Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu

Redaktörsvy: Lista av alla nyheter på umu/A RSS feed provided by Umeå Universityen-usTue, 23 Dec 2025 00:23:12 +0100/nyheter/sr-ovinter---hur-paverkas-vi-av-snobrist-och-varmare-vintrar_12155192/SR: Ovinter - hur påverkas vi av snöbrist och varmare vintrar?Hur påverkas vi när klimatet blir varmare och snön mer sällsynt under vintern? Sverige Radio P4 mötte upp Matilda Marshall för att prata om begreppet "Ovinter".Fri, 19 Dec 2025 15:41:48 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/75939b35f5884f04b0c09b5317bc0d98/snoflinga.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>unsplash.com</span></div></div><p>Enligt metrologerna är det vinter när medeltemperaturen håller sig under fem minusgrader fem dagar i rad. Men eftersom detta börjar bli mer sällsynt, trots att vi tidsmässigt befinner oss inom tidsramen för vad som brukar vara en traditionell vinter, har de istället börja använda begreppet ”Ovinter”.</p><p>När förväntningar på vintern inte infrias kan det få flera konsekvenser. Exempelvis kan det rent praktiskt innebära att förväntade vinteraktiviteter, som skidåkning eller gnistrande vinterpromenader, blir omöjliga på grund av vädret men det kan också påverka oss på många andra sätt.</p><h3>Hur anpassar vi oss till en ny verklighet</h3><p>Tillsammans med Erika Lundell har Matilda Marshall studerat "ovintern" och undersökt hur vi anpassar oss till en ny verklighet där de klassiska föreställningarna om den svenska vintern utmanas, och vad det innebär för vår framtida livsstil och hälsa. Sveriges Radio och Morgon i P4 mötte upp Matilda på universitetet och ställde lite frågor om deras forskning kring "Ovintern".</p><p><a href="https://www.sverigesradio.se/avsnitt/2710326">Lyssna - Inslaget börjar 1h 44min 45s in i programmet</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="010c8a9f-c075-45f9-bc3b-cfffa7f95d95" data-contentname="Matilda Marshall">{}</div>/nyheter/sr-ovinter---hur-paverkas-vi-av-snobrist-och-varmare-vintrar_12155192//nyheter/ny-overbibliotekarie-vid-umea-universitetsbibliotek-_12154781/Ny överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek Malin Josefsson blir ny överbibliotekarie vid Umeå universitetsbibliotek från och med 1 januari 2026. Det beslutade Umeå universitets rektor fredagen den 19 december efter förslag från en enig biblioteksstyrelse och en enig rekryteringsgrupp. Malin Josefsson har sedan sommaren 2024 agerat som tjänstgörande överbibliotekarie vid biblioteket. Fri, 19 Dec 2025 12:47:13 +0100<p>– Malin Josefsson kommer med sitt goda ledarskap och stora nätverk att vara en betydelsefull kraft för att fortsätta utveckla Umeå universitetsbibliotek, som just nu genomgår stora förändringar både vad gäller lokaler och organisation. Vi i ledningen är övertygade om att vårt fina och viktiga universitetsbibliotek nu är i trygga händer under ledning av vår nya överbibliotekarie, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Malin Josefsson har mångårig erfarenhet av kvalificerat ledarskap inom biblioteksverksamhet, senast som avdelningschef för Medicinska biblioteket på Norrlands universitetssjukhus och sedan ett och ett halvt år som tillförordnad överbibliotekarie för Umeå universitetsbibliotek. Hon är i grunden bibliotekarie och har sedan 2015 haft ledande befattningar på biblioteket.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d308bf42087d430baffaeefacc56cde7/malin_och_petra.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Malin Josefsson, blir ny överbibliotikarie för Umeå universitetsbibliotek från den 1 januari 2026. Foto: Linus Talltjärn</p></div></div><p>– Jag är både glad och stolt över att ha fått förtroendet att leda Umeå universitetsbiblioteket. Det är ett uppdrag jag tar mig an med stort engagemang och tillförsikt. Det saknas inte utmaningar, både på lång och kort sikt, men det finns också spännande möjligheter, säger Malin Josefsson och fortsätter:</p><p>– Efter många år i verksamheten vet jag vilken handlingskraft och kompetens som finns och jag ser därför verkligen fram emot att utveckla verksamheten tillsammans med alla medarbetare. Timingen kunde inte varit bättre i och med det visionsarbete som just nu bedrivs på lärosätet.</p><h3>Bidrog till att Umeå fick ett universitet</h3><p>Umeå universitetsbibliotek är det största vetenskapliga biblioteket i norra Sverige och ger service till såväl studenter som anställda vid Umeå universitet, men är förstås även öppet för allmänheten. Just nu är biblioteket inne i en spännande fas då lokalerna renoveras för att bättre möta besökarnas behov och rymma de växande samlingarna.</p><p>Umeå universitetsbibliotek har sitt ursprung i det ”Vetenskapliga biblioteket i Umeå” som etablerades redan år 1950 och stationerades vid Umeå stadsbibliotek. Regeringen tog då ett beslut om att justitiedepartementets granskningsexemplar skulle gå vidare till Umeå, det så kallade femte exemplaret av allt svenskt tryck. Detta sägs även vara en bidragande anledning till att Umeå så småningom skulle få ett universitet.</p><p>När regeringen beslutade att etablera en medicinsk högskola i Umeå år 1958 skapades också ett medicinskt bibliotek. När sedan Umeå universitet invigdes år 1965 hade Umeå universitetsbibliotek redan funnits i ett år.</p><p> </p>/nyheter/ny-overbibliotekarie-vid-umea-universitetsbibliotek-_12154781//nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080/Umeå universitet får central roll i forskarskola i katastrofmedicinUmeå universitet är en av huvudaktörerna i DISASTER-CARE, en ny nationell forskarskola för lärare inom katastrof- och totalförsvarsmedicin. Fri, 19 Dec 2025 13:21:05 +0100<p>Satsningen, som leds av Centrum för Katastrofmedicin vid Göteborgs universitet och finansieras med 54 miljoner kronor från Vetenskapsrådet, ska stärka Sveriges förmåga att utbilda vårdpersonal för framtida kriser och katastrofer.</p><p>Umeå universitet, via Kunskapscentrum Katastrofmedicin (KCKM), Institutionen för Diagnostik och Intervention och Institutionen för Omvårdnad bidrar med expertis inom prehospital vård i komplexa miljöer och får en betydande roll i att utveckla forskarskolans utbildningsmoment, handledning och forskningsanknytning.</p><p>Satsningen stärker universitetet och KCKM:s position inom området och ökar möjligheterna att långsiktigt bygga kompetens för att möta stora skadehändelser, kriser och ett förändrat säkerhetsläge – inte minst i norra Sverige där robust beredskap är särskilt viktig.</p><p>DISASTER-CARE erbjuder kurser, seminarier, simuleringar och internationella utbyten, och knyts till organisationer som WHO:s Emergency Medical Teams och NATO:s forskningsstrukturer. Totalt ska 12–14 forskarstuderande rekryteras.</p><p>Ansvariga i Umeå vid KCKM är docent Anton Westman, narkosläkare och docent Lina Gyllencreutz, ambulanssjuksköterska.</p>/nyheter/umea-universitet-far-central-roll--i-forskarskola-i-katastrofmedicin_12155080//nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-hosten-2025_12154910/Pedagogiskt meriterade och excellenta lärare hösten 2025Under hösten har ytterligare 35 lärare utnämnts i Umeå universitetets pedagogiska meriteringsmodell, 24 till meriterad nivå och 11 till excellent nivå. Sedan starten har över 400 lärare utnämnts inom modellen som belönar och synliggör pedagogisk skicklighet.Fri, 19 Dec 2025 11:06:29 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7a518361096f4970b7f0644dcf452c84/bildpinsredigerad3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Pins vid utnämning i den pedagogiska meriteringsmodellen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ellen Säll</span></div></div><p>Alla som utnämns i den pedagogiska meriteringsmodellen erhåller ett lönepåslag, ett diplom samt en högtidlig pin. Nytt från i höst är att de excellenta lärarna uppmärksammas i samband med Årshögtiden. De bjuds in till pedagogiska samtal tillsammans med pedagogiska pristagare och presenteras i programmet för årshögtiden.</p><h3>Förtydligande av behörighetskrav</h3><p>Den som vill ansöka till meriteringsmodellen behöver ha gått högskolepedagogisk utbildning i en omfattning av minst 10 veckor eller 15 högskolepoäng. Utbildningar som kan räknas in är formella högskolepedagogiska kurser med tydliga mål och krav, och som ger ett intyg efter fullgjord utbildning.</p><p>Andra fortbildningsaktiviteter – som seminarier, workshops, konferenser, lärardagar, Skrivum, Punktumprojekt eller liknande – är också värdefulla pedagogiska erfarenheter. De ska lyftas fram i CV och i ansökan, men kan inte räknas in i de 10 veckor/15 hp som krävs för behörighet att söka.</p><p>Under 2026 planeras en samlad utvärdering av meriteringsmodellen. I samband med den kommer en aktuell sammanställning tas fram över hur många pedagogiskt meriterade och excellenta lärare som idag är verksamma vid universitetet.</p><p><strong>Nästa ansökningsperiod i den pedagogiska meriteringsmodellen är den 16 januari – 16 februari 2026.</strong></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utnämningar till excellent lärare höstterminen 2025</h2><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Irina Alexeyeva, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi</p><p>Johan Holm, universitetslektor, Juridiska institutionen</p><p>Maria Nordin, universitetslektor, Institutionen för psykologi</p><p>Ted Saarikko, universitetslektor, Institutionen för informatik</p><p>Lotta Strömsten, universitetslektor, Institutionen för psykologi</p><h3>Humanistisk fakultet</h3><p>Nils Franzén, universitetslektor, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><p>Kalle Grill, universitetslektor, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><p>Maria Jönsson, Professor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Malin Brundin, universitetslektor, Institutionen för odontologi         </p><p>Börje Rehn, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><p>Maria Wiklund, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Utnämningar till meriterad lärare höstterminen 2025</h2><h3>Samhällsvetenskaplig fakultet</h3><p>Karin Brodén, universitetslektor, Institutionen för informatik           </p><p>Josefin Brodin, universitetsadjunkt, Institutionen för kost- och måltidsvetenskap  </p><p>Virginie Fernandez, universitetslektor, Handelshögskolan, företagsekonomi</p><p>Johan Hellström, universitetslektor, Statsvetenskapliga institutionen                     </p><p>Robert Lundmark, universitetslektor, Institutionen för psykologi      </p><p>Tord Göran Olovsson, universitetslektor, Pedagogiska institutionen</p><p>Pedro Sanches, universitetslektor, Institutionen för informatik          </p><p>Linda Sandberg, universitetslektor, Institutionen för geografi           </p><p>Erika Sandow, universitetslektor, Institutionen för geografi</p><h3>Humanistisk fakultet</h3><p>Giovanni Fort, universitetslektor, Institutionen för språkstudier</p><p>Peter Henning, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><p>Christian Löw, universitetslektor, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><p>Per Stam, universitetslektor, Institutionen för kultur- och medievetenskaper</p><h3>Teknisk-naturvetenskaplig fakultet</h3><p>Per Arnqvist, universitetslektor, Institutionen för matematik och matematisk statistik</p><p>Eduardo Gracia, universitetslektor, Institutionen för fysik</p><p>Lisa Lundin, universitetslektor, Kemiska institutionen</p><p>Tommy Löfstedt, universitetslektor, Institutionen för datavetenskap</p><p>Johanna Lönngren, universitetslektor, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik</p><h3>Medicinsk fakultet</h3><p>Katarina Wikén Albertsson, universitetsadjunkt, Institutionen för odontologi</p><p>Pernilla Lif Holgerson, universitetslektor, Institutionen för odontologi</p><p>Kristina Lejon, professor, Institutionen för klinisk mikrobiologi</p><p>Karin Nilsson, universitetsadjunkt, Institutionen för omvårdnad</p><p>Maria Strömbäck, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering</p><h3>Umeå universitetsbibliotek</h3><p>Peter Vinnervik, universitetslektor, Enheten för universitetspedagogik och lärandestöd</p>/nyheter/pedagogiskt-meriterade-och-excellenta-larare-hosten-2025_12154910//nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043/Mutationsmosaik en ledtråd till sporadisk ALSUnder lång tid har forskare försökt hitta en gemensam biologisk nämnare mellan olika former av sjukdomen ALS (amyotrofisk lateral skleros). Hittills har man identifierat över 50 gener som är kopplade till sjukdomen, men för majoriteten av alla som drabbas vet man inte orsaken. En ny studie visar nu att spontana mutationer i hjärnbarken kan vara en del av förklaringen.Thu, 18 Dec 2025 15:53:24 +0100<p>ALS är en sjukdom som bryter ner de celler i ryggmärgen och hjärnan som kontrollerar kroppens viljestyrda funktioner. Den som drabbas blir med tiden allt svagare i musklerna och till slut fungerar inte andningen längre. Mellan 10–15% av alla som drabbas av ALS har ärvt anlagen för sjukdomen. Men för majoriteten av alla som drabbas finns inga ärftliga samband och denna form brukar kallas sporadisk ALS. Orsaken till att någon drabbas av sporadisk ALS är än så länge okänd. I den nya studien har man därför velat undersöka om genetiska förändringar som uppstår i enskilda celler under en persons livstid kan bidra till sjukdomsutvecklingen.</p><p>I studien har man har jämfört vävnadsprov från hjärnbarken från 13 patienter med sporadisk ALS med motsvarande prov från fem patienter med ärftlig ALS och sex personer utan ALS-sjukdom. Resultaten har publicerats i den ansedda tidskriften Brain och visar att alla patienter med sporadisk ALS hade mutationer i minst två gener som kan kopplas till ALS. Bland patienterna med ärftlig ALS fanns betydligt färre mutationer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/425051b26fb0473680a96f4fc8cf4d56/karin_och_peter_8782_240318_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap, och Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten tyder på att sporadisk ALS delvis kan orsakas av en ackumulering av mutationer i hjärnbarkens nervceller, och att även genetiska förändringar som bara finns i en begränsad del av hjärnans nervceller kan räcka för att starta sjukdomsprocessen. Det ger oss ny förståelse för varför ALS uppstår och varför sjukdomsförloppet kan skilja så mycket mellan olika individer, säger Peter Andersen, professor i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Vid ärftlig ALS finns de muterade generna i alla kroppens celler. Därför kan de upptäckas med ett vanligt blodprov. Hos patienter med sporadisk ALS har mutationerna uppstått spontant under personens liv, vilket innebär att de muterade generna bara finns lokalt i de drabbade cellerna. Det innebär att det idag inte finns några enkla tester att göra för att se om en individ bär på de muterade generna. Den aktuella studien är till exempel gjord på särskilt tillvaratagen obduktionsvävnad. Men studien kan ändå få stor betydelse för framtida diagnostik och behandling.</p><p>– Om den här typen av icke-ärftliga mutationer kan identifieras hos patienter via till exempel blod eller ryggmärgsvätska skulle det på sikt kunna öppna för mer individanpassad och genriktad behandling, även för patienter med sporadisk ALS, säger Karin Forsberg, docent i neurovetenskap vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><p>Studien är ett samarbete inom ett svensk-tyskt forskarkonsortium på universitetssjukhus i Umeå, Ulm och Mannheim-Heidelberg. Studien har finansierats av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, ALS-Fonden, Hjärnfonden, Neuroförbundet, Vetenskapsrådet, Bertil Hållstens stiftelse, Region Västerbotten, Umeå universitets Insamlingsstiftelse, Fort Knox Välgörenhetsstiftelse, Olsson & Olssons Välgörenhetsstiftelse.</p>/nyheter/mutationsmosaik-en-ledtrad-till-sporadisk-als_12155043//nyheter/nytt-nummer-av-vagval-i-skolans-historia_12154986/Nytt nummer av Vägval i skolans historiaCharlott Wikström och Elisa Serrano-Ausejo, verksamma vid Pedagogiska institutionen, står bakom det senaste numret av tidskriften Vägval i skolans historia (2/2025), som ges ut av Föreningen Svensk Undervisningshistoria. Temanumret, Utbildning, fostran och renlighetsideal i tider av tuberkulos, belyser hur skola, hälsa och hygien formades under tuberkulosepidemins epok.Fri, 19 Dec 2025 09:17:52 +0100<p>Numret innehåller bland annat en jämförande studie av tuberkulospedagogik i Spanien och Sverige, artiklar om folkskolans hygieniska arbete under 1920-talet samt personliga skildringar från skolundervisning vid svenska sanatorier. Även upplysning, hälsa och hygien i svenska kontaktannonser kring sekelskiftet 1900 uppmärksammas.</p><p><p><sup><em>Friluftsskola i iskylan, Nederländerna, 1918. Källa: Nationaal Archief / Spaarnestad Photo / Het Leven, via Wikimedia Commons.</em></sup></p>/nyheter/nytt-nummer-av-vagval-i-skolans-historia_12154986//nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759/60 år av arktisk forskning vid Umeå universitetNär Umeå universitet invigdes den 17 augusti 1965 av kung Gustaf VI Adolf byggdes det på mark som bara ett decennium tidigare hade använts som vinterbetesland för Ran samebys renar. I skärningspunkten mellan Sápmi, den boreala skogen och det industrialiserande Norrland lades där grunden för universitetets akademiska framtid. När vi firar vårt 60-årsjubileum 2025 ser vi tillbaka på en resa som har förvandlat en regional utbildningsinstitution till en global ledare inom arktisk forskning.Thu, 18 Dec 2025 14:41:02 +0100<p>I dag fungerar Arktiskt Centrum vid Umeå universitet som ett tvärvetenskapligt nav för över 300 anknutna forskare, men berättelsen om den arktiska forskningen här handlar inte enbart om omfattning. Det är också en berättelse om utveckling. Från de tidiga, tydligt avgränsade disciplinerna biologi och medicin till det komplexa, tvärvetenskapliga systemtänkandet inom samarbetet ”The Arctic Six” har Umeå universitet kontinuerligt varit med och definierat vad det innebär att studera de Nordliga områdena.</p><p><em>Denna tillbakablick är inte avsedd att vara heltäckande, men lyfter fram många av de betydelsefulla arktiska händelserna samt forsknings- och utbildningsaktiviteter, liksom viktiga framgångar. Eventuella utelämnanden är oavsiktliga och speglar enbart författarens kunskapsbegränsningar.</em></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">1965–1974: Grundläggningen</h2><p>Under norra Sveriges första decennium formades forskningen av regionens grundläggande förutsättningar: stora avstånd, spridd bebyggelse, begränsad tillgång till specialistsjukvård och ett politiskt uppdrag att bygga kapacitet utanför Sveriges etablerade akademiska centra. Tidig medicinsk och odontologisk forskning tog sig an den praktiska utmaningen att erbjuda jämlik vård i glest befolkade län. Parallellt byggdes lärarutbildning och humaniora ut för att möta bristen på yrkesverksamma och för att skapa den vetenskapliga infrastruktur som krävdes för att dokumentera och tolka det nordliga samhället och dess historia.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ccc57293-c4e1-4237-b52b-0ed768e93d9d" data-contentname="PIC GLES">{}</div><p>Redan från början gjorde samhällsvetenskaperna (däribland statsvetenskap från 1965) glesbygd och centrum–periferi-relationer till centrala analytiska utgångspunkter. Forskningen undersökte hur politik, samhällsservice och ekonomisk omstrukturering påverkade kuststäder, inlandssamhällen och styrning över stora avstånd, och följde de historiska processer som format bosättning och regional utveckling. I detta bredare regionala sammanhang – där Umeå är beläget inom Sápmi – låg decenniets betydelse mindre i snäva ”lokalstudier” och mer i att etablera långsiktigt hållbara forsknings- och utbildningssystem som kunde bära upp de institutioner, arbetskraftsbehov och den kunskapsbas som de nordliga samhällena var beroende av.</p><p>Ledande i denna geografiska forskning var <strong>Erik Bylund</strong> (1922–2005), en av universitetets första tillsatta professorer och grundare av Institutionen för geografi. Känd som ”Norrlandsprofessorn” överbryggade Bylund i sitt arbete klyftan mellan historisk analys och samtida regionalpolitik. Han använde sin banbrytande forskning om kolonisationen av Pite lappmark för att bidra till moderna förståelser av avfolkning i inlandet och glesbygdens dynamik. Hans engagemang för regionen sträckte sig långt bortom undervisningen och lade grunden för det som senare blev <strong>Centrum för regionalvetenskap (CERUM)</strong>, samtidigt som han verkade som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet. Han etablerade en forskningstradition som betraktade Norrland inte enbart som en resursfront, utan som ett komplext socialt landskap i behov av specifik, lokalt förankrad vetenskaplig kunskap.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">1975–1984: Vidgade horisonter – skog och historia</h2><p>I takt med att universitetet växte drev skogsindustrins expansion in i det nordliga inlandet på forskning om boreal ekologi och skogsskötsel.</p><p>Samtidigt skedde ett tydligt skifte inom humaniora. Historiker började utmana föreställningen om Norrland som en ”vildmark”. Lennart Lundmarks arbete <em>Uppbörd, utarmning, utveckling</em> (1982) erbjöd en kritisk socioekonomisk analys av övergången från jakt till rennomadism bland samerna (Lundmark, 1982). Detta decennium markerade början på Umeå universitets starka tradition inom samisk forskning, där fokus försköts från beskrivning till analys av koloniala maktstrukturer.</p><p>Inom ekologin initierade forskare som Christer Nilsson långsiktiga studier av strand- och svämvegetation längs norrländska vattendrag – forskning som senare skulle bli central i globala diskussioner om dammutrivning och restaurering av älvar och floder (Nilsson, 1984).</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="990ee1b6-9516-47d0-906f-ba82682cf9fa" data-contentname="PIC ÄLV">{}</div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">1985–1994: Institutionaliseringen av Norr – klimat och kultur</h2><p>År 1985 inledde universitetet och landstinget en banbrytande motoffensiv mot regionens mest alarmerande statistik: Västerbottens status som Sveriges huvudstad för dödliga hjärt- och kärlsjukdomar. Med start i den lilla kommunen Norsjö initierade <strong>Stig Wall</strong> <strong>Västerbottensinterventionen (VIP)</strong>, som ersatte den traditionella modellen ”vänta och behandla” med en proaktiv strategi baserad på bred hälsoundersökning och förebyggande hälsosamtal för personer i åldrarna 40, 50 och 60 år. <strong>Lars Weinehall</strong> var med och utvecklade samt samordnade VIP. Denna omfattande satsning bidrog inte bara till att vända regionens trend av förtida dödlighet – med hundratals förhindrade dödsfall som följd – utan ledde också till etableringen av <strong>Biobanken Norr</strong>, en av världens mest värdefulla populationsbaserade biobanker. Genom att koppla livsstilsdata till biologiska prover över flera decennier förvandlade VIP det glest befolkade norr till en global ”guldgruva” för epidemiologisk forskning och möjliggjorde banbrytande studier av de långsiktiga sambanden mellan genetik, livsstil och diabetes.</p><p>På det kulturella området etablerades <strong>Centrum för arktisk kulturforskning</strong>, som samlade forskning om nordliga identiteter. <strong>Roger Kvists</strong> antologier om samisk historia bidrog till att befästa universitetets roll inom forskning om nordligt kulturarv (Kvist, 1992).</p><p><strong>Sverker Sörlin</strong> disputerade i idéhistoria vid Umeå universitet 1988 med avhandlingen <em>Framtidslandet: Debatten om Norrland och naturresurserna under det industriella genombrottet</em> (Sörlin, 1988). I arbetet visar han hur industrialiseringen av Norrland formades genom föreställningen om ett ”framtidsland”, där människor förväntades flytta till denna nya storskaliga industriregion, näringslivet skulle blomstra och rikedomarna skulle spridas över hela Sverige. Det var varken första eller sista gången Norrland tilldelades denna roll. Sverker Sörlin var professor i idéhistoria vid Humanistiska fakulteten mellan 1993 och 2007.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="613ab797-a440-4d7b-83cd-e8559c9a2dc5" data-contentname="PIC SVERKER">{}</div><p>Tidiga varningssignaler om klimatförändringar präglade detta decennium. <strong>Leif Kullmans</strong> övervakning av trädgränsen i Skanderna gav några av de första konkreta beläggen för vegetationsförändringar till följd av sommaruppvärmning, särskilt under 1930- och 1940-talen (Kullman, 1993). Hans arbete visade att trädgränsen – ofta använd som en gräns mellan boreala och arktiska regioner – inte är statisk, utan i ständig rörelse.</p><p>L<strong>ars-Erik Edlund</strong> har varit en central förvaltare av norra Sveriges språkliga identitet, inte minst som huvudredaktör för det monumentala fyrbandsverket <em>Norrländsk uppslagsbok</em> (1993–1996), som bidrog till att omvandla regionen från en upplevd periferi till ett dokumenterat kunskapscentrum. Hans forskning kartlade Norrlands ”språkliga landskap” genom analyser av hur ortnamn vittnar om århundraden av samspel mellan svenska och samiska befolkningar. Samtidigt speglar hans ledarskap som ordförande för Kungliga Skytteanska Samfundet den betydelse som regionens akademiska infrastruktur har haft och fortsatt har.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">1995–2004: Den mänskliga dimensionen och framväxten av Várdduo</h2><p>Millennieskiftet markerade en avgörande förändring i hur universitetet förhöll sig till urfolksfrågor. År 2000 etablerade Umeå universitet <strong>CeSam (Centrum för samisk forskning)</strong>, som senare utvecklades till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>. Under ledning av forskare som förespråkade urfolksmetodologier började centrumet förskjuta forskningen från att handla <em>om</em> samer till att bedrivas <em>med</em> och <em>av</em> samer.</p><p>En nyckelperson under denna period var <strong>Peter Sköld</strong>, historisk demograf, vars inflytande kom att prägla Umeå universitets arktiska profil under flera decennier. Hans avhandlingsarbete gav viktig kunskap om smittkoppornas konsekvenser för nordliga befolkningar (Sköld, 1996), men Skölds betydelse sträckte sig snabbt långt bortom den egna disciplinen. Som föreståndare för <strong>CeSam</strong> (och senare grundande föreståndare för <strong>ARCUM</strong>) blev han den främsta arkitekten bakom Umeås satsning på den ”mänskliga dimensionen” inom arktisk forskning.</p><p>Han positionerade universitetet som ett globalt nav för arktisk samhällsvetenskap och kom senare att verka som ordförande för <strong>International Arctic Social Sciences Association (IASSA)</strong>. I sitt arbete betonade han konsekvent att Arktis är en levd plats – ett hem – snarare än enbart ett klimatlaboratorium, ett perspektiv som blev centralt i universitetets policynära engagemang.</p><p>Parallellt stärktes statsvetenskap och juridik. I takt med att EU började rikta blicken norrut började forskare vid Umeå universitet, som <strong>Carina Keskitalo</strong>, analysera hur ”Arktis” politiskt konstruerades. Hennes forskning om sårbarhet och anpassningsförmåga i nordliga samhällen utmanade bilden av Arktis som enbart ett offer för klimatförändringar och lyfte i stället fram lokal motståndskraft (Keskitalo, 2004).</p><p>I slutet av 1990-talet möjliggjorde etableringen av <strong>Climate Impacts Research Centre (CIRC)</strong> i Abisko en förskjutning från observation till prognos inom klimatforskningen.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="c308b3a2-f905-4b98-95bc-bd759b5fdedf" data-contentname="PIC ABISKO">{}</div><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">2005–2014: Ett globalt Arktis – turism och ”arktifiering”</h2><p>Den formella invigningen av <strong>Arktiskt Centrum (ARCUM)</strong> år 2012, med Peter Sköld som dess första föreståndare, markerade början på en expansionsfas. Arktis var inte längre bara ett forskningsobjekt, utan blev ett globalt varumärke.</p><p>Inom medicin försköts fokus mot skärningspunkten mellan klimatförändringar och infektionssjukdomar. <strong>Birgitta Evengård</strong> var med och ledde banbrytande tvärvetenskaplig forskning om ”klimatförändringar och infektionssjukdomar”, där hon varnade för spridningen av zoonotiska sjukdomar, såsom harpest, i takt med att vintrarna blev mildare (Evengård et al., 2011).</p><p>Från <strong>CIRC</strong> i Abisko omformade <strong>Jan Karlsson</strong> och hans kollegor ett sedan länge etablerat paradigm inom sötvattenekologi, enligt vilket näringstillgång betraktats som den främsta begränsningen för sjöars produktivitet. I en studie publicerad i Nature 2009 visade de att i många små, näringsfattiga sjöar är det i stället ljusförhållanden – snarare än tillgången på näringsämnen – som ofta begränsar ekosystemens produktivitet, med följdeffekter upp genom näringsväven till ryggradslösa djur och fisk (Karlsson et al., 2009). Arbetet omformade förståelsen av vad som styr energiflöden i lågproduktiva sjöar, särskilt i nordliga miljöer.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="eb17c1aa-8c42-4f5b-a1f5-2d07303c1c3b" data-contentname="PIC CAMILLA">{}</div><p>År 2009 tog den tvärvetenskapliga ambitionen konkret form i skogslandskapet genom lanseringen av <strong>Future Forests</strong>, ett samverkansprogram mellan Umeå universitet, <strong>Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)</strong> och <strong>Skogforsk</strong>. Genom att bryta med den traditionella uppdelningen där skogsbruk främst betraktats som en teknisk fråga omformulerade programmet den nordliga boreala skogen som ett komplext social-ekologiskt system. Genom att integrera statsvetenskap, historia och sociologi med skogsvetenskap adresserade satsningen de tilltagande konflikterna i Norrlands inland – där strävan efter intensifierad virkesproduktion i allt högre grad kom i konflikt med rennäring, biologisk mångfald och rekreativa värden. Under ledning av <strong>Annika Nordin</strong> vid SLU samt <strong>Camilla Sandström</strong> och senare <strong>Janina Priebe</strong> vid Umeå universitet tog Future Forests sig bortom låsningen mellan ”bevarande och produktion” och resulterade i över 350 publikationer som bidrog med evidensbaserade strategier för förvaltningen av skogens mångfunktionella landskap. Arbetet lade grunden för en mer nyanserad förståelse av den ”gröna omställningen” och visade att ett hållbart skogsbruk i norr inte enbart kräver nya planteringsmetoder, utan en grundläggande omförhandling av hur skogen värderas.</p><p>Samtidigt konceptualiserade <strong>Dieter Müller</strong> (1968–2025) Arktis som en ”nöjesperiferi” för globala marknader och analyserade de socioekonomiska och politiska krafter som driver turismen i regionen. Han diskuterade klimatförändringarnas dubbla roll – både som ett hot mot lokala ekosystem och som en drivkraft för så kallad ”last chance tourism” – samt belyste utmaningar kopplade till säsongsvariationer och konflikter mellan turismens tillväxt och urfolks markanvändning. Müller (2011a) drog slutsatsen att effektiv styrning är avgörande för att balansera ekonomisk utveckling med bevarandet av Arktis sköra miljö och sociala väv.</p><p>År 2014 fördjupades universitetets arktiska profil genom ett tydligare fokus på det ”europeiska Arktis” i och med lanseringen av forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong>, en omfattande tvärvetenskaplig satsning med <strong>ARCUM</strong> som värd. Programmet gick bortom den romantiserade bilden av Arktis som en avlägsen vildmark och analyserade i stället Norrland som en komplex, industrialiserad arena där global efterfrågan på naturresurser möter lokala livsvillkor. Under vetenskaplig ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> och <strong>Peter Sköld</strong> undersökte programmet friktionerna mellan konkurrerande markanvändningar – skogsbruk, gruvnäring, turism och renskötsel – och bidrog med centrala styrnings- och policystrategier för en region utsatt för starka geopolitiska och ekonomiska påtryckningar. Genom att integrera historisk analys med modern statsvetenskap etablerade projektet förståelsen av att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöfråga, utan i hög grad handlar om att hantera motstridiga rättigheter och resurser i en globaliserad värld.</p><h2 id="info5" data-magellan-target="info5">2015–2024: Den geopolitiska och gröna omställningen</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7bfb84bd-6ac9-44cf-a969-abe425d6a634" data-contentname="PIC VÁRDUO">{}</div><p>Det senast avslutade decenniet har präglats av den ”gröna omställningen”, det nordliga områdets återmilitarisering och en tydlig förstärkning av urfolksforskningssuveränitet. År 2015 bytte <strong>CeSam</strong> formellt namn till <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong>, med ett namn hämtat från umesamiskan som betyder ”en vy med vid horisont”. <strong>Várdduo</strong> är unikt i Sverige och bedriver forskning med fokus på avkolonisering, språkrevitalisering och urfolks markrättigheter i relation till skiftande koloniala, statliga och industriella sammanhang.</p><p>Forskningsprogrammet <strong>Mistra Arctic Sustainable Development</strong> fick ett varaktigt vetenskapligt genomslag genom tre centrala huvudpublikationer som tillsammans omformulerade förståelsen av det ”europeiska Arktis” som en komplex, industrialiserad arena. Under ledning av <strong>Carina Keskitalo</strong> utmanade den huvudsakliga syntesvolymen myten om regionen som en global ”ny front”, och begreppsliggjorde i stället området som det ”Old North” – ett landskap präglat av århundraden av integration snarare än avlägsenhet (Keskitalo, 2019). Som komplement visade <strong>Karin Beland Lindahl </strong>och kollegor hur regulatoriska ”stuprör” gör markanvändningskonflikter närmast oundvikliga, särskilt mellan skogsbruk och renskötsel (Beland Lindahl et al., 2018).</p><p>Parallellt visade forskning av <strong>Dieter Müller</strong> och <strong>Arvid Viken</strong> på de sociala friktioner som uppstår när urfolkskultur kommersialiseras för turistnäringen i en region som redan domineras av utvinningsintressen (Müller & Viken, 2017). Tillsammans visade dessa arbeten att hållbar utveckling i norr inte enbart är en miljöutmaning, utan i grunden handlar om att hantera motstridiga rättigheter i en globaliserad värld.</p><p>År 2017 gick Umeå universitet samman med UiT – Norges arktiska universitet, Luleå tekniska universitet, Uleåborgs universitet och Lapplands universitet för att bilda universitetsalliansen <strong>The Arctic Five</strong>, med målet att fungera som en motor för regional utveckling och innovation i det europeiska Arktis. Två år senare presenterade Europeiska unionen sin första strategi för den <strong>Europeiska Gröna Given</strong>, vilket skapade förutsättningar för ny forskning om gröna teknologier och industrier. Än viktigare var att detta gav upphov till en bredd av forskning med fokus på målkonflikter och rättvisefrågor.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6ce63cde-bc9e-405a-83c6-724a9e8b69ca" data-contentname="PIC LARS-ERIK">{}</div><p><strong>Lars-Erik Edlund</strong> publicerade <em>Minority Language Place-Names: A Practice-Oriented Study of the Establishment of the South Sami Kraapohke in Swedish Lapland</em> (Edlund, 2018), där han analyserar den administrativa och symboliska kamp som omgärdar det officiella återinförandet av det sydsamiska ortnamnet Kraapohke (Dorotea). Han argumenterar för att sådana toponymer är avgörande för att bekräfta urfolksidentitet i ett postkolonialt samhälle. Studien visar att det ”språkliga landskapet” – i synnerhet vägskyltar – inte enbart fungerar som orienteringshjälp, utan utgör en central arena för kulturell revitalisering och politiskt erkännande.</p><p><strong>Anna Zachrisson</strong> och medförfattare utmanar den dominerande diskursen om ”ekologisk modernisering” – föreställningen att ekonomisk tillväxt och miljöskydd utan större friktion kan förenas, vilket är en central tanke inom den gröna omställningen. <strong>Beland Lindahl</strong> et al. (2016) argumenterar för att denna konsensus ofta tystar alternativa perspektiv och djupt rotade konflikter, särskilt i frågor som rör naturresursförvaltning i norr, såsom skogsbruk och gruvnäring.</p><p>Med fokus på skogsbruk har <strong>Janina Priebe</strong> bidragit till en kritisk förståelse av varför miljöpolitiken ofta hamnar i låsningar trots bred enighet om klimatmålen. <strong>Priebe</strong> et al. (2022) tillämpar systemtänkande på den konfliktfyllda debatten om svenskt skogsbruk och klimatförändringar. Författarna visar att även om aktörer – från industrirepresentanter till miljörörelsen – delar uppfattningen om behovet av snabba åtgärder, tenderar de i huvudsak att rikta in sig på ”ytliga” hävstänger i systemet och därmed undvika de djupgående, strukturella paradigmskiften som krävs för verkligt hållbar omställning.</p><p>År 2024 utvidgades universitetsalliansen <strong>The</strong> <strong>Arctic Five</strong> till <strong>The Arctic Six</strong> genom Nord universitets fullvärdiga anslutning, vilket befäste ett starkt nordiskt forskningsblock. Samma period präglades också av etableringen av Sveriges första <strong>Arktiska forskarskola</strong>, med ambitionen att utbilda en ny generation doktorander i tvärvetenskapligt tänkande – över disciplinära gränser.</p><h2 id="info6" data-magellan-target="info6">2025 och framåt: Framtiden</h2><p>När vi nu står i 2025 är Umeå universitet ledande i utvecklingen av AI-baserade metoder och i förfiningen av kolbudgetmodeller för boreala och arktiska regioner. <strong>European Polar Board (EPB)</strong> och <strong>European Polar Coordination Office (EPCO)</strong> har flyttat från Nederländerna till hjärtat av campus, i direkt anslutning till Arktiskt centrum. EPB och EPCO samordnar arktisk och antarktisk forskning i hela Europa och skapar därmed nya möjligheter till samarbete.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f74950f7-112b-4f16-963c-be4683ead72d" data-contentname="PIC GERARD">{}</div><p>Som en fortsättning på CIRC:s arbete med att fördjupa förståelsen av klimatets påverkan på arktiska ekosystem har <strong>Gerard Rocher-Ros</strong> inlett sitt <strong>ERC Starting Grant</strong>-projekt ARIMETH (A mechanistic understanding of Arctic River methane emissions). Projektet syftar till att klarlägga de mekanismer som driver metanutsläpp från arktiska vattendrag – en betydande men i dag underskattad källa till växthusgaser. Forskningen är utformad för att minska kunskapsluckorna kring hur dessa utsläpp reagerar på klimatförändringar, med fokus på det komplexa samspelet mellan biogeokemiska processer och hydrologiska förändringar.</p><p>Resan från biologi till hälsa, urfolksrättigheter och global geopolitik fortsätter. Vi studerar inte längre bara Arktis – vi är med och formar dess framtid.</p>/nyheter/60-ar-av-arktisk-forskning-vid-umea-universitet_12154759//nyheter/genusforskarskolan-utlyser-sex-doktorandtjanster_12154896/Genusforskarskolan utlyser sex doktorandtjänsterÄr du nyfiken på en doktorandtjänst? Nu utlyser Genusforskarskolan sex doktorandtjänster i flertalet ämnen. Sista ansökningsdag är den 30 januari 2026.Thu, 18 Dec 2025 13:45:36 +0100<p>Genusforskarskolan syftar till att främja genusforskningen som ett perspektiv inom olika discipliner vid Umeå universitet och ge doktorander en god insikt i hur genusforskning bedrivs såväl inomvetenskapligt som i det särskilda tvärvetenskapliga kunskapsområdet.</p><p>Genusforskarskolans verksamhet innebär ett samarbete där de doktorander som antas har en dubbel hemvist - i det ämne vid Umeå universitet där de disputerar samt i Genusforskarskolan vid Umeå Centrum för Genusstudier. </p><p>För samtliga anställningar nedan är sista ansökningsdag 30 januari 2026. </p><ul><li><a href="~/link/bb225c402bd04646a368a733ce1432f8.aspx">Doktorand i religionsvetenskap/teologi med inriktning mot genus</a><br>Samfinansieras med institutionen för idé- och samhällsstudier.</li><li><a href="~/link/9e696b30c73c47afa8f82f78706b9a7a.aspx">Doktorand i polisvetenskap inriktning polisiär konflikthantering och genus</a><br>Samfinansieras med enheten för polisiärt arbete.</li><li><a href="~/link/161b334786414cf889a0137b03716a52.aspx">Doktorand i arkitektur med inriktning mot kritiska studier och genus</a><br>Samfinansieras med Arkitekthögskolan.</li><li><a href="~/link/19242db40c8e4400af7770afd07288d5.aspx">Doktorand i filosofi med inriktning mot genus</a><br>Samfinansieras med institutionen för idé- och samhällsstudier.</li><li><a href="~/link/240595a782af4bffb9040c1d983544e8.aspx">Doktorand i datavetenskap med inriktning mot genus och språkteknologi</a><br>Samfinansieras med institutionen för datavetenskap. </li><li><a href="~/link/2b1a7f5dccb447fba4e48efb84e87dd9.aspx">1-2 doktorander i genusvetenskap</a><br>Samfinansieras med Umeå centrum för genusstudier.</li></ul><p><a href="~/link/ba726d3bb15a478ca8001e7f10272611.aspx">Här kan du läsa mer om Genusforskarskolan vid Umeå centrum för genusstudier.</a></p>/nyheter/genusforskarskolan-utlyser-sex-doktorandtjanster_12154896//nyheter/dna-som-svavar-i-luften-avslojar-ekosystemens-dolda-forflutna_12154903/DNA som svävar i luften avslöjar ekosystemens dolda förflutnaDNA som fångats upp av luftfilter och lagrats sedan 1960-talet fungerar som en ekologisk tidskapsel, enligt en nyligen publicerad studie i Nature Communications. Resultaten visar att små fragment av genetiskt material kan ge en detaljerad bild av livet i landskapet. De avslöjar dessutom en tydlig minskning av den biologiska mångfalden över tre decennier.Thu, 18 Dec 2025 13:20:17 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/johansson_svensson.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Svensson och Anna-Mia Johansson tar en paus från DNA-extraktionerna för att diskutera nya resultat. Båda är forskningsingenjörer vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap och medförfattare till studien.