desperat. Vi började istället fokusera på att undersöka vilka andra biologiska faktorer som kan påverka telomerlängdmätningen, säger Johan Henriksson.</p><p>Dataanalysen tvingade forskarna att bli alltmer uppmärksamma på detaljer i tidigare forskning om telomerer. Till exempel finns den förväntade sekvensen av humana telomerer – upprepade DNA-sekvenser av TTAGGG – även i andra delar av arvsmassan. Telomeren är dessutom inte en perfekt upprepning av TTAGGG, eller alls en upprepning. Snarare är telomermodellen nu så daterad och alltför förenklad att den kanske snarare är kontraproduktiv.</p><p>Avancerad sekvenseringsteknik har bidragit med ny data om telomersekvensen, men den är komplex och svår att tolka. Tolkningen påverkas också av hur mätningen utförs. Johan Henriksson menar att tekniken för att analysera arvsmassa från enskilda celler (ATAC-seq) behöver omvärderas. ATAC-seq använder en typ av genetiskt modifierad rörlig gensekvens, så kallad transposon, för att skära upp DNA:t i små bitar som kan sekvenseras.</p><p>– Baserat på några ganska komplicerade experiment visade det sig att transposonet varken duplicerar lokalt DNA som tidigare forskning antyder, och inte heller verkar det hacka upp telomeren lika mycket som andra delar av arvsmassan. Att mäta telomerlängd var helt enkelt inte möjligt med det här tillvägagångssättet, säger Johan Henriksson.</p><p>I en annan studie har forskarna redan använt mätmetoden för att lokalisera ett nytt outforskat tillstånd hos T-celler vilket verkar vara intressanta för immunterapi, en typ av cancerbehandling där kroppens egna immunsystem används för att bekämpa cancer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/abbf2c8d69b24e3fa93a6e90505f9ab3/henriksson_johan_5589-250130-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Henriksson lab arbetar tvärvetenskapligt i områden från datavetenskap till molekylärbiologi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/ny-kunskap-om-celldelning-med-datadrivna-tekniker_12047410//nyheter/tyst-minut-och-flagga-pa-halvstang-for-att-hedra-offren-i-orebro_12047008/Tyst minut och flagga på halvstång för att hedra offren i ÖrebroUmeå universitet sluter upp till nationell tyst minut för att hedra dödsoffren efter skolskjutningen i Örebro och flaggar på halvstång på campus i Umeå.Mon, 10 Feb 2025 15:57:37 +0100<p>– Det som inte fick hända har hänt och hela landet sörjer med de drabbade. Den 4 februari 2025 kommer för alltid markera en mörk dag i svensk historia. För att hedra offren som aldrig kom hem till sina nära vill jag bjuda in alla över hela vårt land att samlas i en tyst minut, säger statsminister Ulf Kristersson på regeringens webb. <br> <br>Med anledning av våldsdådet uppmanar regeringen till en nationell tyst minut klockan 12.00 tisdagen den 11 februari. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå universitet deltar</h2><p>Universitetsledningen vid Umeå universitet uppmanar alla studenter och medarbetare att sluta upp till detta. Umeå universitet kommer även att flagga på halvstång vid campusdammen under tisdagen, även detta efter uppmaning från regeringen.   </p>/nyheter/tyst-minut-och-flagga-pa-halvstang-for-att-hedra-offren-i-orebro_12047008//nyheter/norrlandska-hjartfonden-45-ar---delar-ut-annu-mer-till-forskning_12046971/Norrländska Hjärtfonden fyller 45 år Det började med 30 kronor som har blivit många miljoner till forskning. Nu firas 45-årsjubileet med ett extra anslag.Mon, 10 Feb 2025 11:07:43 +0100<p>Stiftelsen Norrländska Hjärtfonden fyller i år 45 år. Allt startade 1980 med ett kapital på 30 kronor. I år kommer stiftelsen att sedan starten ha delat ut 25 miljoner i forskningsanslag. Alla anslag ges till forskare med anknytning till Umeå Universitet.</p><p>Medlen som delas ut kommer från avkastningen av gåvor till stiftelsens 90-konto från privatpersoner, testamenten, företag och patientföreningar. Fonden ägnar sig inte åt dyr marknadsföring utan arbetar i stället långsiktigt med föreläsningar och andra arrangemang för att sprida kännedom om verksamheten och kunskap om hjärthälsa i norr.</p><p>Stiftelsen stöttar forskning om de stora folksjukdomarna som hjärtinfarkt och hjärtsvikt men dessutom särskilt ett antal sjukdomar som har en ärftlig anhopning i norra Sverige. De 175 forskare som genom åren tilldelats medel har varit läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, biomedicinska analytiker, biomedicinare med mera.</p><p>Norrländska Hjärtfonden delar ut forskningsmedel till framstående forskare som ännu inte har hunnit så långt i sin karriär att de kan söka stora nationella forskningsanslag. En förutsättning är att forskningsprojekten har en anknytning till norra Sverige.</p><p>Allt arbete i fonden sker ideellt och alla projektansökningar granskas av en meriterad vetenskaplig kommitté. 45-årsjubiléet kommer att firas med extra stor utdelning av forskningsanslag: Tre miljoner kronor, varav en miljon till en ansökan av särskilt hög kvalitet.</p>/nyheter/norrlandska-hjartfonden-45-ar---delar-ut-annu-mer-till-forskning_12046971//nyheter/medicinska-doktorander-trivs-i-basgrupp-over-granser_12045617/Medicinska doktorander trivs i basgrupp över gränserEn fakultetsgemensam forskarutbildning för doktorander infördes som en nyhet inom Medicinska fakulteten 2022. Programmet blir en gemensam grund för alla doktorander och löper parallellt med doktorandernas studier inom sina fält. En viktig del i programmet är arbetet i mindre basgrupper, där doktoranderna träffas tvärs över ämnesgränserna.Sat, 08 Feb 2025 14:27:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/basgruppsbild.