NYHET Rutinmässigt användande av blodförtunnande medel i samband med operation av fraktur i fotleden leder till att färre drabbas av blodpropp efter kirurgin. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet där data från 15 000 fotledsfrakturer har studerats.
Hans Juto, doktorand vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap
BildBert-Ola Isaksson– Om personen är äldre eller har andra sjukdomar ökar risken för blodpropp, och då bör man vara mer frikostig med blodförtunnande. Men det är en balansgång eftersom blodförtunnande under lång tid också ökar risken för blödning, säger Hans Juto, doktorand vid Umeå universitet och ortoped vid Sunderby sjukhus i Luleå.
mer frikostig med blodförtunnande
I sin avhandling har Hans Juto studerat flera olika aspekter av fotledsfrakturer. Dels har data från Svenska Frakturregistret studerats med över 15 000 fall av fotledsfraktur i registret, dels har han och hans forskarkollegor närmare studerat olika typer av fotledsfraktur och komplikationer under fem år i Region Norrbotten samt sjukskrivningar efter frakturer.
Fotledsfraktur, det vill säga bruten fotled, inträffar ofta vid fall utomhus, inte minst under halkperioder när temperaturen är nära noll. En annan topp infaller på sommaren då många är aktiva utomhus. Risken ökar med stigande ålder och skörare skelett, särskilt för kvinnor.
Under de fem år som studerades hittades 1756 fall av fotledsfrakturer i Norrbottens län. Det motsvarar 179 fall per 100 000 invånare. Fotledsfrakturer var vanligare hos kvinnor. De orsakades i två tredjedelar av fallen av ett så kallat lågenergitrauma, det vill säga ett fall i samma plan.
Cirka hälften av fotledsfrakturerna krävde operation. En komplikation som det alltid finns risk för vid kirurgi under midjan är blodpropp i vener, trombos. Det kan få allvarliga följder, i värsta fall att patienten avlider. Trombos drabbar tre till fem procent av patienterna med fotledsfraktur. För att minska risken används ibland förebyggande läkemedel. Här har dock olika sjukhus olika rutiner för hur ofta man sätter in proppförebyggande vid fotledsfraktur och vilka preparat som väljs. Avhandlingen visar att sjukhus som regelmässigt använder proppförebyggande i form av blodförtunnande lågmolekylärt heparin hade färre fall av blodproppar efter fotledskirurgi, 1,6 procent jämfört med 2,7 procent hos sjukhus som inte använder det rutinmässigt.
I en annan studie i avhandlingen undersöktes sjukskrivningar efter fotledsfraktur. Det gick att se ett klart samband mellan svårighetsgraden på skadan och längden på sjukskrivningen. Det gick även att se att förekomst av tidigare sjukskrivning var en riskfaktor för lång sjukskrivning efter frakturen.
Hans Juto arbetar som ortoped vid Sunderby sjukhus i Luleå.
Hans Juto, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, försvarar fredag 28 januari kl. 13.00 sin avhandling Opponent Sari Ponzer, Karolinska Institutet. Huvudhandledare Per Morberg. Disputationen kan följas på Zoom. Mötes ID: 612 3281 7044. Lösen: 618507.