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Bea Andersson</span></div></div><p>Alla organismer släpper ifrån sig cellfragment med DNA till miljön. Nu har forskare genomfört den hittills största och mest detaljerade analysen av luftburet DNA med hjälp av filter som ursprungligen använts för att övervaka radioaktivt nedfall.</p><p>Filter för luftövervakning finns på hundratals platser världen över. Just dessa kommer från en station utanför Kiruna och har legat arkiverade i en källare hos Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, sedan 1960-talet. När forskaren Per Stenberg för ungefär ett decennium sedan fick höra talas om arkivet insåg han och kollegan Mats Forsman vilken guldgruva det var.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Visar ekosystemen vecka för vecka</h2><p>Vecka för vecka har filtren samlat in DNA från allt levande: växter, svampar, insekter, mikrober, fåglar, fiskar, och till och med stora däggdjur som älg och ren. Genom att sekvensera DNA:t har forskargruppen veckovis kunnat följa förekomsten av 2 700 typer av organismer inom flera mils radie från stationen, och hur de ökat eller minskat över 34 år.</p><p>– Det var en lyckoträff att filtren sparats och dessutom är gjorda av ett material som bevarar DNA. Arkivet visade sig vara en tidsmaskin som gjorde att vi kunde återvända till det förflutna och följa hur ett ekosystem förändrats nästan i realtid, säger Per Stenberg, huvudförfattare till studien som genomförts av forskare från Umeå universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Totalförsvarets forskningsinstitut.</p><p class="quote-center">Det var en lyckoträff att filtren sparats och dessutom är gjorda av ett material som bevarar DNA</p><p>När forskarna analyserade långsiktiga mönster såg de tydligt att den biologiska mångfalden minskat i området från 1970-talet till början av 2000-talet. Exempel på organismer som minskat är björk samt ved-associerade lavar och svampar. Den generella minskningen går inte att förklara med klimatförändringar, utan verkar snarare ha ett samband med mänskliga aktiviteter såsom skogsbruk.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Helt ny metod för luftburet DNA</h2><p>Analyser av DNA i luften har gjorts tidigare, men det här är en helt ny och betydligt mer heltäckande metod som dessutom sträcker sig över flera decennier. Forskargruppen har använt omfattande DNA-sekvensering, maskininlärningsbaserad identifiering av organismer och modellering av luftrörelser för att spåra DNA:ts ursprung. Jämförelser med traditionella fältinventeringar visar att metoden är tillförlitlig både då det gäller identifiering av organismer och förändringar i deras förekomster.</p><p>– Det här arbetet är resultatet av nio år av intensiv forskning och utveckling. Jag ser fram emot att använda dessa data, tillsammans med pågående sekvensering av ytterligare filter, för att besvara en rad olika frågor, säger Daniel Svensson, medförfattare till studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/68ba3ab099184ede8831ccf391e4dc0e/per_stenberg.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Per Stenberg vid platsen för luftfilterstationen utanför Kiruna.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Edvin Karlsson</span></div></div><p>Studien visar att det går att använda de nätverk av luftfilterstationer som redan finns för att följa utvecklingen av den biologiska mångfalden och för att rekonstruera ekosystem i områden där det saknas grunddata. Det är nödvändigt för att kunna förutsäga förändringar i framtiden och för att anpassa strategier för förvaltning och bevarande.</p><p>– Metoden kan också upptäcka och följa genetisk variation och förekomster av invasiva arter och patogener, säger Per Stenberg.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ff8e23c6-2abe-4977-a0e0-11a7fd8b018a" data-contentname="Om studien">{}</div>/nyheter/dna-som-svavar-i-luften-avslojar-ekosystemens-dolda-forflutna_12154903//nyheter/sprinklers-kopplas-om-i-lindellhallen_12154913/Sprinklers kopplas om i LindellhallenPå fredag den 19/12 kommer spinklers i Lindellhallen att kopplas om. Vi beklagar eventuella störningar för dig som kommer att vara där den tiden.Thu, 18 Dec 2025 11:49:31 +0100<p>Arbetet startar kl 07.00 och bedöms ta 4 timmar. Det är Akademiska hus som utför arbetet.</p><p>I de utrymningstrapphus som berörs kommer brandsläckare finnas som förstärkning. Avstängda ytor kontrolleras av brandvakt medan arbetet pågår.</p><p>Vi tackar för visad hänsyn!</p>/nyheter/sprinklers-kopplas-om-i-lindellhallen_12154913//nyheter/en-bit-av-forskningshistorien-kommer-ut-i-ljuset_12154897/En del av forskningshistorien kommer ut i ljusetFrån ett förråd i Humanisthuset – ironiskt nog benämnt Fonetiska museet – har en teknisk artefakt plockats fram. Det är datamaskinen OVE III som på sin tid var i teknikutvecklingens absoluta framkant.Thu, 18 Dec 2025 13:46:28 +0100<p><em> ”Fonetik är vetenskapen om språkljuden. Det är ett humanistiskt ämne. Vid ett besök skulle man dock kunna tro att man kommit till någon teknisk avdelning.”</em> </p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6b9fcba3-ce26-475d-8406-7f4fad0893d6" data-contentname="bildspel">{}</div><p>Så beskrev en journalist från Västerbottens-Kuriren sina intryck efter ett besök på avdelningen för fonetik i Humanisthuset i januari 1975. I den fonetiska maskinparkens centrum stod <strong>OVE III</strong>. En dator stor som ett kylskåp och med en kapacitet som idag ryms i vilken smartphone som helst.<br> <br>Det som gjorde OVE III unik var att den kunde utföra talsyntes där samtliga språkljud, inklusive prosodi – alltså språkets melodi – gick att väcka till liv.<br> <br><strong>Eva Strangert</strong>, professor emerita i fonetik, vittnar om hur tekniskt avancerade laboratorierna i Umeå var: ”<strong>Claes-Christian Elert</strong>, Umeå universitets förste professor i fonetik, var väldigt teknikintresserad och det var mycket tack vare hans engagemang som våra laboratorier blev så välutrustade.”</p><h3>Tre laboratorier blev ett </h3><p>Kopplade till OVE III fanns Mingografen, som användes för att mäta intonation och prosodi och Spektrografen, som användes vid studiet av talets spektrala egenskaper, det vill säga enskilda ljud, såsom vokaler och konsonanter.<br> <br>Fonetik är ett teknikberoende ämne även idag, men det som forskarna i Umeå för över 50 år sedan behövde tre laboratorier för att åstadkomma, kan nu till största delen göras vid en enda dator.<br> <br>På bilderna ses OVE III, kvar i givakt, idag sysslolös, men vittnar om en svunnen storhetstid.</p>/nyheter/en-bit-av-forskningshistorien-kommer-ut-i-ljuset_12154897//nyheter/alice-molin-tar-hem-sin-forsta-grand-prix-titel_12154888/Elitidrottsstudent Alice Molin tar hem sin första Grand Prix-titelHelgens Grand Prix tävlingar i badminton i Halmstad blev en stor framgång för studenterna vid Badmintons kompetenscentrum (BKC), en miljö där elitidrott kombineras med studier vid Umeå universitet. Bland höjdpunkterna stod Alice Molin för en imponerande insats när hon säkrade sin allra första Grand Prix-titel i damdubbel – och dessutom nådde final i mixed dubbel. Thu, 18 Dec 2025 11:01:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/cd99b95f6df8431daf0be62c2ae90e7d/alice_molin.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alice Molin, student vid Badmintons kompetenscentrum.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>PER GUNNARSSON</span></div></div><p>Det var en helg som gav både medaljer och erfarenheter för BKCs studenter. För Alice Molin blev det ett stort steg i karriären och ett tydligt bevis på att hårt arbete och målmedvetenhet ger resultat - ett kvitto på BKCs unika utvecklingsmiljö, där studenter får möjlighet att växa både som idrottare och individer.</p><p>–Det känns väldigt kul och häftigt. Det är ett mål jag haft länge, men som varit en bit bort. Jag har tagit mig till en semifinal tidigare, så att ta mig till två finaler och dessutom vinna en är ett väldigt stort steg i min karriär, säger Alice Molin.</p><p>Helgens prestationer blev också en motivationshöjare inför den fortsatta säsongen.</p><p>–Träning ger utveckling! Ibland kan det vara svårt att se skillnad även fast det blir skillnad, jag är glad att jag har fått visa i prestation att man går framåt. Det här har verkligen gett en motivationskick och jag är väldigt taggad inför kommande tävlingar, fortsätter Alice.</p><h3>Dubbla karriärer – en styrka i satsningen</h3><p>Att kombinera elitidrott med studier är en utmaning, men för Alice är det en möjlighet som ger mervärde.</p><p>–För mig funkar det väldigt bra att kombinera studierna på Programmet för strategisk kommunikation med badminton. Det blir såklart mycket vissa dagar då man både ska hinna med träningar och föreläsningar, men det finns så många fler fördelar som överväger. Jag får en utbildning, leva studentlivet samtidigt som jag fortsätter min satsning inom badminton – vilket jag tror det är svårt att göra på något annat ställe.</p><h3>BKCs kultur och resurser gör skillnad</h3><p>Alice lyfter fram BKCs roll i hennes utveckling.</p><p>–Jag är väldigt tacksam att jag har valt att gå BKC och jag tycker att alla som vill plugga samtidigt som de fortsätter sin elitsatsning ska testa på BKC. Det är en bra kultur med bra människor och man kan se tydligt på helgens resultat att vi alla går framåt.</p><p>Alice betonar också styrkan i stödet som finns runt omkring.</p><p>–Största fördelen är att man får en utbildning samtidigt som man kan göra en seriös satsning. BKC har dessutom tillgång till Idrottshögskolans Prestationsteam, med bland annat idrottsmedicinsk support och idrottspyskologiska samtal, expertstöd som gör det möjligt att ta del av alla resurser för en så bra satsning som möjligt.</p>/nyheter/alice-molin-tar-hem-sin-forsta-grand-prix-titel_12154888//nyheter/bygg-broar-mellan-kulturer--engagera-dig-ibuddyprogrammet_12154794/Bygg broar mellan kulturer – engagera dig i buddyprogrammet! Lär känna studenter från hela världen genom Umeå universitets buddyprogram! Vi söker dig som gillar att träffa nya människor och som vill få våra internationella studenter att känna sig som hemma i Umeå. Wed, 17 Dec 2025 16:30:47 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/internationella_studenter_7234_230403_mgg2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Att komma till ett nytt land, en ny stad och en ny studiemiljö kan ibland kännas överväldigande. För att de internationella studenterna ska känna sig välkomna och börja bygga sitt sociala nätverk finns buddyprogrammet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Malin Grönborg</span></div></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink"> </div><div class="mediaflowwrapper bildlink">Buddyprogrammet söker dig som studerar vid Umeå universitet och som vill vara med och hjälpa våra internationella studenter att få en härlig studietid vid universitetet. Som buddy är du ett stöd för internationella studenter och en av de viktigaste kontakterna med Umeå universitet.  </div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/gavelin_lovisa_7697_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lovsisa Gavelin leder buddyprogrammet under läsåret 2024-2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>Buddyprogrammet samordnas under läsåret 2025-2026 av Lovisa Gavelin, studentkoordinator. Lovisa är född i Kiruna, uppvuxen i Stockholm men hittade hem i Umeå. Hon hoppas på att visa de internationella studenterna allt som Umeå har att erbjuda!  <br> <br>Hösten 2025 var 215 buddies engagerade och 715 internationella studenter deltog i buddyprogrammet. Programmet betyder mycket för studenterna som just nu håller på och anmäler sig och förbereder sig för att komma till Umeå.    </p><p>– Jag har själv varit del av buddyprogrammet, som buddy! Det är något av det mest lärorika och roliga jag har gjort under min studietid. Genom att själv hjälpa de internationella studenterna att upptäcka Umeås studentliv blev mitt eget studentliv mycket rikare. Inom buddyprogrammet får man öva upp sina språkfärdigheter, lära sig om andra kulturer, anordna roliga aktiviteter, gå på fester och förbereda sig för sina egna studier utomlands. Dessutom är det en väldigt värdefull erfarenhet innan man ger sig ut i arbetslivet.  </p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/951997471fe046ab90bf336aef888bfa/lovisa_gavelin_algfarmen.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En populär tradition för buddyprogammet är att att de internationella studenterna får besöka älgarmen i Bjurhom. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lovisa Gavelin</span></div></div><p>Studenterna i buddyprogrammet delas in i grupper om ca 25-30 internationella studenter per grupp samt 8-10 buddies. Som buddy kan du också ha ett extra ansvar som gruppledare. Varje grupp har två gruppledare. När du söker väljer du om du är intresserad av att ta ett lite större ansvar som gruppledare. Detta är buddyprogrammet.  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Detta är buddyprogrammet  </h2><p>Buddyprogrammet är en verksamhet vid Umeå universitet som introducerar internationella studenter till Sverige och hjälper dem att komma till rätta i Umeå som studentstad. Genom gemensamma aktiviteter blir buddygruppen som en andra familj för studenterna.  <br> <br>Som buddy spelar du en viktig roll i de internationella studenternas samlade upplevelse av Sverige, Umeå och Umeå universitet. Du kommer att vara en av de första kontakterna som internationella studenter har med Umeåstudenter.  <br>Buddyprogrammet börjar vid terminsstart och pågår under hela terminen. Början av terminen kan vara mer intensiv med flera gemensamma aktiviteter för alla buddygrupper. Sedan är det den egna gruppens engagemang som bestämmer hur ofta ni ses, en gång i veckan eller två gånger i månaden brukar rekommenderas. </p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Fördelar med att vara buddy  </h2><p>Förutom att det är fantastiskt roligt att vara buddy finns det många andra fördelar:  </p><ul><li>Du får träffa nya människor från andra kulturer.</li><li>Du har chansen att träffa vänner för livet men du har också chansen att lära dig ovärderlig kunskap om andra kulturer.</li><li>Du förbättrar dina språkkunskaper.</li><li>Du har en chans att fördjupa dina kunskaper i andra språk!</li><li>Du som själv har tänkt ansöka om utbytesplats kan ha en merit för din ansökan. Om du har varit en aktiv buddy får du ett intyg av International Office. För mer information läs mer på buddyprogrammets webbsida.  </li></ul><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så anmäler du dig till buddyprogrammet  </h2><p>För att bli buddy för internationella studenter behöver du skicka in en anmälan. I anmälan anger du dina kontaktuppgifter, vad du studerar och tidigare erfarenheter. Du anmäler även om du vill bli gruppledare för en buddygrupp. Anmäl dig så snart som möjligt så att du inte missar det roliga!  </p><p>Programmet startar den 28 januari. Anmälningar att vara med som buddy tas med fördel emot före dess men fram till den 11 februari går bra att anmäla sig för vara med under hösten.   </p><p><a href="/en/student/your-studies/studies-abroad-or-international-internship/internationalisation-at-home/be-a-buddy/">Mer information och anmälan för att bli buddy  </a></p><p><a href="https://www.instagram.com/studyinumea/">Följ studyinumea på Instagram </a> </p>/nyheter/bygg-broar-mellan-kulturer--engagera-dig-ibuddyprogrammet_12154794//nyheter/nya-former-for-lararlyftet2_12154764/Nya former för lärarlyftetLärarlyftet vid Umeå universitet utbildar för att vässa befintliga kompetenser och bidra med nya kunskaper. Genom detta kan en lärare komplettera sin legitimation med fler behörigheter. Deltagarna kommer från hela landet. Och även om det mesta av utbildningen sker på distans, så hinner man med en sista samling här i Umeå innan jul.Mon, 22 Dec 2025 10:50:47 +0100<p>Många tekniker och handhavande ska hinnas med för de som har slöjd som ämne. Men ett mer avkopplande moment får också utrymme på schemat. I en doft av glögg, pepparkakor och apelsiner, så är man snabbt i full gång med att tillverka pepparkaksformar.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6929aae7-1897-4187-8048-5185a02f6557" data-contentname="bildspel">{}</div><p>Vid ett besök häromdagen går det att konstatera, hur det med hjälp av tecknade skisser, valsning av plåtremsor och formsättning, på ett elegant sätt går att skapa olika pepparkaksformar. Om arbetet sker koncentrerat och metodiskt.</p><p>Med kurser och utbildningar inom Lärarlyftet läser lärare in den behörighet de behöver. De blir dessutom tryggare i sin yrkesroll, höjer sin kompetens och ökar sina karriärmöjligheter. Ett år efter studierna på Lärarlyftet upplever två av tre lärare att de blivit bättre på att höja sina elevers resultat.</p><p><a href="~/link/c53f4c1ab5f44c41b281afd0bf80217a.aspx" target="_blank" rel="noopener">Läs mer</a></p>/nyheter/nya-former-for-lararlyftet2_12154764//nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786/Anslag från StratNeuro 2025Två forskare som 2024 tilldelades stöd av StratNeuro, får även 2025 stöd 600 000 kronor vardera.Wed, 17 Dec 2025 15:00:33 +0100<p><strong>Silvia Remiseiro<br></strong>"Blocking Neuron-to-Glioma Synapses in Central Nervous System tumors"  (Svenska: "Blockering av neuron–gliom-synapser i tumörer i centrala nervsystemet"). Anslag: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Silvia Remeseiro" href="~/link/d1b3ad8056c14b80b39c0312d100ee50.aspx" target="_blank" rel="noopener">Silvia Remeseiro</a></p><p><strong>Anna Överby<br></strong>"Prediction of virus infection patterns in whole brain with neural circuits to understand patogenesis" (Svenska: "Prediktion av virusinfektionsmönster i hela hjärnan med neurala kretsar för förståelse av patogenes"). Anslag: 600.000 kronor</p><p>Läs mer om <a title="Anna Överby" href="~/link/e107b2a0a11344e0a02c5bbcd21c690e.aspx" target="_blank" rel="noopener">Anna Överby</a></p>/nyheter/anslag-fran-stratneuro_12154786//nyheter/arets-guldbaggegala-far-smak-av-vasterbotten_12154618/Årets Guldbaggegala får smak av VästerbottenNär den svenska filmbranschen samlas för Guldbaggegala i januari 2026 får gästerna uppleva en ”Smak av Västerbotten” – en delikatesstallrik skapad av bland andra Björn Norén, som är studierektor och universitetsadjunkt vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap på Umeå universitet.Wed, 17 Dec 2025 14:16:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/noren_bjorn-6768-250423-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Björn Norén, universitetsadjunkt och studierektor vid Institutionen för kost- och måltidsvetenskap, ska bjuda på ”Smak av Västerbotten” till besökarna på Guldbaggegalan 2026. Här är han fotograferad i skolköket på Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p>Björn Norén har tillsammans med Anders Samuelsson, kreativ ledare på Gotthards Krog i Umeå, tagit fram en modern tolkning av Västerbottens råvaror. Uppdraget är ett samarbete mellan Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, Svenska Filminstitutet och Umeå universitet.</p><p>Duon har låtit fyra delar av västerbottnisk geografi – <em>kusten, skogen, inlandet</em> och <em>fjällen</em> – forma menyn. Resultatet är fyra smakportioner som lyfter fram regionens råvaror i ny tappning, framtagna i nära samarbete med lokala producenter.</p><p>– Vi ville skapa något som känns genuint Västerbotten, men samtidigt överraska. Genom att utgå från landskapet kunde vi lyfta råvaror som både är traditionella och innovativa. Det här är en chans att visa hur rikt vårt regionala skafferi faktiskt är, säger Björn Norén, studierektor och universitetsadjunkt i kost- och måltidsvetenskap vid Umeå universitet.</p><h3>Granskott och kornbulgur</h3><p>På tallriken möter gästerna bland annat Västerbottenost på havrekex, rotsellerikräm med tjärad hjortronvinägrett, mandelpotatispuré med lokala charkuterier och bakad rödbeta med granskott och kornbulgur – med tillhörande vegetariska alternativ.</p><p>Enligt Björn Norén är samarbetet också ett sätt att visa hur universitetets kunskap inom gastronomi och måltidsvetenskap bidrar till regional utveckling.</p><p>– Att få representera Umeå universitet i ett sammanhang som Guldbaggegalan är både roligt och viktigt. Det visar hur akademi och näringsliv tillsammans kan stärka bilden av Västerbotten som ett av Sveriges främsta matlän, säger han.</p><p>Den specialkomponerade tallriken är samarbete med Länsstyrelsen Västerbotten och Region Västerbotten och är en del av Länsstyrelsen i Västerbottens arbete med den nationella livsmedelsstrategin, där svensk gastronomi lyfts fram som en framtida exportnäring med stor potential. Läs mer i <a href="https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/om-oss/nyheter-och-press/nyheter---vasterbotten/2025-12-17-smak-av-vasterbotten-pa-arets-guldbaggegala.html">Länsstyrelsen i Västerbottens pressmeddelande</a> och <a href="https://pressroom.filminstitutet.se/pressreleases/smak-av-vaesterbotten-paa-guldbaggegalan-2026-3421809">pressmeddelandet från Svenska Filminstitutet</a>.</p><h3>Här är hela delikatesstallriken:</h3><p><strong>Kusten</strong> - <em>En låglänt kust formad av landhöjningar, mineralrik jord och ett kustklimat som ger råvaror med höga smaker.</em> <br>- Västerbottenost 24 månader på havrekex med lingon och snabbpicklad gurka <br>- Vegetariskt: Västerbottenost 24 månader på havrekex med lingon och snabbpicklad gurka</p><p><strong>Skogen</strong> - <em>Djupa skogar med stilla myrar och naturlig tillväxt som skapar fylliga och jordnära råvaror.</em> <br>-Rotsellerikräm med tjärad hjortron/forellromsvinägrett och rimmad röding på tunnbröd <br>-Vegetariskt: Rotsellerikräm med tjärad hjortronvinägrett och kryddrimmad morot på tunnbröd</p><p><strong>Inlandet</strong> - <em>Vidsträckta älvdalar med den stora skogen och jordbrukslandskapet som ger robusta och tydliga smaker.</em> <br>-Mandelpotatispuré med dragoncrisp & rillet på Vindelnrökt skinka smaksatt med bredbar salami <br>-Vegetariskt: Mandelpotatispuré med dragoncrisp & rillet på frostnupen kål</p><p><strong>Fjället</strong> - <em>Klara vatten och en fjällkedja med ett klimat som formar råvaror och ger en intensiv renhet i smakerna</em> <br>-Bakad rödbeta med granskott, kornbulgur och tartar på reninnanlår <br>-Vegetariskt: Bakad rödbeta med granskott, kornbulgur och tartar på odlad svamp</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/03b375e042b14202bef83090c41f6f80/header_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Så här ska tallriken "Smak av Västerbotten" på Guldbaggegalan 2026 se ut när den serveras. Foto: Pedro Ossowicki / Svenska Filminstitutet.</p></div></div>/nyheter/arets-guldbaggegala-far-smak-av-vasterbotten_12154618//nyheter/god-jul-och-gott-nytt-ar-fran-arktiskt-centrum--aret-2025-i-korthet_12154502/God jul och gott nytt år från Arktiskt Centrum – Året 2025 i korthetNär 2025 går mot sitt slut infinner sig ett utmärkt tillfälle att stanna upp och blicka tillbaka på ett år som på många sätt har varit betydelsefullt och formativt för den arktiska forskningen och utbildningen vid Umeå universitet. Nedan har vi samlat ett urval av händelser som visar både bredden och vitaliteten i detta arbete.Fri, 19 Dec 2025 08:48:29 +0100<p>När den akademiska terminen nu närmar sig sitt slut inför helgerna faller det sig naturligt att reflektera över året som varit. Samtidigt som 2025 har inneburit en positiv utveckling i många avseenden, präglas året också av förlusten av en kär vän och kollega, <strong>Dieter Müller</strong> (1968–2025). Han var djupt respekterad, både vid Umeå universitet och vid Arktiskt Centrum.</p><p>Dieters vision, öppenhet och generositet som mentor har haft stor betydelse för hur den arktiska forskningen vid Umeå universitet har formats och fortsätter att utvecklas. I dag står detta forskningsfält starkare än någonsin, till stor del tack vare hans engagemang och ledarskap. När vi ser tillbaka på året är det slående hur långt hans idéer och inflytande har nått.</p><p>Jag vill därför bjuda in er att ta del av ett urval nyheter om arktisk forskning och utbildning från hela universitetet som tillsammans speglar både bredden och kontinuiteten i detta arbete.</p><p style="padding-left: 200px;">– Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Året i korthet</h2><p>Året inleddes med genomförandet av den svenska regeringens forskningsproposition för 2025–2028, där polarforskning pekades ut som ett strategiskt nationellt prioriterat område med fokus på klimatförändringar, geopolitik och hållbarhet. Propositionen omfattar finansiering av ett särskilt strategiskt forskningsprogram för polarområden samt en polarforskarskola.</p><p>Den 1 januari flyttade <strong>European Polar Board</strong> (EPB) och <strong>European Polar Coordination Office</strong> (EPCO) från Nederländerna till Umeå universitet. Deras närvaro stärker i betydande grad universitetets och Sveriges samordning av arktisk och antarktisk forskning, liksom utvecklingen av nationell och regional policy. Detta sammanfaller med att <strong>Peter Sköld</strong>, tidigare föreståndare för Arktiskt Centrum, tillträdde som ordförande för EPB:s styrelse.</p><p>I januari tilldelades också <strong>Charlotta Svonni</strong>, postdoktor vid <strong>Várdduo – Centrum för samisk forskning</strong> vid Umeå universitet, International Arctic Science Committee (IASC) Indigenous Fellowship. Charlotta anslöt till arbetsgruppen Social & Human Working Group, eftersom hennes forskning omfattar urfolksutbildning, både historiskt och i nutid. Som IASC Indigenous Fellow bjöds hon även in att ingå i IASC:s Standing Committee on Indigenous Involvement.</p><p style="padding-left: 40px;">– <em>Jag är oerhört glad över att ha fått detta Fellowship. Det innebär att jag får internationell exponering genom att delta i IASC:s arbetsgrupper och vid ASSW får jag möjlighet att presentera min forskning för en global publik och få värdefull feedback. Det är en fantastisk möjlighet att bygga internationella nätverk och samarbeta med framstående forskare, vilket kan leda till framtida samarbeten och projekt</em>, säger Charotta Svonni.</p><p>Vid Arkitekthögskolan inledde <strong>Julio Diarte Almada</strong> och <strong>Elena Vazquez Peña</strong> sitt nya projekt "Building with Ice", med syftet att utforska lågteknologisk arktisk arkitektur. Projektet undersöker användningen av is som ett hållbart byggmaterial. Genom att kombinera avancerade digitala designverktyg med enkla, återanvändbara material utvecklar de nya metoder för att forma is till robusta, temporära strukturer – med potentiella tillämpningar inom arktisk arkitektur och i krissituationer.</p><p>Inom geografi initierade <strong>Charlotta Hedberg</strong> sitt projekt "Ignorerat arbete: Förmedling av temporär migration till det "Nya Gröna Norrland"". Hennes forskning undersöker hur tillfälliga migrantarbetare påverkar lokalsamhällen i norra Sverige under den gröna omställningen. Fokus ligger på de sociala och ekonomiska effekterna av arbetskraftsrörlighet i den arktiska regionen, med målet att bidra till hållbara arbetsvillkor och stärka lokala samhällen under denna globala omvandling.</p><p>Familjen Kamprads Stiftelse beviljade forskarna <strong>Dieter Müller</strong>, <strong>Linda Lundmark</strong> och <strong>Marco Eimermann</strong> ett anslag på 6,8 miljoner kronor för att studera globaliseringens dubbla ansikte. Projektet undersöker arbetskraftsintegration inom turistsektorn i Arktiska Sverige. I mötet med globaliseringens utmaningar befinner sig turismen i Arktiska Sverige vid ett avgörande vägskäl. Den traditionellt lokalt förankrade arbetskraften räcker inte längre till; i stället riktas nu blicken globalt mot nya lösningar. Kan internationell arbetskraft vara nyckeln till framgång för landsbygdens turismnäringar?</p><p>På Bildmuseet presenterade <strong>Alexandra </strong><strong>Daisy Ginsberg</strong>, i samarbete med forskare vid Umeå universitet, en utställning med AI-genererad fågelsång under en artificiell gryningshimmel. Machine Auguries varnar för vår fascination för teknik på naturens bekostnad. Med hjälp av tusentals fältinspelningar av lokala och flyttande fåglar har Daisy tränat ett par neurala nätverk – en form av maskininlärning – att sjunga som olika fågelarter. När kören tystnar i slutet av verket är vi inte längre säkra på vad som är verkligt.</p><p>I februari tog Umeå universitet emot <strong>Kanadas ambassadör </strong>i Sverige, <strong>Jason LaTorre</strong>, för en presentation av Kanadas nyligen lanserade utrikespolitik för Arktis. Evenemanget samlade arktiska forskare, universitetsledning och representanter från flera forskningscentrum för att diskutera gemensamma utmaningar och utforska möjligheter till samarbete mellan Kanada och Sverige.</p><p><strong> Ulf Hedestig</strong> och <strong>Mikael Söderström</strong> beviljades medel för sitt nya forskningsprojekt "MINDSET", som syftar till att främja innovation för att möta samhällsutmaningar bland lokala och regionala aktörer i Northern Periphery and Arctic-regionen (NPA). Projektets mål är att stärka innovationskapaciteten i NPA-området genom att införa missionsorienterade innovationsmetoder anpassade efter regionala och lokala behov.</p><p>Forskaren <strong>Eric Capo</strong> initierade ett nytt projekt med titeln "Biodiversity and Lake Analysis via a Drone-Enabled Environmental DNA Approach". Projektet syftar till att samla in vattenprover från ett stort antal svenska sjöar med hjälp av en banbrytande metod för att extrahera miljö-DNA ur sjövatten. Detta görs genom att använda en vattentät drönare utrustad med en vattenprovtagare. Metoden möjliggör storskaliga analyser av landskap med minimal arbetsinsats, jämfört med att transportera båtar till avlägsna områden och störa de ekosystem som studeras. Det nya tillvägagångssättet har använts på andra håll, men detta är första gången i Sverige – och det gäller arktiska och subarktiska sjöar.</p><p>I början av maj arrangerade <strong>Arktiskt Centrum</strong> och <strong>European Polar Board</strong> <strong>gemensamt ett toppmöte</strong>, "European Polar Research in Focus", som tog upp de allt mer sammanflätade frågorna om säkerhet, diplomati, hållbarhet och urfolksrättigheter i polarområdena. Umeå framträdde som en strategisk mötesplats för att forma Europas framtida roll i Arktis och Antarktis. Genom att samla centrala aktörer kring det kommande International Polar Year och FN:s årtionde för kryosfärsvetenskap bekräftade universitetet sin position som en nod för samverkan, koordinering och kritisk kunskapsproduktion.</p><p>Senare i maj deltog forskare från Arctic Centre i invigningen av utställningen "Broken Greenhouse – Embodied Climate Futures", skapad av konstnärsduon <strong>Bigert & Bergström</strong>. Utställningen inspirerades av forskning som bedrivs vid <strong>Climate Impacts Research Centre</strong> i Abisko och visades i Botaniska trädgården i Lund. Växthuset spelade en central roll och bjöd in besökare till en immersiv resa genom trädgården och in i framtiden. Med utgångspunkt i FN:s Shared Socioeconomic Pathways för år 2100 placerades fem dramatiska skulpturala växthus ut i trädgården. Varje växthus representerade ett möjligt klimatframtidsscenario som besökarna kunde utforska – från ”the green way” till ”the highway” – och erbjöd möjlighet till reflektion kring de utmaningar som dessa scenarier innebär. Utställningen kommer att presenteras vid Skellefteå Society Expo i maj 2026 och därefter visas under sommaren i Botaniska trädgården i Stockholm.</p><p><strong> Robert Lundmark</strong> och <strong>Jon Petter Stoor</strong> vid psykologi samt <strong>Miguel San Sebastián</strong> vid epidemiologi, verksamma inom forskningsnätverket <strong>Lávvuo-EpiGH</strong>, beviljades medel från FORTE för sitt projekt "Birgehallan boazodoalus: Development and implementation of a prototype for managing occupational health and safety risks in reindeer herding". Projektet fokuserar på arbetsrelaterade hälso- och säkerhetsrisker bland renskötande samer.</p><p><strong> Christina Storm Mienna</strong>, föreståndare för Várdduo – Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet, valdes i juni till ny sekreterare för <strong>UArctic Assembly</strong>, som hölls i Inari i Finland. Hon efterträder <strong>Lena Maria Nilsson</strong>, forskningssamordnare vid Arctic Centre, som tackades för sina långvariga insatser inom UArctic under mer än ett decennium, senast i rollen som sekreterare.</p><p>I början av sommaren publicerade universitetsalliansen <strong>The Arctic Six</strong> ett gemensamt positionspapper med en uppmaning om ett särskilt arktiskt forskningsprogram inom Europeiska unionens kommande <strong>Ramprogram 10</strong>. Positionspappret presenterades vid <strong>EU Arctic Forum</strong> för företrädare för <strong>Europeiska kommissionen</strong>. Mot bakgrund av de snabba miljömässiga, samhälleliga och geopolitiska förändringarna i Europas arktiska område understryker dokumentet behovet av långsiktiga EU-investeringar i arktisk forskning och innovation för att stödja klimatanpassning, regional säkerhet och en rättvis grön omställning.</p><p>Under hösten utsåg <strong>The Arctic Six</strong> 14 nya forskarstipendiater i början av sina karriärer, som kommer att genomföra projekt med relevans för Arktis från hösten 2025 till våren 2027. Från Umeå universitet utsågs två forskarstipendiater, <strong>Dorothee Bohn</strong> och <strong>Michel Rouleau-Dick</strong>.</p><p style="padding-left: 40px;"><strong>Dorothee Bohn</strong> är postdoktor vid Institutionen för geografi. Hennes forskning fokuserar på hållbara affärsstrategier för arktiska regioner och syftar till att kartlägga hur innovations- och specialiseringsstrategier, särskilt inom turism, kan påverka sysselsättning och anpassningsförmåga i dessa områden.</p><p style="padding-left: 40px;"><strong>Michel Rouleau-Dick</strong> är postdoktor vid Juridiska institutionen. Hans forskning undersöker om digitalt medborgarskap kan fungera som ett skydd mot framtida hot och syftar till att ta fram lösningar för att skydda minoriteter, såsom samer, samt befolkningar i stater som hotas av att försvinna till följd av klimatförändringar.</p><p>Forskaren <strong>Alexandra Rouillard</strong> var med och ledde en studie som publicerades i JBR Geosciences och som visar att ett varmare och blötare klimat gör sjöar mer produktiva, vilket i sin tur leder till ökade metanutsläpp från sedimenten. Detta sker i en tid då både forskning och politik alltmer fokuserar på metan som en central växthusgas, mer än 25 gånger starkare än koldioxid. Studien visar att arktiska sjöar står för en betydande andel av de globala metanutsläppen, men kunskapen om processerna i nordliga sjöar har hittills varit begränsad.</p><p style="padding-left: 40px;">– <em>Arktis blir redan grönare till följd av det varmare och fuktigare klimatet och längre somrar i norr, vilket påverkar tillförseln av organiskt material som driver på metanproduktionen i sjöar</em>, säger <strong>Alexandra Rouillard</strong>, postdoktor vid Umeå marina forskningscentrum (UMF), Umeå universitet.</p><p>Evenemanget "Truth, Reconciliation and Teacher Education in the Arctic", som hölls vid Umeå universitet i augusti, samlade forskare och praktiker från hela Arktis och andra urfolkskontexter för att kritiskt granska lärarutbildningens roll i sanningsprocesser, försoning och integreringen av urfolkskunskap. Evenemangets huvudsakliga syfte var att främja gränsöverskridande dialog om hur lärarutbildningssystem kan hantera koloniala arv, stödja urfolkens språk och kulturer samt bidra till mer rättvisa och inkluderande utbildningspraktiker. Programmet lyfte fram jämförande perspektiv från de nordiska länderna, Grönland, Kanada och Australien och underströk därigenom utbildningens bredare samhälleliga betydelse i samband med försoningsprocesser. Evenemanget och dess program utvecklades och leddes av <strong>Björn Norlin</strong>, Arctic Six Chair vid Umeå universitet, som hade en central roll i att forma dess akademiska inriktning och samarbetsstruktur.</p><p>Den 18 september deltog doktoranden <strong>Paul Schmidt</strong> tillsammans med andra forskare, beslutsfattare och experter vid <strong>Arctic Security Conference 2025</strong> i Oslo för att diskutera en central fråga: hur polarisering och fragmentering i Arktis kan hanteras. Programmet omfattade teman som klimatförändringar, geopolitiska spänningar, urfolkskunskap och hybridhot, och underströk det akuta behovet av samarbete och forskning för att stödja beslutsfattande på alla nivåer. Dagen före huvudkonferensen organiserade och ledde forskare i början av sina karriärer en serie workshops som lade grunden för de efterföljande diskussionerna. Även om dessa sessioner formellt var separata, upplevdes de i praktiken som konferensens första dag. Präglade av energi, utbyte och engagemang lockade de en stor och uppmärksam publik.</p><p style="padding-left: 40px;">– <em>Det var inspirerande att se hur unga forskare inte bara deltog utan också drev samtalet framåt. Deras initiativ gav hela konferensen en energi som levde kvar</em>, säger <strong>Paul Schmidt</strong>, doktorand vid statsvetenskapliga institutionen och del av Arctic Graduate School vid Umeå universitet.</p><p>Forskare vid Institutionen för kemi, <strong>Angelo Sebaaly</strong> och <strong>Jean-Francois Boily</strong>, publicerade en uppmärksammad artikel om arktiska floder i Proceedings of the <em>National Academy of Sciences</em>. Deras forskning visar att is löser upp järnmineraler mer effektivt än flytande vatten. Upptäckten kan bidra till att förklara varför många arktiska floder får en rostorange färg när permafrosten tinar i ett allt varmare klimat.</p><p>Senare i september stod Umeå universitet värd för den nationella konferensen för <strong>Association of Polar Early Career Scientists</strong> (APECS) i Sverige. Konferensen fokuserade på framtiden för arktisk hållbarhetsforskning. Forskare i början av sina karriärer från alla discipliner och universitet i Sverige samlades för att diskutera utmaningar och möjligheter för arktisk forskning i relation till hållbarhet och urfolksperspektiv.</p><p>I oktober <strong>utvärderade Arctic Centre den första omgången av programmet Arctic Six Chairs</strong>. Detta rektorsinitierade program skapade ett fellowshipsprogram för arktiska forskare i mitten och senare delen av karriären, ursprungligen vid Arctic Five-universiteten, under perioden hösten 2022 till våren 2024. Genom programmet fick forskarna stöd att bygga nya nätverk och utveckla nya projekt, vilket ytterligare stärkte den arktiska forskningsmiljön. Resultaten omfattar betydande vetenskapliga framsteg och har etablerat ett växande ramverk för samarbete inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Därutöver har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p style="padding-left: 40px;"><strong> Cathrine Norberg</strong>, vicerektor, understryker:<br>– <em>The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</em></p><p><strong> European Space Weather Week</strong> 2025 samlade i slutet av oktober forskare, ingenjörer, beslutsfattare och representanter för industrin från hela världen i Umeå. Konferensen fokuserade på de senaste framstegen inom rymdvädersforskning och dess tillämpningar inom prognostisering, modellering och försvar. Temat “Technological Expansion of the Arctic: The New Frontiers of Space Weather” betonade vikten av tvärvetenskapligt samarbete för att bättre förstå och hantera effekterna av solstormar och geomagnetiska störningar – fenomen som kan störa satelliter, flygtrafik, elnät och kommunikationssystem.</p><p style="padding-left: 40px;">– <em>Att arrangera konferensen i norra Sverige ger oss möjlighet att lyfta fram Arktis som en nyckelregion för att förstå hur rymdväder samspelar med både den naturliga miljön och tekniska system</em>, säger <strong>Audrey Schillings</strong>, ordförande i organisationskommittén.</p><p>I november fokuserade <strong>TAIGA Centre for Transdisciplinary AI</strong> Days på att utveckla fyra teman för att skapa större synergier, samtidigt som nya grupper gavs möjlighet att delta aktivt. Varje tema valdes strategiskt för att ge TAIGA en tydlig och igenkännbar profil samt för att knyta an till universitetets starka forskningsmiljöer. Ett av temana, <strong>Arctic AI</strong>, behandlar AI-teori och AI-system som är direkt kopplade till arktiska förhållanden, såsom språkteknologi för minoritetsspråk, e-hälsa för glesbefolkade områden samt stöd för att hantera klimatförändringar i Arktis, bland andra exempel.</p><p>Slutligen har Arctic Centre flyttat till nya lokaler på <strong>A Working Lab</strong> i Universum. Under hösten målade tidigare studenter som deltagit i våra praktikplatser inom arktisk konst väggmålningar med polartema i våra korridorer och kontor. Kom gärna och upplev den vackra konsten på plats. Alla med intresse för <strong>arktisk</strong> eller nordlig forskning på campus, liksom deras gäster, är välkomna att använda vår unika miljö.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Läs mer om arktiska forskningsnätverk och forskningsmiljöer</h2><p><strong> APECS (Association of Polar Early Career Scientists)</strong>. Association of Polar Early Career Scientists är en organisation som syftar till att stimulera tvärvetenskapliga och internationella forskningssamarbeten, samtidigt som framtida ledare inom polarforskning, utbildning och kommunikation utvecklas. Besök gärna webbplatserna för <a href="https://www.apecssweden.se/">APECS Sverige</a> eller <a href="https://www.apecs.is/">APECS International</a> för mer information om organisationerna och medlemskap.</p><p><strong> European Polar Board</strong> <strong>(EPB)</strong>. <a href="https://www.europeanpolarboard.org/">EPB</a> är en oberoende organisation med fokus på övergripande strategiska prioriteringar i Arktis och Antarktis. EPB:s medlemmar omfattar forskningsinstitut, logistikorganisationer, finansiärer, vetenskapliga akademier och departement från hela Europa.