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En av basgrupperna vid Medicinska fakultetens forskarutbildningsprogram. Sittande från vänster: Alex Vikström, Rachel Feeney, Jenny Selg, Valeriia Zymovets. Med via dator är Ester Steven Mzilangwe och Erik Faergemann. Samtliga är doktorander vid Medicinska fakulteten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></div></div><p>– Basgruppen har blivit som en andra familj, säger Ester Steven Mzilangwe.</p><p>Ester är doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa och en av sju deltagare i en basgrupp inom det fakultetsgemsamma forskarutbildningsprogrammet inom Medicinska fakulteten. Hon träffar oftast sin ”familj”, basgruppen, via Teams eftersom hon bor i Tanzania där hon arbetar som läkare inom psykiatrin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Parallella studier</h2><p>Deltar på distans den här dagen gör även Erik Faergemann – men dock en betydligt beskedligare distans – från Sundsvall där han jobbar som neurolog på sjukhuset.</p><p>Det fakultetsgemensamma forskarutbildningsprogrammet är på 25 högskolepoäng och löper parallellt med doktorandernas studier inom sitt eget område. Gemensamma kurser varvas med studier i de olika basgrupperna. Grupperna är sammansatta med doktorander från skilda institutioner, och tanken är just att tvärvetenskapligt utbyta erfarenheter.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/axel_vikstrom_och_rache_feeley.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arbetet i basgruppen ger bredd och insikt, säger Axel Vikström, doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention. <br><span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></p></div></div><p>–  Arbetet i basgruppen ger mig bredd och insikt kring hur andra på samma nivå i andra delar av universitetet bedriver forskarstudierna. Det är berikande att möta andra metoder och andra frågeställningar, säger Axel Vikström, doktorand vid Institutionen för diagnostik och intervention.</p><p>Forskarutbildningsprogrammet har varit igång sedan vårterminen 2022. Just nu deltar cirka 250 doktorander. På sikt kommer det att omfatta cirka 450 medicinska doktorander samtidigt, eftersom programmet är obligatoriskt för att få doktorsexamen. Kurserna är fördelade över hela forskarutbildningens längd och anpassade för att stödja doktorandernas individuella utveckling. Ännu är forskarutbildningsprogrammet unikt för Medicinska fakulteten där antalet doktorander som antas har ökat konstant under hela 2020-talet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Planerar utvärdering</h2><p>– Erfarenheterna så här långt är väldigt positiva. Men vi arbetar med att anpassa och ytterligare förbättra upplägget. Nu när den första kullen snart har genomfört sina sista moment planerar vi en övergripande programutvärdering, säger Ludvig Backman, biträdande studierektor för forskarutbildning vid Medicinska fakulteten.</p><p>Deltagarna i den aktuella gruppen är överlag nöjda med programmet. Utöver det ordinarie arbetet i grupperna ser de till att delta i varandras mitterminsseminarier och umgås även socialt. Men visst finns det också utrymme för förbättringar.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/13b1839155574d4481e90e001d299966/rachel_feeney_och_jenny_selg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Selg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ola Nilsson</span></div></div><p>– Lite tydligare formella krav skulle vara ett stöd när vi i gruppen ska följa de särskilda dokumenten för basgruppsträffarna, säger Jenny Selg, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap och logoped vid Norrlands universitetssjukhus.</p><p class="quote-left">tydligare formella krav</p><p>Deltagarna i basgruppen, en av i dagsläget 35 grupper, är ungefär halvvägs i sina doktorandstudier. För livet efter disputationen har de ännu inte börjat planera; kanske blir det fortsatt forskning, kanske arbete inom hälsovården. Det är stor spridning både ämnesmässigt och geografiskt i gruppen. Utöver Ester i Tanzania och Erik i Sundsvall finns Rachel Feeney från Yorkshire i England och Valeriia Zymovets från Odessa i Ukraina, som båda har sin bas i Umeå under utbildningen och även har lärt sig en hel del svenska. Gruppen träffas i regel varannan månad, ibland deltar några på distans.</p><p>– Innan vi är i mål ska vi se till att ha en basgruppsträff hos mig här i Tanzania, säger Ester Steven Mzilangwe.</p><p>Den inbjudan är det ingen i gruppen som tackar nej till, även om vintern i Umeå förstås också kan ha sin charm.</p>/nyheter/medicinska-doktorander-trivs-i-basgrupp-over-granser_12045617//nyheter/icelab-oppnar-utlysning-for-tvarvetenskapliga-stipendiepostdoktorala-projekt_12040412/IceLab öppnar utlysning för tvärvetenskapliga stipendiepostdoktorala projektIceLab bjuder in tvärvetenskapliga forskningsteam att föreslå projekt för en gemensam postdoktor, finansierad av Kempestiftelserna. Projektförslag kan nu lämnas in fram till den 19 maj. En informationspresentation kommer att hållas den 12 februari kl. 12:00 i KBC Glasburen för att ge mer information om programmet under IceLab Lunch Pitch.Mon, 03 Feb 2025 14:45:10 +0100<p>Forskare som arbetar i team om två eller fler uppmuntras att lämna in innovativa, tvärvetenskapliga projektförslag som en del av denna utlysning. Initiativet syftar till att främja projekt som drar nytta av samarbete över olika fält och forskningsmetoder. Finansiering kommer att tilldelas tre projekt, där varje projekt får stöd för en tvåårig postdoktoral tjänst. Dessa gemensamma postdoktorer, vägledda av tvärvetenskapliga forskningsteam från Umeå universitet eller Sveriges lantbruksuniversitet, kommer att bidra till att omvandla innovativa idéer till forskningssamarbeten med betydande genomslag.