NYHET Resultaten i Kevin Vikströms avhandling från ett kustnära område i Östersjön visar att en minskning av närsalter, och därmed tillväxt, inte nödvändigtvis minskar syrekonsumtionen. Kevin Vikström föreslår ett nytt perspektiv på marin miljöförvaltning där underhållsandning måste beaktas. Han försvarar sin avhandling den 9 november vid Umeå universitet.
Kevin Vikström. Foto: Mattias Pettersson
En ökning av syrefria omrÄden samt en minskning av syre i kustnÀra omrÄden har observerats i globalt under de senaste Ären. Det leder till omrÄden dÀr inga fiskar och skaldjur kan leva. För att kunna motverka uppkomsten av syrebrist behövs ökad kunskap om fördelningen av syreförbrukning orsakat av tillvÀxt- och underhÄllsandning.
Andning innebÀr att kolföreningar och syre omvandlas till energi. Alla levande djur i havet behöver energi för tillvÀxt men ocksÄ för underhÄllande funktioner, vilket betyder att energin anvÀnds till exempel för att ska kunna röra pÄ sig, upprÀtthÄlla livsfunktioner och reparera skador.
Redan under 1970-talet kunde man mÀta ett behov av syre Àven utan tillvÀxt i bakterier, och en modell utvecklades som beskrev den sÄ kallade bakteriella underhÄllsandingen. Modellen utvecklades vidare under 1980-talet, men hittills har allt baserats pÄ kulturer i laboratoriemiljö. Ett ytterligare koncept, som liknar underhÄllsandningen, har Àven utvecklats pÄ ekosystemnivÄ, dÀr tillvÀxt av fotosyntetiserande mikroskopiska vÀxter, har anvÀnts som förklarande variabel. Konceptet kallas baslinjeandning och definieras som syrekonsumtion dÄ fotosyntesen Àr försumbar. Kol frÄn till exempel Àlvar och grundvatten kan anvÀndas för andning och dÀrmed frÄnkopplas den primÀra produktionen frÄn andningen i ekosystemet. Vilken effekt baslinjeandningen och underhÄllsandningen har pÄ ekosystem har inte studerats.
Kevin Vikström har studerat dessa koncept i en kustzon i Ăstersjön och presenterar en första uppskattning av Ă„rligt bidrag av bĂ„de baslinjerandning och bakteriell underhĂ„llsandning. Hans resultat visar att modellen som beskriver bakteriella underhĂ„llsandningen fungerar i viss mĂ„n under högproduktiva förhĂ„llanden och skulle medföra ett 58-procentigt bidrag av underhĂ„llsandning till den Ă„rliga bakteriella andningen. Baslinjeandning var ocksĂ„ betydande och bidrog till 50 procent till den Ă„rliga syrekonsumtionen i vattenmassan.
â I ett större perspektiv visar resultaten att en minskning av bakteriell tillvĂ€xt med hjĂ€lp av minskade mĂ€ngder nĂ€ringsĂ€mnen inte nödvĂ€ndigtvis minskar syrekonsumtionen för bakterier. I stĂ€llet övergĂ„r den tillvĂ€xtbaserade andningen till underhĂ„llsandning med marginell skillnad i total konsumtion av syre som följd, sĂ€ger Kevin Vikström.
Baslinjeandningen var frÀmst driven av det kol som tillförs till kusten via Àlvarna. DÀrmed kan det finnas olika nivÄer av baslinjeandning i olika miljöer. I ett ekosystem dÀr baslinjeandning Àr hög kommer en minskning av nÀringsÀmnen inte nödvÀndigtvis minska syrekonsumtionen. Det fÄr man dÀremot i en miljö dÀr havets egen produktion av alger Àr den huvudsakliga kÀllan av kol.
Andning för att upprÀtthÄlla livsfunktioner, men inte tillvÀxt, i ekosystemet kan vara hög i kustomrÄden. DÀrmed kan den nutida miljöförvaltningsstrategi som fokuserar pÄ tillvÀxt vara bristfÀllig.
â Baslinje- och underhĂ„llandning Ă€r avgörande att beakta för att förstĂ„ och förvalta utvecklingen av syrefattiga kustnĂ€ra omrĂ„den pĂ„ ett Ă€ndamĂ„lsenligt och ekonomiskt sĂ€tt, sĂ€ger Kevin Vikström.
Fredagen den 9 november försvarar Kevin Vikström, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid UmeÄ universitet, sin avhandling med titeln: Importance of bacterial maintenance respiration and baseline respiration for development of coastal hypoxia.
Disputationen Àger rum klockan 09:00 i Sal N440 i Naturvetarhuset, UmeÄ universitet
Fakultetsopponent Ă€r professor Josep M. Gasol, Departament de Biologia Marina i Oceanografia, Institut de CiĂšncies del MarâCSIC