</p><p><strong> European Polar Coordination Office (EPCO)</strong>. Sedan etableringen i januari 2025 har <a href="https://www.europeanpolarboard.org/epco/">EPCO</a> fungerat som en central kontaktpunkt för den europeiska polarforskningsgemenskapen, beslutsfattare och andra aktörer, inklusive Europeiska kommissionen. Kontoret bygger vidare på resultaten från de två framgångsrika <a href="https://eu-polarnet.eu/">EU PolarNet</a>-projekten. EPCO fortsätter att samordna två centrala plattformar som utvecklats inom EU PolarNet: EU Polar Cluster och Catalyst Platform. Dessa plattformar stärker samarbete, kommunikation och synergier inom den europeiska polarforskningsgemenskapen och mellan olika aktörer.</p><p><strong> IASC (International Arctic Science Committee)</strong>. <a href="https://iasc.info/">IASC</a> är en icke-statlig, internationell vetenskaplig organisation. I stadgarna åtar sig IASC ett uppdrag att uppmuntra och underlätta samarbete inom alla aspekter av arktisk forskning, mellan alla länder som bedriver arktisk forskning och inom alla delar av det arktiska området. Sammantaget främjar och stödjer IASC banbrytande tvärvetenskaplig forskning för att fördjupa den vetenskapliga förståelsen av Arktis och dess roll i jordens system.</p><p><a href="~/link/64697c65ca0845158a8fdc8240498e1c.aspx"> Várdduo – Centrum för samisk forskning</a> vid Umeå universitet bedriver, samordnar och initierar ny samisk och urfolksrelaterad forskning.</p>/nyheter/god-jul-och-gott-nytt-ar-fran-arktiskt-centrum--aret-2025-i-korthet_12154502//nyheter/isen-smalter-och-politiken-hardnar--svensk-polarforskning-samlas-for-framtiden_12154584/Isen smälter och politiken hårdnar – svensk polarforskning samlas för framtidenMellan den 10 och 11 november ägde andra Forum för Arktis och Antarktis rum i Stockholm. Forumet hade ett varierat program med sessioner från både forskare tidigt i karriären och seniora forskare, finansiärer och andra organisationer, med syftet att diskutera framtida behov och inriktningar för svensk polarforskning.Wed, 17 Dec 2025 10:22:17 +0100<p>Temat för detta andra Forum för Arktis och Antarktis var ”Att höja ambitionen för svensk polarforskning” och hade omkring hundra registrerade deltagare bestående av forskare, representanter för statliga myndigheter och andra intressenter.</p><p>Forumet är ett årligt evenemang arrangerat av Swedish Centre for the Arctic and Antarctic (SCAA), ett initiativ som syftar till att etablera ett samverkanscentrum för forskningsmiljöer vid svenska universitet som bedriver arktisk och antarktisk forskning. SCAA etablerades 2024 som ett samarbete mellan Arktiskt centrum vid Umeå universitet och Centre for the Arctic and Antarctic vid Luleå tekniska universitet, med Forumet som ett årligt evenemang som genomförs i samarbete med Polarforskningssekretariatet. År 2025 anslöt Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet till initiativet och stod värd för det andra forumet i Stockholm.</p><p>”Ambitionen är att etablera detta som ett årligt evenemang som roterar mellan svenska universitet och forskningsinstitut. Varje år ska forumet ta upp gemensamma polarfrågor och lyfta fram forskningen vid den värdskapande institutionen, såsom i år med Stockholms universitet”, säger Ulf Jonsell, enhetschef vid Polarforskningssekretariatet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2486a811-6856-44d9-9467-cffa45a52d56" data-contentname="PIC FAA KL & DA">{}</div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">SCAA välkomnar Stockholms universitet</h2><p>Under det andra forumet välkomnar organiseringsgruppen för Swedish Centre for the Arctic and Antarctic även Stockholms universitet som en del av universitetsalliansens nätverk, och ser fram emot att stärka samarbetet inom polarforskning i Sverige och utanför.</p><p>”Vi är mycket glada över att välkomna Stockholms universitet till detta samarbete. Det kommer att stärka vårt arbete framåt mot med att samla och koordinera polarforskningen i hela landet”, säger Dag Avango, professor och föreståndare för Centre for the Arctic and Antarctic vid Luleå tekniska universitet.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Dagar av samarbete och framtidsvisioner</h2><p>Forumdagarna inleddes med ett välkomsttal av statssekreterare Maria Nilsson. Hon betonade att polarforskningen vinner allt större genomslag, inte av en slump, utan genom många års samarbete. Polarsamhällen förenar vetenskap, infrastruktur och människor över land, hav, is och samhälle för att arbeta mot en motståndskraftig framtid.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ecdc187f-3ef9-42b9-b26f-e236139c4587" data-contentname="PIC FAA APECS">{}</div><p>Den första dagen fokuserade på nästa generations forskare och svenska finansieringsmöjligheter för polarforskning. Efter en introduktion och workshop med SCAA presenterade representanter från APECS Sweden, Bolin Centre Early Career Researchers Network, International Arctic Science Committee (IASC) och Polarforskningssekretariatet möjligheter för forskare tidigt i karriären, såsom stipendieprogram, nätverk, evenemang och olika former av stöd. De bjöd även in deltagarna att komma med idéer om hur samarbetet bäst kan utvecklas mellan forskare i olika karriärstadier och med samhället.</p><p>”Det här är en fantastisk möjlighet för oss att dela med oss av vad vi gör, och samtidigt uppmuntra forumdeltagarna att interagera och fundera över den framtid som vi kan skapa tillsammans inom polarforskningen. Vi hoppas att detta kan fungera som en språngbräda för nätverksbyggande och nya horisonter för forskningssamarbeten över generationer”, säger Felicia Söderqvist, doktorand vid Luleå tekniska universitet och styrelsemedlem i APECS Sweden.</p><p>Den andra dagen fokuserade på polarforskning som koncept – från de tidiga dagarnas riskfyllda expeditioner till Nordpolen, till var vi befinner oss i dag, vart forskningen är på väg och vad framtiden kan komma att innehålla. Några av de centrala punkterna handlade om hur globalisering och frågor som klimatförändringar styr forskningens riktning, samt hur polarforskning inte längre bara är naturvetenskaplig, utan spänner över alla forskningsfält och därmed är ett tvärvetenskapligt område. Professor Peder Roberts vid Universitetet i Oslo betonade att människor och miljöer i polarområdena har rättigheter, och att det är avgörande att både materiella och immateriella kulturer har en röst i framtida polarforskning.</p><p class="quote-center">Polarområdena har aldrig stått så högt på agendan som de gör nu. Vi måste agera för att skapa en framtid som är hållbar och rättvis för polarområdena, och folket i Arktis</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Polarforskning har aldrig varit viktigare</h2><p>Vissa globala händelser förvärrar oundvikligen situationen för polarområdena, vilket i sin tur gör polarforskning viktigare än någonsin. Aktuell forskning visar att isen smälter och havsnivåerna ökar, samtidigt som politiska frågor splittrar intresseområdena i polarregionerna och utmanar deras framtida roll och användningsområden. Forumets sista session diskuterade framtida ambitioner och lyfte fram hur det femte internationella polaråret (IPY5), International Conference on Arctic Research Planning (ICARP) IV, samt FN:s årtionde för åtgärder inom kryosfärisk vetenskap är globala initiativ som syftar till att samordna och prioritera polarforskning för att möta dessa utmaningar och arbeta mot en hållbar och motståndskraftig framtid.</p><p>”Dessa initiativ är avgörande. Polarområdena har aldrig stått så högt på agendan som de gör nu. Vi måste agera för att skapa en framtid som är hållbar och rättvis för polarområdena, och folket i Arktis”, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt centrum vid Umeå universitet.</p><p>Även om vi befinner oss i, och rör oss mot, osäkra tider visar Forum för Arktis och Antarktis att svenska polarforskare är angelägna om att samlas och samarbeta över ämnesgränser för att hantera den tredubbla planetära krisen – klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar – för en bättre framtid för alla.</p>/nyheter/isen-smalter-och-politiken-hardnar--svensk-polarforskning-samlas-for-framtiden_12154584//nyheter/nar-skolan-gor-barn-sjuka-av-stress_12154658/När skolan gör barn sjuka av stressAllt fler svenska ungdomar mår psykiskt dåligt och utvecklingen är särskilt tydlig bland flickor. Förklaringen har ofta sökts hos individen men ny forskning från Umeå universitet pekar i stället på skolan själv. Den visar hur betyg, prestationskrav och utbildningspolitiska reformer har gjort skolan till en central arena för stress, oro och rädsla för att misslyckas.Wed, 17 Dec 2025 07:30:00 +0100<p class="quote-center">Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga</p><p>Under de senaste decennierna har allt fler svenska ungdomar rapporterat stress, oro och psykosomatiska besvär. Utvecklingen syns i många länder, men ökningen är särskilt tydlig i Sverige, inte minst bland flickor. Samtidigt har förklaringarna ofta kretsat kring individen, sårbarhet, copingstrategier (att hantera stress, påfrestningar och svåra situationer) och livsstil.</p><p>I sin avhandling vänder doktoranden Matthew Cashman blicken åt ett annat håll. I stället för att fråga vem som mår dåligt, frågar han varför skolan i allt högre grad blivit en plats där psykisk ohälsa tar form.</p><p>– Den kraftiga ökningen av psykisk ohälsa bland ungdomar i Sverige, och den begränsade förståelsen för vad som driver dessa trender, motiverade mig till att genomföra den här studien, säger Matthew Cashman.</p><p>Avhandlingen bygger på stora internationella och nationella datamaterial och visar ett tydligt mönster. Elevers psykiska välbefinnande hänger nära samman med hur skolsystemet är utformat. Under de senaste årtiondena har skolan i allt högre grad präglats av mätbarhet, jämförelser och prestationskrav.</p><p>Det handlar inte bara om prov och betyg. Det handlar om en vardag där elever tidigt lär sig att bli bedömda, rangordnade och jämförda. Ofta med framtiden som ständig måttstock.</p><p>– Resultaten visar att psykiskt välbefinnande inte bara är en individuell fråga utan i hög grad påverkas av hur skolmiljön är strukturerad och hur eleverna tolkar den, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Flickor betalar ett högre pris</h2><p>Ett av de tydligaste resultaten rör könsskillnader. Flickor rapporterar oftare stress kopplad till skolarbete, höga akademiska förväntningar och rädsla för att misslyckas.</p><p class="quote-center">Politiska beslut spelar en avgörande, men ofta förbisedd, roll i att forma ungdomars psykiska hälsa</p><p>Avhandlingen visar att dessa erfarenheter inte uppstår av sig själva. De formas i samspelet mellan skolans krav och hur eleverna själva uppfattar vad som är viktigt, riskfyllt eller avgörande för deras framtid.</p><p>– Könsskillnader var särskilt tydliga, där flickor oftare rapporterade stress kopplad till akademiska förväntningar, säger Cashman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Politikens dolda betydelse</h2><p>Ett centralt bidrag i avhandlingen är att visa hur psykisk ohälsa bland ungdomar inte kan förstås enbart som ett individuellt problem. I stället pekar forskningen på politiska beslut och institutionella strukturer. Dessa skapar villkor som påverkar hur stress uppstår och hanteras.</p><p>– Forskningen visar att politiska beslut, såsom betygssystem, ansvarsmekanismer och organiseringen av elevstöd, spelar en avgörande men ofta förbisedd roll i att forma ungdomars psykiska hälsa, säger Cashman.</p><p>Resultaten väcker frågor om hur samhället möter ungas psykiska ohälsa. Om problemen delvis produceras i skolans strukturer räcker det inte med fler individuella insatser, menar Cashman. I stället behövs ett bredare samtal om hur utbildningssystemet är utformat och vilka signaler det sänder till unga om värde, prestation och framtid berättar han avslutande.</p>/nyheter/nar-skolan-gor-barn-sjuka-av-stress_12154658//nyheter/umea-ar-ubmeje_12154617/Umeå är UbmejeLantmäteriet har beslutat att det Umesamiska namnet Ubmeje blir ett officiellt ortnamn för Umeå. Det innebär praktiskt att namnet redovisas i Lantmäteriets geodata och produkter vilket gör att Ubmeje kan användas på kartor och vägskyltar, men det är också ett uttryck för revitalisering och erkännande.Tue, 16 Dec 2025 15:50:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/15555080868d420db0c9d137ae7fc90f/lars-erik_edlund_img_2703-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>– Det är utomordentligt glädjande att beslut om <em>Ubmeje</em> nu äntligen tagits. Ortnamn fyller också de en viktig funktion i de revitaliseringsprocesser som pågår, säger Lars-Erik Edlund, seniorprofessor i nordiska språk.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ortnamn – mer än bara namnet på platsen</h2><p>Ortnamn har alltid fyllt en viktig funktion genom att benämna platser i vår omgivning. Men ortnamn kan också bära politiska, ideologiska och religiösa värderingar. Vi har i de sydlappländska drottningnamnen exempel på namngivning utifrån och uppifrån av politiska skäl, som här efter Gustav IV Adolfs maka <em>Fredrika Dorotea Vilhelmina</em>. Det svenska <em>Viska</em> (samiska <em>Vistege</em>) ersattes av <em>Fredrika</em>, <em>Volgsjö</em> (samiska <em>Vualtjere</em>) av <em>Vilhelmina</em> och <em>Bergvattnet</em> av <em>Dorotea</em>.</p><p>Samer är ett urfolk och samiska, som består av flera varieteter, är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Umeå kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska sedan 2010 vilket innebär att kommunen ska särskilt skydda och främja samisk kultur och de samiska språken.</p><p>År 2012 ansökte Umeå kommun första gången om att <em>Ubmeje</em> skulle bli ett officiellt ortnamn för Umeå. Lantmäteriet avslog ansökan med hänvisning till en utredning som genomfördes av Institutet för språk och folkminnen (Isof) som slog fast att namnet <em>Ubmeje</em> inte fanns i vardagligt bruk. Beslutet överklagades av Umeå kommun och ärendet hamnade hos Näringsdepartementet. Isof fick ett nytt uppdrag att genomföra en utredning. Även den kom fram till att <em>Ubmeje</em> inte är i bruk på det sätt som det behöver vara för att kunna bli ett officiellt ortnamn. Näringsdepartementet avslog därför 2017 ansökan.</p><p>Utredningen lyfte även fram att om Umeå kommun fortsätter att sprida och främja bruket av <em>Ubmeje</em> så att det blir mer känt och använt kommer ansökan att godkännas.</p><p>En ny ansökan skickades in i juni 2024 och det är den som nu har blivit godkänd.</p>/nyheter/umea-ar-ubmeje_12154617//nyheter/ny-avhandling-omvarderar-bilden-_12154591/Ny avhandling omvärderar bilden av hur lärare uppkom och formades som kollektiv aktörLärare är en tjänstemannagrupp som har haft stort inflytande på den skolpolitiska utvecklingen i Sverige. Men varför började lärare agera kollektivt? I en ny avhandling av J. Martin Andersson, Umeå universitet, utmanas föreställningen att detta enbart berodde på folkskolans tillkomst år 1842 och den byråkratiska organisationsmodellens genomslag bland arbetstagare.Mon, 22 Dec 2025 10:52:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7f1413f99d1d40e4a6ec4f5eba8b8d4e/martin_andersson_img_5404-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>J. Martin Andersson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Genom dessa sätt att agera kunde de både driva protestkampanjer och skapa kontakter med andra grupper i samhället</p><p>J. Martin Andersson säger att undersökningen visar att folkskollärarnas framträdande som kollektiv aktör inte bara är en historia om folkskolans etablering och läraryrkets formering, utan också om arvet från den kyrkliga undervisningstraditionen och folkrörelsernas framväxt.</p><p>– I lärarnas tidiga organisering vävdes lärarnas yrkesintressen samman med identifikationen med kyrka, väckelse och medborgerliga idéer. I centrum för deras självbild och verksamhet stod dock föreställningen om att vara befrämjare av folkbildningen, säger J. Martin Andersson och tillägger:</p><p>– Bildningsbegreppet var avgörande för hur folkskollärarna såg på skolan och sin yrkesroll. Det var samtidigt mycket i lärarnas agerande som avvek från utpräglat professionella strävanden. Den moderna lärarrollen växte fram över tid och inte var självklar för folkskollärarna från början.</p><p>– Identifikationen med ett statligt utbildningsuppdrag var exempelvis inte en självklar utgångspunkt för den kollektiva identiteten. Lika viktigt var tillhörigheten till den kyrkliga organisationen och samtida religiösa och politiska rörelser.</p><h3>Dagens lärare har något att lära</h3><p>Andersson fortsätter med att beskriva hur lärarnas kollektiva agerande blir lättare att förstå om man ser det både som ett steg mot att bli en profession och som en form av social rörelse. Att de organiserade sig i föreningar, startade tidskrifter, höll möten och skrev upprop.</p><p>– Bakom detta fanns informella nätverk och olika ledare med skilda mål och intressen. Genom dessa sätt att agera kunde de både driva protestkampanjer och skapa kontakter med andra grupper i samhälle.</p><p>Lärarnas organisationer formaliseras dock över tid och får en snävare inriktning. När den statliga byråkratin växte skapades också behov för lärarna att anamma byråkratin.</p><p>– I en tid då läraryrket pressas av ökade krav och minskat inflytande pekar avhandlingen på att dagens lärare kan ha något att lära av den bredd som på utmärkte lärarnas kollektiva agerande under 1800-talet: ett agerande som både försvarade yrket och mobiliserade allmänheten kring vad utbildning ska vara.</p>/nyheter/ny-avhandling-omvarderar-bilden-_12154591//nyheter/ny-studie-ska-avsloja-utmaningarna-i-kommunernas-beredskapsarbete_12154552/Ny studie ska avslöja utmaningarna i kommunernas beredskapsarbeteSveriges kommuner ska öka sin beredskap, vilket för många kommuner innebär en pressad situation med höga förväntningar och snäva tidsramar. Nu har forskarna Linda Sandberg och Malin Rönnblom fått 4,9 miljoner kronor i forskningsmedel för att undersöka hur kommuner omsätter nationella beredskapsdirektiv i praktiken.Tue, 16 Dec 2025 11:42:39 +0100<p>Under 1990- och 2000-talet monterades stora delar av Sveriges försvars- och beredskapssystem ned. Beredskap blev främst en fråga för räddningstjänst och specialiserade krismyndigheter. Med ett ändrat säkerhetsläge har beredskap åter blivit en bred samhällsfråga, som nu ska genomsyra all offentlig verksamhet. 2022 kom den nationella Beredskapsförordningen, som slår fast att alla statliga myndigheter, regioner och kommuner måste planera för höjd beredskap, identifiera samhällsviktiga funktioner och analysera sårbarheter, öva personal och beakta jämställdhetsperspektiv där det är relevant. Det här innebär ett kraftigt ökat krav på kommuner och regioner att arbeta systematiskt med beredskap i vardagen, något som skapar tryck på både kompetens och resurser inom verksamheten.</p><p>- Det kan redan idag vara svårt för kommuner att leva upp till nationella krav och riktlinjer och nu kommer ytterligare direktiv som dessutom ska implementeras snabbt. Det finns utmaningar med att gå från policy till praktik och det vill vi undersöka, säger Linda Sandberg.</p><p>Linda Sandberg är docent vid institutionen för geografi och forskar om makt och inflytande i det offentliga rummet. Nu har hon och Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstad universitet och affilierad till CERUM, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet, fått 4.9 miljoner kronor av för att under tre år undersöka hur kommuner implementerar den nationella beredskapsplanen och vilka konsekvenser det får.</p>/nyheter/ny-studie-ska-avsloja-utmaningarna-i-kommunernas-beredskapsarbete_12154552//nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529/Miljoner till forskning om barncancerSofie Degerman, Institutionen för klinisk mikrobiologi, får tre miljoner kronor av Barncancerfonden till sin forskning om individualiserad vård vid leukemi.Tue, 16 Dec 2025 10:33:10 +0100<p>Totalt beviljar Barncancerfonden i denna omgång nästan 145 miljoner kronor till 60 projekt vars inriktning tydligt visar på det stora behovet av nya effektiva behandlingar som kan vara skonsammare mot barnets friska celler men elakare mot cancercellerna. Av dessa går alltså tre miljoner kronor till Umeå universitet och Sofie Degermans projekt <em>DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom</em>.</p><p>Barncancerfonden använder sig av en peer review-process där prioriteringskommittéer bestående av forskare bedömer inkomna ansökningar utifrån kriterierna frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. För att bidra till barncancerperspektivet så deltar också en eller två patient- och närståenderepresentanter. Totalt finns det sex prioriteringskommittéer. Tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, en för medicinsk teknik, samt en för toxicitet och sena komplikationer. En forskningsnämnd koordinerar arbetet och tar fram beslutsunderlag.</p>/nyheter/miljoner-till-forskning-om-barncancer_12154529//nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153/Parasiter i kranvattnet orsakar bestående besvär och miljardkostnadPersoner som blev magsjuka i det stora parasitutbrottet i Östersunds dricksvatten 2010 har fortfarande många år efter utbrottet mer besvär än andra. Det handlar bland annat om kroniska tarminflammationer, värk och svullna leder. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Avhandlingen visar också att den totala samhällskostnaden för utbrottet under de år som har gått kan beräknas till 1,7 miljarder kronor.Tue, 16 Dec 2025 09:52:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/699dc1d076214fa4a63c76dfb34d24ae/boks_marije_0410_230127_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Marije Boks, läkare i Jämtland Härjedalen och doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Resultaten ökar kunskapen om långsiktiga effekter och hur viktigt det är att motverka framtida utbrott, inte minst med tanke på att risken för parasiter sannolikt ökar i takt med att klimatet blir varmare, säger Marije Boks, doktorand vid Umeå universitet och distriktsläkare vid Svegs hälsocentral i Härjedalen.</p><p class="quote-left">motverka framtida utbrott</p><p>Marije Boks visar i sin avhandling vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet resultat från ett forskningsprojekt som studerat långtidseffekter av utbrottet av magsjuka i Östersund 2010. 27 000 personer insjuknade då till följd av dricksvatten som var förorenat med parasiten <em>Cryptosporidium hominis</em>. Den är en vanlig orsak till diarré och buksmärtor över hela världen. I Sverige har den varit relativt sällsynt men den befaras bli vanligare i takt med att klimatet förändras.</p><p>Den akuta fasen av utbrottet i Östersund kostade samhället cirka 70 miljoner kronor i form av sjukfrånvaro, men de långsiktiga kostnaderna har varit svårare att bedöma. Tidigare forskning har visat att långvariga magtarmsymtom, ledsymtom, trötthet och huvudvärk kan förekomma upp till fem år efter infektionen, men det har saknats studier på längre sikt än så.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Långvariga magtarmsymtom</h2><p>Strax efter utbrottet skickades en enkät ut till 1500 slumpmässigt utvalda vuxna invånare samt till vårdnadshavare för ytterligare 500 barn i åldern 0–5 år. De som svarade att de hade haft nytillkommen diarré under utbrottet definierades som fall och de som inte hade varit sjuka som icke-fall. Uppföljningar gjordes vid flera tillfällen, bland annat fem och tio år efter utbrottet.</p><p>Det visade sig att vuxna som drabbades av Cryptosporidium-infektion 2010, oftare rapporterade symtom vid uppföljningarna än de som inte drabbades av utbrottet, framförallt från magen, där de tre gånger så ofta hade problem. Problem från kroppens leder var dubbelt så vanliga bland de drabbade.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Sjuka längre tid</h2><p>Personer som vid både fem- och tioårsuppföljningen rapporterade buksymptom hade i genomsnitt varit sjuka längre tid under själva utbrottet, cirka nio dagar, än de som inte rapporterade dessa besvär vid uppföljningarna. Barn som drabbades under utbrottet rapporterade lite oftare symtom från leder samt trötthet än barn som inte drabbats av utbrottet, men de sökte inte oftare vård.</p><p>För att kunna beräkna vad utbrottet har kostat samhället på längre sikt, har data samlats in för perioden 2011–2019 för alla som svarade på den första enkäten. Här ingick antalet dagar med sjukpenning och/eller vård av barn, antal besök till hälsocentral eller mottagning på sjukhus samt antalet dagar med vård inneliggande på sjukhuset i Östersund. Forskarna jämförde återigen fall med icke-fall och det visade sig att fler av de som blev sjuka vid utbrottet tog ut sjukpenning från Försäkringskassan under den studerade perioden jämfört med icke-fall. Det sammanlagda antalet dagar var också betydligt större, 8946 dagar med sjukpenning per 100 fall, jämfört med 4538 dagar per 100 icke-fall. Omräknat till hela Östersunds befolkning kan man därmed beräkna att utbrottet har kostat cirka 1.7 miljarder kronor enbart i ökat uttag av sjukpenning.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Dubbel risk</h2><p>Forskarna har även undersökt förekomsten av inflammatorisk tarmsjukdom. Det visade sig att de som var över 40 år vid utbrottet löpte en dubbelt så stor risk att få diagnosen Crohns sjukdom efter utbrottet jämfört med före. Även diagnosen mikroskopisk kolit ställdes sex gånger oftare efter utbrottet än innan.</p><p>– Resultaten bekräftar de iakttagelser som vårdpersonal i Jämtland Härjedalen har gjort, att antalet fall med tarmsjukdomar har ökat efter parasitutbrottet. Projektet ökar kunskaperna om långtidssymtom efter parasitutbrott, något som kan bidra till bättre förståelse och bemötande i vården, säger Marije Boks.</p><p>Utbrottet i Östersund 2010 berodde troligen på att privata avlopp hade kopplats fel och förorenade Storsjön och dricksvattnet. Den dåvarande reningen på vattenverket räckte inte för att få bort parasiten. Östersundsborna uppmanades i nästan tre månader att koka sitt dricksvatten tills kommunen kompletterat vattenverket med UV-filter så att parasiten försvann från dricksvattnet.</p><p><em>Marije Boks arbetar som läkare i Sveg, Region Jämtland Härjedalen.</em></p>/nyheter/parasiter-i-kranvattnet-orsakar-bestaende-besvar-_12154153//nyheter/gor-en-utbytestermin-med-fokus-pa-nordliga-studier_12153063/Gör en utbytestermin med fokus på nordliga studierNu är det dags att söka utbytesstudier genom utbytesprogrammet north2north, där särskilt fokus läggs på nordliga eller arktiska studier. Du kan åka till Kanada, norra USA, Storbritannien, Australien, Frankrike, Island, Grönland, Finland och Norge inklusive Svalbard. Möjlighet till stipendium finns. Ansökningsdeadline är 15 januari för studier under hösten 2026 eller våren 2027.Thu, 18 Dec 2025 11:22:38 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/kanada_bilder3_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mikaela Edlund gjorde utbytesstudier i Kanada via north2north.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikaela Edlund </span></div></div><p>Genom utbytesstudier lär du känna ett nytt land, dess kultur och får vänner för livet. Utbytesprogrammet north2north är ett nätverk inom University of the Arctic där du kan åka till ett antal universitet som också ingår i nätverket. Läsåret 2026/2027 kan du välja mellan universitet i typiskt arktiska regioner som norra USA, Kanada, Island, Grönland, Finland och Norge, inklusive Svalbard, men också till universitet i England, Skottland, Frankrike och Tasmanien (Australien).  </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ellen pluggade en termin i Skottland</h2><p>En av de studenter som åkt på utbytesstudier via north2north är Ellen Forsgren som valde att studera en termin vid University of Strathclyde i Glasgow. Universitetet är Skottlands tredje största sett till antal studenter och har anor från 1796. Ellen beskriver att det bästa med utbytet var människorna hon träffade och alla nya vänner.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2ead15024a3247c59edf2b794134c48f/ut_img_3127.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ellen Forsberg (till vänster) gjorde sin utbytestermin i Glasgow, Skottland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ellen Forsberg</span></div></div><p>– Att åka på utbyte är en otrolig möjlighet att utvecklas både inom sina studier och personligt. Det var så kul att få uppleva en ny kultur, se nya platser och träffa människor från hela världen. Det var en så rolig upplevelse och jag rekommenderar därför alla som funderar på det att åka, säger Ellen om sin upplevelse.</p><p>Hon tipsar också dig som är nyfiken på att söka att vara ute i god tid!</p><p>– Om du känner dig osäker, se om det finns någon student som varit där tidigare så du kan fråga om deras upplevelse. När du väl blivit antagen till universitetet rekommenderar jag att söka delat boende, särskilt om du åker själv. Det är ett lätt sätt att hitta vänner på i början när allt är nytt och kan vara väldigt kul, säger Ellen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Möjlighet att få stipendium</h2><p>– Ta chansen att förbättra dina kunskaper om nordliga och arktiska frågor genom att läsa kurser vid ett annat lärosäte inom north2north. Det finns även chans till stipendium, säger Gwen King, internationell koordinator vid Umeå universitet. Stipendiets storlek beror på till vilket land du åker, ju längre bort desto större kan stipendiet bli, säger hon. Tidigare år har stipendiet legat någonstans mellan 10 000 och 25 000 kr per student.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Informationsträff och drop-in i december och januari</h2><p>Är du nyfiken på utbytesstudier och vill veta mer om vilka möjligheter som finns inom north2north? Den 16 december höll International Office en digital informationsträff. Missade du denna går den att se i efterhand på sidan om <a href="/student/dina-studier/utlandsstudier-och-utlandspraktik/utbytesstudier/ansokan-och-behorighet-till-utbytesstudier/north2north/">ansökan och behörighet för utbytesstudier via north2north</a>. Vi erbjuder också två drop-in-tillfällen, den 18 december och den 13 januari, där du kan ställa frågor och få hjälp med din ansökan. Se mer information nedan. <br><br></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="85b72c9e-e865-4d4f-b8e7-d35806351d0f" data-contentname="North2north2627">{}</div>/nyheter/gor-en-utbytestermin-med-fokus-pa-nordliga-studier_12153063//nyheter/nytt-masterprogram-tar-sig-an-utmaningarna-i-modern-biologi_12154347/Nytt masterprogram tar sig an utmaningarna i modern biologiBiologin har gått in i en datadriven era. Framsteg inom DNA-sekvensering och andra teknologier genererar i dag enorma mängder biologiska data – långt mer än vad traditionella metoder kan hantera. För att omvandla denna informationsflod till meningsfulla insikter har bioinformatiker blivit oumbärliga. Därför lanserar Umeå universitet ett nytt masterprogram i bioinformatik med start hösten 2026.Mon, 15 Dec 2025 12:55:25 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0004-251210-spn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning inom biologi genererar enorma mängder data och bioinformatiker har blivit allt viktigare för att analysera och förstå resultaten.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p>– Vi har utformat programmet för personer med bakgrund inom molekylärbiologi som vill utveckla färdigheter inom data science och bioinformatik, säger professor Nathaniel Street, programansvarig och en av de ledande lärarna på programmet. Våra studenter kommer att vara rustade för att arbeta praktiskt med biologiska data i tillämpade sammanhang.</p><p>Efterfrågan på bioinformatiker ökar kraftigt. Från precisionsmedicin och individanpassad vård till växtförädling och läkemedelsutveckling – både industrin och forskningsinstitutioner söker experter som kan utvinna biologisk mening ur massiva datamängder. Det nya programmet ger studenter träning med verkliga forskningsdata och avancerade verktyg, och förbereder dem för ett snabbt växande område som är centralt för vetenskapen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0012-251210-spn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nathaniel Streets forskargrupp arbetar med genetiska data från trädgenom och består numera av fler bioinformatiker än biologer i labbet. Här är han tillsammans med två av gruppmedlemmarna, Edoardo Piombo och Elena van Zalen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div><p class="quote-left">Modern forskning producerar datamängder som är så stora att de inte kan öppnas i ett kalkylblad – de kräver superdatorer och avancerade algoritmer för att bearbetas.</p><h3>Biologin producerar enorma datamängder</h3><p>– Bioinformatik har funnits i decennier, men under de senaste tio åren har den blivit avgörande för nästan alla områden inom biologin, säger Nathaniel Street. Modern forskning producerar datamängder som är så stora att de inte kan öppnas i ett kalkylblad – de kräver superdatorer och avancerade algoritmer för att bearbetas.</p><p>Hans egen forskning är ett tydligt exempel. I dag arbetar bara en person i hans grupp i biologilabbet – och genererar forskningsdata som håller de övriga nio i gruppen sysselsatta med analys.</p><p>Bioinformatik kan studeras vid andra universitet, men de flesta riktar sig till studenter som redan har en bakgrund inom datavetenskap och programmering, säger Nathaniel Street. Umeå universitet har valt en annan väg. Eftersom det har blivit allt viktigare för biologer, kemister och molekylärbiologer att behärska bioinformatik är programmet utformat med dem i åtanke.</p><p>– Vi tror också att vi har ett unikt upplägg genom att våra lärare, som representerar en mångfald av forskningsprofiler, använder sina egna data i undervisningen. Studenterna får träna med dessa data och arbeta med de senaste verktygen, koncepten och idéerna inom bioinformatik. Vi ser det som en styrka, eftersom bioinformatik är ett område som utvecklas mycket snabbt.</p><h3>Eftertraktad kompetens</h3><p>Det råder i dag brist på bioinformatiker. De som specialiserar sig inom bioinformatik kommer att vara eftertraktade och kan se fram emot en mångsidig arbetsmarknad. Biologin kommer att fortsätta generera allt mer data – och med ökad komplexitet.</p><p>Och även om maskininlärning och AI-verktyg blir allt mer avancerade och används oftare inom bioinformatik, kommer det inte att göra mänsklig expertis överflödig, betonar Nathaniel Street.</p><p>– Dessa verktyg kan inte tolka data – vi behöver människor som granskar resultaten och avgör om de är biologiskt rimliga.</p><p><a title="Läs mer om masterprogrammet i bioinformatik" href="~/link/e7778dd0ba6a43d1b9f2fabca4e2c25e.aspx">Läs mer om masterprogrammet i bioinformatik</a> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eb8488bf914c4fadb761fb936cb62c63/street-nathaniel-0022-251210-spn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nathaniel Street tillsammans med Amanda Mikko och Sara Rydman i labbet. Deras arbete håller gruppens bioinformatiker sysselsatta med att analysera de stora datamängder som experimenten ger upphov till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Samuel Pettersson</span></div></div>/nyheter/nytt-masterprogram-tar-sig-an-utmaningarna-i-modern-biologi_12154347//nyheter/sex-forskare-far-wallenberganslag-for-skoglig-samhallsforskning-_12154304/Sex forskare får Wallenberganslag för skoglig samhällsforskning Sex forskare vid Umeå universitet får 38 miljoner kronor i anslag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse samt Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med skoglig relevans. Nästan hälften av de tretton beviljade projekten går till Umeå universitet, vilket visar universitetets styrka och bredd inom området. Mon, 15 Dec 2025 10:26:03 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/olofsson_thomas_6873_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Den svenska skogsfrågan har i stor utsträckning lutat sig mot forskning inom naturvetenskap och teknik, men skogsfrågan är ju verkligen en samhällsfråga och en humanistisk fråga, så därför är denna utlysning både relevant och nytänkande. Och att vi får med hela sex projekt i denna framsynta satsning är verkligen ett fint kvalitetstecken på hur bred forskning vi bedriver inom området, säger Thomas Olofsson, vicerektor med ansvar för forskning.</p><p>Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi, får ett anslag om sex miljoner kronor till ett projekt som kort förklarat ska undersöka acceptans för klimatanpassad skogsskötsel.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/louise_eriksson_bilk_2020.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Eftersom skogsskötsel kan väcka starka reaktioner och till och med leda till konflikter mellan olika intressen och olika grupper är det viktigt att förstå vilken roll det sociala sammanhanget har för vår inställning till hur skogen sköts. Detta är särskilt viktigt när skogsskötseln förändras för att möta stora utmaningar såsom ett förändrat klimat. Dessa medel ger oss möjlighet att utveckla förståelsen för hur sociala processer bidrar till att forma människors inställning till skogsskötsel. De hjälper också till att stärka kompetensen kring miljöpsykologiska perspektiv på skötsel av naturresurser, säger Louise Eriksson, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi.</p><p>Daniel Nylén, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik får ett anslag om sju miljoner kronor till ett projekt som ska kika på hur all data om skogen som samlas in egentligen presenteras och för vem?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/eba96acff75b439b82afa39edaaab234/nylen_daniel_7223_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Nylén, universitetslektor vid Institutionen för informatik. Foto: Hans Karlsson</p></div></div><p>– Det finns i dag enorma mängder data om den svenska skogen. Tack vare satelliter, drönare och andra digitala teknologier kan skogens tillstånd kartläggas på sätt som tidigare inte var möjliga. Denna information är avgörande för skoglig planering, avverkning och logistik. Samtidigt är de digitala systemen som används i dag svåra att använda för icke-experter, och både data och modeller bygger ofta på stora aktörers prioriteringar. Det är olyckligt, eftersom en rad aktörer då kan få svårt att påverka beslut, trots att den digitala mognaden är hög i Sverige Digitaliseringen har skapat nya möjligheter, men också utmaningar. Det är detta vi vill titta närmare på i projektet, förklarar Daniel Nylén, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik.</p><p> </p><p><strong>Samtliga forskningsprojekt vid Umeå universitet som tilldelas medel:</strong></p><p><strong>Louise Eriksson</strong>, docent i psykologi och forskare vid Institutionen för geografi, får ett anslag om 6 miljoner kronor till projektet: Bridging the Gaps: Social Dynamics in Climate-Adapted Forest Management.</p><p><strong>Britt-Inger Keisu</strong>, docent i Sociologi och universitetslektor vid Sociologiska institutionen får ett anslag om 7 miljoner för projektet: Changing Northern Landscapes: Forestry and Reindeer Husbandry in Sweden.</p><p><strong>Camilla Sandström</strong>, professor vid Statsvetenskapliga institutionen, får ett anslag om 8 miljoner kronor till projektet: Changing Northern Landscapes: Forestry and Reindeer Husbandry in Sweden.</p><p><strong>Daniel Nylén</strong>, docent och universitetslektor vid Institutionen för informatik får ett anslag om 7 miljoner kronor till projektet: One Forest, Many Voices: Leveraging Digital Forestry to Promote Environmental Justice.</p><p><strong>Erland Mårald</strong>, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, får ett anslag om 5 miljoner kronor till projektet: Forests of Emotions: Merging Historical and Philosophical Perspectives to Understand the Role of Emotions in Forest Debates.</p><p><strong>Janina Priebe</strong>, docent och universitetslektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, får ett anslag om 5 miljoner kronor till projektet: Optimized trees: The intersection of scientific knowledge and public discourse in the transition from natural to artificial methods of tree improvement.</p><p> </p><p>Om WIFORCE: <br><em>Wallenberg Initiatives in Forest Research, WIFORCE, är en strategisk satsning från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse på naturvetenskaplig skogsforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Forskningsprogrammet spänner över variationsrikedom inom enskilda arter till diversitet av hela skogslandskap. Fokus ligger på grundvetenskaplig forskning inom genetik, genomik, bioteknik, biodiversitet samt framtidens skogsskötsel. Inom programmet finns även en forskarskola. Stiftelsen har avsatt 513 miljoner kronor under tolv år under perioden 2019–2030.  </em></p>/nyheter/sex-forskare-far-wallenberganslag-for-skoglig-samhallsforskning-_12154304//nyheter/en-heldag-med-fokus-pa-hallbar-utveckling-och-kommunikation_12154274/En heldag med fokus på hållbar utveckling och kommunikationDen 8 december arrangerades ett en heldag vid Umeå universitet med fokus på journalistikens, kommunikationens och civilsamhällets betydelse för en hållbar utveckling. Evenemanget samlade forskare, journalister, studenter för att diskutera mediernas roll i samhällsförändringen.Fri, 12 Dec 2025 14:57:40 +0100<p>Evenemanger, som var ett samarrangemang mellan Umeå universitet, Folkuniversitetet och Another Development Foundation, belyste hur journalistik, kommunikation och civilsamhällets aktörer kan bidra till hållbarhet, demokrati och social omställning - med särskilt fokus på den gröna omställningen i norra Sverige. Genom både föreläsningar och gruppdiskussioner lyftes exempel på hur medier påverkar förståelsen av samhällsutvecklingen och hur kommunikation kan stärka delaktighet och lokalt engagemang.