</p><p>Integrated Science Lab (IceLab) kommer att vara värd för de utvalda postdoktorerna och erbjuda en tvärvetenskaplig miljö där dagliga interaktioner med IceLab-forskare främjar samarbete och upptäckter. IceLab uppmuntrar utforskning över traditionella disciplinära gränser genom att integrera teoretiska, beräkningsmässiga och empiriska metoder. De forskarteam som handleder projekten kommer att bli anslutna till IceLab och, när relevant, kopplas till Stress Response Modeling vid IceLab, ett excellenscenter finansierat av Vetenskapsrådet.</p><h3>Information vid IceLab Lunch Pitch den 12 februari</h3><p>IceLab bjuder in till ett informationsmöte om utlysningen den 12 februari i KBC Glasburen, under årets första IceLab Lunch Pitch (<a href="~/link/4b90cd2071af4935b86dcbeb9d8dd71b.aspx">länk till eventet</a>). Martin Rosvall, professor vid institutionen för fysik och direktor för IceLab, kommer att uppmuntra forskare att lämna in projektförslag och finnas tillgänglig för att besvara frågor om utlysningen. Registrera dig i förväg om du är intresserad av att delta.</p><p>Sista datum för att lämna in projektförslag är den 19 maj. Mer information finns på IceLabs webbplats (<a href="/en/icelab/career-and-education/icelab-multidisciplinary-postdoctoral-programme/">länk till utlysningen - informationen finns på engelska</a>).</p>/nyheter/icelab-oppnar-utlysning-for-tvarvetenskapliga-stipendiepostdoktorala-projekt_12040412//nyheter/kirurgavdelningen-i-lycksele-prisas-for-arbete-med-studenter_12042144/Kirurgavdelningen i Lycksele prisas för arbete med studenterLycksele sjukhus visar att mindre arbetsplatser kan göra stora avtryck. Kirurgavdelningen belönas med priset "Vårdens VFU-stjärna" för sitt sätt att stötta och utbilda framtidens vårdpersonal. Bakom utmärkelsen står Akademi Norr, Umeå universitet och Region Västerbotten, som vill hylla verksamheter som gör skillnad inom verksamhetsförlagd utbildning, VFU.Fri, 31 Jan 2025 14:04:34 +0100<p>På kirurgavdelningen arbetar ett trettiotal personer som tillsammans skapar en stark gemenskap och ett välkomnande klimat, för både personal och studenter. Ylva Nyberg, avdelningschef och sjuksköterska, har varit en del av verksamheten sedan 2013 och ser utmärkelsen som ett erkännande av hela teamets engagemang.</p><p>– Jag blev jätteglad när jag fick veta att vi fått priset. Det var flera från vår klinik som skickade in motiveringar, vilket betyder att det här verkligen är ett gemensamt arbete, berättar Ylva Nyberg.</p><p><strong>Engagemang trots utmaningar</strong></p><p>Kirurgavdelningen tar emot cirka 8-10 studenter varje termin, en insats som kräver både tid och engagemang, särskilt med tanke på de utmaningar som finns inom vården.</p><p>– Trots att det ibland är tufft och vi har brist på personal, lyckas vi ändå upprätthålla uppdraget med att handleda studenter. Det är en prestation att kunna ge studenterna den tid och det stöd de behöver, särskilt när arbetsbelastningen är hög. Men det är så viktigt att vi prioriterar det, för det är här de får lära sig och växa, säger Ylva Nyberg.</p><p><strong>Ett alternativ till större sjukhus</strong></p><p>Lycksele sjukhus fungerar också som en viktig plats för att visa alternativen till större sjukhus.</p><p class="quote-right">Studenterna får möjlighet att uppleva en arbetsmiljö där kontaktvägarna är korta och samarbetet står i fokus</p><p>– Vi är ett litet sjukhus, och det är något vi ser som en styrka. Här är det nära till allt, och man lär snabbt känna varandra. För studenterna blir det en möjlighet att uppleva en arbetsmiljö där kontaktvägarna är korta och samarbetet står i fokus, fortsätter Ylva.</p><p><strong>Huvudhandledaren spelar en nyckelroll</strong></p><p>Ylva vill särskilt lyfta fram avdelningens huvudhandledare, Eva Granlöf, som varit en del av verksamheten i ungefär 15 år.</p><p>– Eva är otroligt engagerad och säkerställer att allt är välplanerat för studenterna. Hon har verkligen gjort ett fantastiskt jobb och bidrar till att skapa en lärmiljö där studenterna känner sig välkomna och stöttade.</p><p>Priset blir inte bara ett erkännande av personalens hårda arbete utan också en möjlighet att stärka teamets sammanhållning.</p><p>– Att få priset lyfter verkligen gruppen. Det ger oss en chans att känna oss stolta över det vi gör och sätta fokus på det fantastiska arbete som görs här på Lycksele sjukhus, säger Ylva Nyberg.</p><p><strong>Vikten av utbildningsmiljön på praktikplatserna</strong></p><p>En bra utbildningsmiljö på praktikplatser handlar om rätt så enkla saker. Som att få studenterna att känna sig välkomna och att de stegvis under handledning får utföra mer avancerade arbetsuppgifter. Det gör att studenterna utvecklas till de framtida medarbetare som vården eftersträvar.