NYHET Kvinnor belastas mer än män vid repetitivt arbete som kräver ansträngning med händerna. En vanlig riskbedömning med självskattning missar dock att kvinnor måste ta i mer för samma arbete. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet. Hög belastning ökar risken för skador och visar att arbetsmiljön behöver förbättras, särskilt för kvinnor.
Gunilla Dahlgren. doktorand i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet. BildHans Karlsson
– Det gick att se att kvinnor använder mer muskelkraft än män för identiska arbetsuppgifter. Men deras egna skattningar visade ingen skillnad mellan kvinnor och män. Det visar att självskattningsmetoden inte upptäcker kvinnors högre belastning, säger Gunilla Dahlgren, doktorand vid Umeå universitet.
kvinnor använder mer muskelkraft
I sin avhandling i yrkes- och miljömedicin har Gunilla Dahlgren utgått från mätningar av hur snabbt händerna rörde sig och hur mycket musklerna i underarmen ansträngdes. Mätningarna utfördes vid ordinarie arbetsmoment på både kvinnor och män. Totalt deltog 59 arbetstagare inom industriell tillverkning, farmaceutisk produktion, postsortering, livsmedelsproduktion samt analys- och pipetteringsarbeten i Umeå. Personerna fick sedan själva subjektivt skatta hur mycket de tog i. Även utbildade ergonomer gjorde via video skattningar av deltagarnas ansträngning.
Resultatet var att kvinnor tog i betydligt mer vad gäller mätt muskelkraft för samma uppgift, men att de inte själva skattade att de gjorde det. Ergonomer gjorde däremot mer korrekta skattningar. Att kvinnors muskler behövde arbeta hårdare beror på att de i genomsnitt bara har cirka 60 procent av männens greppstyrka. Det gör att de måste använda en större andel av sin kraft vid samma typ av arbete, något som i sin tur ökar risken för belastningsskador betydligt.
Trots automatisering och robotar jobbar nästan var tredje arbetstagare i EU med handintensiva arbeten. Det handlar om jobb inom exempelvis industrin, vården, montering, livsmedelsbearbetning och manuell sortering, Det är ofta arbeten med upprepade likartade handrörelser där man behöver ta i med händerna. Det kan leda till skador som karpaltunnelsyndrom, där en nerv i handleden kläms och orsakar smärta, något som är tre gånger vanligare bland kvinnor än bland män.
Studien visar att vid riskbedömning av handintensivt arbete, upptäcks kvinnors högre kraft när muskelaktivitet mäts och när en ergonom skattar handkraften. Men när arbetstagaren själv skattar kraften, upptäcks inte denna skillnad. Det innebär att kvinnors kraft riskerar att underskattas; metoden fångar inte skillnader mellan kvinnor och män eller individer med lägre gripstyrka. Större kraft, att man behöver ta i mer, ökar risken för utmattningsskador i muskelvävnad. I många länder är det lag på att bedöma skaderiskerna vid handintensivt arbete. I Sverige infördes dessutom obligatoriska medicinska kontroller vid handintensivt arbete 2019.
– För att förbättra arbetsmiljön måste vi ta hänsyn till att kvinnor och män har olika fysiska förutsättningar. Resultaten visar att om handkraft riskbedöms med skattning, så bör en ergonom skatta arbetstagarens handkraft. Självskattad handkraft bör undvikas, då kvinnornas ansträngning annars riskerar att underskattas och inte upptäckas, säger Gunilla Dahlgren.
I avhandlingen föreslås också att man använder teknik, som rörelsesensorer och mätning av muskelaktivitet, eftersom det ger objektiva och mer tillförlitliga riskbedömningar än skattningar. Dessa riskbedömningsstrategier och användningen av tekniska mätningar där det är möjligt, bidrar till att förebygga skador och främja ett mer hållbart arbetsliv för både kvinnor och män.
Studierna i avhandlingen har gjorts i samarbete mellan Umeå universitet, Kungliga tekniska högskolan och Karolinska Institutet. Forskningen har finansierats av AFA, ALF och Forte.
Gunilla Dahlgren är legitimerad fysioterapeut, specialist i ergonomi och ortopedi. Hon arbetar som ergonom på Arbets- och miljömedicin vid Norrlands Universitetssjukhus.
Gunilla Dahlgren, Institutionen för epidemiologi och global hälsa samt Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, försvarar fredag 5 september kl. 9.00 i Aula Biologica sin avhandling Huvudhandledare Börje Rehn. Disputationen kan även följas digitalt via .