</p><p>Bland talarna fanns Arne Müller, Annika Egan Sjölander, Mikaela Wikström Ruona, Kerstin Engström, Lars Tallert och Moa Eriksson Krutrök, som delade perspektiv från forskning, journalistik och civilsamhällesarbete.</p><h3>Både föreläsningar och panelsamtal</h3><p>På eftermiddagen hölls också ett panelsamtal med inbjudna journalister och representanter från civilsamhället. Under samtalet deltog Meta Tunell från Samforma; Sven Björkland från Dagens Nyheter; Oskar Lindberg från Naturskyddsföreningen och Thomas Sarri Sveriges från Radio/Sameradion.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="81705b47-92f2-4d88-b0ac-c3089f0949e6" data-contentname="Bildspel">{}</div>/nyheter/en-heldag-med-fokus-pa-hallbar-utveckling-och-kommunikation_12154274//nyheter/hoj--och-sankbara-bottnar-ger-forskarna-kunskap_12152755/Höj- och sänkbara bottnar ger kunskap om vattenkraftens miljöpåverkanVattenkraftsreglering av nivåerna i sjöar innebär ofta snabba och stora förändringar i livsmiljön för bottenlevande organismer. Jenny Ask från Umeå marina forskningscentrum är en av de forskare som nu försöker ta reda på hur dessa höjningar och sänkningar påverkar ekosystemet under ytan. Till sin hjälp har teamet specialbyggda höj- och sänkbara bottnar.Fri, 12 Dec 2025 14:07:57 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_17382.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskning med höj- och sänkbara bottnar i Gardiken för att undersöka påverkan av vattenkraftsreglering.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Karin Nilsson</span></div></div><p>De variationer som vattenkraftens regleringar ger kan innebära stora utmaningar för bottenlevande växter och djur. I vissa vattenmagasin varierar vattennivån mer än 10 meter, vilket leder till att vissa bottnar periodvis kan torka ut, eroderas bort, frysa eller hamna på ett så stort djup att ljuset knappt når ner.  </p><p>Under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utför nu forskare en unik, storskalig studie i regleringsmagasin i norra Sverige. Den här delen av studien utförs i regleringsmagasinet Gardiken i Storumans kommun, och till sin hjälp har forskarna tre specialbyggda höj- och sänkbara bottnar på vardera 10 kvadratmeter. Behållarna i bottnarna är preparerade med flera olika typer av bottensubstrat, samt olika näringsbehandlingar, och tanken är att alger, växter och små bottenlevande djur, som snäckor, insekter och små kräftdjur, ska kunna etablera sig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/jenny_portratt.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Ask, miljöanalytiker vid Umeå marina forskningscentrum</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Ask</span></div></div><p>Bottnarna är konstruerade så att de följer förändringarna i vattennivån, och är i nuläget installerade så att de alltid befinner sig på två meters djup, men de kan höjas upp för att bland annat underlätta provtagning.</p><p>- Förhoppningsvis överlever bottnarna vintern i Gardiken, och nästa år kommer fler att installeras i andra regleringsmagasin samt i en referenssjö, säger Jenny Ask.</p><p>I en senare fas i projektet kommer forskarna även att undersöka hur bland annat byggandet av trösklar, som byggs i syfte att förhindra uttorkning, kan påverka djur och växtlivet.</p><p>- Sammantaget hoppas vi att de här försöken ska kunna leda till framtagandet av praktiska åtgärder som gynnar biologisk mångfald och ekosystemets funktion i reglerade sjöar. Försöken är även viktiga ur ett större och mer generellt perspektiv där vi förhoppningsvis lär oss mer om vad som styr tillväxt av bottenlevande alger, växter och djur, säger Jenny Ask.</p><p> </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e6ddf61ed67f49a5a67ae05fd7f8b77d/img_1708fix.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bogsering av en av de höj- och sänkbara bottnarna i sjön Gardiken.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Karin Nilsson</span></div></div><p> </p>/nyheter/hoj--och-sankbara-bottnar-ger-forskarna-kunskap_12152755//nyheter/ny-artikel-om-design-thinking-i-programutveckling_12154210/Ny artikel om design thinking i programutvecklingHur kan framtidens utbildningar utformas med större fokus på studenternas behov och lärvägar? En ny artikel av Suzanne Brink (UPL), skriven tillsammans med Åsa Wikberg-Nilsson, professor i design vid Luleå tekniska universitet (LTU), undersöker hur metoder från design thinking kan användas i programutveckling. Studien omfattar fem fall, varav två vid Umeå universitet.Mon, 15 Dec 2025 11:16:54 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ffe9a4d0f890425b9b0cb6020132904d/brink_suzanne_7075_hkn3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Porträtt: Suzanne Brink. Universitetslektor vid Universitetspedagogik och lärandestöd (UPL)</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>En ny vetenskaplig artikel av Suzanne Brink, universitetslektor och akademisk utvecklare vid UPL, belyser hur metoder från design thinking kan användas för att utveckla mer studentcentrerade utbildningsprogram. Arbetet är gjort tillsammans med Åsa Wikberg-Nilsson, professor i design vid Luleå tekniska universitet (LTU).</p><p>Studien bygger på fem programutvecklingsfall inom design- och ingenjörsutbildningar. Två av dessa genomfördes vid Umeå universitet, vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik (TFE) och Umeå Institute of Design (UID).</p><p>I artikeln undersöks hur studentpersonor och learner journey mapping kan användas i programdesign för att synliggöra variationer i studenters behov, drivkrafter och lärvägar. Metoderna gav programgrupperna stöd i att identifiera vad som fungerar väl i utbildningen, var utmaningar kan uppstå och hur lärmiljöer kan utvecklas för att bli mer inkluderande och pedagogiskt hållbara.</p><p>Artikeln visar också hur ett design thinking-inspirerat arbetssätt kan stärka arbetet med curriculum innovation och ge tydligare underlag för pedagogiska beslut i utvecklingen av program.</p><p><a href="https://link.springer.com/epdf/10.1007/s44217-025-00980-y?sharing_token=9jzuOjVECoNlCQ0cSwVOK_e4RwlQNchNByi7wbcMAY6P2g7LDP06MJavR64Pb_OtStyxjRMpfhl6xwKxApjV3W-_nJv8g46NNx0BgFVu0OKViiWcvz6s02BPUTQ5IUBUB-iHTKpQ6Zw4_hf-9d43CQiwo8scdyhAv0YNxI5-rgQmq86DtwTejJW0JkkYJR9G">Läs hela artikeln här</a></p>/nyheter/ny-artikel-om-design-thinking-i-programutveckling_12154210//nyheter/umea-universitet-har-flest-antagna-till-varterminen-2026_12154107/Umeå universitet har flest antagna till vårterminen 2026Antagningsbeskeden till vårterminen 2026 skickas nu ut till de sökande. Statistiken visar att antalet antagna har minskat på flera av landets högskolor och universitet – medan vissa lärosäten bryter mot trenden och ökar. Däribland finns Umeå universitet, som även denna termin antar flest studenter i hela landet.Fri, 12 Dec 2025 08:54:21 +0100<p>Antalet sökande till vårens utbildningar har ökat jämfört med året innan – liksom antalet behöriga, visar ny statistik från Universitets- och högskolerådet, UHR. Samtidigt har antalet antagna minskat i landet i stort.</p><p>Men ungefär en tredjedel av landets lärosäten bryter den trenden. Av totalt 38 universitet och högskolor tar 13 in fler studenter vårterminen 2026 jämfört med förra vårterminen.</p><p>Ett av dem är Umeå universitet, som ökat med 4,3 procent, vilket motsvarar 1214 antagna. Totalt är det 29 722 studenter som antagits till vårterminens kurser och program vid universitetet.  <br> <br>Detta innebär att Umeå universitet är det lärosäte som antagit flest studenter till vårterminen 2026 bland landets alla högskolor och universitet. Strax efter kommer Stockholms universitet och Uppsala universitet, följt av Linnéuniversitetet och Göteborgs universitet. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Umeå åter i topp</h2><p>Detta är en trend som känns igen från antagningsomgången inför höstterminen 2025, då Umeå universitet också låg i topp när det gäller antalet antagna.  <br> <br><a title="tidigare nyhet" href="~/link/da3fee89b9f246b39e002674425f1dda.aspx">Läs tidigare nyhet på 91��ý��  </a><br> <br>– Det är fantastiskt att det gång på gång är så många som söker sig till Umeå universitet. Nu hoppas vi att alla som antagits också tackar ja, så att vi får hälsa såväl nya som redan kända studenter välkomna till vårterminen 2026, säger Cathrine Norberg, vicerektor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Umeå universitet.  </p><p>Sista svarsdag för alla som erbjudits plats är den 15 december. Det andra antagningsbeskedet går ut den 18 december och då får reserverna veta om de kommer in på sökta utbildningar våren 2026. <br> <br><a title="uhr.se" href="https://uhr.se/om-uhr/nyheter/pressmeddelanden/2025-pressmeddelanden/urval1-vt2026/">Se mer statistik på uhr.se. </a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="08c650c0-718c-440d-9c30-623ec9ff9f7e" data-contentname="Statistik vt 2026">{}</div>/nyheter/umea-universitet-har-flest-antagna-till-varterminen-2026_12154107//nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976/Kortison eller inte vid yrsel – ny studie ska ge svarVarje år drabbas ungefär 1 500 personer i Sverige av vestibularisneurit, ett tillstånd med plötslig, kraftig yrsel. Under lång tid har man behandlat med kortison, trots att man inte vet om det hjälper. Nu har ett projekt vid Institutionen för klinisk vetenskap beviljats 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att ta reda på hur det egentligen ligger till.Thu, 11 Dec 2025 15:18:43 +0100<p>Vestibularisneurit innebär att man drabbas av en kraftig yrsel, som ofta liknas vid känslan av att kliva av en karusell. Det är vanligt att må illa, kräkas och få balansstörningar. Symtomen når sin topp inom ett par dygn och börjar sedan långsamt gå tillbaka, men en relativt stor grupp får bestående problem med balansen eller yrsel som påverkar dem i vardagen. En central del i behandlingen är rehabilitering, där man tränar på att till exempel nicka eller vrida huvudet fram och tillbaka, men det har alltså länge funnits en tradition av att också behandla med kortison.</p><p>Att vestibularisneurit behandlas med kortison beror bland annat på en teori om varför tillståndet uppstår från första början. Man tror nämligen att en vanlig orsak är inflammation i balansnerven, och kortison är ett ämne som dämpar inflammation. Det finns också tillstånd som liknar vestibulatisneurit där kortison ger bra effekt. En internationell studie har visat att ungefär hälften av läkarna skriver ut kortison vid vestibularisneurit, men hälften gör det inte.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/salzer_portrait_20192.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer är docent i neurovetenskap och lektor vid Institutionen för klinisk vetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrich Aydt</span></div></div><p>– Bara att det ser så olika ut mellan länder och inom länder visar att vi egentligen inte vet om det hjälper, säger Jonatan Salzer som är docent i neurovetenskaper vid Institutionen för klinisk vetenskap och leder den nya studien <a href="~/link/6242fe3d46a54ac4a2df0ffde0de631a.aspx">PREVENT (Nordic Prednisolon for Vestibular Neuritis Study)</a>.</p><p>De studier som finns på området ger inget entydigt svar. Jonatan Salzer menar att de antingen är för små eller att de utfall som mäts inte är tillräckligt relevanta. I PREVENT-studien ska man därför inkludera minst 400 patienter med vestibularisneurit i Sverige, Norge och Danmark, där en grupp får kortison och en grupp får placebo. Det man främst är intresserad av är hur patienterna själva upplever att de mår efter behandlingen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/7903e9c8d5d549a4ad006d09ba7c19c8/yrsel2-251205_jnm.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonatan Salzer, docent i neurovetenskap, och Mariann Haapalahti, forskningssköterska, demonstrerar hur en undersökning vid yrsel kan gå till.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Johanna Nordström</span></div></div><p>– I studien ska vi till exempel mäta hur balansnerven fungerar med hjälp av en kamera som följer ögonrörelser, men det allra viktigaste är hur patienterna mår. Man kan inte heller upptäcka tillräckligt stor skillnad mellan placebo och kortison med färre deltagare än de 400 som vi hoppas kunna rekrytera, säger Jonatan Salzer.</p><p>PREVENT-studien beräknas pågå till 2030 och resultaten kommer ha omedelbar effekt på klinisk praxis – alltså huruvida patienter med vestibularisneurit ska erbjudas kortison eller inte. Men Jonatan Salzer hoppas också att de prover som samlas in kommer leda till mer kunskap om sjukdomen.</p><p>– Vi vill dels att återhämtningen ska gå fortare, dels att färre ska få bestående problem. Är det så att kortison har effekt så förtjänar alla patienter att få den behandlingen, och kan vi bevisa att det inte fungerar så kan vi sluta behandla i onödan. Det finns ju biverkningar av kortisonbehandling och det är resurskrävande. Men tänk om vi också kan lista ut varför man får vestibularisneurit?</p>/nyheter/kortison-eller-inte-vid-yrsel--ny-studie-ska-ge-svar_12153976//nyheter/prisregn-over-cybersakerhetsforskare_12148976/Prisregn över cybersäkerhetsforskare vid Umeå universitet Dataintrång och avancerade cyberattacker kostar samhället miljarder. En som tidigt förstod riskerna och framgångsrikt utvecklar effektiva lösningar är professor Alexandre Bartel som leder forskagruppen programvaruteknik och datasäkerhet vid Umeå universitet. Nu får han fem internationellt prestigefulla utmärkelser för sina insatser. – Det är glädjande att se hur vår forskning hjälper företag, utvecklare och användare över hela världen, säger Alexandre Bartel. Fri, 12 Dec 2025 08:56:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/231a966d08544a9783979867f65f0edd/alexandre_bartel_professor_computing_science_photo_victoria_skeidsvoll2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Alexandre Bartel, professor i programvaruteknik och datasäkerhet vid Umeå universitet har erhållit en rad prestigefyllda priser bara under det senaste året. Nu rekryterar han både doktorander och postdoktorer till WASP och nya Cybercampus, ett nationellt initiativ för att stärka både kompetensförsörjning och forskning inom cybersäkerhet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Victoria Skeidsvoll</span></div></div><p>Världen står inför ett växande digitalt hot. Cyberattacker mot företag, myndigheter och kritisk infrastruktur har ökat betydligt, vilket medför enorma kostnader. Robust programvara och tillförlitliga datasäkerhetssystem är avgörande – och det är en kompetens som <a href="~/link/478b1b120fde457abcb1159e38ddda69.aspx">Alexandre Bartel</a>, professor i programvaruteknik och datasäkerhet vid institutionen för datavetenskap behärskar till fullo. Nu tilldelas han flera ansedda internationella priser för sin forskning, samt ett hederspris för sitt utmärkta akademiska ledarskap. <br>– Det här är naturligtvis mycket glädjande och ett bevis på att jag och mina kollegor runt om i världen skapar lösningar som uppskattas av såväl akademi som i samhället i stort, och är relevanta och användbara, säger professor Bartel. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hemliga inspelningar </h2><p>Hans forskning har utlöst en mindre revolution inom data- och cybersäkerhet, vilket har lett till utvecklingen av helt nya och avancerade verktyg som upptäcker sårbarheter, avvikelser och attacker på digitala system i ett tidigt skede. Ett internationellt genombrott kom redan 2015, när Bartel och hans kollegor analyserade den populära Android-appen <em>Shake Them All</em>, som hade laddats ner miljontals gånger över hela världen. <br>Med hjälp av sitt analysverktyg IccTA avslöjade forskarteamet att appen i hemlighet spelade in användarnas konversationer.<br>– Det var ett tydligt och allvarligt säkerhetsproblem som vi lyckades lösa. Det var också ett genombrott inom forskarvärlden. Vår teknik har sedan dess påverkat hela området för analys av Android-applikationer, säger Alexandre Bartel. Android är ett operativsystem som används på miljarder enheter, bland annat v stora tillverkare som Samsung. </p><h3>Betydande samhällsinverkan </h3><p>För denna prestation har professor Bartel tilldelats det prestigefyllda priset <em>Most Influential Research Paper Award ICSE 2025</em>, ett hedersbetyg som delas ut till forskning som haft betydande inverkan under en längre tid. Alexandre Bartel har också erhållit årets <em>ACM Sigsoft Distinguished Paper Award</em> för sin analys av sårbarheter i Java, ett av världens största programmeringsspråk, tillsammans med WASP-doktoranden <a href="~/link/02109ee24ff34a10b8cb4b4c73419562.aspx">Bruno Kreyssig</a>. </p><p>Professor Bartel belönades också med <em>Most Influential PLDI Paper Award</em> 2024 för sitt arbete med FlowDroid, ett verktyg som används globalt för att upptäcka säkerhetsbrister i Java och Android-program. Det har citerats över 2 000 gånger och används flitigt av forskare och utvecklare för att testa och förbättra sina egna verktyg.<br>– Vår forskning har gjort det möjligt för företag att granska kod och förhindra attacker genom tekniker som fuzzing och reverser engineering. På så sätt bidrar vi i Umeå med verktyg som kan analysera kod både i utvecklingsfasen och körning. Detta gör det möjligt att upptäcka och åtgärda mer komplexa sårbarheter, säger professor Bartel. </p><h3>Erkänd expertgranskare </h3><p>Utöver sina forskningsutmärkelser har professor Bartel även hedrats med <em>ACM CCS 2025 Top Reviewer Award</em>, samt <em>IEEE SecDev 2024 Distinguished Reviewer Award, – </em>vilket är utmärkta bevis på hans arbete som expertgranskare av vetenskapliga artiklar. <br>– Granskningsprocessen är en komplex men avgörande process. Om den misslyckas hotas både forskningens kvalitet och allmänhetens förtroende så detta är ett erkännande som jag kan dela med mina fantastiska kollegor, vars insatser har haft avsevärd betydelse.  </p><h3>Framtida säkerhet och AI</h3><p>Alexandre Bartel leder forskargruppen <a href="~/link/65e3403c35f24ad0b5c4154c2dced97b.aspx">Programvaruteknik och datasäkerhet</a> vid Umeå universitet, som finansieras av <a href="https://www.kempe.com/">Kempestiftelserna</a> och <a href="https://wasp-sweden.org/sv/ai-autonoma-system-och-mjukvara/">WASP</a>. För närvarande rekryterar han doktorander och postdoktorer till ett flertal projekt inom WASP, Sveriges enskilt största forskningsprogram, och <a href="https://www.cybercampus.se/">Cybercampus</a>. Vid Umeå universitet har han erhållit ett pedagogiskt pris för sin undervisning i cybersäkerhet – en mycket populär kurs som lockar många studenter i Sverige.  <br>Forskargruppen följer noga utvecklingen inom artificiell intelligens och är väl medvetna om riskerna med AI-genererad kod. <br>– De kan innehålla dolda sårbarheter. AI är ett kraftfullt verktyg men det kräver mänsklig övervakning, annars riskerar vi att bygga system med inneboende svagheter som till exempel kan utnyttjas i attacker mot leverantörskedjan, säger professor Bartel. </p><h3>Uppskattad expertis inom cybersäkerhet</h3><p>Alexandre Bartels arbete har stort värde både inom akademisk forskning och i praktiska tillämpningar, menar Frank Drewes, professor och prefekt vid institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet.<br>– Hans expertis inom cybersäkerhet är ett tydligt exempel på den uppskattning som våra forskare åtnjuter inom det internationella vetenskapssamhället. Mycket glädjande för oss, Umeå och samhället i stort, säger Frank Drewes. </p>/nyheter/prisregn-over-cybersakerhetsforskare_12148976//nyheter/umea-leder-nationell-forskarskola-om-framtidens-cementmaterial_12153819/Umeå universitet leder nationell forskarskola om framtidens cementmaterialVetenskapsrådet har beviljat 35 miljoner kronor till Markus Broström och Nils Skoglund för att leda en forskarskola inom materialvetenskap inriktad på cementbaserade material. Umeå universitet etablerar forskarskolan i samarbete med Luleå tekniska universitet, Chalmers tekniska högskola och synkrotronen MAX IV vid Lunds universitet.Thu, 11 Dec 2025 15:26:55 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Nils Skoglund och Markus Broström leder satsningen på en forskarskola som ska samla expertis inom cementbaserade material.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>Temat för forskarskolan, som går under akronymen RECEM, är hur mineraler kan bearbetas för att utveckla nästa generations cementbaserade material och hur mineralavfall kan återvinnas. Forskningen täcker hela kedjan – från utvunna eller återvunna mineraler, via mineralbearbetning till koldioxidsnåla cementbaserade byggmaterial.</p><p>– Vårt mål är att skapa ett nationellt nätverk av framstående experter med starka internationella kopplingar. Det gör vi genom att samla ledande akademiska miljöer med kompetenser som kompletterar varandra, säger Markus Broström vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kunskap som kan användas i industrin</h2><p>Forskarskolan kommer, med utgångspunkt i materialvetenskap, att ta upp kritiska frågor inom mineralbearbetning för hållbar cementproduktion. Målet är också att ge doktoranderna avancerade analytiska färdigheter som kan användas inom mineral- och gruvibearbetningsindustrin.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/624caeaad955457c879cc9f82526eaf4/recem_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cement är ett av våra mest använda byggmaterial.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Magnus Mikaelsson</span></div></div><p>– Det här är ett fantastiskt tillfälle att samla nationell kompetens inom materialvetenskap för cementbaserade material och knyta ihop det med världsledande analytiska tekniker. Mina erfarenheter från PRISMAS forskarskola, som leds av MAX IV, visar tydligt hur doktorander sporras av att verka i en större kontext. Precis som det framgår av Vetenskapsrådets beslut tror jag att RECEM kommer att bli ett nationellt flaggskeppsprojekt, säger Nils Skoglund.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Följer den tekniska utvecklingen</h2><p>RECEM kommer att verka inom fem fokusområden och engagera 14 doktorander. Sex av dessa kommer att antas vid Umeå universitet och övriga fördelas jämnt mellan Luleå tekniska universitet och Chalmers tekniska högskola. MAX IV bidrar i avancerade kurser men även i roller som biträdande handledare, vilket säkerställer att forskarskolan följer den senaste utvecklingen i avancerade analytiska tekniker.</p><p>– Nu ser vi fram mot att dra igång arbetet med rekrytering under våren 2026 och hitta bra kandidater för att bygga en framgångsrik forskarskola tillsammans, säger Markus Broström.</p>/nyheter/umea-leder-nationell-forskarskola-om-framtidens-cementmaterial_12153819//nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824/Nationell forskarskola för biomedicinska analytikerSveriges första nationella forskarskola för biomedicinsk analytiker, Forskarskolan Biomedicinsk analytiker för eXcellens, BioLabX, är ett samarbete mellan sju lärosäten – bland annat Umeå universitet - med Uppsala universitet som huvudansvarig. Syftet är att utbilda nästa generation forskare och lärare inom biomedicinsk laboratorievetenskap.Fri, 12 Dec 2025 09:06:16 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/3bf8a60b6d3e4841ad4ae3947f8127e8/sofie-degerman-5521-250407-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sofie Degerman Professor i Biomedicinsk Laboratorievetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>- Vi ser mycket positivt på detta och hoppas att det kommer att bidra till att stärka lärarkompetensförsörjningen för Biomedicinsk analytiker-programmet, säger Sofie Degerman, professor inom biomedicinsk laboratorievetenskap, Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Vetenskapsrådet har beviljat 60 miljoner kronor över 5 år för att etablera forskarskolan BioLabX. Målet är att stärka forskningsanknytningen, säkra framtida lärarförsörjning och skapa en tydligare akademisk plattform för yrkesgruppen. Forskarskolan planeras starta redan i början av 2026. Under våren fördelas doktorandplatserna mellan lärosätena och de första projekten planeras utlysas före sommaren.</p><h3>2-3 doktorandplatser</h3><p>Vid Umeå universitet skapar satsningen möjlighet för 2-3 doktorandplatser, för de som har en bakgrund som biomedicinsk analytiker och som har kompletterat sin grundutbildning med masterutbildning.</p><p>- Doktorandtjänsterna kommer via anslaget och finansieras till 75 procent under 4 år, eller 60 procent under 5 år. Resterande del finansieras via forskargruppen, universitetet eller regionen. Doktoranderna kommer att delta i ett nätverk tillsammans med de totalt 17 doktorander som antas till programmet. De kommer ha gemensamma kurser, seminarier och nätverksträffar, säger Sofie Degerman.</p><p>Kurserna inom forskarskolan kommer handla om pedagogik, praktisk metodutveckling, handledning, projektledning och bedömning av kliniska moment. Doktoranderna ska också undervisa, vilket bidrar till ökad pedagogisk kompetens och långsiktigt stärker lärarrekryteringen till utbildningarna. Hälften av doktoranderna planeras också kombinera forskarutbildningen med klinisk tjänstgöring.</p><h3>En viktig satsning</h3><p>– Vi vill behålla den kliniska styrkan och därför vill vi se att hälften av doktoranderna ska kombinera forskarskolan med klinisk verksamhet. Det blir en utmaning, men det är ett mål, säger Dick Wågsäter, professor vid Institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet och nationell koordinator för forskarskolan BioLabX.</p><p>- Det känns både roligt och viktigt att denna satsning görs för biomedicinska analytiker och ämnesområdet. Behovet av disputerade BMA är stort, inte minst i de norra länen; både inom forskning, klinik, och som lärare på BMA-utbildningen, säger Sofie Degerman.</p><h3>Avgörande roll inom hälso- och sjukvård</h3><p>Biomedicinska analytiker är legitimerade yrkespersoner som utför och kvalitetssäkrar laboratorieanalyser och fysiologiska undersökningar som ligger till grund för medicinska diagnoser och behandlingar. Yrkesgruppen har en avgörande roll inom modern hälso- och sjukvård.</p><p>- Under de senaste åren har utvecklingen av nya tekniker för diagnostik gått fort framåt, inte minst inom laboratoriemedicin där sekvenseringsbaserade metoder för genetiska analyser används allt mer. För att möta framtidens behov av precisionsmedicin krävs forskarutbildade biomedicinska analytiker som kan fortsätta driva utvecklingen och omsätta vetenskapliga innovationer till klinisk nytta både inom laboratoriemedicin och klinisk fysiologi, berättar Sofie Degerman.</p>/nyheter/nationell-forskarskola-for-biomedicinska-analytiker_12153824//nyheter/arkiv-och-specialsamlingar-under-renoveringen_12152694/Arkiv och specialsamlingar under renoveringenDen omfattande renoveringen av Universitetsbiblioteket innebär att det just nu saknas tillgång till en bevakad läsesal, men som vanligt finns det fortsatt möjlighet till personlig service från personalen vid Arkiv och specialsamlingar.Thu, 11 Dec 2025 08:16:19 +0100<p>Redan i januari kommer en mindre bevakad läsesal att finnas, men då i lokalen Learning Space som kommer att utgöra en komprimerad version av biblioteket under resten av renoveringsperioden. Då blir det återigen möjligt att ta del av material från arkiven och specialsamlingarna.</p><p>En hel del material går som vanligt att hitta i bibliotekets digitala samlingar. Även digitaliseringstjänsten Ebooks on demand (EOD) finns att använda för dig som har önskemål om en digitaliserad bok. EOD-tjänsten är kostnadsfri för anställda vid Umeå universitet.</p><p>Precis som tidigare svarar personalen på förfrågningar och diskuterar lösningar på olika behov. Du når Arkiv och specialsamlingar antingen genom att ringa 090 – 786 6571 eller genom att skicka en fråga via vårt kontaktformulär:</p><p><a title="Kontakta oss" href="~/link/f733e726af254504ba5a2bc6245a0b02.aspx">Kontakta biblioteket</a></p>/nyheter/arkiv-och-specialsamlingar-under-renoveringen_12152694//nyheter/bkc-satter-utvecklingsmiljon-i-fokus_12153480/BKC sätter utvecklingsmiljön i fokusHelgen den 12–14 december samlas Sveriges badmintonelit i Halmstad för Grand Prix-tävlingen. Bland deltagarna finns flera av studenterna vid Badmintons kompetenscentrum (BKC), en miljö där elitidrott kombineras med studier vid Umeå universitet. Thu, 11 Dec 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Hannes Andersson, verksamhetsledare BKC, tillsammans med tidigare BKC-studenten Selma Arvidsson på Lag-EM i Tyskland.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Selma Arvidsson</span></div></div><p>Helgens Grand Prix tävlingar sätter punkt för höstterminen. Hannes Andersson, verksamhetsledare för BKC, ser framemot fartfyllda matcher och att följa sina studenter när de kliver in i årets sista stora utmaning innan julledigheten. </p><p>–Vi har ett riktigt härligt BKC-gäng. Gruppen består av olika personligheter, men med en fin och positiv gruppkultur. Vi har några förändringar i gruppen jämfört med tidigare år. Selma Arvidsson blev uttagen till Badminton Sweden Elitcenter och flyttade till Uppsala i somras. Samtidigt har vi fått tillbaka två hemvändare, Johan Azelius och Romina Olyaee, som återvänder efter ett par säsonger på centret i Uppsala. Det tillför både erfarenhet och energi till gruppen.</p><h3>Säsongens mål: utveckling och delaktighet</h3><p>Årets BKC-grupp består av sju antagna studenter med olika ambitioner och resor framför sig. För många av dem är hemma-SM i Umeå 2026 det stora målet, medan andra siktar på att ta steget ut på den internationella touren.</p><p>–Denna säsong fokuserar vi extra mycket på att skapa en god utvecklingsmiljö. Jag vill att gruppen ska vara en plats där man trivs, känner sig delaktig och tar ansvar både för sin elitsatsning och för sina studier. Det kräver att alla i gruppen är med och bär kulturen, inte bara jag som tränare, säger Hannes Andersson.</p><p>För att stärka detta har BKC dagliga träningsavstämningar där studenterna reflekterar över insats, utveckling och hur de kan hjälpa varandra att bli bättre - korta och informella möten som blivit en naturlig del av träningen.</p><h3>BKCs roll i svensk badminton</h3><p>Hannes betonar att BKC fyller en viktig funktion i svensk badminton.</p><p>–Jag tror mycket handlar om att skapa utvecklingsmiljöer där idrottare trivs, utvecklas och känner meningsfullhet oavsett ambitionsnivå. För att lyckas behövs kompetens, struktur och engagemang hos ledare, föreningar och förbund. BKC erbjuder en väg för att genomföra en elitidrottssatsning efter gymnasietiden – en dröm för många, men också en vardag med höga krav. Träningen ska fungera i kombination med studier eller arbete, och det kräver struktur, stöd och en miljö som gör det möjlighet att få livet som helhet att gå ihop, säger Hannes Andersson. </p><h3>BKC fostrar framtidens stjärnor</h3><p>Hannes Andersson har nyligen kommit hem från ett uppdrag som förbundskapten vid Lag-EM i Tyskland, där två tidigare BKC-studenter var uttagna till det svenska laget. Det är ännu ett bevis på att BKC och Idrottshögskolan fortsätter att spela en central roll i svensk badmintonutveckling.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b3440abf-f4e2-4057-b0a0-53cb1078d569" data-contentname="Hannes Andersson">{}</div>/nyheter/bkc-satter-utvecklingsmiljon-i-fokus_12153480//nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490/Umeåforskare prisas för banbrytande studie om litiumbehandlingForskare vid Umeå universitet har bidragit till nya insikter om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Arbetet har lett till säkrare och mer individanpassad vård – och nu belönas Michael Ott med Guldpillret 2025 tillsammans med Ursula Werneke.Wed, 10 Dec 2025 16:00:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/prisutdelning_guldpillret3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ursula Werneke och Mikael Ott tar emot Guldpillret 2025 för projektet "LiSIE - Långsiktig forskning om lithiumbehandling vid bipolär sjukdom" i Stockholm, december 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pax Engström Nyström</span></div></div><p>Michael Ott, njurläkare och forskare vid Umeå universitet, har tillsammans med psykiatern Ursula Werneke vid Sunderby sjukhus tilldelats Guldpillret 2025 för sin forskning om litiumbehandling vid bipolär sjukdom. Priset delas ut av Läkemedelsförsäkringen och uppmärksammar insatser som bidrar till säkrare läkemedelsanvändning.</p><p>Forskningsprojektet LiSIE (Lithium – Study into Effects and Side Effects) har pågått sedan 2010 och omfattar över 1 700 patienter i den norra sjukvårdsregionen. Genom att analysera journaldata från 1965 och framåt har forskarna kunnat ge nya insikter om både effekter och biverkningar av litium, ett läkemedel som länge varit centralt vid behandling av bipolär sjukdom.</p><p>Studien visar bland annat att försämrad njurfunktion, som ibland uppstår vid långvarig litiumbehandling, ofta kan bromsas eller stanna av om behandlingen avslutas. Resultaten har lett till mer individanpassad vård och bättre möjligheter för patienter att vara delaktiga i beslut om sin behandling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/856c879c0e784e1e86f10372941526b6/ott_michael_3365_230830_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Ott, universitetslektor, överläkare vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>– Vårt arbete visar att systematisk, kliniknära forskning verkligen kan förändra hur vi använder läkemedel – till större säkerhet och bättre resultat för patienterna. Att få Guldpillret för LiSIE-studien är ett oerhört hedrande erkännande och en stor motivation att fortsätta arbetet, säger Michael Ott.</p><p>Priset består av ett stipendium på 100 000 kronor och delades ut vid en ceremoni i Stockholm den 10 december.</p><p><a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4178444/ny-kunskap-om-litiumbehandling-far-guldpillret-2025" target="_blank" rel="noopener">Läs hela pressmeddelandet från Dagens medicin här.</a></p>/nyheter/umeaforskare-prisas-for-banbrytande-studie-om-litiumbehandling_12153490//nyheter/76-miljoner-till-fyra-nya-samverkansprojekt_12153561/7,6 miljoner till fyra nya samverkansprojektFyra nya forskningsprojekt har nu tilldelats medel inom ULF – Utbildning Lärande och Forskning. De får 1,9 miljoner vardera under en tvåårsperiod. Mon, 22 Dec 2025 10:13:53 +0100<p>Totalt inkom 7 ansökningar som granskades av externa sakkunniga med god kännedom om praktiknära forskning i samverkan.</p><p>– De beviljade ULF-projekten adresserar angelägna frågor för såväl skola som lärarutbildning. Nu tar vi ytterligare steg mot en gemensam kunskapsutveckling och fortsätter skapa broar mellan forskning och praktik, säger Ola Lindberg biträdande föreståndare vid Lärarhögskolan.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Det här är projekten som får medel</h2><ul><li><strong>Betydelse av samspel mellan matematiska uttrycksformer för elevers lärande av taluppfattning<br></strong>Huvudsökande Magnus Österholm, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik i samverkan med Örnsköldsviks kommun.</li><li><strong>Normer och relationer för social hållbarhet i yrkesutbildning</strong><br>Huvudsökande Annika Wiklund Engblom, Pedagogiska institutionen i samverkan med Skellefteå kommun</li><li><strong>Evidensbaserad undervisning på kognitionsvetenska plig grund – från kartläggning till implementering</strong><br>Huvudsökande Bert Jonsson, Institutionen för tillämpad utbildningsveten skap i samverkan  Skellefteå kommun</li><li><strong>Tillgänglig matematik för alla – om matematikens uttryck i de tidiga skolåren</strong><br>Huvudsökande: Helena Vennberg, Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik i samverkan med Umeå kommun</li></ul><p> </p>/nyheter/76-miljoner-till-fyra-nya-samverkansprojekt_12153561//nyheter/vill-du-forska-efter-studierna-sok-stipendium-pa-eit-i-oxford_12153568/Vill du forska efter studierna? Sök stipendium på EIT i OxfordEllison Institute of Technology (EIT) är en del av University of Oxford i Storbritannien som erbjuder stipendium för forskarutbildning. Sista ansökningsdag är 1 februari. Boka in dig på deras informationsträffar 12 eller 17 december för att få veta mer.Wed, 10 Dec 2025 14:52:54 +0100<p>Stipendierna för forskarutbildning i Oxford spänner över följande områden:</p><ul><li>AI</li><li>generative biology</li><li>pathogen detection</li><li>materials and devices for the life sciences</li><li>economics</li><li>correlates of immunity</li><li>plant biology.</li></ul><p>Sista ansökningsdag är 1 februari, men ansökningar behandlas löpande.</p><p><a title="EIT Graduate Scholarships" href="https://www.eit.org/education-and-scholarships/graduate-research-areas">Läs mer om stipendierna (eit.org)</a></p><p>Längst ner på sidan under rubriken ”Register for an information session” kan du anmäla dig till informationsträffar som erbjuds den 12 och 17 december.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskarutbildning vid Umeå universitet</h2><p>Du kan givetvis också forska i Umeå efter dina studier.</p><p><a title="Forskarutbildning vid Umeå universitet" href="/student/dina-studier/efter-dina-studier/forska-efter-studierna/">Läs mer om vad en forskarutbildning innebär.</a></p><p>Sök en doktorandtjänst på <a title="Jobba hos oss - doktorandtjänster" href="~/link/7e0c43816d8c4597920666caa7b063de.aspx?q=doktorand">Jobba hos oss</a>.</p>/nyheter/vill-du-forska-efter-studierna-sok-stipendium-pa-eit-i-oxford_12153568//nyheter/juriststudent-belonad-med-dubbla-stipendier_12153485/Juriststudent belönad med dubbla stipendier för sitt examensarbeteSimon Hallin, tidigare juriststudent, har tilldelats inte bara ett, utan två stipendier för sitt examensarbete på juristprogrammet. Simon känner en stor stolthet och tacksamhet över detta. Wed, 10 Dec 2025 14:10:13 +0100<p>Simon har både tilldelats Vingestipendiet på 23 500 kronor och Stiftelsen Ackordscentralens stipendium på 25 000 kronor för sitt examensarbete på juristprogrammet. Han beskriver känslan som surrealistisk samtidigt som han känner en stor stolthet och tacksamhet över stödet han fått på vägen.  </p><p>– Givet att jag inte hade kunnat föreställa mig att mitt examensarbete skulle bli uppmärksammat på något sätt när jag började juristprogrammet som en osäker 18-åring, känns det till viss del surrealistiskt att ha tilldelats dessa stipendier. Samtidigt är det förstås otroligt hedrande och jag känner stor stolthet. Jag känner också tacksamhet och ödmjukhet över att jag har haft turen att få bolla frågor med duktiga vänner, ha en stöttande familj och sambo samt att jag hade en mycket engagerad och kompetent handledare i Anders Bergman, säger Simon.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="32e759c6-87ea-4d36-86f5-0b1b9e0a279b" data-contentname="Bild">{}</div><p>Simons uppsats ”<em>Om lokalhyresavtal vid hyresgästens konkurs och företagsrekonstruktion: En genomgång av regelverkens ändamåls- och regelrationalitet</em>” är en komparativ kartläggning av regleringen av lokalhyresavtal vid hyresgästens konkurs respektive företagsrekonstruktion.</p><p>– Eftersom det finns skillnader mellan regelverken analyserar och problematiserar jag dessa i uppsatsen utifrån tanken att regelverken bör harmoniera för att undvika att enskilda borgenärer ges incitament att sträva efter det ena förfarandet framför det andra, berättar Simon.</p><p>I uppsatsen föreslår också Simon konkreta förändringar av regelverken för att de dels ska harmoniera, dels fortsatt tjäna syftet med respektive förfarande.</p><p>Efter sin examen har Simon fått jobb på Mannheimer Swartling Advokatbyrå, som är en affärsjuridisk byrå. Där arbetar han i verksamhetsgruppen bank och finans och i slutet av januari kommer han att rotera till verksamhetsgruppen finansiell reglering.</p><p><strong>Vad har du för tips till andra studenter som ska skriva sin uppsats?</strong></p><p>– Förutom de klassiska tipsen om att man ska skriva om något man tycker är intressant och inte välja ämne utifrån hur lätt eller svårt det kommer att vara, eller spekulera i hur framtida arbetsgivare skulle se på valet, tycker jag personligen att det roligaste med att skriva uppsatser är att identifiera brister med gällande rätt, kritisera dessa och därefter föra de lege ferenda-resonemang. Med det sagt uppmuntrar jag andra att testa den infallsvinkeln under skrivandets gång och att inte stanna vid en traditionell rättsdogmatisk ansats, säger Simon.</p><p> </p>/nyheter/juriststudent-belonad-med-dubbla-stipendier_12153485//nyheter/nominera-till-lararhogskolans-pedagogiska-pris-2026_12153521/Nominera till Lärarhögskolans pedagogiska pris 2026Nu kan du nominera lärare som du tycker har gjort en särskilt god insats i en utbildning inom Lärarhögskolan. Både studenter och anställda liksom medverkande förskolor och skolor i exempelvis verksamhetsförlagd utbildning, inbjuds att lämna förslag till pristagare.Wed, 10 Dec 2025 13:37:27 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare som gör särskilt goda insatser i utbildningar inom Lärarhögskolans ansvarsområde. Priset kan tilldelas en enskild lärare eller en grupp av lärare. Priset kan också tilldelas förskolans och skolans lärare verksamma inom verksamhetsförlagd utbildning/praktik.</p><p>Förslaget ska vara väl motiverat och innehålla en argumentation om varför läraren/lärarlaget skall få utmärkelsen. Motiveringen ska omfatta minst en halv A4 och får gärna innehålla konkreta exempel. Alla lärarkategorier kan komma i fråga; även doktorander som utför undervisning.</p><p>Bedömningskommittén består av biträdande föreståndare för utbildning, en utbildningsledare, föregående års pristagare och en studentrepresentant. Bedömningskommittén kommer att utgå från lärarens/lärarnas pedagogiska förmåga som den visas i:</p><p>•  undervisningsinsatser och mötet med studerande,</p><p>•  arbetet bland kollegor,</p><p>•  pedagogiskt utvecklingsarbete inom Lärarhögskolans område.</p><p>Bedömningskommittén kommer vidare att beakta jämställdhet i bedömningen av nomineringarna till Lärarhögskolans Pedagogiska pris.</p><p>Motiverade förslag ska vara kansliet för Lärarhögskolans tillhanda senast den 27 februari 2026.