</p><p>– Medicinska fakulteten är mycket glad över att priset går till en väl fungerande verksamhet där studenterna blir sedda och får arbeta tillsammans med goda förebilder. Det är fantastiskt roligt att detta goda exempel lyfts fram, säger Magnus Hultin, vicedekan för samverkan kring klinisk utbildning, Umeå universitet. </p><p>Även Carina Olovsson, enhetschef för Enheten för utbildning och kunskapsutveckling vid Region Västerbotten hyllar arbetsgruppen i Lycksele.</p><p>– Jag är stolt och det känns fantastiskt roligt att få dela ut denna utmärkelse till kirurgkliniken. Ett engagerat ledarskap och samarbete där hela vårdteamet bidrar skapar en utvecklande lärmiljö för studenterna. De inspirerar andra och gör tillsammans skillnad.</p><h3>Om Vårdens VFU-stjärna</h3><p>Priset delas ut årligen av Akademi Norr, Umeå universitet och Region Västerbotten för att uppmärksamma verksamheter som bidrar till utbildningen av framtidens vårdpersonal. Det syftar till att uppmärksamma handledare och arbetsplatser som skapar goda förutsättningar för sjuksköterskestudenters lärande och utveckling.</p><p>Prisutdelningen skedde på onsdag 29 januari och innebär, förutom äran, ett stipendium på 10 000 kronor till kirurgavdelningen i Lycksele.</p><h3>Motivering</h3><p>“Kirurgavdelningen har visat på ett fantastiskt engagemang i att skapa en stödjande och lärorik miljö för våra sjuksköterskestudenter. Det är särskilt imponerande hur ni, trots utmaningar som bemanningsläget, lyckats prioritera och leverera handledning av högsta kvalitet. Den positiva responsen från studenterna är ett bevis på ert engagemang och er professionalism.”</p>/nyheter/kirurgavdelningen-i-lycksele-prisas-for-arbete-med-studenter_12042144//nyheter/2024-mims-stipendier-for-klinisk-forskning-utdelade_12042093/<description>Laboratoriet för molekylär infektionsmedicin Sverige (MIMS) har denna vecka tillkännagett vinnarna av sitt nationella kliniska forskningsstipendieprogram (CRF) för 2024. </description><pubDate>Fri, 31 Jan 2025 16:14:39 +0100</pubDate><atom:content type="html"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt av Vanja Lundberg Wiraeus</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span> Karolina Thörn</span></div></div><p>En internationell panel av kliniska forskare har tilldelat stipendierna till Vanja Lunberg Wiraeus vid Göteborgs universitet och Anne Tuiskunen Bäck vid Umeå universitet för att bedriva forskning om immunbrister hos nyfödda respektive viral patogenes under myokardit. </p><p>Vanja Lundberg Wiraeus är en immunolog vid Göteborgs universitet och barnläkare vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg, där hon har varit involverad i behandlingen av patienter med medfödda immunbrister (IEI). Efter en läkarexamen och doktorsexamen i immunologi vid Göteborgs universitet fokuserade hon på att skapa ett translationellt arbetsflöde för att validera genetiska fynd hos barn med IEI, en grupp av immunsystemsjukdomar som kan resultera i svåra infektioner, autoimmuna sjukdomar, inflammation, allergier eller till och med cancer. <br><br>I sitt MIMS CRF-projekt kommer hon att arbeta med Emma Haapaniemi vid Centrum för molekylär medicin Norge, Universitetet i Oslo, och utvärdera effektiviteten av CRISPR-korrigeringstekniken som en personlig behandling för patienter med IEI. <br><br>– Jag är hedrad att få MIMS kliniska forskningsstipendium, vilket kommer att främja vår forskning inom genterapi för patienter som lider av allvarliga defekter i deras immunsystem. Detta projekt syftar till att utvärdera effektiviteten av CRISPR-korrigeringstekniken för olika T-cellsdefekter, säger Vanja.</p><p>– MIMS kliniska forskningsstipendium kommer att ge mig möjlighet att fortsätta min kliniska praktik, att träffa barn med olika IEI och samtidigt tillhandahålla prover för genterapi till min samarbetspartner Emma Haapanienis laboratorium. Huvudmålet för hennes laboratorium är att utveckla en plattform för genterapiteknologier för IEI, och de korrigerade cellerna kommer sedan att utvärderas i vårt laboratorium för funktion och säkerhet. Eftersom det inte finns någon specifik behandling för IEI-patienter är utvecklingen av genterapi viktig för en patientanpassad behandling med färre biverkningar.</p><p>– Jag gratulerar Vanja och ser fram emot att arbeta med detta projekt tillsammans med henne. Samarbetet med Oslo universitetssjukhus och Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg gör det möjligt för oss att samla ett tillräckligt antal patienter, vilket är avgörande för att studera sällsynta sjukdomar. Vårt mål är att göra denna genterapiteknik kliniskt tillgänglig för patienterna. Det är fantastiskt att deras sjukhus har avancerade terapimedicinska produkter (ATMP) avsedda för barn, vilket är perfekt för vårt arbete med korrigerade stamceller, säger Emma Haapaniemi, Asst. Prof. MD PhD , Oslo University Hospital, och fortsätter:<br><br>– Vi är på en liknande karriärnivå, och Vanjas kliniska expertis kombinerat med min forskningsexpertis ger kompletterande styrkor till detta projekt. Jag tror att vår synergi kommer att leda till betydande fördelar för patienterna. Detta samarbete markerar början på en större, långsiktig insats, och vi är entusiastiska över den potentiella påverkan.