NYHET Snöflingor är vackra, tunna, sexkantiga små konstverk. De formas av temperaturen och luftfuktigheten under sin färd ner genom atmosfären mot marken. Men varför är egentligen snön vit och varför är ingen snöflinga den andra lik? Och, blir det en vit jul i år? Patrik Norqvist, fysiker vid Umeå universitet, berättar mer om fenomenet snö.
Sn枚 盲r fruset vatten, allts氓 is. Varje sn枚flinga har en helt unik geometrisk form, men oftast har de sex armar. Foto: Mostphotos.
Varje sn枚flinga, sn枚stj盲rna, 盲r unik och bildas av iskristaller. Dessa iskristaller bildas i molnen n盲r vatten氓nga kyls ner och temperaturen 盲r mellan 20 och 40 minusgrader. N盲r iskristallerna b枚rjar falla ner mot marken bildas de tunna och platta sn枚stj盲rnorna. Temperaturen har stor betydelse f枚r vilken storlek och form sn枚stj盲rnorna f氓r. Vid temperaturer mellan minus 12 och minus 16 bildas de klassiska sexkantiga stj盲rnorna.
Varf枚r 盲r ingen sn枚flinga den andra lik?
鈥 En sn枚flinga best氓r av miljarder och 氓ter miljarder vattenmolekyler. Molekylerna kan f盲stas p氓 flera s盲tt vid varandra och de antal kombinationer som finns med alla dessa molekyler 盲r n盲stan or盲kneliga. Det finns nog sn枚flingor som 盲r extremt lika, men om man 盲r petig s氓 finns det nog n氓gon molekyl som saknas eller som placerats annorlunda, s盲ger Patrik Norqvist, fysiker vid Ume氓 universitet.
N盲r sn枚stj盲rnorna faller genom fuktig luft n盲ra noll grader f氓r de en fukthinna, vilket g枚r att sn枚stj盲rnorna kan fastna p氓 varandra och bildar st枚rre sn枚flingor. S盲rskilt stora sn枚flingor kallas lapphandskar.
Varf枚r blir det kramsn枚 vid temperaturer kring noll?
鈥 N盲r det 盲r nollgradigt har vi en blandning av vatten och iskristaller i sn枚n. Kristallerna kan r枚ra sig l盲ttare eftersom vi har en blandning av l盲ttr枚rligt flytande och fast materia och sn枚n kan d盲rf枚r l盲ttare omformas och komprimeras. En komprimerad boll h氓ller dessutom ihop b盲ttre 盲n en l枚s boll, f枚rklarar Patrik Norqvist.
K盲rt barn har m氓nga namn. Sn枚t盲cket som sn枚flingorna bildar kan beroende p氓 dess egenskaper exempelvis kallas dagsmeja, firn, klubbsn枚, klibbsn枚, konstsn枚, kramsn枚, nysn枚, pulversn枚, skare, sn枚slask, sp氓rsn枚 eller upplega.
I v氓rt klimat kan sn枚t盲cket ligga kvar en hel vinter. varje dag och f枚r statistik. Om en del av sn枚n blir kvar sommartid, och om detta h盲nder sommar efter sommar, kan en glaci盲r v盲xa till. En glaci盲r 聽definieras som en 氓rligen ackumulerad och omsatt massa av is och sn枚 som har b枚rjat r枚ra sig, av sin egen tyngd.
Sn枚n tillf枚r marken stora vattenm盲ngder n盲r den sm盲lter om v氓ren, vilket medf枚r att h枚jden i vattendrag stiger och att v氓rflod bildas med strida str枚mmar. Hos oss st氓r sn枚n f枚r en viktig del av vattenf枚rs枚rjningen. Sn枚 har ocks氓 en god v盲rmeisolerande funktion som f枚rhindrar att v盲xter f枚rfryser under vintern.
Varf枚r 盲r sn枚n vit trots att den 盲r gjord av genomskinliga kristaller?
鈥 Sn枚n 盲r mycket oregelbunden och tunn och 盲ven om ljuset bara ibland reflekteras mot ytan s氓 kommer ljuset att studsa flera g氓nger mot ytan och blandas med annat ljus. Blandat ljus 盲r vitt. Hackar man f盲rgade saker i sm氓 oregelbundna former blir det ofta vitare, s盲ger Patrik Norqvist.
En vit jul inneb盲r att marken 盲r t盲ckt med en centimeter sn枚 p氓 juldagen. Enligt SMHI 盲r sannolikheten f枚r en vit jul i Ume氓 hela 80鈥89 procent.
Tror du det blir en vit jul i 氓r?
鈥 Ja, det tror jag, jag anv盲nder bara statistik d氓 jag svarar, de flesta jular i Ume氓 盲r vita.
K盲llor: SMHI, Wikipedia
Redakt枚r: Ingrid S枚derbergh