</p><p>Skicka din nominering till <a href="mailto:marie.oskarsson@91��ý��">marie.oskarsson@91��ý��</a> </p><p>Prissumman är 30 000 kronor. Om den tas ut i form av ett arvode/lön kommer ett skatteavdrag på 30 % att göras. Beslut om pristagare kan inte överklagas.</p>/nyheter/nominera-till-lararhogskolans-pedagogiska-pris-2026_12153521//nyheter/ec2u-think-tank-om-rattvis-tillgang-till-utbildning_12153494/Umeå universitet höll sin första EC2U Think Tank om rättvis tillgång till utbildningHur kan vi säkerställa att utbildning är tillgänglig för alla, oavsett bakgrund eller förutsättningar? Den frågan stod i centrum när Umeå universitet den 3 december arrangerade sin allra första European Campus of City Universities (EC2U) Think Tank. Under eftermiddagen samlades forskare, lärare, doktorander, studenter och samhällsrepresentanter för att dela erfarenheter, utbyta idéer och diskutera hur utbildning kan bli mer rättvis och inkluderande.Wed, 10 Dec 2025 13:26:13 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b08db17124cb4e78abe27f3713f9edc3/img_94292.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vicerektor Cathrine Norberg talar vid Umeå universitets första EC2U Think Tank den 3 december.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>David Meyers</span></div></div><p>Think Tanken inleddes av vicerektor Cathrine Norberg som lyfte fram hur EC2U-samarbetet stärker både forskning och samhällsutveckling. Hon beskrev nätverket som en katalysator för nya idéer och samarbete mellan universitet och samhällsaktörer i Europa. Umeå universitet deltar i alla fokusområden och arbetar med att sprida forskningsbaserad kunskap till regionen, utveckla tvärvetenskapliga projekt och ge policyförslag. Målet är att bidra till lösningar på de utbildningsutmaningar som dagens samhälle står inför.</p><p>Årets Think Tank hade temat "<strong>rättvis och universell tillgång till utbildning</strong>" och fokuserade på två områden:</p><ul><li>digital inkludering</li><li>språkliga och kulturella kompetenser. </li></ul><p>Diskussionerna kretsade kring frågor som hur vi kan skapa inkluderande digitala lärmiljöer, säkerställa tillgång till digitala resurser och stärka kritiskt tänkande i en digital tidsålder. Deltagarna utforskade också hur språk och kultur kan fungera som resurser för delaktighet, med särskild uppmärksamhet på minoritetsspråk och mångkulturella lärmiljöer.</p><p>Syftet med Think Tanken är att identifiera praktiska och hållbara lösningar, utveckla nya samarbeten och bidra till policyrekommendationer inom EC2U och EU. Resultaten från diskussionerna kommer att samlas och presenteras vid EC2U Forum i Åbo den 18–21 maj 2026, under temat “Shaping European Futures through Quality Education.”</p>/nyheter/ec2u-think-tank-om-rattvis-tillgang-till-utbildning_12153494//nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269/Barbara Sixt får ERC Consolidator GrantEuropeiska forskningsrådet, ERC, ger säkrad finansiering i fem år med anslaget Consolidator Grant till Barbara Sixts forskning vid Umeå universitet om klamydia.Mon, 15 Dec 2025 10:57:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/fe7dad3d06be4b8e913905244909f829/sixt_barbara_8877_180426_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barbara Sixt, Institutionen för molekylärbiologi och gruppledare vid MIMS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Barbara Sixt är gruppledare vid MIMS och knuten till Institutionen för molekylärbiologi. Hon får nu finansiering av sin forskning om klamydia säkrad i fem år framåt. <br><br>Klamydia är den vanligaste bakteriella sexuellt överförbara infektionen. Varje år smittas mer än 25 000 personer i Sverige och omkring 130 miljoner världen över av sjukdomen. Även om symtomen ofta är milda kan klamydia få allvarliga konsekvenser. Det kan orsaka infertilitet, kronisk smärta, komplikationer under graviditeten och till och med öka risken för livmoderhals- och äggstockscancer.</p><p>Idag behandlas klamydia med antibiotika, som dödar bakterierna och hjälper kroppen att återhämta sig. De flesta antibiotika har dock ett brett spektrum av verkan. Det innebär att de angriper inte bara skadliga bakterier utan även nyttiga, såsom de bakterier i tarmen som stödjer matsmältningen. Detta kan leda till biverkningar. Bredspektrumantibiotika påskyndar också ökningen av antibiotikaresistens, ett globalt hälsohot som gör infektioner svårare att behandla och till och med riskerar rutinmässiga ingrepp som kirurgi eller cancerbehandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förändra biologi</h2><p>Det finns en annan utmaning; bakterien som orsakar klamydia kan förändra cellernas biologi. Nuvarande antibiotika eliminerar bakterierna men inte dessa förändrade celler, vilket kan bidra till långsiktiga komplikationer.</p><p>För att övervinna dessa problem utforskar Barbara Sixts forskargrupp vid Umeå universitet nya strategier för att behandla klamydia mer selektivt. I det nuvarande projektet, som finansieras av ERC, fokuserar forskarna på bakteriens unika tillväxtnisch inuti mänskliga celler – ett fack som kallas inkludering. När bakterien som orsakar klamydia infekterar en person tar den sig in i cellerna och gömmer sig inom denna inkludering för att undkomma cellens försvarssystem. Dessa försvar skulle normalt förstöra inkräktaren eller till och med utlösa "cellulärt självmord" – den avsiktliga döden av den infekterade cellen – för att stoppa infektionen.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Skyddande inkludering</h2><p>Forskarnas mål är att förstå hur bakterien upprätthåller integriteten hos denna skyddande inkludering. Genom att avslöja dessa mekanismer hoppas de hitta sätt att destabilisera inkluderingen, så att cellens naturliga försvar kan slå tillbaka. De siktar också på att lära sig hur man kan styra processen mot cellulärt självmord, en strategi som kan eliminera både bakterien och de manipulerade cellerna.</p><p>I slutändan kommer denna forskning att lägga grunden för innovativa behandlingar som är mer hållbara än traditionella antibiotika och kan också hjälpa till att bekämpa andra sjukdomsframkallande mikrober som använder liknande tillväxtnischer.</p>/nyheter/eu-pengar-sakrar-fortsatt-forskning-om-klamydia_12152269//nyheter/ny-bok-om-romantikens-morker_12153286/Ny bok om romantikens mörker"Dark romanticism: Literature, Art, and the Body" är en ny bok av Silvia Riccardi vid Umeå universitet. Boken utforskar de mörka delarna i romantikens föreställningar i slutet av 1700-talet och början av 1800-talets litteratur och konst. Fri, 12 Dec 2025 10:16:31 +0100<p><a href="~/link/c47291a05256448e93700a10445da02b.aspx">Silvia Riccardi</a> berättar hur hon har en bakgrund i litteraturvetenskap, med en betoning på visuell kultur och jämförande studier mellan text och bild.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fb7ae8f0-f991-46fb-afc2-f3df4adecb77" data-contentname="Silvia Riccardi">{}</div><p>– Mina arkivstudier som genomfördes i Schweiz, Tyskland och Storbritannien, introducerade en konsthistorisk dimension till mitt arbete, något som format hur jag närmar mig forskning. Det väckte också mitt intresse för hur den materiella närvaron av böcker och konstverk omdefinieras inom digitala miljöer.</p><p>På frågan om vad som inspirerade henne att skriva boken säger hon att den första gnistan kom från William Blake.</p><p>– Hur kunde det vara så att jag såg mörker i hans mest strålande visioner, men ljus i bildspråket som brottades med döden? Den kontrasten fanns där, utdragna och olösta. Jag ville förstå hur han höll ihop dessa motsatser, och den frågan blev utgångspunkten för boken. Kan mörker vara synligt?</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="274c8305-ee1e-40eb-93fe-1cd0e1ecabe9" data-contentname="SIlvias bok">{}</div><h3>Att arbeta med tre olika karaktärer</h3><p>När det gäller bokserien: <em>Palgrave Studies in the Enlightenment, Romanticism and Cultures of Print</em>, säger Silvia Riccardi att serien lyfter fram de materiella och kulturella dimensionerna av tryckt material under 1700- och 1800-talen, där litteratur och andra discipliner, inklusive konst, medicin och vetenskap strålade samman.</p><p>– Min bok bidrar till detta genom att undersöka hur produktionsmetoder formar litteraturens och konstens former och betydelser, och titta närmare på den livliga intellektuella diskursen kring anatomi och estetik vid sekelskiftet.</p><p>Hon fortsätter att säga att en av de största utmaningarna var att arbeta med tre olika karaktärer: Henry Fuseli, en målare, Mary Shelley, en romanförfattare, och William Blake, en gravör, poet och målare.</p><p>– Blake är särskilt svår att placera tillsammans med de andra, och ett tag övervägde jag till och med att skriva en bok om Blake enbart. Att föra honom i samtal med Fuseli och Shelley var konceptuellt vettigt, men att forma dessa samtal var inte lätt.</p><p>– I efterhand blottar detta tillvägagångssätt en känslighet för mörker, som framträder hos dessa pregnanta författare och konstnärer, och processen lärde mig mycket om att låta kopplingar dem emellan utvecklas gradvis, samtidigt som jag förblivit öppen för oväntade insikter och att återbesöka vissa kapitel längs vägen.</p><h3>Flytta sig bortom gränser</h3><p>Silvia Riccardi tillägger att boken är avsedd för forskare och studenter inom 1700- och 1800-talets litteratur och visuella kultur, samt forskare som är intresserade av bokhistoria, medieteori och romantikens konst.</p><p>– Den riktar sig också till läsare som arbetar med Henry Fuseli, William Blake och Mary Shelley. Snarare än att presentera en genre erbjuder boken ett ramverk för att förstå mörk romantik som ett estetiskt mod som överskrider kategorier som gotik eller fantasy.</p><p>– Mer allmänt uppmanar boken läsarna att röra sig bortom disciplinernas gränser och att fundera över hur en tydlig känslighet för mörker verkar i medier, i en tid då estetik och empirisk kunskap båda omfattade skarp intellektuell debatt, ideologiska påståenden och revolutionärt nytänkande.</p>/nyheter/ny-bok-om-romantikens-morker_12153286//nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056/Samspel mellan käke och nacke utvecklas från barndomenFrån barn till vuxen ålder utvecklas och anpassas samspelet mellan käkens och nackens rörelser. Käke och nacke är nära sammankopplade och bör därför bedömas tillsammans – både i klinisk praxis och i vetenskapliga studier. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.Mon, 08 Dec 2025 09:47:44 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/20f9046952f0488ea02c1eb4b6a25973/nilsson_evelina_8392_221207_hkn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Evelina Nilsson, doktorand vid Institutionen för odontologi.<span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></p></div></div><p>– Resultaten kan bidra till ökad förståelse för hur käkens funktion är kopplad till resten av kroppen och hur vårt rörelsemönster kontinuerligt anpassas under uppväxten, säger Evelina Nilsson doktorand vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">fylla en kunskapslucka</p><p>Tidigare forskning på vuxna har visat att käke och nacke samverkar under naturliga käkrörelser och att en nackskada kan begränsa käkens rörelse. Kunskapen om detta samspel hos barn och ungdomar är däremot fortfarande begränsad.</p><p>Med hjälp av avancerad rörelseanalys kan man mäta både käkens och huvudets rörelser under käkfunktion med hög precision och observera detaljer i samordningen mellan käke och nacke, något som inte alltid går att se vid en vanlig klinisk undersökning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gapa och tugga</h2><p>I sin avhandling vid Institutionen för odontologi vid Umeå universitet har Evelina Nilsson följt en grupp barn över tid för att studera samspelet mellan käke och nacke vid rörelser som att gapa och tugga. 20 barn följdes från sex till 13 års ålder och de fick vid tre tillfällen utföra käkrörelser i ett rörelselaboratorium vid Institutionen för odontologi, Umeå Universitet. Vuxna deltagare rekryterades som kontrollgrupp.</p><p>Resultaten visar att käkens och huvudets rörelser är integrerade redan vid sex års ålder, men att rörelsemönstret hos barn är mer omoget än hos vuxna. Barnens rörelser vid sex års ålder uppvisar större variation, mer involvering av huvudrörelse och längre rörelsecykler. Från sex till 13 år sker en kontinuerlig utveckling. Vid 13 års ålder liknar rörelsemönstret det som ses hos vuxna. Utifrån detta är det viktigt att bedöma både käke och nacke tillsammans och att ta hänsyn till åldersrelaterade skillnader vid klinisk bedömning och eventuell behandling av rörelsesvårigheter i käke och nacke.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Olika professioner</h2><p>– Genom att fylla en kunskapslucka om typiskt utveckling ger avhandlingen viktiga insikter för framtida bedömning och behandling av barn och ungdomar med rörelsebegränsningar och smärta i käke-nackområdet. Ett samarbete mellan olika professioner är värdefullt för ett optimalt omhändertagande, säger Evelina Nilsson.</p><p><em>Evelina Nilsson är tandläkare med examen från Umeå universitet. Hon planerar att fortsätta forska om hur smärta kan påverka käkfunktion.</em></p>/nyheter/samspel-mellan-kake-och-nacke-utvecklas-fran-barndomen_12153056//nyheter/avstand-av-stor-betydelse-_12153176/Avstånd av stor betydelse för hur vuxna barns arbetslöshet påverkar deras föräldrars hälsa I en artikel nyligen publicerad i Demography undersöker forskare, vid CEDAR – Enheten för demografi och åldrandeforskning och CED – the Centre for Demographic Studies in Barcelona, hur arbetslöshet bland vuxna barn påverkar depressiva symtom hos föräldrar.Mon, 08 Dec 2025 14:58:10 +0100<p>Inom det ERC-finansierade forskningsprojektet “<em>The effects of unemployment on health of family members</em>” (HEALFAM), publicerades nyligt en artikel där forskare undersöker hur arbetslöshet bland vuxna barn påverkar depressiva symtom hos föräldrar. Artikeln, som publicerats i den prestigefyllda tidskriften <em>Demography</em>, visar att effekterna av vuxna barns arbetslöshet på föräldrars psykiska hälsa varierar mellan familjer och att det delvis beror på det geografiska avståndet mellan föräldrar och barn.</p><p class="quote-center">Studier inom det här fältet är viktigt av flera skäl. Så som en snabbt åldrande befolkningen och den ökade livslängden som förlänger den tid som föräldrar och barn delar. Vilket gör att äldre människor i allt högre grad påverkas inte bara av sina egna erfarenheter utan även av sina barns</p><p><strong>Oväntade resultat gällande fäder</strong><br>Resultaten visar att vuxna barns arbetslöshet kan ha tydligt negativa konsekvenser för föräldrars psykiska hälsa – särskilt för mödrar – om de bor tillsammans med sina barn. Detta knyter an till tidigare forskning som pekar på att generationsöverskridande samboende i sig kan utgöra en riskfaktor för föräldrars psykiska välbefinnande.</p><p>– Vår tolkning är att dessa mönster delvis kan förklaras av traditionella könsroller. Mödrar tar ofta ett större känslomässigt och praktiskt ansvar när ett arbetslöst barn bor hemma, vilket kan öka stressen och bidra till depressiva symtom, säger professor Anna Baranowska Rataj, en av artikelns författare.</p><p>För fäder framkom ett något oväntat resultat: de påverkas mer negativt när deras vuxna barn bor tillräckligt nära för regelbundna kontakter, men inte så nära att de kan ge direkt praktiskt stöd.</p><p>– Det stämde inte med våra förväntningar. Vi antog att föräldrar som bor längre bort från sina barn skulle vara mindre exponerade för de känslomässiga påfrestningar som arbetslösheten medför, säger Erika Sandow.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/df66d5a79e024c309390813ff4a9128e/29705642-cropped-view-of-retired-couple-playing-with-puzzles-at-home.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p><strong>Nästa steg i forskningen<br></strong>Forskarna har just fått finansiering från det spanska forskningsrådet för ett nytt projekt. Där ska de undersöka hur barns arbetsliv i bredare bemärkelse hänger samman med föräldrars välbefinnande i olika välfärdsstatliga kontexter. Ett särskilt fokus kommer att ligga på hur socialpolitik kan mildra effekterna av vuxna barns negativa erfarenheter på arbetsmarknaden.</p><p>Resultaten från artikeln i Demography ger viktiga ledtrådar till vilka policyområden som bör studeras vidare. Eftersom samboende ser ut att förstärka de negativa effekterna av arbetslöshet på föräldrars psykiska hälsa, kan bostadspolitik som främjar ungas boendeautonomi vara av intresse.</p><p><strong>Viktigt att titta på förhållandena i båda riktningarna<br></strong>– Studier inom det här fältet är viktigt av flera skäl. Så som en snabbt åldrande befolkningen och den ökade livslängden som förlänger den tid som föräldrar och barn delar. Vilket gör att äldre människor i allt högre grad påverkas inte bara av sina egna erfarenheter utan även av sina barns, säger Jordi Guma Lao.</p><p>Tidigare forskning har främst tittat på hur resurser, fördelar och nackdelar förs vidare från föräldrar till barn. I dag vet vi att föräldrars stress påverkar barnens chanser att få ett lyckligt och hälsosamt liv.</p><p>– Jag tycker att det är intressant att utforska förhållandena i båda riktningarna. Vår studie visar att livsförloppsövergångar som upplevs av vuxna barn överförs till deras föräldrar och påverkar deras hälsa. Det blir viktigt att bättre förstå mekanismerna bakom överföring även i den riktningen, säger Anna Baranowska-Rataj.</p>/nyheter/avstand-av-stor-betydelse-_12153176//nyheter/manadens-humanist-daniel-wetterskog_12153084/Månadens humanist: Daniel WetterskogI januari 2026 börjar han som museichef för Hallwylska museet i Stockholm och är alumn vid Umeå universitet.Fri, 19 Dec 2025 14:58:39 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/38130e45f6b542dab6894015d1564756/daniel_wetterskog.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Daniel Wetterskog, fr o m januari 2026 chef för för Hallwylska museet i Stockholm.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><h3>Hur ser din väg till humaniora ut?</h3><p>– Min väg in i humaniora började som riktigt liten. Mina föräldrar läste otroligt mycket för mig fast de inte hade något eget intresse. Där upptäckte jag litteraturen. I litteraturen upptäckte jag sen konsten och musiken. Fasch<br>Fascinerades av det historiska.</p><p>– Trots detta gick jag hotell och restaurang på gymnasiet och jobbade sedan inom det tills jag på en vandring på Madeira insåg att det var inom humaniora jag ville arbeta. Åkte hem och sa upp mig och sökte in till universitetet. Funderade på att läsa religionsvetenskap eller museologi men valet föll på det senare. Har aldrig ångrat det en enda sekund.</p><h3>Vad betyder humaniora för dig?</h3><p>– Humaniora är för mig den plats där världen får djup. Det är där vi lär oss att se människan bakom orden, tanken bakom handlingen och historien bakom varje ögonblick. Det är ett sätt att förstå både andra och oss själva, att upptäcka hur våra erfarenheter binds samman över tid och rum.</p><p>– Humaniora ger mig språk för det som känns, perspektiv på det som sker och mod att ställa frågor som saknar självklara svar. Det är ett hem för nyfikenhet, en bro mellan då och nu – och en ständig påminnelse om att det mänskliga alltid är värt att utforska.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>– Jag har under 20 år arbetat som chef inom museer, konsthallar och kulturhus. Både kommunalt, regionalt, stiftelse och stat. Har just slutat som museichef för Riksidrottsmuseum där jag arbetat med ett projekt för att inrätta ett Svenskt Olympiskt Museum. Den 12 januari 2026 börjar jag som museichef för Hallwylska museet.</p><h3>Vad är din drivkraft i jobbet? </h3><p>– Min drivkraft i jobbet bottnar i en genuin vilja att förstå, fördjupa och göra skillnad. Jag är nyfiken och nöjer mig inte med bara ytan, samt en känsla för mening som gör att jag söker sammanhang, kvalitet och riktning i det jag gör.</p><p>– Det som får mig att gå till jobbet är inte bara uppgifter som ska utföras, utan möjligheten att bidra till något större – att skapa klarhet, utveckla idéer och ge andra människor möjlighet att växa.</p><p>– Jag drivs av att se resultat som har värde, att känna integritet i det jag gör och att använda mina styrkor för att forma något som känns både viktigt och riktigt.</p><h3>Vad är roligast i jobbet?</h3><p>– Det jag tycker är roligast är att jag varje dag lär mig något nytt och får bidra till att sprida kunskap till andra. Att hitta olika sätt att få även de som säger sig inte vara intresserade är fantastiskt.</p><h3>Vad vill du säga till någon som funderar på att söka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>– Att oavsett om man tänker sig att arbeta inom humaniora eller inte så är det bra att ta kurser. Det breddar ens sinne och gör att man kan samtala med fler. Genom att läsa humaniora ser man också mönster hur saker hänger ihop oavsett om det är inom andra inriktningar.</p>/nyheter/manadens-humanist-daniel-wetterskog_12153084//nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698/The Arctic Six stärker forskningen vid Umeå universitetÅr 2022 lanserade Arctic Six ett nytt tvåårigt fellowship-program för forskare i mitten och senare delen av karriären, med syftet att utveckla nya samarbeten i den nordiska regionen. Genom Chairs-programmet har forskare från alliansen av sex universitet fått stöd att bygga nya nätverk och projekt, vilket ytterligare har stärkt den arktiska forskningsmiljön.Mon, 08 Dec 2025 09:15:58 +0100<p class="quote-center">The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En strategisk plattform i norr</h2><p>The Arctic Six är ett samarbete mellan sex nordliga universitet som tillsammans verkar för att stärka forskning, utbildning och samverkan i Arktis. Genom initiativ som Chairs-programmet har alliansen fördjupat det akademiska utbytet och lagt grunden för nya projekt och partnerskap. På så sätt har samarbetet stärkt Umeå universitets internationella position och skapat bättre förutsättningar för fortsatt gemensam utveckling.</p><p>Det tvååriga fellowship-programmet Arctic Six Chairs (2022–2024) innebar att fjorton forskningsledare organiserade fler än sextio workshoppar och deltog i över hundra möten. De samarbetade kring femtioåtta gemensamma forskningsansökningar och beviljades tillsammans cirka 35 miljoner euro i extern finansiering. Varje euro som investerats i programmet har därmed genererat drygt trettio euro i nya medel – ett tydligt uttryck för programmets hävstångseffekt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="2b49e637-e98b-46c8-a930-fcaebdb81e42" data-contentname="Cathrine Norberg">{}</div><p>Cathrine Norberg, vicerektor, understryker:<br>– The Arctic Six är en strategiskt viktig del av Umeå universitets arbete med att stärka forskning och utbildning i Arktis. Chairs-programmet visar hur långsiktigt samarbete kan främja akademisk samverkan och stärka vår internationella närvaro. Det hjälper oss att skapa förutsättningar för ny kunskap som gagnar regionen och det vidare arktiska samhället.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Resultat som ger riktning framåt</h2><p>Chairs-programmet har lett till betydande vetenskapliga resultat och etablerat en växande struktur för samverkan inom arktisk hälsa, utbildning, turism, urfolksstudier och styrning. Dessutom har flera deltagare utvecklat gemensamma kurser, publikationer och långsiktiga partnerskap som fortsätter att stärka det nordliga samarbetet.</p><p>– För forskarna vid Umeå universitet har Arctic Six Chairs öppnat nya vägar till internationella samarbeten och extern finansiering. Satsningen har gjort det möjligt att driva större och mer tvärvetenskapliga projekt, vilket i sin tur stärker både forskningskvaliteten och universitetets arktiska profil, säger Keith Larson, föreståndare för Arktiskt Centrum.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Från erfarenheter till utveckling</h2><p>Arktiskt Centrum har haft en nyckelroll i att samordna Umeå universitets engagemang inom The Arctic Six och i att stärka universitetets synlighet i det nordliga forskningslandskapet. Genom att skapa kopplingar mellan forskare, fakulteter och ledning har centret stärkt den interna samverkan och den strategiska närvaron i nätverket.</p><p class="quote-center">Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt.</p><p>Utvärderingen pekar nu på nästa steg – tydligare stödstrukturer och mer riktad kommunikation – vilket sammantaget lägger grunden för nästa utvecklingsfas.</p><p>– Den första omgången av Arctic Six Chairs visar att nordligt samarbete inte bara är möjligt – det är kraftfullt. Nu bygger vi vidare på erfarenheterna för att utveckla nästa fas med en starkare struktur och fortsatt fokus på att ge forskarna bästa möjliga stöd, säger Johanne Raade, föreståndare för The Arctic Six.</p><p>Genom arbetet inom The Arctic Six har det blivit tydligt hur internationellt samarbete kan omsättas i konkreta resultat – för forskarna och för universitetet. Erfarenheterna från Chairs-programmet visar värdet av långsiktiga strukturer, gemensamt lärande och ömsesidigt förtroende – faktorer som nu formar grunden för den fortsatta utvecklingen av samarbetet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="76c32add-c398-4dcd-a846-740a690fd5be" data-contentname="Hans Pettersson">{}</div><p>Hans Pettersson var Arctic Six Chair 2022–2024 och beskriver värdet så här:</p><p>– Under min tid som Chair för The Arctic Six slog det mig hur snabbt genuint samarbete växer fram när forskare får möjlighet att mötas regelbundet. Förtroende byggs upp, idéer tar form och plötsligt arbetar man tillsammans med en ansökan som ingen av oss hade kunnat skapa på egen hand. Det är den verkliga styrkan i Chairs-programmet – att det ger oss tid och kontinuitet att förvandla gemensamma idéer till något substantiellt.</p><p>Med cirka 41 500 studenter och 4 600 medarbetare är Umeå universitet det största arktiska universitetet i Norden och ett av de mest produktiva universiteten globalt inom arktisk forskning. Genom The Arctic Six och initiativ som Chairs-programmet fördjupar universitetet sin roll som en drivande aktör i det internationella samarbetet och stärker därigenom förutsättningarna för ny kunskap om och för Arktis.</p>/nyheter/arctic-six-starker-forskningen-vid-umea-universitet_12152698//nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835/Lovande resultat för flera typer av ALSEn ny internationell fas 2-studie ger lovande resultat för flera typer av ALS. Läkemedlet är en antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS medverkade med 18 patienter, fler än något annat medverkande sjukhus.Sat, 06 Dec 2025 00:04:36 +0100<p>En internationell experimentell läkemedelsprövning med stark svensk medverkan visar gynnsam effekt. Läkemedlet är en monoklonal antikropp riktad mot felveckat SOD1-protein men har effekt även på patienter med så kallad sporadisk ALS och inte enbart på patienter med ALS-sjukdom till följd av en genförändring i SOD1-genen. Resultaten styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Läkemedelsstudien är den största som hittills utförts i Norden. ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS) och Umeå universitet – som i drygt 30 år forskat på ALS orsakad av förändringar i SOD1-genen – medverkade med 18 patienter i studien vilket var fler än något annat medverkande sjukhus. Även patienter från Karolinska universitetssjukhuset deltog.</p><p>Resultat från studien presenterades på fredagen vid en årlig konferens för ALS och andra motorneuronsjukdomar – <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA – och de indikerar att SOD1-antikroppen bromsade sjukdomsutvecklingen. Bland annat mättes effekt på rörelseförmåga, lungfunktion och överlevnad. Även mätningar av halten av neurofilament, en viktig biomarkör för graden av pågående nervskada, visade positiv effekt.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b411e1fdd9b443879f1e930c83b01715/andersen_peter_2283_221014_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Peter Andersen, överläkare i neurologi vid Norrlands universitetssjukhus och professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, var huvudansvarig forskare i Sverige för den aktuella fas 2-studien. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Professorn och ALS-neurologen Peter Andersen vid NUS är huvudansvarig forskare i Sverige för studien.</p><p>– Detta är den första fas 2-studien som utvärderar ett läkemedel riktat mot SOD1-sporadisk ALS och ALS-patienter med mutationer i SOD1-genen. Studien gjorde det möjligt för oss att noggrant bedöma patientsäkerhet, farmakokinetik och samtidigt inhämta tidiga signaler om biologisk effekt på sjukdomen. Studien markerar ett viktigt steg i utvärderingen av den terapeutiska potentialen hos läkemedlet för möjlig användning hos patienter med olika varianter av ALS. Resultaten stöder hypotesen att felveckat SOD1-protein kan spela en mer generell roll vid flera typer av ALS-sjukdom, säger Peter Andersen.</p><p>– Resultaten är intressanta men behöver reproduceras i en större patientgrupp för att bekräftas. Det är min förhoppning att en större fas 3-studie som innefattar fler patienter och över längre tid snart kommer att genomföras. Den kommer att ge oss bättre kunskap om långtidseffekterna av läkemedlet och omfattningen av den kliniska effekten vi observerar i den genomförda fas 2-studien. I dag finns inga offentliga uppgifter om en eventuell kommande fas 3-studie. Vi kommer meddela så fort vi får ny information som kan delas med allmänheten, fortsätter Peter Andersen.</p><p>Det nya läkemedlet är en så kallad monoklonal antikropp som är specifik för felveckat SOD1-protein. I drygt 15 år har schweiziska biotechbolaget Neurimmune forskat för att ta fram en ny behandling inriktad mot ALS orsakad av felveckat SOD1-protein. Forskargruppen vid Umeå universitet och NUS har i perioder fungerat som rådgivare.</p><p>Den specifika SOD1-antikroppen som använts i studien (AP-101) upptäcktes när forskare i Schweiz sökte en förklaring till varför vissa personer blir mycket gamla utan att utveckla sjukdom i nervsystemet. Forskarna upptäckte att en liten grupp kärnfriska äldre människor hade bildat olika så kallade auto-antikroppar mot felveckade former av proteiner som kan orsaka några av våra vanligaste hjärnsjukdomar. De presenterade teorin att dessa auto-antikroppar skulle kunna ha en skyddande effekt mot ALS, Alzheimers, Parkinsons med flera sjukdomar.</p><p class="foldable">Bakgrund om läkemedelsstudien</p><p>Under 2022–2025 har en precisionmedicinsk fas 2-läkemedelsprövning utförts vid ett mindre antal universitetsjukhus i Europa, Korea, Kanada och USA. Sponsor av studien är bolaget AL-S Pharma AG som ägs av schweiziska biotechföretaget Neurimmune och amerikanska läkemedelsbolaget Lilly.</p><p>Studien inkluderade drygt 70 ALS patienter. Under studiens första sex månader fick patienterna placebo eller aktiv antikropp (AP-101) genom en intravenös spruta i armen var tredje vecka. Under de efterföljande sex månaderna fick alla inkluderade patienter antikroppen.</p><p>En tredjedel av de medverkande patienterna hade mutation (genförändring) i genen som kodar för SOD1 och två tredjedelar hade diagnosen sporadisk ALS-sjukdom.</p><p>Studieresultaten visar en gynnsam effekt av behandling mot felveckat SOD1-protein. Effekten observeras både hos patienter där ALS-sjukdomen orsakas av en mutation i SOD1-genen och hos patienter som inte har en ärftlig förändring i SOD1-genen och så kallad sporadisk ALS-sjukdom (sALS).</p><p>Effekten är störst hos patienter med en mutation i SOD1-genen. Ytterligare och längre studier behövs för att bekräfta resultaten.</p><p>Resultaten av studien presenterades den 5 december 2025 vid ALS-konferensen <em>The International ALS/MND Symposium</em> i San Diego i USA.</p><p class="foldable">Bakgrund om SOD1-ALS</p><p>Det finns många typer av ALS-sjukdom med många olika orsaker. 1993 visades att en genförändring (mutation) i genen som kodar för proteinet SOD1 kan orsaka ALS. Nu vet man att 2–5 procent av alla ALS-fall orsakas av SOD1-mutationer. Ytterligare cirka 52 ALS-gener har hittats hos patienter men fortfarande är orsaken till merparten av olika typer av ALS okänd, så kallad sporadisk ALS (sALS). Mycket forskning pågår för att hitta sjukdomsorsaken hos dessa.</p><p>För drygt 20 år sedan observerade forskare vid forskningsobduktioner på Norrlands universitetssjukhus i Umeå att ALS-patienter med mutation i SOD1-genen har klumpar av felveckat SOD1-protein inne i motorneuronen (de nervceller som främst drabbas vid ALS) och att sådana SOD1-aggregat spelar en avgörande roll för sjukdomsutveckling.</p><p>Kort därefter upptäckte forskargruppen att även ALS-patienter som inte har en mutation i SOD1-genen också har SOD1-aggregat i motorneuron i ryggmärgen. Forskare i bland annat Kanada, Tyskland och USA har senare bekräftat av sALS-patienter kan ha inlagringar av felveckat SOD1 men tills nyligen har det varit en gåta om dessa SOD1-aggregat driver sjukdomsutvecklingen eller bara är en konsekvens av en ALS-sjukdom. Den aktuella studiens resultat styrker teorin om att felveckat SOD1-protein i nervsystemet även bidrar till nedbrytning av nervceller hos patienter med sporadisk ALS-sjukdom.</p><p class="foldable">Jävsdeklaration</p><p>Professorerna <strong>Thomas Brännström</strong>, <strong>Peter M Andersen</strong> och <strong>Stefan L Marklund</strong>, alla vid medicinska fakulteten på Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus, har i omgångar sedan 2010 fungerat som vetenskapliga rådgivare för Neuroimmune AG. Ingen av dem har tagit emot personlig ekonomisk kompensation från Neurimmune eller något annat bolag för denna service. I dag finns även ett samarbete där man studerar antikroppens interaktioner med olika varianter av SOD1 som kan orsaka eller bidra till ALS.</p>/nyheter/lovande-resultat-for-flera-typer-av-als_12152835//nyheter/kemist-far-anslag-for-ny-forskningsmiljo-inom-karnteknik_12152930/Kemist får anslag för ny forskningsmiljö inom kärnteknikMichael Holmboe, universitetslektor vid Kemiska institutionen, får tillsammans med forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, 27 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Anslaget ska gå till att bygga upp en ny forskningsmiljö inom kärnteknik, den första i sitt slag i Sverige. Tue, 09 Dec 2025 09:14:19 +0100<p>– Det är jättekul att vi får chansen att öka kunskapen på detta område, samt att vi fått ett anslag som sträcker sig över så många år, säger Michael Holmboe.</p><p>Många steg i kärnbränslecykeln, från uranbrytning till slutförvaring, innebär hantering av radioaktiva material i kontakt med vatten. När vattnet bestrålas av joniserande strålning bryts det ned till olika reaktiva radikaler och molekylära produkter, som kan förändra ytkemin för olika material och potentiellt förkorta deras livslängd.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/10ded157afc8432e9f01ac2e9e9c56ce/cropcision.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Michael Holmboe.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Cropcision</span></div></div><p>För att hantera detta är förståelse för strålningskemi vid gränsytor mellan vatten och oxider avgörande. I forskningsprojektet som nu får bidrag från Vetenskapsrådet ska en ny forskningsmiljö etableras. Genom att kombinera både avancerade experimentella och teoretiska metoder, ska forskarna kartlägga de mekanismer som styr strålningsdrivna reaktioner på molekylär nivå.</p><p>Den nya forskningsmiljön ska fungera som en kunskapsnod för både doktorander och postdoktorer, och tilldelas ett anslag på 27 miljoner kronor över sex år från Vetenskapsrådet. Projektet leds av professor Mats Jonsson, Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Övriga forskare i projektet är förutom Michael Holmboe i Umeå, Eric Tyrode och Cláudio Lousada, båda vid KTH.</p><p><a title="Läs mer om Michael Holmboes forskning" href="~/link/5c5c26343b1844f08cedf7dc327a698b.aspx">Läs mer om Michael Holmboes forskning</a></p>/nyheter/kemist-far-anslag-for-ny-forskningsmiljo-inom-karnteknik_12152930//nyheter/nar-tunga-lyft-blir-medicin_12152825/När tunga lyft blir medicinHöstens sista Idrottslunch lockade många deltagare som ville lära sig mer om styrketräningens betydelse för hälsa och rehabilitering. Föreläsningen hölls av Lars Berglund, lektor i fysioterapi och legitimerad fysioterapeut, med lång erfarenhet av både forskning och praktiskt arbete inom området.Fri, 05 Dec 2025 11:05:37 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/80bc35b574774fccb18994cb83d7b00f/240417_larsberglund7_e-s.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Berglund, nybliven docent, höll höstens sista föreläsning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Emma-Sofia Olsson</span></div></div><p>Under föreläsningen betonade Lars Berglund, nybliven docent, att styrketräning inte bara handlar om att bygga muskler eller prestera på elitnivå. Den spelar en avgörande roll för att förebygga skador, hantera smärta och till och med behandla sjukdomar.</p><p>– Styrketräning har positiva effekter på både kropp och hjärna och är särskilt viktig för att hålla oss i god form genom hela livet, förklarar Berglund.</p><h3>Myten om att träna tungt och ofta</h3><p>Det finns många myter kring styrketräning. En vanlig missuppfattning är att man måste träna väldigt tungt eller ofta för att få resultat. Lars Berglund vill slå hål på den myten.</p><p>–I själva verket krävs det relativt liten insats, både i ansträngning och tid, för att uppnå många positiva effekter.  Cirka 40–60 minuter per vecka kan räcka väldigt långt. Med mer tid och ansträngning kan man förstås nå ännu större resultat på sikt, beroende på målsättning.</p><h3>Individanpassning – nyckeln till rehabilitering</h3><p>Styrketräning är också en viktig del av rehabilitering vid smärta eller skador. Lars Berglund betonade att träningen måste anpassas efter individens förutsättningar.</p><p>– För mig är styrketräning, precis som all annan behandling, något som behöver individanpassas utifrån personens syfte, förutsättningar och mål. Det fina med styrketräning är att övningar, belastning och dos går att skala upp eller ner på ett mycket kontrollerat sätt. Till skillnad från passiva behandlingar är träning ofta en nödvändig och avgörande del i rehabiliteringen vid många skador och tillstånd. Därför måste träningen anpassas ur flera perspektiv – både vad gäller belastning, progression och hur den upplevs.</p><h3>Så kommer du igång som nybörjare</h3><p>För den som är helt ny på styrketräning är Lars Berglunds råd tydligt.</p><p>–Sök en miljö där du känner dig bekväm och vågar prova olika typer av övningar – oavsett om det är med maskiner, fria vikter eller den egna kroppen. Att känna sig trygg i miljön är ofta avgörande för att kunna hålla i träningen över tid och våga ta i när det behövs. Undvik att träna för tungt eller för mycket – det gäller faktiskt alla som tränar, oavsett träningsform, säger Berglund.</p><p>Idrottslunchen avslutades med en frågestund där deltagarna fick möjlighet att ställa frågor om allt från träningsupplägg till rehabilitering.</p><p>Missade du föreläsningen? Se den i efterhand <a title="Se föreläsningen När tunga lyft blir medicin" href="~/link/8ecf909965a8472eb3d02fe34a17e53e.aspx">här</a>.</p>/nyheter/nar-tunga-lyft-blir-medicin_12152825//nyheter/nar-kriser-forstarker-varandra-blir-tvarvetenskap-avgorande_12152792/När kriser förstärker varandra blir tvärvetenskap avgörandeFör andra året i rad samlade Umeå Transformation Research Initiative forskare från olika discipliner till en heldagskonferens om hållbarhet och omställning. Årets tema kretsade kring polykriser, hur samtidens sammanflätade kriser påverkar och förstärker varandra och varför tvärvetenskaplig forskning är avgörande för att möta dessa globala utmaningar.Fri, 05 Dec 2025 13:00:51 +0100<p>Konferensen inleddes av Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, som betonade allvaret i hur den globala uppvärmningen fortsätter öka, krig och säkerhetskriser skakar världen och demokratin ifrågasätts där den tidigare varit självklar.</p><p>– Akademin har en viktig roll i den komplexa värld vi befinner oss i. Vetenskapen har inte alla svar, men vårt uppdrag är att ifrågasätta, utveckla kunskap och bidra med lösningar, i en tid av polykriser och nödläge måste vi peka på nya vägar framåt. Förtroendet för vetenskap är högt i Sverige, och det måste vi ta tillvara genom att sprida kunskap och belysa problem ur olika perspektiv. Denna typ av konferenser är ett sätt att göra just det, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="d828e3b7-057f-483e-98d7-3515d4c45494" data-contentname="Tora">{}</div><h3>Små förändringar och stora konsekvenser</h3><p>Anne-Sophie Crépin från Beijerinstitutet var konferensens huvudtalare och lyfte fram att vi lever i komplexa adaptiva system där förändringar sker i olika takt, och små skiften kan få stora konsekvenser.</p><p>– Pandemin var en snabb omställning med omedelbar påverkan, men vi måste också vara vaksamma på långsamma förändringar som sker i det tysta. Exempelvis kan ökad nederbörd i regnskogar leda till artförluster och på sikt skapa helt nya ekosystem, förklarade Crépin och underströk vidare att osäkerhet är en grundläggande faktor att ta hänsyn till.  </p><p>– Vi kan inte förutse alla förändringar eller kontrollera alla processer och just därför blir tillit avgörande. Förtroende mellan stater, organisationer och människor är en nyckel för att kunna dela kunskap, agera snabbt och samordnat när kriser uppstår. Utan det riskerar vi att tappa helheten av våra insatser, sa Anne-Sophie Crépin.</p><h3>Olika perspektiv på kriser</h3><p>Tillit blev också ett återkommande tema i den efterföljande paneldiskussionen där fyra forskare från olika discipliner deltog. I panelen deltog Heidi Burdett, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Kristina Sehlin Macneil, docent och biträdande föreståndare för Várdduo, Niklas Eklund, Professor vid Statsvetenskapliga institutionen och Maria Nilsson, Professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="0cac93af-091f-4c28-ac5d-30b4d9db11f0" data-contentname="Panelister">{}</div><p>Under sina inledande presentationer lyfte de fram olika perspektiv utifrån sina respektive forskningsfält.