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/072719da6dec42a48d8018119d99e72b/anne-tuiskunen-lab_9770-240828-mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne Tuiskunen lab</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Anne Tuiskunen Bäck är ST-läkare i kardiologi och hennes forskning fokuserar på klinisk virologi och metagenomik. Hon har en doktorsexamen i medicin om denguevirus från Karolinska Institutet och Franska institutet för tropisk medicin (IMTSSA). Hennes nuvarande forskning fokuserar på genetisk karaktärisering av virusisolat från patienter för att bättre förstå virusens roll i sjukdomsprogressionen, med ett starkt translationellt perspektiv: från labbet till praktiken. I sitt MIMS CRF-projekt kommer hon särskilt att undersöka den genetiska mångfalden och patogenesen av <em>Nephropathia Epidemica</em> ("sorkfeber" på svenska), orsakad av Puumalaviruset, och viral myokardit, inflammation i hjärtmuskeln. </p><p>Hon kommer att arbeta med tidigare MIMS Clinical Research Fellow Anne-Marie Fors Connolly för att integrera en epidemiologisk dimension i dessa studier. Dessutom delar hon ett intresse för metagenomik med MIMS-forskaren Laura Caroll vid Umeå universitet, med vilken hon är engagerad i pågående diskussioner för att utforska synergier och potentiellt samarbete. </p><p>– Jag är djupt tacksam för MIMS-stipendiet, som stärker mina möjligheter att bedriva tvärvetenskaplig och translationell forskning i skärningspunkten mellan kardiologi och virologi, säger Anna, och fortsätter,<br><br>– Ett av mina nyckelprojekt undersöker den genetiska utvecklingen av Puumalaviruset i Sverige över tid och rum, med målet att bättre förstå dess virulens och kopplingar till mänsklig överföring, vilket i slutändan bidrar till förbättrade folkhälsostrategier. Ett annat projekt fokuserar på viral myokardit, en vanlig orsak till plötslig hjärtdöd hos unga individer, med målet att förbättra diagnostik och riskprediktion med hjälp av biomarkörer och genetisk analys. </p><p>– Den samarbetsinriktade miljön vid MIMS passar naturligt med min forskning, och jag ser fram emot att utforska synergier med kollegor som Anne-Marie Fors Connolly och Laura Carroll.</p><p>Universitetslektor Anne-Marie Fors Connolly, tidigare MIMS CRF, Umeå universitet, säger:</p><p>– Jag är glad att Anne Tuiskunen Bäck har fått MIMS CRF. Som tidigare MIMS CRF har det varit extremt hjälpsamt för min karriär och forskningsnätverk att delta i MIMS och EMBL-nätverket, och jag tror att Anne kommer att ha en liknande positiv upplevelse. <br><br>– Jag ser fram emot att fortsätta mitt samarbete med Anne Tuiskunen Bäck, från det etablerade pågående samarbetet som fokuserar på Puumalavirusets epidemiologi, till det nyligen startade samarbetsinitiativet som fokuserar på risken för myokardit efter SARS-CoV-2-infektion. Att adressera dessa frågor är avgörande för att förbättra övervakningsstrategier och förstå de genetiska drivkrafterna bakom PUUV-utbrott, samt för att förbättra diagnostik och behandling av myokarditkomplikationer efter infektioner.</p><p>Biträdande universitetslektor Laura Caroll, MIMS Investigator, Umeå universitet, säger:</p><p>– Jag är verkligen entusiastisk över att samarbeta med Anne, särskilt inom några metagenomikrelaterade projekt, där vi kan kombinera vår expertis inom virologi och bakteriell bioinformatik. Viral metagenomik är ett särskilt hett ämne just nu, och Annes ämnesexpertis kommer att vara avgörande för dessa projekt.<br><br>MIMS kliniska forskningsstipendier ger garanterad forskningstid och finansierar forskarens forskning upp till ett totalt värde av 3,2 miljoner SEK. <br> <br>Oliver Billker, direktör för MIMS, säger:</p><p>– Vi är glada att välkomna två nya kliniska forskare till MIMS-gemenskapen. Deras projekt bygger broar mellan grundläggande och klinisk forskning inom två viktiga områden av medicin, vilket är målet med vårt program. De illustrerar också hur möjligheter uppstår genom internationellt samarbete inom molekylär medicin, vilket är kärnan i vårt partnerskap med European Molecular Biology Laboratory (EMBL) och dess nordiska partnerskap.</p><p>MIMS får finansiering från Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Kempestiftelserna och Umeå universitet för att främja nästa generation av framstående forskare inom infektionsmedicin. Det är den svenska noden i EMBL-nätverket, till vilket det är anslutet genom det nordiska EMBL-partnerskapet för molekylär medicin. </p></atom:content><link>/nyheter/2024-mims-stipendier-for-klinisk-forskning-utdelade_12042093/</link></item><item xml:base="nyheter/ukrainska-forskare-besokte-umea-for-inspiration-och-samarbete_12041064/"><guid isPermaLink="false">/nyheter/ukrainska-forskare-besokte-umea-for-inspiration-och-samarbete_12041064/</guid><title>Ukrainska forskare besökte Umeå för inspiration och samarbeteNär Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 avbröts stora delar av den laborativa verksamheten abrupt. Med bombningar av institut, frekventa strömavbrott och nätter i skyddsrum har forskarnas liv förändrats drastiskt. Nu när merparten av undervisning och forskning sker online, innebar besöket vid Umeå universitet inte bara en paus från kriget, utan också en källa till inspiration och möjliga samarbeten. Mon, 24 Feb 2025 15:31:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p10111422.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Johansson, föreståndare för Swedish Metabolomics Center (SMC) vid Umeå universitet och SLU, berättar om forskningen vid infrastrukturen för besökarna. SMC är en del av metabolikplattformen hos SciLifeLab. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>– Jag tror att det här besöket kommer att inspirerar dem för resten av deras liv, säger Olena Myronycheva, biträdande lektor vid Luleå tekniska universitet, under besöket i Umeå. Hon är initiativtagare till UNSTE, Ukraine Natural Science Talent Empowerment, ett projekt med syfte att stärka unga ukrainska forskare och stötta deras utbildning inom naturvetenskapliga ämnen. <br><br>– Sedan februari 2022 sker de flesta av våra aktiviteter och vår forskning online, förklarar Tetiana Konovalenko, som tillsammans med Olena Myronycheva organiserade resan till Sverige. I sin doktorsavhandling studerar Tetiana Konovalenko hur internationella projekt påverkar högre utbildning i Ukraina, och hon hoppas kunna använda besöket inom sin forskning. </p><p>– Jag studerar hur forskning gynnas av internationellt samarbete, och just nu är behovet av kontakter och samarbeten utanför Ukraina enormt, liksom tillgången till utrustning och laboratorier, säger hon. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011061.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Sandblad, föreståndare för SciLifeLab site Umeå samt Umeå Center för Elektronmikroskopi (UCEM), introducerar SciLifeLab och faciliteterna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Som en del av UNSTE valdes flera doktorander och unga forskare inom molekylärbiologi, bioteknik och växtliga vetenskaper från ukrainska universitet ut för att besöka svenska universitet i norr. Under två dagar besökte de Umeå universitet, SciLifeLab och Umeå Plant Science Centre. <br><br>– Under min studietid och forskning i Sverige har jag alltid haft bra samarbeten med Umeå och ville visa studenterna vilka möjligheter som finns här. Jag tror att de kan få många chanser här, säger Olena Myronycheva. </p><p class="quote-center">Att möta forskarna och se laboratorierna här i Umeå visar oss vad som är möjligt</p><p>Under det två dagar långa besöket fick de se flera av laboratorierna och forskningsinfrastrukturen vid Kemiskt Biologiskt Centrum, KBC, lära sig om möjligheter via SciLifeLab och det kommande postdoktorsprogrammet PULSE, samt besöka Umeå Plant Science Centre. De knöt även kontakter med forskare i Umeå och inspirerades till möjliga samarbeten. Alla deltagare från Ukraina uttryckte stor tacksamhet till forskarna och personalen i Umeå som delade med sig av sin kunskap om avancerade forskningsmetoder och utrustning. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011222.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tobias Sparrman, staff scientist vid NMR, visar upp Umeås NMRfaciliteter för de ukrainska forskare.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><h3>Vi har fortfarande en framtid</h3><p>– Den höga nivån på utrustning och laboratorier här är något jag bara kan drömma om i Ukraina just nu, säger Alina Kerner, doktorand vid M.G. Kholodny Institute of Botany of the National Academy of Sciences of Ukraine i Kiev. </p><p>Som en del av sin doktorsavhandling undersöker hon hur vissa svampar kan bidra till att bryta ner kemikalier som innehåller fluor – ämnen som ofta är svåra att bryta ner och kan vara skadliga för miljön. <br>– Att träffa alla här i Umeå har varit en fantastisk och inspirerande upplevelse, säger hon. <br><br>Hennes kollega, doktoranden Svitlana Bondaruk, som också studerar svampars användning inom biotransformation, tillägger,<br>– Att möta forskarna och se laboratorierna här i Umeå visar oss vad som är möjligt.<br><br>Under besöket gav Umeå universitet även information och råd om forskningsanslag och finansiering, stöd som Alina Kerner och Svitlana Bondaruk beskriver som ovärderligt i sin situation. <br><br>De berättar att de numera har tillgång till sina laboratorier i Kiev, men att de "upplever mer eller mindre dagliga strömavbrott, och laboratorierna skakar på grund av närliggande bombningar." De beskriver hur de ofta tvingas starta om experiment från början vid strömavbrott eller när de måste fly till skyddsrummet. <br><br>– Många gånger har jag tagit med min laptop till skyddsrummet för att kunna fortsätta analysera data, säger Svitlana Bondaruk. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68de3c6520fb4415bd4c2065329a1b6d/p1011309.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från vänster: Alina Kerner, Svitlana Bondaruk, båda doktorander vid National University of Food Technologies, Keiv, samt Daria Pylypenko, docent vid State Biotechnological University, Charkiv.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Rebecca Forsberg</span></div></div><p>Trots de stora utmaningarna med att bedriva sin forskning fortsätter deras vetenskapliga engagemang att driva dem framåt, och de hoppas att deras arbete en dag kan påminna forskarsamhället om att Ukraina fortfarande finns kvar.<br>– Om jag publicerar en artikel i en internationell tidskrift, kommer världen att se att vi fortfarande lever, att vi fortfarande är forskningsaktiva och att vi fortfarande har en framtid, säger Alina Kerner. <br><br>– Det har varit fantastiskt att få se faciliteterna här i Umeå, laboratorierna och forskningsinfrastrukturen. Alla har varit mycket välkomnande, och vi är väldigt tacksamma för möjligheten att besöka och initiera samarbeten, säger Daria Pylypenko, docent vid State Biotechnological University i Charkiv, Ukraina.