91Ž«ĂœÔÚÏß

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2019-03-13

Kan skogsbrukets klimatnytta öka genom smartare bäckkantzoner?

NYHET Skogar motverkar klimatförändring genom att ta upp kol. En del av detta kol transporteras dock med markvattnet och släpps ut till atmosfären från vattendrag. Färska forskningsresultat indikerar vikten av bäckkantzoner för dessa utsläpp. Med nya forskningsmedel ska Marcus Klaus ta reda på hur skogsbruksrelaterade utsläpp kan minska genom ett smartare sätt att utforma bäckkantzoner.

Text: Ingrid Söderbergh

Att minska klimatpÄverkan genom utslÀpp av vÀxthusgaser Àr en av mÀnsklighetens mest akuta utmaningar. Stort hopp ligger pÄ skogsbruk som ett sÀtt att ta nytta av skogens naturliga förmÄga att binda koldioxid. Det har dock hittills varit oklart hur man optimerar skogsbruksÄtgÀrder för att minimera utslÀppen av vÀxthusgaser som bildas i marken vid kalhyggesbruk och dÀrefter nÄr vattendrag via grundvattnet.

En viktig ÄtgÀrd för att skydda vattendrags kemiska status frÄn skogsavverkning Àr att lÀmna en skogskant, sÄ kallad buffertzon, lÀngs vattendragen. Nu indikerar fÀrska forskningsresultat att utformningen av dessa buffertzoner Àven Àr viktig för att lindra de negativa effekterna av skogsavverkning pÄ vÀxthusgasutslÀpp frÄn vattendrag.

– Först var vi förvĂ„nade över att vi inte sĂ„g ett ökat utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser frĂ„n inlandsvatten trots ökade halter i grundvatten efter kalavverkning. Men sedan kom vi pĂ„ att detta bland annat kan bero pĂ„ att gaserna tas upp eller slĂ€pps i buffertzonerna, sĂ€ger Marcus Klaus, postdoktor pĂ„ Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid UmeĂ„ universitet och huvudförfattare till tvĂ„ forskningsrapporter i Ă€mnet.

De tvÄ studierna som baserades pÄ fÀltexperiment och analys av national miljöövervakningsdata har lett till nya frÄgor: Om inte vattendrag, avger dÄ buffertzonerna förhöjda mÀngder av vÀxthusgaser efter kalavverkning? GÄr det att minimera vÀxthusgasutslÀppet genom ett smartare sÀtt att utforma buffertzonerna?

Medel har nu beviljats frÄn SkogssÀllskapet till Marcus Klaus och hans samarbetspartners för nya fÀltförsök dÀr vÀxthusgasdynamiken i hela buffertzonen kommer studeras före och efter experimentell kalavverkning.

– Vi kommer att ta ett helhetsgrepp med vĂ€xthusgasmĂ€tningar i grundvatten, mark, och Ă€ven trĂ€dstammar som kan leda vĂ€xthusgaser i grundvatten direkt till atmosfĂ€ren, sĂ€ger Marcus Klaus.

Resultaten frÄn den nya forskningsstudien kommer förhoppningsvis att vara en central pusselbit till att utveckla ett, frÄn klimatsynpunkt, hÄllbart skogsbruk dÀr det hela skogsekosystemet inklusive vattenmiljöer ingÄr.

– Skogsbruket har ett stort ansvar maximera den naturliga förmĂ„gan hos skogsekosystem att ta upp och lagra kol och det finns en stor potential för förbĂ€ttringar av dagens avverkningsmetoder, sĂ€ger Marcus Klaus.

Originalartiklar:

Klaus, M., Geibrink, E., Jonsson, A., Bergström, A.-K., Bastviken, D., Laudon, H., Klaminder, J. and Karlsson, J. (2018): Greenhouse gas emissions from boreal inland waters unchanged after forest harvesting. Biogeosciences 15:5575-5594.

Klaus, M
., Seekell, D., Lidberg, W. and Karlsson, J. (2019): Evaluations of climate and land management effects on lake carbon cycling need to account for temporal variability in CO2 concentrations. Global Biogeochemical Cycles 33. .

För journalister