</p><p>– För urfolk är kriser nära sammanflätade med kulturen. I Australien pågick det stora bränder samtidigt som pandemin lamslog landet. Urbefolkningen fick väldigt lite stöd från staten och studier har visat på ökat lidande och minskat förtroende. Liknande scenario pågår nu i Kiruna där rennäringens framtid och dess kulturella betydelse utmanas av gruvindustrin för den så kallade ”gröna” omställningen, sa Kristina Sehlin Macneil.</p><p class="quote-center">Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet</p><p>Moderator Ola Nordebo ställde frågan kring hur panelen såg på framtidens akademiska frihet och hur forskningsfinansieringens villkor påverkar den. Både Heidi Burdett och Maria Nilsson berättade att de, liksom många kollegor, drabbats av att projektfinansiering dragits in abrupt mitt i pågående projekt.</p><p>– Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet. Det är komplext, och vi har ett alltmer centraliserat system som styr vad som anses viktigt för finansiering och innovationer. Den här utvecklingen riskerar att begränsa mångfalden i forskningen och på sikt påverka vår förmåga att hantera globala utmaningar, förklarade Niklas Eklund.</p><h3>En bred bild av forskningsläget</h3><p>Under konferensen presenterades även forskningspostrar från olika discipliner. En av dessa kom från Lieuwe Jan Hettema, doktorand i språkvetenskap, som visade på komplexiteten i att utveckla språkpolicy för samiska i svenska kommuner.</p><p>– Jag insåg under huvudtalaren hur nära kopplat mitt arbete är till diskussionen om polykriser. Genom att fokusera på lokala språkpolicyprocesser ser jag att klimat, språk och politik är tätt sammanlänkade. För att bygga resiliens och social hållbarhet är det avgörande för kommuner att ge urfolket samerna inflytande i verksamheterna som berör dem.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="621d1fbf-439f-4d43-b3e1-e2e21bd2a6f8" data-contentname="Posters">{}</div><p>Eftermiddagen ägnades åt parallella sessioner där konferensdeltagarna valde spår. Bland annat erbjöds möjligheten att djupdyka i hur vi kan förstå konkursen av Northvolts som en polykris, hur klimatförändringar påverkar våra upplevelser av väder och årstider, eller hur sjukdomsutbrott kan förstås i relation till klimat och ekonomi.</p><p>Tillsammans gav sessionerna en bred bild av polykriser och hur de hanteras ur olika forskningsperspektiv samt spänner från lokala samhällsutmaningar till globala systemförändringar.</p>/nyheter/nar-kriser-forstarker-varandra-blir-tvarvetenskap-avgorande_12152792//nyheter/feministisk-kritik-i-var-tid---vad-kan-forandras_12152757/Feministisk kritik i vår tid - Vad kan förändras?Normkritik har under det senaste decenniet blivit ett av Sveriges mest använda verktyg för jämlikhet, från skolor och myndigheter till företag och kultursektorn. Men vad händer när ett verktyg som ska utmana normer i stället riskerar att återskapa dem? En ny avhandling undersöker hur dagens feministiska politik skildras i praktiken, och vilka följder det får.Thu, 04 Dec 2025 16:14:09 +0100<p class="quote-center">Om feminismen ska vara ett kraftfullt politiskt projekt måste den också våga granska sina egna antaganden, begär och interna orättvisor</p><p>Josefin Olsson, doktorand vid Umeå Centrum för Genusstudier vid Umeå universitet, tar i sin avhandling avstamp i att feministisk politik ända sedan 1970-talet haft en stark ställning i Sverige. Hon placerar sin studie i den tradition av intern självkritik som länge funnits inom svensk feministisk forskning.</p><p>Det verktyg hon undersöker är normkritik. Det är ett perspektiv som under de senaste tio åren fått stort genomslag i Sverige. Normkritik handlar i grunden om att synliggöra och ifrågasätta det som uppfattas som ”normalt”, för att minska diskriminering och ojämlikhet. Olsson visar hur normkritik tagit form i praktiken inom nationell jämställdhetspolicy, feministiska rörelser och forskning.</p><p>– Jag anser att normkritikens nära koppling till feministisk teori, liksom andra teorier vilka ofta associeras med det genusvetenskapliga fältet, erbjuder en möjlighet att analysera feministiska diskurser i Sverige idag och på så sätt utforska den feministiska kritikens gränser och möjligheter, säger hon.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">En av de viktigaste slutsatserna</h2><p>Trots att normkritiken skapats för att utmana rådande normer visar Olsson att det ofta riskerar att leda till motsatsen. En av hennes viktigaste slutsatser är att normkritiken bygger på samma typer av argument och normer som den försöker utmana. Hon pekar på hur dessa argument knyts till ideologiska fantasier om utveckling, upplysning och frihet. Det riskerar att dölja hur nya hierarkier och uteslutningar samtidigt växer fram.</p><p class="quote-center">Jag argumenterar i stället för en feministisk politik som tillåter konflikt, motsägelsefullhet och skillnad snarare än att söka samförstånd och inkludering till varje pris</p><p>Olsson analyserar också hur normkritikens popularitet hänger samman med bredare politiska förändringar, där fokus i allt högre grad riktas mot individen snarare än mot en analys av ojämlika strukturer. Hon menar att resultatet blir att normkritik tenderar att reduceras till ett individualistiskt verktyg som riktar fokus mot personliga känslor och attityder, snarare än strukturella orättvisor.</p><p>– Jag argumenterar i stället för en feministisk politik som tillåter konflikt, motsägelsefullhet och skillnad snarare än att söka samförstånd och inkludering till varje pris, säger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Intresset växte ur en frustration</h2><p>Olsson beskriver att hennes intresse växte ur en frustration över att normkritik så ofta presenteras som ett självklart gott och positivt inslag. Samtidigt diskuteras sällan dess politiska och teoretiska konsekvenser.</p><p>– Avhandlingen bidrar därför både till feministisk teoriutveckling och till en bredare samhällsdebatt om hur vi arbetar med social rättvisa och förändring i praktiken, säger hon.</p><p>Hon pekar också på risken för att feministiska aktörer sluter sig när forskningen angrips av anti-genusrörelser och högerpopulistiska grupper. Josefin Olsson lyfter att det kan bidra till ökad polarisering.</p><p>– Jag menar att detta gör kritiken inifrån den egna traditionen extra nödvändig och viktig. Om feminismen ska vara ett kraftfullt politiskt projekt måste den också våga granska sina egna antaganden, begär och interna orättvisor, avslutar hon.</p>/nyheter/feministisk-kritik-i-var-tid---vad-kan-forandras_12152757//nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710/Medel för pedagogiskt utvecklingsarbete 2026Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.Thu, 04 Dec 2025 10:55:43 +0100<p>Utbildningsnämnden vid Medicinska fakulteten, Umeå universitet, utlyser medel för pedagogiska utvecklingsprojekt 2026. Projektmedlen syftar till pedagogisk utveckling och kvalitetshöjning i utbildningarna på grundnivå och avancerad nivå.</p><p>För ansökningsomgång 2026 finns 600 000 kronor att fördela. Det är möjligt att söka medel för projekt som varar upp till två år. Ansökningsperioden startar den 2026-01-01. Ansök senast 2026-03-02. Projektet ska påbörjas senast 2026-09-01 och slutredovisas senast 2028-09-30. Beviljade medel kan disponeras till och med 2028-06-30.</p><h3>Behörighet</h3><p>Huvudsökande ska vara anställd vid, eller anknuten till, UMU och ha en pedagogisk funktion inom grundnivå eller avancerad nivå vid Medicinska fakulteten.</p><h3>Anvisningar för ansökan</h3><ul><li>Ansökan ska innehålla:</li><li>Uppgifter på sökande inklusive institution som administrerar projektet</li><li>Projektbeskrivning (maximalt 5 sidor inklusive illustrationer och maximalt 10 000 tecken)</li><li>Projekttitel</li><li>Bakgrund och aktuellt kunskapsläge</li><li>Arbetsplan (frågeställning, syfte, projektdesign, analysmetod(er) och tidsplan)</li><li>Etiska överväganden och eventuellt behov av etikprövning</li><li>Plan för införande av projektets resultat, utvärdering och rapportering</li><li>Projektets betydelse för utveckling av utbildning</li><li>Budget inklusive universitets- och fakultetsgemensamma kostnader, samt möjlighet till medfinansiering</li><li>Godkännande av prefekt eller motsvarande</li></ul><p>Ansökan skickas in som en sammanhållen PDF till <a title="e-post till UN.medfak@91��ý��" href="mailto:UN.medfak@91��ý��" target="_blank" rel="noopener">UN.medfak@91��ý��</a> senast 2026-03-01. Märk e-post i ärenderaden med "Pedagogisk utvecklingsresurs". Enbart ansökningar som är kompletta, skrivna enligt instruktioner och inkomna i tid, kommer att beaktas.</p><p>En ansökan per huvudsökande får insändas men huvudsökande kan även vara medsökande i andra sökta projekt. Om andra medel har sökts och/eller erhållits för det föreslagna projektet ska detta uppges i ansökan.</p><h3>Prioritering och bedömning</h3><p>Projekt prioriteras som är mer omfattande och som handlar om pedagogiskt utvecklingsarbete inom utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och som är av stort värde för flera av utbildningarna på medicinsk fakultet samt består av samarbete med flera program. Exempel på detta är utveckling av nya undervisningsformer såsom studentcentrerad och aktiverande pedagogik, examinationsformer eller utvärdering. Om projektet har fokus inom ett utbildningsprogram bör kunskapen vara användbar även på fakultetens andra utbildningar. Likaså premieras projekt med syfte att bidra till utveckling av medicinsk pedagogisk forskning.</p><p>Projektmedlen är inte avsedda för att utveckla utbildnings- och kursplaner eller för fortlöpande kvalitetssäkringsarbete. Beviljade medel får inte användas till stipendier eller utbildningsbidrag.</p><h3>Beslut</h3><p>Beslut om fördelning av medel fattas av Utbildningsnämnden efter förslag av en bedömarkommitté som utses av Utbildningsnämnden. Beviljade medel överförs till institutionen där huvudsökande är verksam efter beslut. Tilldelning av medel från Medicinska fakulteten avser samtliga kostnader, d.v.s. även medel för gemensamma kostnader. Detta innebär att beviljade medel ska täcka kostnader för både satsningens kärnverksamhet och dess stödverksamhet på samtliga tre nivåer.</p><h3>Projektrapportering</h3><p>Projektrapport inklusive ekonomisk redovisning ska lämnas in till Utbildningsnämnden senast tre månader efter projektets avslut. Slutresultatet av genomförda projekt ska tillgängliggöras för att komma hela fakultetens utbildningsverksamhet till nytta, företrädesvis genom publikation i pedagogisk tidskrift. Sökanden redovisar projektet på Utbildningsnämndens sammanträde samt utifrån övriga anvisningar från Utbildningsnämnden.</p><h3>Kontaktpersoner</h3><p>Frågor kring utlysningen besvaras av vicedekan Magnus Hultin magnus.hultin@91��ý�� eller utbildningsledare Anna Fahlgren <a title="e-post till Anna fahlgren" href="mailto:anna.fahlgren@91��ý��." target="_blank" rel="noopener">anna.fahlgren@91��ý��.</a></p>/nyheter/medel-for-pedagogiskt-utvecklingsarbete-2026_12152710//nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697/Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026Anställda vid Medicinska fakulteten och studenter är välkomna att nominera pristagare till Medicinska fakultetens Pedagogiska pris 2026. Nominera senast den 28 februari.Thu, 04 Dec 2025 10:49:38 +0100<p>Syftet med priset är att uppmuntra lärare att göra goda pedagogiska insatser i grundutbildningen. Priset kan delas ut till en enskild eller flera lärare. Med lärare avses professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter, timlärare, gästlärare och annan undervisande personal.</p><p>Pristagaren/na ska ha gjort en väl dokumenterad pedagogisk insats och ha en omvittnad skicklighet inom följande områden:</p><ul><li>pedagogiskt utvecklingsarbete</li><li>mötet med studenter</li><li>arbetet bland kollegor</li></ul><p>Beslut om pris fattas av en bedömningskommitté bestående av ordförande och en lärarrepresentant från Utbildningsnämnden, en lärarrepresentant utsedd av Fakultetsnämnden samt en studeranderepresentant från Umeå Medicinska studentkår.</p><p><strong>Prissumma</strong>: 65 000 kronor</p><p><strong>Nominering</strong> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026 – <a title="Nominering pedagogiska priset" href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5DYKvK9f41hOlQ_Tzz2ZVnlUREczSUtIMDg4V1JQVjlUMDFSM0tDNjFaQy4u&route=shorturl" target="_blank" rel="noopener">fyll i detta formulär</a></p><p><strong>Kontaktperson</strong><br>Frågor besvaras av Vicedekan för utbildning på grundnivå och avancerad<br>nivå, <a title="e-post till Magnus Hultin" href="mailto:magnus.hultin@91��ý��" target="_blank" rel="noopener">magnus.hultin@91��ý��</a> till Medicinska fakultetens pedagogiska pris 2026</p>/nyheter/medicinska-fakultetens-pedagogiska-pris-2026_12152697//nyheter/catherine-bellini-tilldelas-rosens-linnepris-i-botanik_12152386/Catherine Bellini tilldelas Roséns Linnépris i botanikI tisdags mottog Catherine Bellini Roséns Linnépris i botanik från Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Hon får priset för sin forskning om utvecklingen av adventivrötter och kolfördelning i växter samt för sitt starka engagemang för att främja internationellt vetenskapligt samarbete. Catherine Bellini delar priset med Alexandre Antonelli, professor vid Göteborgs universitet.Wed, 03 Dec 2025 17:43:43 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/2992b621aa3244f28f8b2bf751250785/upsc_9821_240404_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Catherine Bellini kombinerar forskning i Sverige och Frankrike för att öka förståelsen av växters tillväxt och anpassning.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Catherine Bellinis forskning spänner över två huvudområden, vilket speglar hennes dubbla tillhörighet: hon är professor vid Umeå universitet och forskare i Sylvie Dinants grupp vid Jean-Pierre Bourgin-institutet (IJPB) i Versaille, som är en del av INRAE, Frankrikes nationella forskningsinstitut för jordbruk, livsmedel och miljö.</p><p>Vid Umeå universitet studerar Catherine Bellini och hennes team hur växter utvecklar adventivrötter – rötter som inte kommer från växtens huvudrot utan från stjälkar eller blad. Ett vanligt exempel är när en stickling sätts i jord och utvecklar nya rötter. Gruppen har identifierat viktiga gener som styr denna process i den lilla modellväxten Arabidopsis thaliana och tillämpat kunskapen på träd som hybridasp, hybridpoppel och gran, arter som är viktiga för skogsbruket.</p><p>I Frankrike fokuserar hennes forskning på hur växter transporterar socker och fördelar kol, processer som är avgörande för tillväxt och överlevnad. Hon undersöker hur dessa mekanismer påverkar växternas utveckling och hjälper dem att anpassa sig till sin miljö.</p><p class="quote-center">Priset är ett erkännande av mer än tjugo års lagarbete. Jag vill därför tacka alla studenter och postdoktorer som har varit med i min grupp och bidragit.</p><p>Genom sina dubbla roller har Catherine Bellini samordnat ett långsiktigt samarbete mellan Umeå Plant Science Centre och INRAE. Detta samarbete utvidgades senare till det trilaterala INUPRAG-samarbetet, som även omfattar Centre for Research in Agricultural Genomics i Barcelona. Dessa partnerskap har stärkt det internationella forskningssamarbetet, möjliggjort utbyte av unga forskare och resulterat i mer än 200 vetenskapliga publikationer.</p><p>- Jag känner mig mycket hedrad över att få detta pris, säger Catherine Bellini.</p><p>- Priset är ett erkännande av mer än tjugo års lagarbete. Jag vill därför tacka alla studenter och postdoktorer som har varit med i min grupp och bidragit. Jag vill också tacka Umeå Plant Science Centre samt IJPB vid INRAE för den utmärkta forskningsmiljö de har gett oss.</p><p>Roséns Linnépris i botanik och zoologi har delats ut vart tredje år sedan 1935 till forskare bosatt i Sverige som anses vara mycket förtjänstfull av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund. Årets priser delades ut vid sällskapets årsmöte i Lund den 2 december.</p>/nyheter/catherine-bellini-tilldelas-rosens-linnepris-i-botanik_12152386//nyheter/deltar-i-mr-dagarna_12152305/Tre forskare vid Várdduo deltar i MR-dagarnaKristina Sehlin MacNeil, Charlotta Svonni och Krister Stoor från Várdduo deltar i programpunkter under MR-dagarna 2025.Wed, 03 Dec 2025 12:20:57 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/5b68edfd0b1b48279c3cc368fa2cba3b/mr-dagarna_konferensprogram2.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div></div><p><br>Mänskliga Rättighetsdagarna (MR-dagarna) arrangeras 9-10 december i Stockholm. I det innehållsrika programmet finns flera punkter där Várdduo-forskarna Kristina Sehlin MacNeil, Charlotta Svonni och Krister Stoor deltar.<br><br></p><p><strong><a href="https://invitepeople.com/public/events/bcdea47b60/seminars/bb3ae31497">(O)kunskap om samer – en ödesfråga för Sverige och Sápmi</a></strong><br> Tisdag 9 december kl 16:00 - 17:00<br><br><strong><a href="https://invitepeople.com/public/events/bcdea47b60/seminars/bb7f9b48b2">När rummet krymper - att vara människorättsförsvarare i ett Sverige i förändring</a></strong><br> Onsdag 10 december kl 15:00 - 16:00</p><p><strong><a href="https://invitepeople.com/public/events/bcdea47b60/seminars/ebe865e0e6">Kan upprättelse skipas efter systematiska övergrepp och förtryck?</a></strong><br> Onsdag 10 december kl 11:30 - 11:55</p>/nyheter/deltar-i-mr-dagarna_12152305//nyheter/johan-trygg-vald-till-ledamot-i-vetenskapsakademi_12152271/Johan Trygg vald till ledamot i vetenskapsakademiJohan Trygg, professor i kemometri vid Umeå universitet, har valts in som ny ledamot i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademin, IVA.Wed, 03 Dec 2025 15:33:15 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/792a962e4e754c9aaf5801da84f806a1/johan_trygg_photo_2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Johan Trygg.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Billy Lindberg</span></div></div><p>Johan Trygg arbetar vid Kemiska institutionen med att utveckla kemometri, det vill säga hur statistiska och matematiska metoder kan användas för att förstå kemiska data. Nu är han en av de forskare som representerar Umeå universitet i IVA.</p><p>IVA är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi och består av drygt 1300 ledamöter med bred kompetens inom teknik, ekonomi och näringsliv.</p><p>– Det känns både hedrande och väldigt inspirerande. Hedrande eftersom min mentor, professor Svante Wold, var invald i samma IVA-avdelning, och inspirerande eftersom IVA samlar några av Sveriges mest inflytelserika personer inom forskning, teknik och industri. Att få vara en del av det nätverket ger mig möjlighet att bidra i samtal där framtidens innovationer och forskningssystem formas. Det känns stort – både professionellt och personligt, säger Johan Trygg.</p><p>Som ledamot i IVA kommer han att ingå i avdelningen Kemiteknik – en av akademins tolv avdelningar. Den arbetar med att analysera och driva frågor kring hur kemibaserad kunskap kan hjälpa till att skapa en hållbar utveckling, både ekonomiskt och miljömässigt.</p><p>– Vi befinner oss mitt i en teknisk revolution där AI, simuleringar och datadrivna modeller snabbt förändrar hur vi utvecklar nya material, designar industriella processer och tar fram morgondagens läkemedel, säger han.</p><p>Johan Trygg menar att IVA har en viktig roll i att samla akademin, industrin och tekniksektorn och skapa en gemensam riktning. Med sin erfarenhet från både akademin och den internationella läkemedels- och biotekniksektorn vill han bygga broar och se till att forskningen kommer till verklig nytta för patienter.</p><p>– Jag vill bidra med ett tydligt framtidsperspektiv där AI, digitala biosimuleringar och omics-teknologier blir en naturlig del av vardagen och skapar innovation inom kemiteknik, life science och läkemedelsutveckling, säger han.</p><p><a href="https://www.iva.se/publicerat/iva-forstarker-med-nya-ledamoter--har-ar-listan">Hela listan över IVA:s nya ledamöter</a></p>/nyheter/johan-trygg-vald-till-ledamot-i-vetenskapsakademi_12152271//nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121/Tre Umeåforskare utsedda till Wallenberg Academy FellowsDe tre forskarna Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik, och Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, samt Markus Ludwig, som för närvarande är verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, är alla tre utsedda till Wallenberg Academy Fellows, vilket innebär finansierad forskning i fem år.Wed, 03 Dec 2025 19:32:23 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/holmberg-tora-5521-250403-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tora Holmberg rektor vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Jag tycker att dessa tre unga forskare står för mycket av det som är Umeå universitet när det är som bäst – deras forskning är nytänkande, ambitiös och inom forskningsfält som har framtiden för sig. Det är både hedrande och glädjande att Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses uppmärksammar och ger dessa unga stjärnor arbetsro i flera år. Satsningen kommer att leda till högkvalitativ forskning som också bidrar till en bättre värld, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor. Det är Kungliga Vetenskapsakademiens ledamöter som bistår Stiftelsen genom att granska ansökningarna och hjälpa till med urvalet. Kungliga Vetenskapsakademien håller också i det mentorsprogram som de utvalda forskarna får delta i.</p><p>Cellers energikraftverk kallas mitokondrier och Andreas Kohler ska undersöka hur celler upprätthåller kvaliteten på mitokondrierna. Målet är att förstå varför de börjar fungera sämre när vi åldras och vid vissa åldersrelaterade åkommor, som Alzheimers sjukdom och Parkinsons sjukdom.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/andreas_kohler.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Andreas Kohler, biträdande universitetslektor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Foto: Verena Kohler</p></div></div><p>– Jag är väldigt glad över att ha blivit utsedd till Wallenberg Academy Fellow! Det här stödet gör det möjligt för vårt team att starta ett projekt som vi länge har planerat: att förstå hur mitokondrier håller sina proteiner i gott skick. Dessa processer är avgörande för cellernas energiförsörjning och för deras allmänna hälsa. Genom att kombinera detta arbete med våra pågående studier om hur mitokondrier förlorar funktion vid åldrande och åldersrelaterade sjukdomar vill vi skapa en helhetsbild av mitokondriell hälsa och dess nedbrytning. Tack vare Knut och Alice Wallenberg Stiftelsen kan vi förena nyfikenhetsdriven forskning med samhällsnytta och lägga grunden för upptäckter som kan förändra vår förståelse av åldrande och sjukdom, säger Andreas Kohler.</p><p>Max Renner kommer att kartlägga i 3D hur ett respiratoriskt virus som drabbar barn kapar våra lungceller och bildar molekylära fabriker som massproducerar nya virus. Målet är att utveckla strategier för att stänga av virusproduktionen och förhindra att viruset sprids vidare.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/22120fc033c14cc5be172d3cb4252c9d/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen. Foto: Mattias Pettersson</p></div></div><p>– Stödet är avgörande för vårt team och gör det möjligt för oss att ta itu med hur virusreplikation fungerar i realistiska vävnader på molekylär nivå – och var den är sårbar för terapeutisk intervention, säger Max Renner.</p><p>Den tredje forskaren Markus Ludwig är för närvarande verksam vid Université du Luxembourg i Luxemburg, men kommer att ansluta till Umeå universitet och med sin forskning utforska ett nytt sätt att driva elektronik, där ultrakorta pulser av laserljus genererar elektriska strömmar inuti nanomaterial. Projektets syfte är att lägga grunden för en helt ny typ av elektronik, vars potential vida överstiger den som finns i dagsläget.</p>/nyheter/tre-umeaforskare-utsedda-till-wallenberg-academy-fellows_12152121//nyheter/mims-spotlight-serie-louise-moter-sanja-vanhatalo_12152264/MIMS Spotlight Serie: Louise möter Sanja VanhataloLouise Lindbäck träffade Sanja Vanhatalo, postdoktor i MIMS-gruppledaren Björn Schröders labb, där hon utforskar hur interaktioner mellan tarmens mikrobiota och slemlagret bidrar till inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).Wed, 03 Dec 2025 16:28:01 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a07fd5500657487e98710b9766642108/sanja_vanhatalo3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sanja Vanhatalo, postdoktor vid MIMS</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sanja Vanhatalo</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Träffa Sanja Vanhatalo</h2><p>MIMS-postdoktorn Sanja Vanhatalo är en del av Björn Schröders forskargrupp vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet. Hennes arbete fokuserar på att förstå den funktionella relationen mellan tarmmikrobiotan och det intestinala slemlagret (mukus), ett samspel som har en avgörande roll vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Sanja kommer ursprungligen från Finland och anslöt till MIMS efter att ha disputerat i Åbo. Sedan dess har hon både uppskattat forskningsmiljön vid Umeå universitet och stadens familjevänliga livsstil. Här lär vi känna Sanja!</p><h3>Kan du berätta om din roll på MIMS och vad du arbetar med just nu?</h3><p>Jag är postdoktor i Björn Schröders labb vid Institutionen för molekylärbiologi, Umeå universitet. Min forskning fokuserar på slemlagrets och tarmmikrobiotans funktion vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Genom att kombinera humana kliniska prover med mekanistiska experiment i musmodeller vill vi öka förståelsen för hur mikrobiotan och slemlagret interagerar i samband med IBD.</p><h3>Vad gjorde du innan du började på MIMS, och vad fick dig att söka dig hit?</h3><p>Innan jag flyttade till Umeå disputerade jag vid Åbo universitet i Finland. Min avhandling undersökte de mikrobiella och immunologiska egenskaperna vid akut blindtarmsinflammation, inklusive rollen av appendikolit och blindtarmsmikrobiomet. Jag försvarade min avhandling i juni 2025.</p><p>Jag hade inte hört talas om Umeå universitet innan jag såg postdoktorstjänsten i Schröders grupp, så det som lockade mest var forskningsområdet värd–mikrobiota interaktioner och tarmhälsa. När jag lärde mig mer om Umeå och besökte staden kändes det som rätt plats för mig, både professionellt och privat.</p><h3>Vad motiverade dig att bli postdoktor?</h3><p>Att fortsätta inom akademin och bygga en självständig forskarkarriär har alltid varit mitt förstahandsval. Eftersom jag bott i Finland hela mitt liv ville jag få internationell postdoktoral erfarenhet för att bredda mitt perspektiv. Samtidigt var det viktigt att hitta en plats som fungerade bra för min familj, inklusive mina två döttrar.</p><h3>Vad har varit det mest givande med din postdoktorala erfarenhet hittills?</h3><p>Det mest givande har varit att anpassa mig till en helt ny miljö och lära mig nya metoder och arbetssätt. Jag är väldigt tacksam för det stöd jag fått från alla i Schröders grupp, liksom möjligheten att ta den tid som behövs för att lära och utvecklas.</p><h3>Hur upprätthåller du balans mellan arbete och privatliv som postdoktor?</h3><p>Att ha barn hjälper mig att hålla tydliga gränser mellan arbete och hem. När jag lämnar labbet fokuserar jag helt på min familj, vilket också gör att jag använder min arbetstid mer effektivt och medvetet. Jag prioriterar uppgifter, håller fokus på mitt eget projekt och försöker släppa tanken att allt måste vara perfekt. Det är en pågående process, men en viktig sådan.</p><h3>Vilken påverkan hoppas du att din forskning ska ha, både inom ditt fält och bortom det?</h3><p>Jag hoppas att våra resultat kan bidra till att identifiera mikrobiella och kostrelaterade faktorer som kan användas för att utveckla nya behandlingsstrategier för personer med IBD. Miljontals människor påverkas av IBD, och eftersom orsakerna ännu inte är helt klarlagda fokuserar dagens behandling främst på symtomlindring snarare än botande.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Kort fakta om Sanja</h2><p><strong>Intressen</strong>: Alla slags djur, särskilt hästar och hundar</p><p><strong>Tittar på</strong>: Allt möjligt på svenska, för att lära mig språket</p><p><strong>Om jag hade en tidsmaskin</strong>: Jag skulle resa till 80-talet och njuta av den tidens musik</p><p><strong>Det bästa med Umeå</strong>: Äventyrslekplatser för barn</p><p><strong>Mest minnesvärda upplevelse</strong>: Att delta i ASM Microbe i San Francisco följt av en roadtrip till Yosemite med en vän</p><p><strong>Favoritmat</strong>: All asiatisk mat</p><p><strong>Mest inspirerande bok</strong>: Lab Girl av Hope Jahren</p><p><strong>Favorittid på dygnet</strong>: Morgonen</p>/nyheter/mims-spotlight-serie-louise-moter-sanja-vanhatalo_12152264//nyheter/akademisk-frihet-i-fokus-nar-vetenskapsradets-podcast-gastade_12152101/Akademisk frihet i fokus när Curie Talks gästade Umeå universitetAkademisk frihet och dess utmaningar diskuterades när ”Curie Talks” gästade Umeå universitet. Samtalet spelades in och går att höra i Curiepodden som produceras av tidningen Curie. – När Trump säger att nu är det för mycket woke-verksamhet på universiteten, dröjer det ju inte särskilt länge innan vi har en minister i Sverige som säger precis samma sak, säger Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet och en av deltagarna i panelsamtalet.Thu, 04 Dec 2025 08:33:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ad030ef51301420284d7d3e08110c91f/bild_podd_curie_talks.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskarna Christer Nordlund, Carina Keskitalo och Andrei Chabes deltog i Curie Talks under rubriken "Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det?". Samtalsserien Curie Talks är ett samarbete mellan Vetenskapsrådets tidning Curie, Sveriges unga akademi och landets lärosäten och gästade Umeå univeristet i november 2025. Foto: Natalie von der Lehr</p></div></div><p>Samtalet ägde rum vid Umeå universitet i november 2025 under rubriken ”Friheten krymper i akademin – vad gör vi åt det”. I panelen deltog tre forskare från Umeå universitet - Carina Keskitalo, professor vid Institutionen för geografi, Christer Nordlund, professor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier, och Andrei Chabes, professor vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik. Samtalsledare var Helena Bornholm från Sveriges unga akademi och samtalet tog avstamp i den globala utvecklingen där demokratiska värden och yttrandefrihet är under press. </p><p>– Den akademiska världen och den akademiska friheten överlag är satt under väldigt hård press i USA just nu, säger Christer Nordlund och pekar på att politisk inblandning och misstro mot universitet har ökat, något som även påverkar tonen i svensk debatt.</p><h3>Organisationsformen diskuterades</h3><p>Carina Keskitalo lyfte bland mycket annat fram praktiska begränsningar som påverkar forskningen och forskarna i Sverige och att det kanske inte egentligen behöver påverka organisationsformen.   </p><p>– Jag vet inte riktigt om organisationsform i sig är lösningen på akademisk frihet, det kan ju till exempel leda till att man blir sämre finansierad. Jag tror snarare att man möjligen ska fundera på hur man kan göra undantag från de krav vi har som myndigheter, och då tänker jag främst på att forskningsdata inte behöver vara allmän handling som kan begäras ut, vilket kan skapa stora problem.</p><p>Andrei Chabes betonade även att administrationen har blivit en indirekt inskränkning:  <br>– Det är så mycket administration som vi måste göra själva nu. Etiska ansökningar har blivit mycket mer komplicerade och det leder till att vissa forskningsområden undviks, säger han.</p><p>Samtalet berörde även den utredning som pågår om akademisk frihet i Sverige. Panelen efterlyste bland annat bättre skydd för utbildning, mindre politisk styrning och tydligare grundlagsskydd. Samtalsserien Curie Talks är ett samarbete mellan Vetenskapsrådets tidning Curie, Sveriges unga akademi och landets lärosäten.</p><p><a href="https://www.tidningencurie.se/nyheter/curie-talks-friheten-krymper-till-akademin---vad-gor-vi-at-det">Hela samtalets spelades in för Curiepodden, som du kan höra här</a>.</p><p>Sveriges unga akademi söker just nu nya ledamöter, <a href="https://sverigesungaakademi.se/ledamoter/bli-ledamot/">besök deras webb och ansök senast 12 januari 2026</a>. </p>/nyheter/akademisk-frihet-i-fokus-nar-vetenskapsradets-podcast-gastade_12152101//nyheter/framrostad-av-studenterna-for-sin-varme-och-pedagogik_12152045/Framröstad av studenterna för sin värme och pedagogikI år tilldelades det pedagogiska priset universitetsadjunkt Eva Kjellin. Hon beskrivs av studenterna som en engagerad, varm och exceptionellt pedagogisk lärare. Eva känner sig glad och hedrad i både kropp och själ över att ha blivit framröstad av studenterna på juristprogrammet. Mon, 01 Dec 2025 14:24:38 +0100<p>Den juridiska föreningen delar varje år ut det pedagogiska priset till en lärare som visat extra engagemang och pedagogiska förmågor. Det är studenterna på juristprogrammet som röstar fram läraren och i år gick utmärkelsen till Eva Kjellin.</p><p>– Det är svårt att beskriva i ord hur det känns att få priset. Att få pedagogiskt pris är det bästa jag som lärare kan få. Känns så hedrande och glädjen finns i både kropp och själ, säger Eva.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a9d707e4-ca31-464f-8b4c-8fa95d2fcabe" data-contentname="Eva">{}</div><p>Eva tycker att det roligaste med läraryrket är att få vara en del i studenternas lärande och att känna studenternas framtidstro och förväntan på ett arbetsliv som jurist. Eva tycker också att det känns väldigt nära att undervisa i just juridik eftersom den finns runt omkring oss i det mesta vi människor gör. På så sätt blir juridiken en mycket allmänbildande vetenskap.</p><p>Det finns också utmaningar med att undervisa i juridik då juridiken är i ständig förändring. Eva menar att det gäller att följa med i den dagliga samhälleliga utvecklingen för att på så sätt både förstå juridiken i sin aktuella kontext och ha koll på ny lagstiftning och praxis.</p><p>I motiveringen till priset beskriver studenterna Eva som en inspirerande och tydlig lärare med förmåga att göra även svåra ämnen begripliga. Hon skapar också trygghet och en studiemiljö där lärande och välmående står i centrum. Detta gör att studenterna känner sig inspirerade och får en genuin känsla av att verkligen förstå. Läs hela motiveringen till priset i rutan längst ned.</p><p>Eva har med sig lång erfarenhet in i läraryrket då hon jobbat som jurist både inom rättsväsendet och inom olika bolag. På Juridiska institutionen har hon jobbat som universitetsadjunkt sedan hösten 2020. Hon är också studierektor sedan hösten 2024.</p><p>– Jag började med notarietjänstgöring vid Lycksele tingsrätt, fortsatte med domarbanan i Hovrätten för Övre Norrland. Vidare har jag arbetat som kronofogde och som jurist vid tre olika finansbolag, berättar Eva.  </p>/nyheter/framrostad-av-studenterna-for-sin-varme-och-pedagogik_12152045//nyheter/medicinska-biblioteket-omstruktureras_12152036/Medicinska biblioteket omstruktureras – studieplatserna ska finnas kvar och utvecklas Nu inleds en omstrukturering av Medicinska biblioteket vid Norrlands universitetssjukhus. Fokus framåt är att utveckla studieplatserna i samverkan mellan Umeå universitet, Region Västerbotten och Umeå Medicinska Studentkår. Kurslitteratur för hälso- och sjukvårdsutbildningar kommer fortsatt att finnas tillgänglig i anslutning till studieplatserna, medan vissa bibliotekstjänster förflyttas till Universitetsbiblioteket på campus. Tue, 02 Dec 2025 15:18:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/52a99e47aa0e4bc9a1f1faabaa0fc7ce/studentyta_0704_230131_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenterna får fortsatt tillgång till kurslitteratur och studieplatser på NUS. Målet är att dessa ytor ska utvecklas och bli ännu bättre. Foto: Mattis Pettersson</p></div></div><p>Bakgrunden till omgörningen är förändrade behov, det förändrade landskapet för vetenskaplig litteratur genom digitalisering och minskat nyttjande av fysiska bibliotekstjänster vid Medicinska biblioteket.</p><p>– Studieplatser av hög kvalitet är viktiga för studenterna och utbildningsverksamheten. Tillsammans med Region Västerbotten vill universitetet bevara och utveckla studiemiljön även framåt. Medicinska biblioteket behöver omstruktureras eftersom nyttjandet och behoven har förändrats över tid. Förbättrade digitala tjänster har minskat behovet av fysiska bibliotekstjänster, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Medicinska biblioteket har tidigare varit en avdelning inom Universitetsbiblioteket och finns rent fysiskt på Norrlands universitetssjukhus (NUS) och har finansierats tillsammans med Region Västerbotten sedan starten 2002. Medicinska biblioteket vänder sig i första hand till studenter och personal vid Medicinska fakulteten och Region Västerbotten, men är även öppet för patienter och allmänhet.</p><p>– Jag vill gärna understryka att Region Västerbotten i likhet med universitetet har som ambition att bevara och utveckla de uppskattade studieplatserna för studenterna på NUS även i framtiden. Alla är medvetna om att detta är en väldigt viktig resurs, inte minst för de studenter som gör sin kliniska utbildning. Jag är övertygad om att vi tillsammans kommer att hitta lösningar för detta som gör alla parter nöjda, säger Tommy Svensson, regiondirektör vid Region Västerbotten.</p><p>Bakom beslutet ligger en grundlig utredning av Medicinska bibliotekets som har genomförts på rektors uppdrag av en arbetsgrupp knuten till Universitetsbiblioteket, där Region Västerbotten och Umeå Medicinska Studentkår har ingått, och som letts av Malin Josefsson, som är tillförordnad överbibliotekarie.</p><p>Förändringen kan förstås leda till funderingar hos besökare vid Medicinska biblioteket, så här kommer svaret på några vanliga frågor som kan uppstå:</p><p><strong>Läggs Medicinska biblioteket ned?</strong> <br>Inte som plats för studier, men verksamheten omstruktureras och de flesta fysiska bibliotekstjänsterna kommer att förflyttas till Universitetsbiblioteket på campus, men kurslitteratur som referenslitteratur och studieplatser blir kvar och utvecklas.</p><p><strong>Varför görs förändringen?</strong> <br>Digitalisering och förändrade behov har minskat nyttjandet av fysiska bibliotekstjänster. Samtidigt finns ett starkt behov av bra studieplatser nära den kliniska verksamheten.</p><p><strong>Vad händer med kurslitteraturen?</strong> <br>Kurslitteratur för hälso- och sjukvårdsutbildningar kommer fortsatt att finnas tillgänglig på NUS som referenslitteratur, kurerad av universitetsbiblioteket, men möjligheten att låna böcker kommer att flyttas till Universitetsbiblioteket.</p><p><strong>Kommer det finnas personal på plats?</strong> <br>Universitetsbibliotekets personal kommer inte längre att ansvara för lokalerna och därmed inte finnas på plats som tidigare, men bibliotekarier kommer fortsatt att kurera den kvarvarande referenslitteraturen. Arbetet med att se över vilken form av bemanning som kan säkra och utveckla en trygg och ändamålsenlig studiemiljö även framgent, sker i samverkan mellan Medicinska fakulteten, Region Västerbotten och studentkåren.</p><p><strong>När sker förändringen?</strong> <br>Omstruktureringen genomförs under 2026.</p><p><strong>Hur påverkas studenterna?</strong> <br>Studenterna får fortsatt tillgång till kurslitteratur och studieplatser på NUS. Målet är att dessa ytor ska utvecklas och bli ännu bättre.</p>/nyheter/medicinska-biblioteket-omstruktureras_12152036//nyheter/umeaforskare-ska-avsloja-hur-virus-bygger-sina-fabriker_12152022/Umeåforskare ska avslöja hur virus bygger sina fabrikerMax Renner vid Umeå universitet får 10 miljoner kronor från Vetenskapsrådet till ett projekt som ska visa hur farliga virus bygger små fabriker inuti våra celler. Med hjälp av kryoelektronmikroskopi vill forskarna förstå hur dessa virus kopierar sig själva – kunskap som kan bli avgörande för att bekämpa framtida utbrott.Mon, 01 Dec 2025 15:06:37 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5542-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Vissa virus som pneumovirus, som orsakar luftvägsinfektioner, och de mer ovanliga men dödliga henipavirusen bygger små ”virusfabriker” inuti mänskliga celler. Där samlas allt som viruset behöver för att föröka sig och spridas. Men vad som faktiskt sker i dessa fabriker är fortfarande till stor del okänt.</p><p>Det är något som Max Renner, biträdande universitetslektor vid Kemiska institutionen, nu vill ändra på med sitt nyfinansierade projekt.</p><p>– Vi försöker förstå hur de här virusen fungerar, ända ner på molekylnivå. Med avancerad kryoelektronmikroskopi vid kryogena temperaturer kan vi studera processerna i 3D inuti frusna celler i extremt hög upplösning, säger han.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Syntetiska proteiner kan bromsa viruset</h2><p>Projektet ska kartlägga hur virusfabrikerna är uppbyggda och fungerar, hur deras nyckelkomponenter rör sig och samverkar, samt hur strukturerna skiljer sig mellan olika typer av virus. Forskarna kommer även att använda syntetiska proteiner – framtagna med hjälp av maskininlärning – för att stoppa eller bromsa virusens maskineri.</p><p>– Vi har bara precis börjat förstå virusfabrikernas interna struktur och hur viruset förökar sig inuti mänskliga celler. Den här kunskapsluckan gör det svårt att utveckla riktade antivirala läkemedel när vacciner saknas, säger Max Renner.