NYHET Att erbjuda en fristad för individer i behov av asyl i den rådande flyktingkrisen är i huvudsak en humanitär fråga. Trots detta har debatten om invandringen kommit att i stor grad handla om ekonomi. Under ett seminarium vid Umeå universitet presenterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen sedan 1950 har varit ekonomiskt lönsam för Sverige.
Lars-Fredrik Andersson, docent vid Ume氓 universitet, och Sandro Scocco, chefsekonom vid tankesmedjan Arena Id茅, har gjort en detaljerad ber盲kning av kostnader och int盲kter f枚r invandring sedan 1950 i en rapport som tankesmedjan Arena Id茅 presenterade i Almedalen 1 juli. Seminariet vid Ume氓 universitet belyste fr氓gan igen och l盲t deltagarna st盲lla ytterligare fr氓gor.
鈥 Vi visar att invandringen har varit en bra aff盲r f枚r Sverige inte bara humanit盲rt utan 盲ven p氓 annat s盲tt. Det har lett till en 枚kad arbetskraft och en yngre befolkning vilket 盲r positivt f枚r ekonomin, s盲ger Lars-Fredrik Andersson.
Antalet personer med utl盲ndsk bakgrund som har tillkommit sedan 1950 uppgick 氓r 2014 till 2,5 miljoner 鈥 h盲r r盲knas 盲ven barn till utrikesf枚dda in. Utan invandring skulle befolkningsutvecklingen ha varit svag. Folkm盲ngden skulle endast ha 枚kat med cirka 0,5 miljoner inv氓nare mellan 1950 och 1975. Under perioden d盲refter skulle befolkningen i praktiken ha minskat med ca 0,2 miljoner till en total befolkning p氓 ungef盲r 7 miljoner personer 氓r 2014.
Med utg氓ngspunkt i den ekonomiska historien sedan 1950-talet konstaterar Lars-Fredrik Andersson och Sandro Scocco att invandringen har haft kraftigt positiva tillv盲xteffekter f枚r Sverige. De anv盲nder sig av ett nytt s盲tt att t盲nka utifr氓n tv氓 scenarier.
I ett f枚rsta scenario beskriver de ett Sverige best氓ende enbart av personer f枚dda i Sverige med samma niv氓 p氓 kollektiva varor s氓som grundforskning, f枚rsvar och viss infrastruktur som idag. Utan invandringen till Sverige sedan 1950 skulle befolkningen idag best氓 av 2,5 miljoner f盲rre inv氓nare. Landets nettof枚rm枚genhet skulle i detta fall ha varit 900 miljarder kronor mindre 盲n den 盲r idag. Detta scenario inneb盲r att staten skulle beh枚va generera ytterligare 65 miljarder kronor i skatteint盲kter f枚r att beh氓lla dagens niv氓 p氓 utgifter f枚r bland annat f枚rsvar och infrastruktur.
I det andra scenariot har de antagit att Sverige utan invandring skulle ha satsat mindre p氓 grundforskning, f枚rsvar och infrastruktur och d盲rmed anpassas dessa faktorer utifr氓n storleken p氓 arbetskraften och v氓r minskade BNP. Nettof枚rm枚genheten som kvarst氓r blir cirka 40 miljarder st枚rre med invandring och skattekvoten skulle bli marginellt l盲gre. Detta inneb盲r att skillnaden mot dagens situation skulle bli marginell.
I ett s氓 glesbefolkat land som Sverige 盲r det f枚rdelaktigt att fler 盲r med och delar p氓 kostnaderna f枚r stora infrastruktursatsningar s氓som Botniabanan och nationella forskningsprojekt. Utan invandring skulle BNP ha varit 22聽% procent mindre idag.
鈥 Skillnaden hade varit att utan invandringen hade f盲rre personer f氓tt dela p氓 kostnaderna. Ett glesbefolkat land som Sverige hade haft det sv氓rt utan en v盲lfungerande infrastruktur, s盲ger Lars-Fredrik Andersson.
Invandring ska ses som en investering d氓 de kostnader som upptr盲der inledningsvis kommer att generera inkomster p氓 ett offentligt plan n盲r utrikesf枚dda arbetar och betalar skatt. N盲r m氓let med invandringen 盲r att den ska f氓 kosta s氓 lite som m枚jligt n盲r det g盲ller exempelvis socialt st枚d och utbildnings- och arbetsmarknadsst枚d finns risk att investeringen i de m盲nniskor som flyttar hit blir f枚r l氓g. Det i sin tur kan leda till att avkastningen reduceras mer 盲n den ursprungliga kostnadsminskningen.
Lars-Fredrik Andersson 盲r docent i ekonomisk historia vid Institutionen f枚r geografi och ekonomisk historia vid Ume氓 universitet. Sandro Scocco har varit ekonom p氓 LO och chefsekonom p氓 AMS. Nu 盲r han chefsekonom p氓 Arenagruppens tankesmedja Arena Id茅. De har samarbetat sedan 2007 bland annat vid Institutet f枚r n盲ringslivsforskning och samarbetar med underlag och analyser.
Delta vid n盲sta Vetenskapslunch p氓 temat 鈥濃, torsdag den 29 oktober kl. 12.15鈥13.00 p氓 Kaf茅 Station.
Redakt枚r: Anna Lawrence