91´«Ã½ÔÚÏß

Eftersom vi i Sverige och i övriga industriländer tillbringar i medeltal 90 % av vår tid inomhus, kan inomhusmiljön vara en viktig källa till partikelexponering. Mycket små partiklar, nanopartiklar, med diameter mindre än 100 nm, infiltreras från utomhusmiljön till inomhusmiljön.

I moderna byggnader påverkas också inomhusmiljön av inomhuskällor som avancerade uppvärmnings-och ventilationssystem, kontorsutrustning, kemikalier och övriga material som används i den aktuella miljön. I vissa fall kan luften i moderna byggnader skapa större hälsoproblem än luften i gamla byggnader.

I dag installeras avancerade uppvärmnings-och ventilationssystem, för att uppfylla de krav på energieffektivisering som finns inom EU. Tyvärr resulterar ombyggnationer av gamla byggnader med syftet att få bättre energieffektivitet ofta i att man får sänkta luftomsättningshastigheter. Detta medför högre halter av luftföroreningar och fukt i inomhusmiljön. Våra preliminära mätningar visade att halterna av potentiellt hälsofarliga nanopartiklar var tämligen höga i moderna kontorsbyggnader och att halterna var betydligt lägre under nattetid och under helger då ventilationsflödet var nedsatt och kontorsutrustningen var i viloläge.

Det blir allt vanligare med hälsoproblem relaterade till specifika byggnader, s.k. sjukahus-syndrom (SBS). SBS kan leda till minskat välbefinnande och försämrad livskvalitet. De symptom som ingår i beskrivningen av SBS är ospecifika, vilket betyder att de kan uppkomma till följd av en mängd olika orsaker. En av möjliga orsaker till SBS som ännu inte är tillräckligt undersökt är exponering för nanopartiklar.

Den aktuella studien syftar till att erhålla ny information om variationer i inomhushalter av potentiellt skadliga nanopartiklar i förhållande till byggnadernas tekniska utförande. I projektet kommer nanopartiklar, temperatur, luftfuktighet och koldioxid att mätas i olika kontor under flera årstider. I studien inkluderas både nya och renoverade kontorsbyggnader med olika EU-energiklassning (A-E). Personer som arbetar i lokalerna kommer att få en enkät med frågor om upplevd hälsa, symptom och välbefinnande. Eventuella samband mellan inomhus/ utomhusluftens kvalitet och hälsa kommer att undersökas med statistisk analys. Orsaken till att vi har valt att undersöka kontorsbyggnader är det stora antalet människor som vistas i dessa och den åldrande befolkningen som är känsligare för försämrad luftkvalitet.

Projektet kommer att involvera byggnader både inom den privata och den offentliga sektorn med frivillig medverkan i luftkvalitetsmätningar och enkäter till anställda. Det kommer att leverera ny information som kan användas som en stimulans för innovationer avseende tekniska lösningar och för att skapa hälsosamma inomhusmiljöer.

Syftet är också att det ska leda till förbättrad medvetenhet hos allmänheten via en webbsida samt seminarier med deltagande projektpartners, byggnadsingenjörer, arkitekter, arbetsmiljöingenjörer, yrkeshygieniker och intressenter.

Resultat och rekommendationer från projektet kommer att kunna användas som en grund för nya riktlinjer för inomhusluftens kvalitet, för rekommendationer och föreskrifter inom EU och för att öka medvetenheten hos arkitekter, planerare, utvecklare, ingenjörer och slutanvändare (kontorspersonal). Det kan också motivera utformning av nya innovativa metoder, tekniker och tjänster för att förbättra inomhusluftens kvalitet i samband med att man gör åtgärder för att få förbättrad energieffektivitet. Detta är av högsta vikt eftersom inomhusluften är något som påverkar hälsa och välbefinnande hos alla kontorsarbetare.