</p>/nyheter/ukrainska-forskare-besokte-umea-for-inspiration-och-samarbete_12041064//nyheter/digital-akutvard-i-glesbygd-skapar-andrade-roller_12039364/Digital akutvård i glesbygd skapar ändrade roller i sjukstugaMed digitala lösningar kan läkare vara med på distans i undersökning och behandling inom akutvård på sjukstugor i glesbygd. Men det innebär också förändrade yrkesroller och ökat ansvar för den personal som är på plats i sjukstugorna. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 03 Feb 2025 10:12:33 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/64e4b30a330847109223598755bf9192/morian_hanna_03122024_hkn-52.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna Morian. Doktorand vid Institutionen för omvårdnad<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten visar att detta sätt att bedriva akutsjukvård med sjukstugor i glesbygd och läkare på distans fungerar, men det kräver rätt stöd och utbildning för att möta unika utmaningar i digitala vårdteam, säger Hanna Morian, doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">unika utmaningar i digitala team</p><p>I glesbygdsområden, där avstånden är långa och sjukvårdsresurserna begränsade är sjukstugorna livsviktiga. Vid Västerbottens sjukstugor samarbetar sjuksköterskor och undersköterskor under jourtid på plats med en läkare som deltar via videolänk.</p><p>Hanna Morians avhandling vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet utgår från frågeställningen hur teamarbete fungerar när inte alla deltagare är på samma plats och använder teknik i akuta situationer.</p><p>Avhandlingen visar att digitala lösningar gör det möjligt för läkaren att snabbt vara med i undersökning och behandling, även om de befinner sig långt borta. Men det är inte samma sak som att vara fysiskt på plats. Läkaren saknar möjligheten att fysiskt undersöka patienten, vilket gör bedömningarna svårare och ibland frustrerande.</p><p>Samtidigt får sjuksköterskor på plats vid sjukstugan, ta ett större ansvar som den högst utbildade i rummet. Många uppskattar utmaningen och det utökade ansvaret, men det skapade också en ökad arbetsbelastning och en viss oro, särskilt när formell utbildning för de nya uppgifterna saknas.</p><p>Undersköterskorna beskriver en närmare och mer personlig kontakt med patienten när läkaren inte är fysiskt närvarande. Det stärker deras delaktighet i vården.</p><p>Tekniken möjliggör samarbetet, men den har också sina brister. Kommunikation på distans tar längre tid och små signaler som kroppsspråk och blickar är svåra att uppfatta via en skärm. Risken för missförstånd ökar och det kan påverka samarbetet negativt.</p><p>Idag finns det ingen formell utbildning för digitala vårdteam, till skillnad från traditionella team där alla arbetar på samma plats. För att digitala team ska fungera tryggt och effektivt krävs träning i att använda teknik, tydlig fördelning av roller och arbetsuppgifter samt kunskap i att leda och kommunicera på distans.</p><p>– Digitala lösningar är en viktig del av framtidens sjukvård i glesbygden. Det gör det möjligt för patienter att snabbt få hjälp, även när läkaren är långt borta. Men för att denna typ av vård ska fungera behöver vi satsa på utbildning och stöd för vårdpersonal, säger Hanna Morian.</p><p>Avhandlingen bygger på fyra studier där sjuksköterskestudenter, läkarstudenter, personal från akutmottagningen i Umeå samt personal från sjukstugorna i Västerbotten har deltagit. Data samlades in mellan 2019 och 2021 för att undersöka hur teamarbete fungerar i akuta situationer när läkaren inte är fysiskt på plats. Detta gjordes genom videoinspelning av simulerade teamövningar, där läkaren deltog via digital teknik, medan resten av teamet befann sig i akutrummet med patienten. För att fånga personalens perspektiv på distansarbete i akuta situationer genomfördes fokusgruppsintervjuer som ljudinspelades för analys.</p><p><em>Hanna Morian har tidigare mångårig erfarenhet som barnmorska.</em></p>/nyheter/digital-akutvard-i-glesbygd-skapar-andrade-roller_12039364//nyheter/rektor-hans-adolfsson-avtackad_12038744/Rektor Hans Adolfsson avtackad – de röda skorna lämnar universitetetEfter åtta och ett halvt år avtackas nu Umeå universitets rektor Hans Adolfsson. Den åttonde rektorn i ordningen går vidare till att bli rektor vid Stockholms universitet och gör sin sista arbetsdag vid Umeå universitet den 31 januari 2025. – Umeå universitet lämnar inte mitt hjärta, så är det faktiskt, sa Hans Adolfsson vid avtackningsceremonin i Brashörnan i Universum.Tue, 28 Jan 2025 08:36:58 +0100<p>Brashörnan var fylld av inbjudna som till snittar och bubbel fick ta del av tal och filmer som summerade Hans Adolfssons tid vid Umeå universitet. Moderator Annakarin Nyberg, universitetslektor vid Institutionen för informatik, intervjuade rektor på scen och först ut vid talarpopdiet var prorektor Katrine Riklund.</p><p>– Du har spenderat ungefär tjugoen procent av ditt aktiva yrkesliv vid vårt universitet, och räknat på alla timmar du jobbat blir det trettio-fyrtio procent! Och jag tänker att du blir nu en alldeles utmärkt UMU-ambassadör, för berättelsen om Umeå universitet behöver föras vitt och brett, och Umeå universitet lämnar aldrig ditt hjärta, din hjärna eller dina röda skor, sa prorektor Katrine Riklund.</p><p>Det är förstås svårt att summera åtta och ett halvt år, men universitetsdirektör Hans Wiklund gjorde ett bra försök i sitt tal och redovisade en sammanställning av siffror och viktiga hållpunkter.