NYHET Unga migranter är en grupp som har svårt att utnyttja sina rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa. För att komma till rätta med det behövs en rad åtgärder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Mazen Baroudi, doktorand vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.
BildUlrika Järvholm– Å ena sidan är dörren öppen, å andra sidan gör ett antal faktorer att den i praktiken ändå inte är det för många unga migranter. Det handlar inte bara om deras livssituation utan ligger delvis också i systemet, säger Mazen Baroudi, doktorand vid Umeå universitet.
ligger delvis i systemet
I sin avhandling visar Mazen Baroudi att unga migranter har svårt att utnyttja sin rätt till sexuell och reproduktiv hälsa. Ungdomar med migrantbakgrund använder i lägre grad än andra jämnåriga hälso- och sjukvårdssystemets möjligheter på området.
Formellt har migranter med uppehållstillstånd samma rätt som andra i Sverige att utnyttja tjänsterna. Den öppna miljön i Sverige med god kvalitet på hälso- och sjukvårdstjänster borde underlätta. Men det finns en rad faktorer som gör att den praktiska verkligheten inte stämmer med teorin och hur det borde vara.
Det handlar, enligt avhandlingen, dels om att unga migranter har bristande tillgång till kunskaper om sex och samlevnad, dels om att de kan bära på negativa erfarenheter av möte med vården, inklusive inslag av kulturell rasism. I den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa identifieras unga och migranter som en prioriterade grupper.
– Det är bra att strategin gör en prioritering, men det måste följas upp genom en rad praktiska åtgärder för att åstadkomma den förändring som vi vill se, säger Mazen Baroudi.
I avhandlingen pekar Mazen Baroudi på ett batteri möjliga åtgärder. Det handlar dels om sexualundervisning för migranterna och att förbättra informationen om tjänsterna, dels om interkulturell kompetensutveckling inom vården och att utforma en handlingsplan för att säkerställa hälso- och sjukvård fri från rasism och diskriminering.
Avhandlingen bygger på tre studier. Den nationella enkätstudien är en befolkningsbaserad tvärsnittsstudie med nästan 1800 nyanlända i åldrarna 16 – 29 år. Ungdomsmottagningsstudien omfattade drygt 1 000 ungdomar, varav tolv procent med migrantbakgrund, i de fyra nordligaste länen. En kvalitativ studie i avhandlingen bygger på 13 semistrukturerade intervjuer med nyanlända arabisktalande unga män.
Mazen Baroudi är barnläkare med särskilt intresse för folkhälsoarbete.
Mazen Baroudi, Institutionen för epidemiologi och global hälsa, försvarar torsdag 2 juni kl. 9.00 sin avhandling Opponent Kayvan Bozorgmehr, Bielefelds universitet, Tyskland. Huvudhandledare Anna-Karin Hurtig. Bergasalen Norrlands Universitetssjukhus.