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Stärker beredskapen mot framtida utbrott</h2><p>Genom att visa hur virus kopierar sig, gömmer sig från immunförsvaret och kapar våra celler kommer projektet att stärka vår förmåga att bekämpa framtida virushot. Samtidigt kan arbetet leda till upptäckten av helt nya biologiska strukturer.</p><p>– Utforskandet av virusfabriker är fortfarande i sin linda. Det innebär att vi kan upptäcka mekanismer som ingen tidigare har sett, säger Max Renner.</p><p>Stödet från Vetenskapsrådet gör att forskargruppen nu kan ta nya, viktiga steg mot att förstå hur virus fungerar och i förlängningen hur vi kan stoppa dem.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f4a16bb575084f84a70f076847b44a72/max_renner_lab_5522-250212-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Max Renner tillsammans sin forskargrupp: Rupesh Balaji Jayachandran, Erwan Quignon, Marcus Sundqvist, Kajsa Westberg och Jane Corwin.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div>/nyheter/umeaforskare-ska-avsloja-hur-virus-bygger-sina-fabriker_12152022//nyheter/mojligheterna-mote--nya-vagar-for-samverkan-_12151683/Möjligheterna möte – nya vägar för samverkan mellan idrott och akademi Den 26 november samlades lärare från Umeå universitets idrottsprogram och representanter från idrottsrörelsen i Umeå för årets Möjligheternas möte. Fokus låg på att utveckla idéer som gör att studenter i sina utbildningar får möjlighet att möta idrottens behov – och därigenom skapa ömsesidig nytta för akademi och idrott.Mon, 01 Dec 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Lärare från Umeå universitets idrottsutbildningar mötte representanter från idrottsrörelsen under årets Möjligheternas möte – för att skapa nya samarbetsformer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Joel Kärrman</span></div></div><p>Under eftermiddagen deltog lärare från universitetets idrottsrelaterade utbildningar tillsammans med några av Idrottshögskolans samarbetsföreningar, RF-SISU Västerbotten, Umeå fritid och andra idrottsföreningar som vill utveckla samarbetet med utbildningarna.</p><h3>Konkreta idéer för framtidens idrottsutbildningar</h3><p>Genom diskussioner identifierades nya möjligheter att integrera praktiska inslag i utbildningarna. Målet är att studenter ska kunna bidra med sin kompetens i idrottsverksamheter samtidigt som de får värdefull erfarenhet.</p><p>Mötet genomfördes i form av en ”speeddating” där deltagarna enkelt kunde utbyta tankar och diskutera konkreta samverkansaktiviteter.</p><h3>"Alla vinner på att stärka kopplingen"</h3><p>Pernilla Eriksson, biträdande föreståndare vid Idrottshögskolan, betonar vikten av mötet:</p><p>–Möjligheternas möte handlar om att skapa långsiktiga och strukturerade samarbeten mellan idrotten i Umeå och våra idrottsutbildningar. Alla vinner på att stärka kopplingen mellan akademi och idrott.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="654d521b-3bd5-4b9b-956f-3b84d46877b5" data-contentname="Deltagare Möjligheternas möte 2025">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="1cd0c45d-717e-415e-abb8-f9b42e99cb8a" data-contentname="Kontakt Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/mojligheterna-mote--nya-vagar-for-samverkan-_12151683//nyheter/enklare-satt-att-prenumerera-pa-schemat_12151943/Enklare sätt att prenumerera på schematNu finns det ett lättare sätt att prenumerera på scheman som har gjorts i TimeEdit — direkt från studentwebben.Fri, 28 Nov 2025 16:06:57 +0100<p>Möjligheten att få in kursens schema direkt i den egna kalendern utan att själv behöva skriva in tiderna, är en tjänst som många tycker underlättar studievardagen. Det har varit möjligt att göra tidigare också, men nu finns det ett sätt som gör det ännu enklare att prenumerera på schemat.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så här gör du</h2><p>Klicka på länken "Prenumerera på schemat" som finns under schemat på <a title="Studentwebben" href="~/link/f18f3ca945a64dbba946c0dc05b7d039.aspx">studentwebbens startsida</a>. Du skickas då vidare till TimeEdit. Informationen om vilka kurser du läser just nu följer med länken, så du behöver inte söka fram dina scheman igen när du kommer till TimeEdit.</p><p>I TimeEdit väljer du "Prenumerera" och följer instruktionerna som visas. Stegen kan variera beroende på vilken kalender du använder.</p><p><a title="Så funkar studentwebben" href="/student/ny-student/sa-funkar-studentwebben/">Gå till "Så funkar studentwebben" för att se bilder och få mer information.</a></p>/nyheter/enklare-satt-att-prenumerera-pa-schemat_12151943//nyheter/polisforskning-om-vald-mot-kvinnor-far-projektbidrag-fran-vr_12151796/Forskning om polisens arbete mot våld mot kvinnor får projektbidrag från VRArian Rostami och Monica Burman vid Enheten för polisiärt arbete har beviljats 3 658 000 kronor i projektmedel från Vetenskapsrådet för ett treårigt forskningsprojekt om polisens arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Projektet finansieras inom utlysningen för forskning om brottslighet. Fri, 28 Nov 2025 08:06:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/27f4f355df3542dcbd566b0a4109a479/202511-monica-arian-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Arian Rostami och Monica Burman vid Enheten för polisiärt arbete får projektbidrag från Vetenskapsrådet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">Det här är en väldigt viktig möjlighet, både för forskningsfältet och för Polismyndigheten.</p><p>Forskningsprojektet har titeln ”Inomorganisatoriska utmaningar i svenskt polisiärt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer” och kommer undersöka vilka underliggande faktorer som skapar utmaningar i Polismyndighetens arbete att hantera, förebygga och utreda våldet. Projektet kommer utforska utmaningar och normer inom fyra områden: ingripande, utredning, brottsofferskydd och brottsförebyggande arbete.</p><p>– Jag förväntade mig inte att få finansieringen, så jag är väldigt glad. Det här är en väldigt viktig möjlighet, både för forskningsfältet och för Polismyndigheten. Det känns värdefullt att kunna bedriva projektet i nära samarbete med Polismyndigheten, säger Arian Rostami.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Nära samverkan med Polismyndigheten</h2><p>En viktig del av projektet är att identifiera vilka delar av verksamheten som upplevs som mest betydelsefulla att utveckla ur polisens eget perspektiv. Genomförandet av projektet kommer ske i nära dialog med Polismyndigheten och involverar både Polisregion Nord och Polisregion Syd. Genom samverkan och praktiknära forskning säkerställs relevans och användbarhet i resultaten.</p><p>– Det här projektbidraget ger oss möjlighet att göra något mer ambitiöst än tidigare. Polismyndigheten har gjort vissa egna satsningar, men fördjupad forskning inom området har varit mycket begränsad, säger Monica Burman.</p><p>Att samverka med två geografiskt skilda polisregioner tillför ett viktigt perspektiv. Det ger möjlighet att både identifiera gemensamma mönster och synliggöra regionala behov och skillnader.</p><p>Forskarna hoppas att projektet ska kunna åstadkomma systemisk förändring för att stärka polisens kapacitet att förebygga våld och öka skyddet för våldsutsatta kvinnor.</p>/nyheter/polisforskning-om-vald-mot-kvinnor-far-projektbidrag-fran-vr_12151796//nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786/Databasen Critical Microbes tar fart med dansk modell som förebildInfektionsforskaren Anne-Marie Fors Connolly, får 500 000 kronor i investeringsmedel av Alf-kommittén för att fortsätta utveckla en nationell databasinfrastruktur som ska göra det möjligt för fler att forska på viktiga infektionssjukdomar. Fri, 28 Nov 2025 07:30:08 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a61943d648404a81a13a412f8f8c3c39/fors_conolly_anne-marie_9869_220405_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Anne-Marie Fors Connolly forskningsfokus är akuta och långvariga komplikationer efter infektioner genom att analysera helbefolkningsdata.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan</p><p>Att förbättra för patienterna är det som driver mig, säger Anne-Marie Fors Connolly, ST-läkare och universitetslektor på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>Forskningsinfrastrukturen Critical Microbes integrerar testresultat från kliniska mikrobiologilaboratorier med utfall av infektionssjukdomar i hela Sverige. Genom att samla och samordna helbefolkningsdata, inklusive socioekonomiska, demografiska och kliniska variabler, blir det möjligt att kartlägga hur infektionssjukdomar påverkar folkhälsa, arbetsförmåga och samhällsekonomiska kostnader.</p><p>– Det är ett tvärvetenskapligt arbete som kombinerar avancerade statistiska metoder med klinisk expertis för att identifiera riskfaktorer, optimera behandlingsstrategier och generera robust, evidensbaserad kunskap, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förbättring för patienter i fokus</h2><p>Idén till infrastrukturen fick hon från Danmark, där alla provsvar centraliseras i realtid i en övervakningsdatabas. Det gör det möjligt att se hur infektioner påverkar landet.</p><p>– I Sverige har vi inte samma möjlighet, eftersom bara positiva provsvar på anmälningspliktiga infektioner centraliseras. Jag vill skapa en infrastruktur där provsvar från alla kliniska mikrobiologiska laboratorier i Sverige samlas in i historiskt. Det läggs på den populationsdatabas som redan finns hos min forskargrupp och skapar en koppling mellan infektionsprovsvar och patientutfall i hela befolkningen, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><p>Andra forskargrupper som har etikgodkänt projekt ska kunna begära ut data för sin forskning. Det kommer att göra det möjligt att forska på viktiga infektionssjukdomar i många år framåt.</p><p>– Jag hoppas att fler forskargrupper får upp ögonen för hur viktigt det är med forskning om infektioners påverkan på folkhälsan. Det är en viktig grund för att kunna utforma riktade förebyggande insatser och förbättra patientvården, säger Anne-Marie Fors Connolly.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lära från Danmark</h2><p>Investeringsmedlen gör det möjligt att fortsätta utveckla Critical Microbes. Anne-Marie Fors Connolly kommer även att besöka Statens Serum Institut i Danmark för att lära sig av hur de gjort.</p><p>– Det är enda stället i världen som har en sådan infektionsdatabas, så deras erfarenheter är mycket värda.</p><p>Critial Microbes stöds också av<a href="https://www.scilifelab.se/news/four-collaborative-projects-selected-in-the-rdcp-call/" target="_blank" rel="noopener"> Scilifelab/RDCP</a> med 1 Msek och <a href="https://www.scilifelab.se/strategic-areas/pandemic-laboratory-preparedness/" target="_blank" rel="noopener">Pandemic lboratory Preparedness</a> med 1,98 Msek.</p>/nyheter/databasen-critical-microbes-tar-fart-med-dansk-forebild_12151786//nyheter/glenn-sandstrom-tilldelas-samverkanspris-2024_12151733/Glenn Sandström tilldelas Humanistiska fakultetens samverkanspris 2025Fakultetsnämnden för Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet inrättade 2024 ett nytt samverkanspris som delas ut årligen. Den andre att tilldelas priset är Glenn Sandström, historiker med inriktning mot samtida demografi.Wed, 03 Dec 2025 17:53:07 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c4ef3662c17b4e6b99f3c9ae86b586a9/sandstrom_glenn_6044_190815_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Glenn Sandström, Institutionen för idé- och samhällsstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Syftet med priset är att stimulera och uppmärksamma goda insatser inom samverkan där samverkan kan förstås som såväl innovation som nyttiggörande, samverkan inom ramen för forskning, forskningskommunikation med omgivande samhälle och kunskapsförmedling till allmänheten.<br> <br><strong>Ur motiveringen:</strong><br><em>Humanistiska fakultetens samverkanspris 2025 tilldelas Glenn Sandström för att han regelbundet och under lång tid axlat rollen som expert i frågor rörande befolkningsutvecklingen och familjelivets historia och dynamik. Glenn Sandström har på det viset påtagligt bidragit till att ge en stundom politiskt laddad debatt en historievetenskaplig förankring, till gagn för såväl allmänheten som berörda politiker och myndigheter.</em><br> <br>Glenn Sandström säger att han blev både överraskad och jätteglad över att bli uppmärksammad för det han gjort på det här området.</p><h3>Vad betyder det för dig att få ett sådant här pris?</h3><p>– Det är uppmuntrande eftersom ”den tredje uppgiften” – att informera allmänheten om hur forskningen kan bidra till att belysa och begripliggöra olika samhällsfrågor – formellt ingår i vårt uppdrag. <br> <br>– Samtidigt är det en del som lätt prioriteras bort till förmån för forskning, publikationer och undervisning, där kraven vad gäller våra prestationer är mycket mer konkret definierade. Så därför är det kul med ett sådant här pris.<br> <br>Han säger vidare att det stora intresset från medier och politiska aktörer för befolkningsfrågor de senaste åren har varit avgörande för att han ska få den här utmärkelsen. <br> <br>– Det har gett mig möjlighet att visa hur ett historiskt perspektiv kan bidra med viktiga insikter i aktuella samhällsfrågor. Mitt mål är att tydliggöra historieämnets relevans – och jag hoppas att det kan bidra till historisk kunskap får ett genomslag i samhällsdebatten.</p><h3>Bidra med kunskap </h3><p>Glenn Sandström betonar även att demografi och befolkningshistoria är nära kopplade till familjen och mäns och kvinnors villkor – vilket inte sällan kan vara politiskt laddade frågor. <br> <br>– Därför tycker jag det är viktigt att bidra med kunskap om drivkrafter bakom förändringar i familjedynamiken och deras samhällskonsekvenser som är baserade på empirisk forskning, men också att tydliggöra osäkerheter. Särskilt i tider där informationslandskapet blivit mer komplext. Ur det perspektivet är det särskilt glädjande att fakulteten uppmuntrar detta arbete.<br> <br>Glenn Sandström utbildade sig till gymnasielärare här i Umeå under 1990-talet och arbetade som lärare under många år. 2008 återvände han till akademin för att börja forskarutbildningen. <br> <br>– Min avhandling behandlade hur skilsmässa gick från att vara mycket ovanligt i början av 1900-talet till att i dag drabba ungefär hälften av alla äktenskap – och hur denna beteendeförändring kan förstås. <br> <br>– Efter disputationen har jag deltagit i flera externt finansierade projekt om drivkrafter bakom långsiktiga förändringar i familjedynamiken i Sverige och andra västländer sedan 1800-talet. Jag har särskilt studerat barnafödande, parbildning, ensamboende och andra aspekter av familjeliv. <br> <br>– Utöver forskningen har jag undervisat i historia, vilket har tagit en större del av min tid sedan jag blev lektor vid Institutionen för idé- och samhällsstudier.<br>Dekanen för Humanistiska fakulteten beslutar om vem som tilldelas priset efter beredning i fakultetens ledningsgrupp och prissumman är 30 000 kr.</p><p><strong>Årets samverkanspris delas ut vid Humanistiska fakultetens terminsavslutning, tisdag 16 december kl. 14.00, Vardagsrummet i Humanisthuset.</strong></p>/nyheter/glenn-sandstrom-tilldelas-samverkanspris-2024_12151733//nyheter/umea-universitet-fortsatter-som-riksidrottsuniversitet_12151725/Umeå universitet fortsätter som RiksidrottsuniversitetRiksidrottsförbundet har beslutat att Umeå universitet får förlängt uppdrag som Riksidrottsuniversitet (RIU) för perioden 2026–2030. RIU-satsningen är en del av en nationell modell som ska stärka elitidrottares möjligheter att kombinera högre studier med idrott på toppnivå.Thu, 27 Nov 2025 15:33:03 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/f490572466c64090b4975f24cdbc4fa7/idrottshogskolan_1920x1080.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Vid Umeå universitet, ett av landets Riksidrottsuniversitet, är det möjligt att kombinera elitidrott med studier. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Totalt föreslås åtta lärosäten fortsätta som RIU och 16 lärosäten bli Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). RIU fungerar som kunskapsnav där forskning och utbildning bidrar till nya träningsmetoder, bättre utvecklingsmiljöer och evidensbaserat stöd för elitidrottare. Arbetet med RIU/EVL har vuxit kraftigt sedan starten 2015 och är idag en strategiskt viktig del av svensk elitidrottsutveckling.</p><h3>Umeå universitet – en stark miljö för framtidens elitidrottare</h3><p>– Det är glädjande att Umeå universitet får fortsatt förtroende som Riksidrottsuniversitet. Det visar att vi har en stark miljö för att stödja elitidrottare i deras dubbla karriärer, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.</p><p>Även Pernilla Eriksson, projektledare för RIU Umeå, gläds åt beslutet och ser stora möjligheter framåt:</p><p>– Genom detta beslut kan vi fortsätta utveckla det fina arbete som görs inom hela idrottsområdet på Umeå universitet för att stärka stödet till elitidrottare och utveckla samarbetet med idrottsrörelsen.</p><p>Apostolos Theos, föreståndare för Idrottshögskolan, instämmer och lyfter blicken mot nästa steg:</p><p>–Beslutet innebär att Umeå universitet kan ta nästa steg i utvecklingen av idrottsområdet. Målet är att skapa en stark kunskapsmiljö där forskning, utbildning och praktik möts för att bidra till idrottens utveckling.  </p><h3>Fyra fokusområden i RIU-uppdraget</h3><p>RIU-uppdraget omfattar fyra utvecklingsdelar:</p><ol><li>Särskilda utbildningssatsningar inom elitidrott.</li><li>Individuellt anpassade studier för elitidrottare.</li><li>Starka elitidrottsmiljöer vid lärosätet.</li><li>Praktiknära elitidrottsforskning i samverkan med idrottsrörelsen.</li></ol><p>Läs hela pressmeddelandet från Riksidrottsförbundet:<br><a title="Riksidrottsförbundet: Nya RIU- och EVL-utnämningar för 2026–2030" href="https://www.rf.se/nyhetsarkiv/pressmeddelanden/2025-11-27-riksidrottsforbundet-foreslar-nya-riu--och-evl-utnamningar-for-2026-2030">Riksidrottsförbundet föreslår nya RIU- och EVL-utnämningar för 2026–2030</a></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f6e064eb-c219-4153-90e6-456067ad27ac" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/umea-universitet-fortsatter-som-riksidrottsuniversitet_12151725//nyheter/tecsam-natverket-besoker-norra-sverige-_12151649/TECSAM-nätverket besöker norra Sverige för stärkt samverkan inom psykisk hälsaEfter cirka 1,5 års kontakter mellan SOLH och systerprojektet i Katalonien, Xarxa Tecsam, välkomnades en delegation på 13 personer till norra Sverige. Veckan innehöll ett omfattande program med möten, forskningsutbyten och studiebesök i Umeå, Skellefteå och Luleå inom fokusområdet mental hälsa med målet att stärka framtida samarbeten. Fri, 28 Nov 2025 08:06:09 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-042.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Tecsam-nätverket besöker Umeå universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Innovation inom hälsa, stress och kognitivt åldrande i Umeå</h2><p>Besöket inleddes vid Umeå universitet med en presentation av SOLH och Norra Sveriges innovationsstödsystem. Därefter presenterade professor Lars Nyberg det välkända Betulaprojektet, en flerårig studie om minne, demens och åldrande, med särskilt fokus på fenomenet super-agers, personer som bibehåller god kognitiv förmåga även efter 80 års ålder. <br> <br>Delegationen fick även ta del av flera projekt fokuserade på stress, neuropsykologi och åldrande, såsom initiativet Ageing, Cognition and Other Study, ett digitalt verktyg för vuxenutbildning som syftar till motivation och reflektion. Dagen avslutades med ett besök vid MT-FoU vid Norrlands universitetssjukhus.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Lässvårigheter och AI:s påverkan inom utbildning</h2><p>Under den andra dagen fördjupade sig delegationen i utbildningsforskningsprojekt ledda av forskarna Maria Levlin och Eva Lindgren vid Umeå universitet. Bland dessa fanns Cracking the Alphabetic Code, en studie som visar effektiviteten av att kombinera fonetiska och morfologiska metoder för att förbättra läsförmågan hos barn med inlärningssvårigheter. Besöket vid Umeå Universitet avslutades med en gemensam lunch med representanter från ledningarna på Umeå universitet, Region Västerbotten, och företag samt Spaniens honorärkonsul i Umeå. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-11.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Katrine Riklund, dekan för Medicinska fakulteten vid Umeå universitet, deltog på nätverklunch.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><p>På eftermiddagen besökte delegationen det nya lärcentret för omsorgen i Skellefteå, där forskningsnära arbetssätt och samverkan med kommunala tjänster visades som ett konkret exempel på hur norra Sverige utvecklar framtidens vårdmodeller.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Innovation, AI och precisionshälsa vid Luleå tekniska universitet</h2><p>Den tredje dagen, vid Luleå tekniska universitet, fokuserade på pågående forskning inom fysisk aktivitet, välbefinnande och precisionshälsa. I rörelselabbet och aktivitetslabbet fick delegationen ta del av initiativ som fokuserar på fysisk aktivitet, egenvård och personanpassad hälsa. <br> <br>Delegationen fick också ta del av AI-projekt inom hälsa och utbildning samt programmet BRIDGE, som främjar välbefinnande i grundskolan. Dagen avslutades med presentation av projektet Natureach, som arbetar för att göra naturen tillgänglig för alla, samt sessioner om återhämtningsmetoder inom psykisk hälsa och onlineterapi.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6209ea58d04041b9a68e7d81110c7509/xarxa-tecsam-visit-03.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Presentation om forskning inom psykologi under Tecsam-nätverkets besök i norra Sverige.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Integration av forskning och klinisk praxis i Region Norrbotten</h2><p>Studiebesökets sista dag fokuserade på hur Region Norrbotten organiserar forskning, utbildning och innovation nära den kliniska vardagen. Johanna Törmä, chef för forskning, utbildning och innovation, presenterade tillsammans med Ann-Charlotte Kassberg och Anneli Nyman, Research School for Precision Health and Near Care, som kombinerar personcentrerad vård med forskning och utveckling. <br> <br>Under besöket presenterades flera projekt med territoriell påverkan, såsom initiativet Feel Good Conversations, som kopplar fysisk och psykisk hälsa, studier om exekutiva funktioner och hälsosamt åldrande, transdiagnostiska interventioner i enstaka sessioner för stress och ångest samt nya perspektiv inom psykisk hälsoforskning i regionen. </p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">En insats för att stärka samarbeten</h2><p>Besöket markerar starten på ett fördjupat internationellt samarbete mellan norra Sverige och Katalonien. För SOLH innebär det en möjlighet att både dela och ta del av kunskap, med ambitionen att främja innovativa projekt inom psykisk hälsa med ett globalt perspektiv. </p>/nyheter/tecsam-natverket-besoker-norra-sverige-_12151649//nyheter/halvtid-for-felix-avhandling-om-migration-i-europadomstolen_12151377/Halvtid för Felix avhandling om migration i EuropadomstolenTillsammans med närläsare Eva Brems diskuterade Felix sitt avhandlingsarbete. Hans mittseminarium markerar halvtid på sin avhandling om hur migration och människor på flykt framställs i Europadomstolens domar. Han hoppas att den färdiga produkten ska bidra till en ökad medvetenhet kring hur man pratar om dessa frågor. Thu, 27 Nov 2025 10:45:57 +0100<p>Felix Bockel genomförde sitt mittseminarium vid Juridiska institutionen den 19 november och har nu kommit halvvägs in i sitt avhandlingsarbete. Han tycker att tiden både gått fort och långsamt på samma gång, men att det verkligen varit en resa så här långt. Närläsare vid seminariet var <a href="https://hrc.ugent.be/staff/eva-brems/">Eva Brems</a> som är professor i mänskliga rättigheter vid Ghent University i Belgien.</p><p>– Det känns kul och hedrande att jag fick möjlighet att diskutera min forskning med en extern närläsare som Eva Brems, som tog sig hela vägen upp till Umeå för att bidra med sitt perspektiv, säger Felix.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="55637747-1bed-44f7-8bb5-36b17c01f399" data-contentname="Felix&Eva">{}</div><h3>Pushbacks i Europadomstolen</h3><p>Felix doktorandprojekt handlar om <em>pushbacks</em>, det vill säga när stater aktivt avvisar människor på flykt vid sina gränser utan att ta emot deras asylansökan, ofta under användning av våld. Med hjälp av rättsfall där <em>pushbacks</em> tas upp undersöker han hur migration och människor på flykt framställs i Europadomstolens domar och vilket språk och vilka perspektiv som används när dessa frågor behandlas juridiskt.</p><p>–  Europadomstolen har uppdraget att upprätthålla mänskliga rättigheter, men gör det i en politisk kontext där många stater idag försöker begränsa migration, vilket skapar tydliga spänningar i dess arbete, menar Felix.</p><p>Än har han inte börjat gräva djupare i materialet men han hoppas att ramarna för projektet nu är satta så att han kan ägna de kommande åren åt att hitta svar i Europadomstolens praxis.</p><h3>Tillbaka till juridiken med nya perspektiv i bagaget</h3><p>Felix intresse för språk och logik var det som från början lockade honom till juridiken och under juristutbildningen i Tyskland fastnade han för rättsområden som folkrätt och internationell straffrätt. De områdena lockade särskilt eftersom politiska avväganden och frågor utanför det rent juridiska spelar roll. Felix har inte bara läst juridik utan han har även en masterexamen i freds- och konfliktstudier.</p><p>– Jag är glad att jag kunde lämna juridiken ett tag när jag valde att byta till freds- och konfliktstudier under min master. Det har breddat mitt perspektiv och gett mig en del verktyg som jag försöker använda i min avhandling. Att jag flera år senare skulle komma tillbaka och bli doktorand på en juridisk institution hade jag nog aldrig trott. Jag gjorde ett medvetet val att lämna juridiken och ville jobba mer praktiskt, mindre abstrakt, närmare människan. Men livet går sin gång och nu står jag här, halvvägs genom doktorandutbildningen, säger Felix.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="47e06654-d76b-4398-a0df-84120406ecde" data-contentname="Felix">{}</div><h3>Hoppas på en ökad medvetenhet</h3><p>Felix hoppas att hans färdiga avhandling ska kunna bidra till en ökad medvetenhet kring hur man diskuterar vissa frågor, även i kretsar med hög ämneskompetens.</p><p>– Utgångspunkten är inte att människor medvetet väljer att representera utsatta grupper på ett visst sätt, utan att även domare med rätt intentioner kan bidra till en problematisk diskurs, särskilt i ett ämne som är så präglat av politiska och sociala intressen som migration idag, säger Felix.</p><p> </p>/nyheter/halvtid-for-felix-avhandling-om-migration-i-europadomstolen_12151377//nyheter/till-minne-av-dieter-k.-muller_12151593/Till minne av Dieter MüllerDen 20 november gick professor Dieter Müller hastigt och oväntat bort. Han var verksam vid Institutionen för geografi och under nio år var han vicerektor vid Umeå universitet. Kollegorna vid institutionen har skrivit en runa till minne av honom.Thu, 27 Nov 2025 16:41:25 +0100<p>Det är med stor sorg och saknad vi konstaterar att Professor Dieter K. Müller (1968-2025) inte längre finns med oss.</p><p>Dieter har arbetat på Institutionen för Geografi vid Umeå universitet sedan 1993. Han kom till Umeå som utbytesstudent från Tyskland och tog sin examen vid Umeå universitet 1992. Därefter påbörjade han sina dokorandstudier i kulturgeografi. Hans avhandling kom att handla om tyskars fritidshusköp i Sverige. Han doktorerade 1999 och blev sedermera docent 2004. Han installerades som professor i kulturgeografi 2007. Dieter blev senare dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011-2016 och därefter vicerektor vid Umeå universitet 2016-2025.</p><p>Dieter hade en sällsynt förmåga att se människor och bry sig om andra. I sin roll som handledare var han väldigt mån om sina doktorander och tog sig alltid tid att diskutera, resonera och prata om forskningen, men även om livet i stort. I sin gärning var han prestigelös. Dieter hade ett sällsynt driv som forskare och intresserade sig för samhället i stort och drevs av en vilja att påverka och förändra samhället till det bättre. Inom forskningen etablerade han sig som ett respekterat namn och har idag ett stort internationellt erkännande för sina bidrag till utvecklingen av forskning inom turism och geografi.</p><p>Han var under åtta år ordförande för internationella geografiska unionens kommission för turism, fritid och global förändring. 2018 fick han utmärkelsen Roy Wolfe Award av American Association för Geographers, för sina framstående insatser inom turismgeografin. 2023 valdes han in som ny ledamot vid Kungliga vetenskapsakademin.</p><p>Han byggde en kreativ forskningsmiljö runt sig och etablerade Institutionen för geografi vid Umeå universitet som en av de stora miljöerna inom turismforskningen i Sverige och Norden. Han talade alltid väl om Umeå och Umeå universitet och han blev en ambassadör, inte bara för Umeå, men för hela Norrland. Hans kontaktnät inom akademin och det omgivande samhället var stort och det är många som kommer sakna hans enkelhet, tydlighet och skarpa intellekt.</p><p>Sorgen är stor, men vi minns med tacksamhet den tid vi fick tillsammans. Tack för allt du gav oss som kollega och vän.</p><p><em>Kollegorna vid institutionen för geografi, Umeå Universitet</em></p><p> </p><h3>Minnesstund</h3><p>En minnesstund kommer att hållas torsdag den 4 december klockan 16.00 i Rotundan, Umeå universitet. Ingen anmälan krävs. Det kommer vara möjligt att dela ett minne på plats. Kan du inte närvara men önskar visa ditt deltagande med exempelvis blommor och telegram, kontakta Sara Rambe, universitetsledningens sekreterare.</p><p>Kontaktuppgifter: sara.rambe@91��ý��, 090-786 63 78</p>/nyheter/till-minne-av-dieter-k.-muller_12151593//nyheter/militarhistoriepodden-firar-sex-ar-_12151552/Militärhistoriepodden firar sex år Efter sex år och hela 160 avsnitt är Militärhistoriepodden sedan länge Sveriges största podcast om militärhistoria. Bakom mikrofonerna finns Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och Peter Bennesved, alumn vid UMU och filosofie doktor, verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).Wed, 26 Nov 2025 13:55:21 +0100<p>Sedan starten 2019 har programledarna <strong>Martin Hårdstedt</strong> och <strong>Peter Bennesved</strong> guidat lyssnarna genom krigets, strategins och den militära utvecklingens historia – från antiken till modern tid. Nya avsnitt publiceras varannan vecka.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6693ac7b-8fd7-4107-8657-2ff8524b5429" data-contentname="Hårdstedt">{}</div><p>– I podden handlar om att sätta in krig i större sammanhang och förstå betydelsen av olika konflikter. Podden har i snitt 40 000 lyssningar i veckan, säger Martin Hårdstedt.</p><p>– Militärhistoriepodden vill visa att militärhistoria är mer än bara slagfält och taktik – det handlar också om samhällsutveckling, teknik, idéer och den enskilda människan. Det är glädjande att så många lyssnare delar den synen, säger Peter Bennesved.</p><p>För Martin Hårdstedt var det ett naturligt val att redan från början bjuda in Peter Bennesved som poddkollega. De två hade tidigare mötts i rollerna som lärare och student, och Martin uppfattade Peter som en ifrågasättande och krävande elev – en egenskap som visade sig bli en styrka i deras samtal.</p><p class="quote-center">Det är fantastiskt att få sjunka ner i läsfåtöljen med en ny packe böcker om ett nytt ämne i krigens historia och sedan diskutera det med Peter</p><p>– Jag tror att vi kompletterar varandra perfekt. Olika åldrar, bakgrund, erfarenheter och kanske även syn på tillvaron, säger Martin Hårdstedt.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="7c3969cf-8406-4ca7-9f96-51a575f998ae" data-contentname="Bennesved">{}</div><p>Martin Hårdstedt är professor i historia vid Umeå universitet och en av Sveriges mest välrenommerade experter på militärhistoria. Peter Bennesved är idéhistoriker och verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Tillsammans för de djupgående samtal som förenar tillgänglighet med hög akademisk nivå. I varje avsnitt utforskar de hur konflikter och krig genom tiderna har påverkat samhällen och individer – från statsbildningar och stadsgränser till enskilda människors liv.</p><p>– Det är fantastiskt att få sjunka ner i läsfåtöljen med en ny packe böcker om ett nytt ämne i krigens historia och sedan diskutera det med Peter, säger Martin Hårdstedt.</p><p>Militärhistoriepodden har genom åren belyst en lång rad avgörande konflikter och historiska händelser. </p><h3>Bland tidigare avsnitt återfinns:</h3><ul><li>Det första arabisk-israeliska kriget 1948</li><li>Kubakrisen 1962</li><li>Finlands Lapplandskrig 1944–45</li><li>Det tredje puniska kriget och Kartagos förstörelse</li><li>Jacob Valter och katastrofen i Ryssland 1812</li><li>Slagen vid Sävar och Ratan 1809</li></ul>/nyheter/militarhistoriepodden-firar-sex-ar-_12151552//nyheter/har-hjalper-ai-vardpersonalen-att-planera-efter-operationer_12151480/Här hjälper AI vårdpersonalen att planera efter operationerPå postoperativa avdelningen på Norrlands universitetssjukhus blir det tydligt hur forskning kan göra konkret nytta. Här hjälper en AI-modell, som utvecklats inom ett projekt i Företagsforskarskolan, till att förutse behovet av eftervårdsplatser och underlätta för personalen.Mon, 01 Dec 2025 13:55:28 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a9d14ad509574dc7833748f1e7a08cea/regionbesok_3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Forskare har tagit fram en AI-modell som används på Norrlands universitetssjukhus sedan 2024.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sara-Lena Brännström</span></div></div><p>Region Västerbotten står inför många utmaningar kopplat till bland annat åldrande befolkning, glesbygd och bemanning inom sjukvården. Ett sätt att möta dessa är nya tekniska lösningar och samarbete med forskare på universitetet.</p><p>– Vi har ett uppdrag från politiken att vi ska jobba mer evidensbaserat och bredda vår forskning. Vårt mål är att vi ska ha ungefär tre aktiva doktorander inom IT-området, säger Nils-Petter Augustsson, chef på Centrum för informationsteknik och medicinsk teknik vid Region Västerbotten.</p><p>Sedan ett par år tillbaka har regionen ett forskningsprojekt inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet tillsammans med doktoranden Lars Mattsson och handledaren Patrik Rydén. De har tagit fram en AI-modell som kan förutsäga hur lång tid en viss patient behöver vård efter en operation – något som leder till bättre resursanvändning och i förlängningen kortare vårdköer.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Så används modellen på avdelningen</h2><p>I mitten av november besökte Lars Mattsson, tillsammans med en grupp andra doktorander inom Företagsforskarskolan, sjukhuset för att se hur AI-modellen används i praktiken. Studiebesöken är en viktig del av forskarutbildningen; de stärker kopplingen mellan akademin och samhället och ger doktoranderna en inblick i varandras projekt som genomförs ihop med företag, organisationer och myndigheter inom vitt skilda områden.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="fcd40a7c-b3a1-4ba8-b79c-bb32fb3fc932" data-contentname="Bildspel avdelning">{}</div><p>Det är fredag förmiddag och extra lugnt på postoperativa avdelningen. Den stundande helgen innebär färre schemalagda operationer. Deltagarna på studiebesöket samlas utanför en barnsal och tittar upp mot en datorskärm på väggen. Sara Lundsten, specialistsjuksköterska och doktorand i samma projekt som Lars, förklarar hur skärmen i realtid visar när patienter förväntas anlända till avdelningen. Personalen får sedan stöd av ett AI-baserat planeringsverktyg som hjälper till att förutsäga hur länge de förväntas stanna och vilka resurser de kommer att kräva. Ett arbete som tidigare gjordes manuellt.</p><p>– Operationsflödet är komplext och det kan snabbt blir flaskhalsar som leder till problem. På det här sättet kan man se i förväg om det till exempel kommer att bli ont om platser i eftermiddag och säkerställa att man kan möta behovet med tillgängliga sängar och personal, säger Sara Lundsten.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Data som förbättrar vårdflödet</h2><p>Planeringsverktyget har varit i drift i form av ett pilotprojekt sedan 2024 och förenklat arbetet på avdelningen. För att avgöra en enskild patients eftervårdstid behövs en mängd information, i detta fall klinisk data om allt från patientens sjukdomshistorik till bedömning inför operationen och planerade åtgärder. Just nu består AI-modellen av 282 variabler. Den är tränad på att hitta samband och mönster som påverkar vårdtiden. Ambitionen framöver är att behandla ännu mer data och förbättra träffsäkerheten ytterligare. Lars Mattsson arbetar bland annat med att utöka modellen med data som samlas in under och efter operationen, för att uppdatera modellens förutsägelser i realtid allt eftersom patienten behandlas.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="175d444d-01ca-4b20-866a-150b3cbc6fc7" data-contentname="Bildspel studiebesök">{}</div><p>AI-modellen kan inte ersätta sjukvårdspersonalens kunskaper och erfarenhet, men Lars projekt visar att forskning och teknisk utveckling kan bidra till att optimera resurserna i sjukvården.</p><p>– Förhoppningen är att tillvägagångssättet vi jobbar med ska kunna appliceras även på andra avdelningar och regioner. Det är så vi kommer att få den största nyttoeffekten för samhället, säger han.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="74b92039-6a80-4930-ba4f-6ad48cdf6752" data-contentname="Fakta Företagsforskarskolan (standard)">{}</div>/nyheter/har-hjalper-ai-vardpersonalen-att-planera-efter-operationer_12151480//nyheter/gosta-skoglunds-stipendie-tilldelas-lisa-hillebrand-martin_12151517/Hon vinner pris för bästa studentuppsatsVarje år delas 10 000 kronor ut från Gösta Skoglunds fond till den bästa kandidat- eller masteruppsatsen vid Umeå universitet inom området regionalvetenskap. Årets pris går till Lisa Hillerbrand Martín för masteruppsatsen ”Mapping urban safety and security: An intersectional approach in Umeå, Sweden”, presenterad vid Institutionen för geografi.Mon, 01 Dec 2025 12:36:14 +0100<p><strong>Motivering:</strong> Uppsatsen utmärker sig genom att kombinera GIS-analys med ett feministiskt och intersektionellt perspektiv på trygghet i urbana miljöer. Genom att kartlägga upplevelser av trygghet och otrygghet i Umeå visar Hillerbrand Martín hur stadsplanering kan främja social rättvisa och inkludering. Arbetet gör ett viktigt bidrag till geografisk forskning och utvecklingen av mer jämlika urbana miljöer.</p><p> </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Tre frågor till Lisa Hillerbrand Martín</h2><p><strong>Vad betyder det att få pris för bästa studentuppsats?</strong><br>Det var en väldigt fin överraskning. Förutom att det är ett erkännande av mitt eget arbete tycker jag också att det är ett erkännande av lärarna på magisterprogrammet och av min handledare. Jag trivdes väldigt bra under hela utbildningen, och miljön väckte verkligen min nyfikenhet för geografiska informationsverktyg. Det motiverade mig mycket i arbetet med uppsatsen. Priset kom också i en period när jag försökte satsa på en akademisk karriär, så det blev en viktig bekräftelse för mig. Jag tog det som ett tecken på att jag var på rätt väg.</p><p><strong>Hur kommer det sig att du skrev om detta?</strong><br>Jag har en bakgrund inom arkitektur, hållbar stadsutveckling och utvecklingssamarbete. Jag har alltid varit intresserad av de sociala aspekterna av arkitektur och stadsplanering, och av hur design kan skapa mer inkluderande och resilienta miljöer. Under utbildningen gjorde jag ett projekt om trygghet i ett flyktingläger i Etiopien, som en del av ett större forskningsprojekt om ”basic habitability”. Sedan dess har jag varit mycket intresserad av hur design påverkar människors autonomi genom rädsla, våld och säkerhet, ur ett kritiskt, feministiskt och intersektionellt perspektiv. När jag skulle välja ämne för min magisteruppsats var det därför ganska självklart: jag ville undersöka hur långt man kan komma med GIS-verktyg i analysen av urban trygghetsupplevelse, och visa värdet av deltagande metoder och situerad kunskap.</p><p><strong>Vad gör du nu?</strong><br>Nu doktorerar jag vid institutionen för geografi, medier och kommunikation på Karlstads universitet. Ämnet jag forskar om ligger nära det jag arbetade med i min masteruppsats och växte faktiskt fram direkt ur det arbetet. En av slutsatserna i uppsatsen var att den privata/hushållssfären bör ses som en viktig del av urbana studier om våld och trygghet, eftersom mer än hälften av allt könsbaserat våld sker i hemmet. I min doktorandforskning studerar jag därför geografier av våld i hemmet. Jag försöker förstå hur olika rum och miljöer påverkar överlevandes materiella och symboliska tillgång till stödnätverk, och hur dessa nätverk i sin tur påverkar överlevandes rumsliga förflyttningar mot tryggare miljöer.</p><p> </p>/nyheter/gosta-skoglunds-stipendie-tilldelas-lisa-hillebrand-martin_12151517//nyheter/fjarrundervisning-utmanar-skolans-styrdokument_12151483/Fjärrundervisning utmanar skolans styrdokumentEn ny avhandling visar hur styrdokumenten för grund- och gymnasieskolan begränsar möjligheterna att utföra fjärrundervisning. Doktoranden Simon Skog vid pedagogiska institutionen menar att mer flexibla regler skulle ge skolorna bättre chans att möta lokala behov och frigöra resurser till pedagogisk utveckling.Thu, 27 Nov 2025 11:10:40 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/simon_s_2020_a3.