</p><p>– Antalet studenter har ökat från 31 000 till 40 500, eller med 30 procent, eller omräknat till tre studenter per dag under din mandatperiod om 3 136 dagar. Umeå universitet fick det högsta omdömet för kvalitetssäkringen av utbildning när UKÄ 2021 gjorde sin lärosätesgranskning. Den vetenskapliga produktionen har ökat. Umeå universitets andel av forskningsrådens beviljade bidrag har ökat under 2024. Likaså ansökningarna och de beviljade bidragen från European Research Council (ERC). Ett Nobelpris. Det första, men inte det sista, summerade Hans Wiklund och fortsatte:</p><p>– Universitetet har klivit uppåt i rankingar, tydligast på hållbarhetsområdet, där vi gått från plats 600 till plats 200 av 1 800 lärosäten globalt. Antalet anställda har ökat från drygt 4 200 till knappt 4 600 och årsomslutningen har ökat från drygt 4 till drygt 5 miljarder.</p><p>Hans Wiklund avslutade med att påpeka att det även blev ett rekordresultat i medarbetarundersökningen 2024.</p><p>– Högst någonsin vid Umeå universitet och högst av alla de universitet som har genomfört motsvarande undersökning.</p><p class="quote-center">Jag minns hur jag stod vid whiteboarden och försökte skriva upp alla åtgärder vi skulle behöva göra på morgonen den 17 mars 2020, när vi fick beskedet att stänga ner universitetet.</p><p>Vid avtackningen frågade moderator Annakarin Nyberg om värdegrundsarbetet som intensifierades efter några uppmärksammade personalärenden och som sedan blivit så framgångsrikt att andra universitet har börjat frågat om det. Moderator och rektor pratade även om hur det var att styra ett stort universitet under en så unik händelse som en global pandemi.</p><p>– Jag minns hur jag stod vid whiteboarden och försökte skriva upp alla åtgärder vi skulle behöva göra på morgonen den 17 mars 2020, när vi fick beskedet att stänga ner universitetet. Man skärper till sig ännu mer i sådana lägen och jag såg att många runt omkring mig verkligen växte i sitt ledarskap och tog ett otroligt stort ansvar och såg till att saker och ting fungerade, berättade Hans Adolfsson.</p><p>Just pandemin kom även fram i landshövding Helene Hellmark Knutssons tal, som var förinspelat eftersom hon befann sig på annan ort. Landshövdingen tackade rektor för att han var med och bärgade ett nobelpris till universitetet direkt under hennes första år som landshövding, och avslutade sitt tal med en blinkning till rektorns forskningsområde:</p><p>– Du är ju också kemist, och det tänker jag kanske också har varit värdefullt för att skapa den här fantastiska kemin mellan dig, Umeå universitet och hela Västerbottens län. Jag tror att det är en kemi som kommer att bestå en lång tid framöver. Stort tack för ditt arbete! avslutade landshövding Helene Hellmark Knutsson.</p><p class="quote-center">När du har visat upp alla framsteg du har gjort vid Umeåuniversitet har du inte stått längst fram, du har låtit medarbetarna stå längst fram, men vi har sett de där röda skorna sticka fram bakom medarbetarna</p><p>Det visades också en film som medieproducent Alekzandra Granath på Kommunikationsenheten sammanställt som visade hur Hans Adolfsson har utvecklats i att stå framför kameran och blivit allt spexigare under sina år vid universitetet.</p><p>Även styrelseordförande Anna Ekström höll tal och berömde rektor för allt viktigt arbete han gjort för Umeå universitet genom åren, inte minst under Rysslands invasion av Ukraina och som ordförande för Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF).</p><p>– När du har visat upp alla framsteg du har gjort vid Umeå universitet har du inte stått längst fram, du har låtit medarbetarna stå längst fram, men vi har sett de där röda skorna sticka fram bakom medarbetarna, sa Anna Ekström.</p><p>De tre studentkårerna – Umeå Medicinska Studentkår (UMS), Umeå naturvertar- och teknologkår (NTK) och Umeå studentkår (US) – hade sina ordföranden på plats som tillsammans höll tal och avslutade med att i kör önska rektor ”lycka till på din resa från universums mittpunkt ut i periferin”.</p><h3>Punksång med Renhornen</h3><p>Den officiella avtackningen avslutades med att Studentkören sjöng ”Ein König ist det Wein” med egen text: ”Så Hasse, ja Hasse, du varit våran boss. Ett tack till dig från oss”. Efter avslutat scenprogram fick Hans Adolfsson sjunga Ebba Gröns version av låten ”Staten och Kapitalet” med Renhornen. Planeringsenheten bjöd också på en egen variant av sången ”Jag mötte Lassie”, med textrader som ”Vi mötte Hasse, vi mötte Hasse och vi såg att tillit fanns. Med hans ledarstil så gick ju jobbet som en dans. Vi mötte Hasse, vi mötte Hasse, kände att det fanns kemi. Med Hans som rektor tändes hopp i vår akademi.”</p><p>Därefter följde ett öppet mingel där medarbetare och andra inbjudna kunde få sig en pratstund med Hans Adolfsson, som dagen till ära förstås hade på sig de välkända röda skorna. De röda gymnastikskorna har för många blivit både ett signum och en symbol för rektors öppenhjärtiga och väldigt uppskattade jordnära ledarstil.</p><p>– UMU-andan samt ett trevligt och väldigt framgångsrikt bredduniversitet är det jag kommer att berätta när någon frågar mig hur det är på Umeå universitet. Och Umeå universitet lämnar inte mitt hjärta, så är det faktiskt, sa en glad och rörd Hans Adolfsson.</p>/nyheter/rektor-hans-adolfsson-avtackad_12038744/