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon Skog, Pedagogiska institutionen</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ulrika Sahlén</span></div></div><p class="quote-center">Undervisningen kan organiseras på många olika sätt beroende på ämne, elevernas ålder eller om undervisningen sker i hybridform. Policyn tar inte alltid hänsyn till dessa variationer</p><p>Fjärrundervisning är en växande undervisningsform i grund- och gymnasieskolan. Den bidrar till ökad likvärdighet, särskilt i glesbygdsområden där urbanisering, långa avstånd och lärarbrist medför utmaningar. Men utvecklingen innebär också att skolans styrning och arbetssätt behöver anpassas till en helt ny verklighet.</p><p>– Fjärrundervisningen erbjuder skolor behöriga lärare och ett bredare kursutbud. Samtidigt skiljer sig denna undervisningsform markant från traditionell klassrumsundervisning, vilket ställer nya krav på beslutsfattare, organisation och pedagogik, säger Simon Skog.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Hårda regler trots lokala skillnader</h2><p>Fjärrundervisning är hårt reglerad av skolans styrdokument. Syftet är att säkerställa kvaliteten, men reglerna innebär ofta höga krav på skolorna.</p><p>– Styrdokumenten är omfattade och mycket detaljerade. De kräver bland annat att eleverna måste vara i en lokal som deras skolenhet disponerar, undervisningen ska ske i realtid och en handledare måste vara tillsammans med eleverna under lektionstid.</p><p>Avhandlingen pekar på att regleringen i vissa delar förbiser lokala behov och organisatoriska skillnader, exempelvis elevgruppers storlek och samarbeten mellan fjärrlärare och handledare, som befinner sig tillsammans med eleverna på skolan.</p><p>– Undervisningen kan organiseras på många olika sätt beroende på ämne, elevernas ålder eller om undervisningen sker i hybridform. Policyn tar inte alltid hänsyn till dessa variationer, säger Simon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Handledaren – en nyckelperson</h2><p>Handledaren har en avgörande roll i fjärrundervisning och fungerar inte bara</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/079a174589ae475eac7b4f39f21f8437/ima197603.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Johnér Bildbyrå AB, Cecilia Möller</span></p></div></div><p>som ett praktiskt stöd, utan även som en pedagogisk och social resurs för både lärare och elever. Handledaren får ofta ta ansvar som egentligen ligger hos läraren.</p><p>– Det handlar om allt från att skapa arbetsro och besvara frågor till att lösa sociala konflikter och uppmärksamma elever som har kört fast. Dessutom behöver handledaren hjälpa eleverna att anpassa sig till det digitala formatet.</p><p>Avhandlingen visar även att fjärrundervisning ställer höga krav på elevernas självständighet. För att lyckas behöver de anpassa sitt sätt att lära sig till undervisningens digitala form, där kommunikationen sker via distansteknik.</p><p>– Vissa elever kan gynnas medan andra missgynnas – exempelvis de som lätt distraheras av den digitala tekniken, har svårt att navigera på digitala ytor, eller de som har en högre tröskel att interagera via digitala kanaler.</p><p>Som lärarens förlängning i det fysiska rummet stöttar handledaren eleverna på plats. Ett nära samarbete mellan lärare och handledare är därför centralt för att nå den kvalitet som policyregleringen eftersträvar, konstaterar avhandlingen. Simon Skog ser i detta sammanhang konkreta lösningar på hur fjärrundervisningen skulle kunna förbättras.</p><p>– En förändring av policyregleringen skulle kunna handla om att minska den administrativa bördan på skolenheterna så att resurser kan läggas på att fortbilda fjärrlärare, handledare och att skapa en god organisatorisk överbyggnad som är viktig, säger Simon Skog.</p><p> </p><p>Läs hela avhandlingen:</p><p><a href="https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2010796&dswid=7684">https://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A2010796&dswid=7684</a></p>/nyheter/fjarrundervisning-utmanar-skolans-styrdokument_12151483//nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363/Ny kunskap om män som söker hjälp för sexuellt intresse för barnDet är möjligt att nå män med sexuellt intresse för barn för utredning, behandling och forskning. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Sexuellt intresse för barn är en känd riskfaktor för att begå sexuella övergrepp eller barnpornografibrott. Kunskaperna har hittills varit begränsade om personer som själva söker hjälp för sexuella intressen riktade mot barn, trots att det är kunskap som är avgörande för att förebygga övergrepp. Wed, 26 Nov 2025 08:03:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/811ef497435c4436931f7fe16a9a1b70/adebahr-roberth-rtw_7109.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Roberth Adebahr, doktorand vid Institutionen för klinisk vetenskap. <span class="bildPhotografer" style="white-space: nowrap;"><span class="photo">Bild</span>RTW Photography</span></p></div></div><p>– Detta utmanar tidigare föreställningar om att vård för denna grupp enbart kan ges anonymt eller inom kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Ur ett sexualbrottsförebyggande perspektiv är det ett viktigt resultat, säger Roberth Adebahr, doktorand i psykiatri vid Umeå universitet.</p><p class="quote-left">utmanar tidigare föreställningar</p><p>Roberth Adebahrs avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet handlar om hjälpsökande män med sexuellt intresse för barn som frivilligt vänt sig till öppenvården. Studierna har genomförts vid mottagningen Anova på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Syftet har varit att öka kunskapen om denna grupp genom att undersöka deras psykiska hälsa och kliniska profiler samt möjliga utvecklingsrelaterade faktorer som kan påverka uppkomsten av det sexuella intresset. Avhandlingen inkluderar också utveckling av metoder för att utvärdera behandling, samt en studie om hur partners påverkas när en man utreds för brott relaterade till övergreppsmaterial.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Komplexa behov</h2><p>Männen som deltog uppvisade komplexa psykiatriska behov, med hög förekomst av depression, ångest, självmordstankar och symtom på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Användning av övergreppsmaterial var vanligt, vilket understryker vikten av att identifiera och hantera även olagliga beteenden i vårdsammanhang</p><p>Resultat från hjärnavbildning, kliniska undersökningar och kognitiva tester tyder på att utvecklingsneurologiska faktorer kan påverka uppkomst av det sexuella intresset, men fler studier behövs för att förstå dessa samband bättre.</p><p>– Med tanke på den komplexa psykiatriska profilen och den höga förekomsten av olagliga beteenden bör vård för personer med sexuellt intresse för barn bedrivas inom specialiserad öppenvård med både psykiatrisk kompetens och kunskap om riskfaktorer för att begå brott, säger Roberth Adebahr.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Öppnar för behandling</h2><p>Avhandlingen visar också att det är möjligt att genomföra kliniska behandlingsstudier i denna grupp, något som tidigare betraktats som svårt. Detta öppnar för vidare utveckling av både psykologiska och medicinska behandlingsformer.</p><p>I avhandlingen ingår en studie där deltagare lottas till att pröva behandling med ett antidepressivt preparat eller kognitiv beteendeterapi för att minska sexuella problembeteenden. Rekrytering pågår och slutresultat väntas 2028.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Påverkar partner</h2><p>I det sista delarbetet i avhandlingen riktas fokus mot närstående till män med sexuellt intresse för barn. Studien visar att kvinnliga partners till män som utreds för barnpornografibrott ofta drabbas av betydande psykisk belastning och att många har svårt att få stöd, både från familj och vänner, men också inom hälso- och sjukvården.</p><p>– Att erbjuda stöd även till närstående är en central del av ett helhetsinriktat omhändertagande. För att förbättra omhändertagandet av närstående behöver de verksamheter dit anhöriga först vänder sig, oftast vårdcentraler eller onlinepsykologer, mer kunskap om hur anhöriga drabbas och om sexuellt avvikande intressen och associerade beteenden, säger Roberth.</p><p><em>Robert Adebahr är legitimerad psykolog och arbetar vid Anova-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm där olika sexualitetsrelaterade problem utreds och behandlas. Anova driver också hjälplinjen PrevenTell (preventell.se) dit personer som är oroliga för sin sexualitet och närstående kan ringa för rådgivning och upprätta en vårdkontakt vid behov.</em></p>/nyheter/ny-kunskap-om-man-som-soker-hjalp-for-sexuellt-intresse-for-barn_12151363//nyheter/vetenskapsradet-satsar-nara-15-miljoner-pa-samhallsforskning_12151408/Vetenskapsrådet satsar nära 15 miljoner på samhällstrygghet och motståndskraftSverige befinner sig i en tid där frågor om trygghet, våld, beredskap och samhällelig motståndskraft står högt på dagordningen. Samtidigt ökar behovet av forskningsbaserad kunskap som kan vägleda myndigheter, beslutsfattare och lokala aktörer. Fyra forskningsprojekt inom samhällsvetenskap får sammanlagt nära 15 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.Tue, 25 Nov 2025 15:32:59 +0100<p>För att möta behovet av kunskap om samhällsutmaningar fortsätter Vetenskapsrådet sin strategiska satsning på forskning om samhällelig beredskap och säkerhet. Genom att stödja projekt som fördjupar förståelsen av hur samhället kan hantera komplexa hot och utmaningar vill man stärka både kunskap och praktik.</p><p>Bedömningen görs av nationellt och internationellt erkända forskare inom säkerhet och samhällsvetenskap. Detta visar både den vetenskapliga höjden och det tvärvetenskapliga perspektiv som området kräver.</p><p>Inom samhällsvetenskap vid Umeå universitet har följande projekt beviljats medel:</p><ul><li><strong>Arian Rostami</strong> – Inomorganisatoriska utmaningar i svenskt polisiärt arbete med mäns våld mot kvinnor i nära relationer – 3 658 000 kronor</li><li><strong>Linda Sandberg</strong> – Beredskapsintegrering? Planering för beredskap i policy och praktik – 4 994 000 kronor</li><li><strong>Veronica Strandh</strong> – Rural krisberedskap – resursökning eller motståndskraft? – 4 716 000 kronor</li><li><strong>Therese Enarsson</strong> – Crisis, Control, and Content Moderation: Democratic Oversight of Social Media Platforms – 1 588 912 kronor</li></ul>/nyheter/vetenskapsradet-satsar-nara-15-miljoner-pa-samhallsforskning_12151408//nyheter/pris-till-studenter-vid-programmet-i-statistik-och-data-science_12151405/Pris till studenter vid Programmet i Statistik och Data ScienceTue, 25 Nov 2025 15:31:14 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bdbea1afbc384e57b2ed3e17454b20d1/fms_prisutdelning_20253.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Oskar Hultstrand och Erik Bülow vid prisutdelningen av FMS uppsatspris 2025. Anton Jernberg kunde tyvärr inte delta och saknas på bilden.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Marie Eriksson</span></div></div><p>Två studenter vid <a href="~/link/e08ef280f590402494d5c77ff9292af1.aspx">Programmet i Statistik och Data Science</a>, Oskar Hultstrand och Anton Jernberg, har tilldelats <a href="https://statistikframjandet.se/fms/start/">Föreningen för Medicinsk Statistiks (FMS)</a> uppsatspris 2025 för sin kandidatuppsats ”Sambandet mellan BMI, metabol hälsa och risk för stroke: En prospektiv kohortstudie med tidsuppdaterade kovariater”. I motiveringen lyfter FMS styrelse fram uppsatsen som ett föredöme i tillämpning av statistiska metoder på en medicinskt relevant frågeställning, med tydlig presentation, rigorös analys och balanserad diskussion:</p><p>”Arbetet utmärker sig genom en föredömlig tillämpning av etablerade statistiska metoder på en medicinskt relevant och väl avgränsad frågeställning. Den medicinska bakgrunden och de valda metodologiskaangreppssätten är noggrant motiverade och presenteras med stor tydlighet. Uppsatsen är mycket välskriven och präglas av ett rigoröst analysarbete, liksom av en klar och balanserad diskussion av resultaten. Författarna visar en imponerande mognad i både metod och vetenskaplig framställning.”</p><p>Uppsatsen baseras på data från Northern Sweden Health and Disease Study (NSHDS) och Riksstroke och har handletts av Marie Eriksson, professor vid Enheten för Statistik, i samarbete med David Darehed och Eva-Lotta Glader, överläkare och forskare vid Sunderby sjukhus respektive enheten för Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet.</p><p>Priset delades ut vid FMS höstmöte av ordförande Erik Bülow 24 november. </p>/nyheter/pris-till-studenter-vid-programmet-i-statistik-och-data-science_12151405//nyheter/nominera-arets-idrottsalumn-och-arets-elitidrottsstudent-2025_12151352/Nominera Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent 2025Det är dags att uppmärksamma förebilder inom idrott och akademi. Idrottshögskolan bjuder in till nomineringar för Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent 2025 – två utmärkelser som hyllar personer som inspirerar och gör skillnad. Skicka in din nominering senast 16 januari 2026.Tue, 25 Nov 2025 13:21:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/a8fa44093e644a16b127b1c3a1561df3/diplom_3998_100112_ann.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Diplom vid promotion</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Nilsson</span></div></div><p>Sedan 2015 har Idrottshögskolan uppmärksammat inspirerande personer genom utmärkelserna Årets Idrottsalumn och Årets Elitidrottsstudent. Oavsett som du är lärare, vän, familjemedlem eller kollega – din nominering kan bidra till att lyfta fram förebilder som inspirerar dagens och framtidens idrotts- och elitidrottsstudenter.</p><p>Förutom äran får vinnarna ett diplom och en plats på Idrottshögskolans Wall of Fame. Årets Idrottsalumn får möjlighet att gästföreläsa vid ett av Idrottshögskolans arrangemang och Årets Elitidrottsstudent får ett stipendium på 10 000 kronor.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Årets Idrottsalumn 2025</h2><p>Utmärkelsen tilldelas en tidigare student (alumn) från en idrottsrelaterad utbildning vid Umeå universitet som i sitt nuvarande arbete gör något gott för svensk idrott. Personen ska vara en förebild för nuvarande och framtida idrottsstudenter.</p><h3>Nomineringskriterier:</h3><ul><li>Personen måste ha en examen från en idrottsrelaterad utbildning vid Umeå universitet.</li><li>Personen ska ha utmärkt sig i sin karriär och gjort en värdefull insats för svensk idrott efter avslutade studier.</li></ul><p class="foldable">Tidigare alumner som tilldelats utmärkelsen</p><p><strong>2024: Malin Andersson</strong>, utvecklingschef Svenska Ishockeyförbundet</p><p><strong>2023: Susanne Jidesten</strong>, ledamot i Riksidrottsstyrelsen/Förbundsstyrelsen RF SISU, tidigare generalsektreterare för Friskis & Svettis.</p><p><strong>2022: John Gröntvedt</strong>, driver Hjälteföreningen vars verksamhet vänder sig till personer med funktionsvariation.</p><p><strong>2021: Ola Svensson</strong>, verksamhetschef på RR-SISU Västerbotten samt under åren 2021-2022 även projektledare på Umeå Kommun.</p><p><strong>2020: Tatiana Håkansson</strong>, Akademichef Dalkurd FF. Tatiana skriver historia som den första kvinnliga akademichefen inom svensk elitfotboll och är en förebild som samhällsdebattör och eldsjäl för såväl jämlikhetsfrågor som i sitt arbete mot rasism inom idrotten. </p><p><strong>2019: Jenny Svender</strong>, Riksidrottsförbundets sakkunnige i jämställdhetsfrågor och ansvarig för Riksidrottsförbundets forsknings- och utvecklingsarbete.</p><p><strong>2018: Caroline Jönsson</strong>, en av grundarna till organisationen FairPay Foundation som arbetar med att göra idrotten mer jämlik.</p><p><strong>2017: Linda Andersson</strong>, förbundskapten för längdskidåkare och skidskyttar inom Svenska parasportförbundet och huvudansvarig för samtliga grupper från rekrytering till landslag.</p><p><strong>2016: Samuel Lund</strong>, förenings- och förbundsutvecklare på Svenska Brottningsförbundet.</p><p><strong>2015: Anders Wahlström</strong>, ansvarig för barn- och ungdomsidrott på Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Årets Elitidrottsstudent 2025</h2><p>Utmärkelsen tilldelas en student som framgångsrikt kombinerar akademiska studier vid Umeå universitet med en elitidrottssatsning. Personen ska vara en god förebild för nuvarande och framtida elitidrottsstudenter.</p><h3>Nomineringskriterier:</h3><ul><li>Personen har utvecklat en hållbar strategi för balans mellan sin idrott och sina studier.</li><li>Personen måste vara student under 2025 samt studerat minst ett år vid Umeå universitet.</li></ul><p class="foldable">Tidigare elitidrottsstudenter som tilldelats utmärkelsen</p><p><strong>2024: Evelina Henriksson</strong>, elitidrottsstudent vid Ämneslärarprogrammet med inriktning idrott och hälsa samt friidrottare (långdistanslöpare)</p><p><strong>2023: Emma Schiöler</strong>, elitidrottsstudent vid Läkarprogrammet samt VM-bronsmedaljör i MMA.</p><p><strong>2022: Maja Viström</strong>, elitidrottsstudent vid Psykologprogrammet med inriktning mot idrott, samt världens tredje bästa innebandyspelare på damsidan.</p><p><strong>2021: Johannes Eklöf</strong>, elitidrottsstudent på Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och en av världens främsta långloppsåkare i längdskidor.</p><p><strong>2020: Linus Holmgren</strong>, elitidrottsstudent på Juristprogrammet och landslagsspelare i innebandy.</p><p><strong>2019: Amanda Delgado Johansson</strong>, elitidrottsstudent på Magisterprogrammet i medie- och kommunikationsvetenskap samt en nyckelspelare i det svenska damlandslaget i innebandy.</p><p><strong>2018: Karl-Johan Dyvik</strong>, elitidrottsstudent vid Högskoleingenjörsprogrammet inom byggteknik och har bland annat åkt 7 världscupstävlingar i längdskidor.</p><p><strong>2017: Frida Nordström</strong>, elitidrottsstudent som tagit examen från Personalvetarprogrammet och som studerat vidare på Magisterprogrammet i ledarskap och organisation. Kapten i världens bästa klubblag och assisterande kapten i det svenska damlandslaget.</p><p><strong>2016: Frida Sandberg</strong>, elitidrottsstudent vid Civilingenjörsprogrammet i bioteknik samt landslagsskidorienterare.</p><p><strong>2015: Karl Dahlgren</strong>, elitidrottsstudent vid Läkarprogrammet samt tävlande i jujutsu.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Så nominerar du</h2><p>Skicka din nominering till <a title="pernilla.eriksson@91��ý��" href="mailto:pernilla.eriksson@91��ý��">pernilla.eriksson@91��ý��</a>, <strong>senast 16 januari 2026</strong>. Nomineringen ska innehålla:</p><ul><li>Namn och kontaktuppgifter till kandidaten</li><li>En motivering till varför personen bör få utmärkelsen</li></ul><p>Beslut om vinnarna fattas av en jurygrupp från Idrottshögskolans råd.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="82086d30-b695-4d67-8bd0-4e95e7cfb609" data-contentname="Pernilla Eriksson">{}</div>/nyheter/nominera-arets-idrottsalumn-och-arets-elitidrottsstudent-2025_12151352//nyheter/kalciumkanslig-switch-forbattrar-effekten-av-cancerlakemedel_12151385/Kalciumkänslig switch förbättrar effekten av cancerläkemedelAntikroppsläkemedel mot cancer är konstruerade för att ta sig in i tumörceller och frigöra ett toxiskt ämne djupt inne i cellen. Men i praktiken når de ofta inte ända fram. En ny studie visar hur denna ”trojanska häst”-strategi kan göras mer effektiv genom att utnyttja skillnaderna i kalciumkoncentration utanför och inne i celler.Tue, 25 Nov 2025 12:58:38 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/cancer_cell.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Det calciumreglerade läkemedlet (grönt) har fäst vid receptorerna (rött) på tumörcellerna, och nu börjar cellerna ta upp det – bara 40 sekunder efter att det gavs.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>KTH</span></div></div><p class="quote-center">Kalciumswitchen är inbyggd i läkemedelsdesignen</p><p>Ett forskarteam från Kungliga Tekniska högskolan, KTH, Stanford University och Umeå universitet har utvecklat ett kalciumaktiverat leveranssystem med målet att möjliggöra mer riktad behandling, lägre läkemedelsdoser och mindre påverkan på frisk vävnad. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.</p><p>Det nya konceptet adresserar ett vanligt problem med målsökande läkemedel: de binder alltför hårt till tumörernas receptorer, vilket hindrar dem från att nå sitt mål. Den starka bindningen kan visserligen blockera receptorns tumörtillväxtsignaler, men ADC:er (Antibody–Drug Conjugates) är egentligen avsedda att transportera sitt giftiga läkemedel till cellens egentliga mål – lysosomen, den organell där det målsökande proteinet bryts ned och toxinet frigörs, vilket är nödvändigt för att den avsedda celldöden ska ske.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Känner av kalciumnivån</h2><p>För att lösa detta har forskarna utvecklat en kalciumkänslig molekylär “switch” som binder starkt till cancercellens receptor utanför cellen, där kalciumhalterna är relativt höga.</p><p>När det läkemedelsbärande proteinet (CaRA; calcium-regulated affinity) har bundit till EGFR (Epidermal Growth Factor Receptor) på cellytan tas komplexet in i cellen och förs in i små intracellullära blåsor där kalciumhalten gradvis sjunker. Eftersom bindningen är kalciumberoende lossnar CaRA från receptorn när koncentrationen av kalcium blir tillräckligt låg. Receptorn kan då återföras till cellytan, medan CaRA fortsätter sin färd mot lysosomen, som fungerar som cellens nedbrytningsstation, med sin läkemedelslast.</p><p>– Kalciumswitchen är inbyggd i läkemedelsdesignen. Den känner av kalciumnivån och anpassar sin bindning automatiskt, säger Sophia Hober, professor vid KTH som lett studien.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/wolf-watz_magnus_5367_180823_soj2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Från Umeå universitet är det professor Magnus Wolf-Watz grupp som deltagit i studien som publicerats i PNAS.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Mycket selektiv molekyl</h2><p>De experimentella studierna gjordes på levande mänskliga cancercellinjer med det cytotoxiska ämnet mertansin DM1 kopplat till proteinet. Läkemedelskonjugatet visade mycket hög potens och var mycket selektivt – det dödade bara celler som uttrycker höga nivåer av EGFR och lämnade friska eller lågt EGFR-uttryckande celler opåverkade. Forskarna betonar att det visar på att läkemedlet känner igen målcellerna mycket bra och ger ett brett terapeutiskt fönster, vilket är avgörande för att begränsa biverkningar.</p><p>Leon Schierholz, som är doktorand i Magnus Wolf-Watz forskargrupp vid Umeå universitet, har bestämt en lågupplöst struktur av komplexet mellan CaRA; och den extracellulära domänen hos EGFR-receptorn. Strukturen har bestämts till en upplösning av cirka 6 Å med tekniken single particle cryoEM på data insamlade på <a href="~/link/fb48be8ddb6347308d7622d64012b103.aspx" target="_blank" rel="noopener">Umeå Centre for Electron Microscopy, UCEM</a>, vid Umeå universitet.</p><p>Strukturen ger en grundläggande molekylär förståelse av den höga affiniteten för komplexet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/537a9baf518e425da349a2beb26f17dd/schierholz_leon_7646_hkn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Doktoranden Léon Schierholz har tillbringat många timmar vid det stora mikroskopet vid teknikplattformen UCEM vid Umeå universitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nästa steg en atommodell</h2><p>– Nu går vi vidare och siktar på att komma fram med en högupplöst struktur med en upplösning under 3.5 Å som kan tillåta oss att göra en atomär modell som kan användas för att ytterligare förbättra egenskaperna hos CaRA. Data är av mycket bra kvalitet för detta förhållandevis lilla komplex, säger Leon Schierholz som i sammanhanget vill rikta spotlight på kollegan Max Renner som är högst delaktig i slutförandet av den atomära modellen.</p>/nyheter/kalciumkanslig-switch-forbattrar-effekten-av-cancerlakemedel_12151385//nyheter/vardduo-firar-25-ar-som-forskningscenter-med-oppet-symposium-_12151357/Várdduo firar 25 år som forskningscenter med öppet symposium Várdduo firar 25 år och bjuder in till Elsa Laula-symposium den 28:e november. Symposiet håller till på Bildmuseet och innehåller ett program som bjuder på keynoteföreläsning, panelsamtal och presentationer.  Tue, 25 Nov 2025 11:00:41 +0100<p>I ett kvarts sekel har framgångsrik samisk forskning bedrivits och koordinerats vid Várdduo – Centrum för samisk forskning på Umeå universitet. För att uppmärksamma detta har Várdduo genomfört en seminarieserie som sträckt sig över hela året. Totalt har det blivit åtta seminarier som följer de åtta samiska årstiderna.  <br><br>Elsa Laula-symposiet är den sista delen i denna seminarieserie. Symposiet äger rum på Bildmuseet under eftermiddagen fredag 28 november och är öppet för alla intresserade. Programmet innehåller intressanta panelsamtal och presentationer samt en keynoteföreläsning av professor emerita Asta Mitkija Balto. <br><br><strong>Keynoteföreläsning om utbildning och självbestämmande</strong></p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3bc0da91-a230-429d-a99f-f8d3614d0dbe" data-contentname="Asta">{}</div><p>Asta Mitkijá Balto har under lång tid varit med och byggt upp Sámi allaskuvla/Samiska högskolan i Kautokeino. Hennes forskning, som kombinerar akademisk kunskap med traditionell samisk kunskap, har gett värdefulla perspektiv för skolor, förskolor och andra utbildningsinstitutioner. 2018 tilldelades Asta Mitkijá Balto ett hedersdoktorat av The World Indigenous Nations University (WINU) för sitt livslånga arbete inom samisk och urfolksutbildning.  <br><br>Under sin föreläsning kommer Asta tala om samisk forskning och högre utbildning, med särskilt fokus på självbestämmande och dess inflytande på utbildning, politik och samhälle. Vidare kommer Asta att undersöka utvecklingen av urfolksforskningens paradigmer och lyfta fram relationer som en grundläggande princip.  <br> <br><strong>Forskarpresentationer och panelsamtal  </strong><br>Andra programpunkter under Elsa Laula-symposiet är forskarpresentationer av Ylva Jannok Nutti och Gudrun Norstedt. Ylva Jannok Nutti, professor i pedagogik, Sámi allaskuvla och ordförande för rådgivande organet vid Várdduo, kommer att föreläsa under rubriken Rum för samiskt kunskapande.  Gudrun Norstedt, forskare vid Várdduo, kommer att presentera sitt nya projekt Sesame — bygdesamernas dolda historia i bondesamhället, vilket hon i höstas fick prestigefulla ERC-medel för.  <br>  <br>I programmet ryms även två panelsamtal med blicken fäst såväl bakåt i tid som framåt. Det blir en fullspäckad eftermiddag och alla intresserade är varmt välkomna!</p><h3><br><a href="~/link/e8934912acdc4e53ae0cd2c68157253b.aspx">Programmet för symposiet hittar ni här!</a></h3>/nyheter/vardduo-firar-25-ar-som-forskningscenter-med-oppet-symposium-_12151357//nyheter/de-representerar-universitetet-i-programmeringstavling_12149645/De representerar Umeå universitet vid internationell programmeringstävlingOm några dagar åker tre studenter från Institutionen för datavetenskap till Karlsruhe i Tyskland för att representera Umeå universitet på programmeringstävlingen NWERC (North-Western European Regional Contest). Tävlingen arrangeras den 28-30 november och är en deltävling inom ICPC (International Collegiate Programming Contest).Thu, 27 Nov 2025 12:51:59 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/bb0331a5d5934af58eddf8521404c8f9/studenter-datavetenskap2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Simon, Ture och Algot förbereder sig för programmeringstävlingen NWERC.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jenny Karlsson</span></div></div><p class="quote-center">När man har suttit och klurat på något länge och till slut får det att fungera, det är det bästa med programmering.</p><p>Ture Goldkuhl, Algot Heimerson och Simon Cederfjärd studerar vid Umeå universitet och alla tre arbetar även som amanuenser vid Institutionen för datavetenskap. Nyligen deltog de i Programmerings-SM, som även fungerar som nordiskt mästerskap. Efter tävlingen beslutade de att bilda ett lag för att anmäla sig till NWERC och kommer därmed representera Umeå universitet i Tyskland.</p><p>NWERC är en programmeringstävling där lag från universitet i hela nordvästra Europa löser en serie algoritmiska problem. Målet för varje lag är att lösa så många problem som möjligt inom en tidsgräns på fem timmar. Lösningarna skickas in till ett bedömningssystem som automatiskt utvärderar svaren. Svårighetsgrad för respektive problem framgår inte i uppgiftsbeskrivningen, vilket innebär att strategi spelar stor roll.</p><p>– Problemen är inte sorterade, så det gäller att skanna igenom allt och försöka börja med de enklaste uppgifterna för att vara tidseffektiv, säger Ture.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Förberedelser inför tävlingen</h2><p>Gruppen förbereder sig genom att försöka hitta en gemensam metod och att ta vara på sina olika styrkor på ett effektivt sätt. Simon som har en bakgrund i matematik tar ofta hand om de delar som kräver mer teoretisk problemlösning, medan Algot och Ture fokuserar på programmeringen.</p><p>– När man har suttit och klurat på något länge och till slut får det att fungera, det är det bästa med programmering, säger Ture och får medhåll av Algot och Simon.</p><p>– Vi löser alltid problemen på papper först, innan vi börjar skriva koden, säger Simon när han beskriver deras tillvägagångssätt. Om man sätter sig vid datorn direkt är det lätt att fastna och behöva skriva om mycket i efterhand. På papper kan vi diskutera idéer, testa logiken och hitta den bästa strategin tillsammans.</p><p>Inför tävlingen tränar de genom att arbeta med tävlingsuppgifter från tidigare år. De framhåller också att de har haft stor nytta av att ha läst kursen Tillämpad algoritmisk problemlösning, eftersom den innehåller verktyg och uppgifter som liknar tävlingens upplägg. Alla tre ser fram emot att resa till Tyskland och sätta sina kunskaper på prov i en internationell miljö.</p><p>– Det känns väldigt spännande! Vi har inte några särskilda förväntningar på resultat, utan åker mest för upplevelsen och erfarenheten, säger Algot.</p>/nyheter/de-representerar-universitetet-i-programmeringstavling_12149645//nyheter/vad-betyder-mangfald-i-svensk-forskola_12151241/Vad betyder mångfald i svensk förskola?Hur ser mångfald ut i svenska förskolor? En ny studie från Umeå universitet har undersökt hur policyn kring olika språk och kulturer används i praktiken och hur den påverkar vardagen i förskolorna. Resultaten visar hur möten mellan barn och vuxna formas av både styrdokument och det dagliga arbetet. Resultaten visar också hur det påverkar barns möjligheter att delta och känna delaktighet.Tue, 25 Nov 2025 07:15:00 +0100<p>Doktorand Maria Papakosma vid Umeå universitet har genom policyforskning undersökt hur olika språk och kulturer lyfts fram i förskolepolicy, och hur det påverkar vardagen i förskolearbetet. Hennes studien visar att mångfald i förskolan inte är statisk. Den är dynamisk och formas i möten mellan olika språk och kulturer i vardagen. Samtidigt pekar studien på en tydlig policyförskjutning. Nationella riktlinjer lägger stor vikt vid kompetensutveckling och barns svenska språkutveckling som avgörande för deras framtida möjligheter.</p><p>– Jag kallar det 'villkorad flerspråkighet' - flerspråkighet stöds retoriskt, men i praktiken under villkoret att den främjar integrationsmål och svenska språkutveckling, säger Maria Papakosma.</p><p>Hon berättar vidare att flerspråkighet ofta framställs positivt i policydiskursen. Trots det blir stödet för flerspråkiga barn ofta beroende av hur snabbt de lär sig svenska. Det skapar dubbla förväntningar och visar hur komplext flerspråkighet är i praktiken.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Navigerar mellan flera begränsningar</h2><p>Genom förskolerektorernas berättelser visar studien hur lokala aktörer ständigt måste navigera mellan olika begränsningar. Personalresurser och kompetensbrister är vanliga utmaningar, särskilt i socialt utsatta områden, även när ekonomiskt stöd finns. Resultaten pekar på en resursparadox: policy, resurser och praktiska villkor går inte alltid hand i hand. Socioekonomiska faktorer och hinder för barns närvaro får direkta konsekvenser för utbildningsjämlikheten.</p><p>– Förskolerektorer utvecklar strategier och förtroendebyggande strukturer för att skapa trygga miljöer för familjer med mångfaldsbakgrund, säger Papakosma.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Ett utvidgat uppdrag för förskolan</h2><p>Studien visar också att förskolans uppdrag har blivit bredare. Förskolan är inte längre bara en omsorgsinstitution. Den är också en plats för skolförberedelse, integration och demokratisk värdegrund, nära knuten till frågor om mångfald och social sammanhållning.</p><p>Forskningen ger beslutsfattare stöd i att förstå varför mångfald och likvärdighet kräver breda och samordnade strategier. För förskollärare och förskolerektorer erbjuder studien verktyg för förtroendebyggande arbete och för att stärka barns delaktighet och närvaro.</p><p>– Förskolan har fått ett mycket bredare och mer komplext uppdrag. Det är viktigt att vara medvetna om vad den innebär för hur vi arbetar med mångfald, säger Papakosma.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Nödvändig förståelse</h2><p>Sveriges ökade kulturella och språkliga mångfald gör det viktigt att förstå hur policy fungerar i praktiken. Forskningen bidrar till debatter om integration, språkutveckling och barns deltagande. Resultaten visar att jämlikhet kräver långsiktiga och samordnade insatser som tar hänsyn till lokala förutsättningar och sträcker sig bortom språkfrågan.</p><p>– Forskningen visar att mångfalds och likvärdighetsfrågor i förskolan inte kan lösas med enkla lösningar. Det krävs en helhetssyn som tar hänsyn till hur olika faktorer samverkar, avslutar Maria Papakosma.</p>/nyheter/vad-betyder-mangfald-i-svensk-forskola_12151241//nyheter/ny-bok-why-do-christian-churches-build-congregations-online_12151265/Ny bok: ”Why Do Christian Churches Build Congregations Online?”Boken är skriven av Stefan Gelfgren, Institutionen för idé- och samhällsstudier och Humlab vid Umeå universitet, och undersöker hur olika kristna kyrkor och samfund uppfattar och använder digitala medier i främst sin utåtriktade kommunikation. Mon, 24 Nov 2025 15:36:16 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3d245970-2ffe-463f-a2d9-bce1d368a6ef" data-contentname="bokom">{}</div><p>Detta studeras genom tre fallstudier, genom vilka kyrkornas och samfundens olika förhållningssätt till digitala medier blir synliga. Fallstudierna är:</p><p>Den karismatiska rörelsen (med ursprung i pingströrelsen)</p><p>Den Svenska kyrkan</p><p>Den laestadianska rörelsen</p><p>Dessa fall inrymmer såväl en positiv inställning till digitala medier, som en mer tveksam och motvillig hållning. Det sekulariserade och genomdigitaliserade svenska samhället utgör det sammanhang till vilket de religiösa institutionerna förhåller sig.</p><p>Genom att utgå ifrån ett antal fallstudier som alla relaterar till samma kontext synliggörs hur externa (samhälleliga) och interna faktorer (såsom teologi och historiskt ursprung) samverkar när användandet av digitala medier förhandlas. </p><p>Boken avser att bredda förståelsen av fältet ”digital religion” samt betonar behovet av att diskutera samtida religion i termer av ”religion i en digital tidsålder”. Genom boken synliggörs också att digital kommunikation, för både religiösa och andra aktörer, kan se olika ut beroende på vilka syften den avser att fylla. </p><p>Boken publiceras i bokserien “Routledge Research in Religion, Media and Culture”. </p><p><a href="https://www.routledge.com/Why-Do-Christian-Churches-Build-Congregations-Online/Gelfgren/p/book/9781032718996" target="_blank" rel="noopener">Läs mer </a></p>/nyheter/ny-bok-why-do-christian-churches-build-congregations-online_12151265//nyheter/synen-pa-skrivande-och-skrivprocesser-behover-uppdateras_12151242/Synen på skrivande och skrivprocesser behöver uppdaterasHistoriskt sett har skrivande uppfattats som en aktivitet som oftast sker i en skribents hjärna. Hur blir det då med skrivprocessen när skrivandet sker med flera personer och med olika verktyg? En ny doktorsavhandling av Mindy Svenlin, vid Umeå universitet och Åbo Akademi, pekar på att det är nödvändigt att uppdatera synen på skrivande och skrivprocesser.Mon, 24 Nov 2025 13:17:46 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/183d6d8858ad47898044fcab56b43fab/mindy_svenlin_16_9_img_8483_kopiera.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Mindy Svenlin, doktorand, Institutionen för språkstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Daniela Streng</span></div></div><p class="quote-center">Den framtida publiken är väldigt närvarande redan under skrivprocessen</p><p>Mindy Svenlin säger att i en samtid där såväl skola som samhälle präglas av frammarschen av generativ AI och stora språkmodeller, behövs uppdaterade sätt att närma sig synen på skrivande och vad en skrivprocess är och tillägger:</p><p>– Skrivande behöver närmas som något som sker kollaborativt, tillsammans med flera olika deltagare – både mänskliga och materiella.</p><p>I sin doktorsavhandling har Svenlin undersökt hur skrivprocessen ser ut när gymnasieelever skriver ett manus till en skolmusikal.</p><p>– En skrivprocess omfattar alla skeden från en idé till en färdigskriven produkt och den processen består i grova drag av planering, skrivande och redigering. Denna syn på skrivprocessen är rätt etablerad i skola och samhälle.</p><p>Men, menar hon, när skrivandet delas upp mellan flera olika deltagare blir skrivandet en betydligt mer rörig process.</p><p>– Eleverna i mitt projekt skrev manuset i både mindre och större grupper. Samtidigt växte text fram i ett gemensamt online-dokument som alla trettiofem elever hade tillgång till samtidigt. Det var en fascinerande process att följa.</p><h3>Begrepp och teorier inom skrivforskning behöver uppdateras</h3><p>Mindy Svenlin berättar vidare att eftersom avhandlingen handlar om ett skolmusikalprojekt riktas även fokus mot kreativt skrivande och de spänningar som uppstår när det kreativa skrivandet möter ett skolsammanhang.</p><p>– Ett musikalmanus är spännande som genre eftersom slutprodukten egentligen är den som uppförs på scen framför en publik. Den framtida publiken är alltså väldigt närvarande redan under skrivprocessen. På så sätt flyter processen och produkten in i varandra och kan inte separeras.</p><p>Sammanfattningsvis tar Svenlins avhandling avstamp i tidigare etablerad skrivforskning men vidareutvecklar den både i teori och praktik.</p><p>– För att olika begrepp och teorier inom skrivforskning ska hållas relevanta behöver de uppdateras för att ha ett mervärde i vår samtid. Jag tror att vi gynnas av att närma oss kollaborativa och kreativa skrivprocesser som något rörigt, rörligt och flytande.</p><p>Avhandlingens viktigaste bidrag, säger Svenlin, handlar därför om att tillåta skrivprocessen att vara utforskande, ta omvägar och också otippade vändningar.</p><p>– Även om jag ser ett behov av att uppdatera synen på skrivande och skrivprocessen i min avhandling, vill jag lyfta fram att det finns orsak att lita på processen. Av den anledningen heter doktorsavhandlingen “Trusting the process in collaborative writing”, avslutar Mindy Svenlin.</p>/nyheter/synen-pa-skrivande-och-skrivprocesser-behover-uppdateras_12151242//nyheter/digitala-verktyg-forandrar-hur-musik-skapas-i-skolan_12151207/Digitala verktyg förändrar hur musik skapas i skolanDen alltmer utbredda användningen av digitala verktyg i högstadiets musikskapande aktiviteter förändrar hur elever lär sig att skapa musik. En ny doktorsavhandling av Jonas Nilsson vid Umeå universitet, visar att när musikskapande sker med hjälp av datorer och musikprogram, snarare än traditionella instrument, förändras både undervisningens utformning och innehåll, liksom elever och lärares arbetssätt.Mon, 24 Nov 2025 10:13:31 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e283485737164b7d8e6aadc0bee94866/jonas_nilsson_img_4304-1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jonas Nilsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Digitala verktyg kan ge elever fler sätt att uttrycka sig på, men alla valmöjligheter som dessa verktyg medför kan också upplevas som överväldigande</p><p>Jonas Nilsson säger att studien visar att pop- och rockbandet som förebild för högstadiets musikskapande aktiviteter håller på att ersättas av nya arbetssätt och lärandeideal som hämtar sin inspiration från modern musikproduktion.</p><p>– Användningen av digitala musikprogram – så kallade Digital Audio Workstations (DAWs) – minskar kravet på elever att behärska traditionella musikinstrument och gör det möjliggör för dem att skapa musik som de själva lyssnar till, vilket kan öka deras motivation, säger Jonas Nilsson, och fortsätter:</p><p>– Samtidigt medför de digitala verktygen att musikskapandet i högre utsträckning organiseras som en individuell aktivitet, trots att tekniken möjliggör för samarbeten, och att undervisningen blir mer tekniskt krävande, vilket kan utmana både elever och lärare. </p><h3>Kommersiella aktörer försöker påverka</h3><p>Vidare visar avhandlingen att digitaliseringen innebär nya utmaningar för musiklärare eftersom kommersiella aktörer försöker påverka vilka program och verktyg som används i skolan, samtidigt som skolors olika ekonomiska förutsättningar kan skapa ojämlikhet när det kommer till likvärdighet i undervisningen.</p><p>– Digitala verktyg kan ge elever fler sätt att uttrycka sig på, men alla valmöjligheter som dessa verktyg medför kan också upplevas som överväldigande och utgöra ett hinder i elevers musikskapande process.</p><p>– Användningen av hörlurar medför dock att eleverna kan skapa musik i en trygg miljö, men detta medför samtidigt att elever och lärare avskärmas från varandra, vilket förändrar det sociala samspelet och kommunikationen i klassrummet. </p><p>Forskningsresultaten bygger på intervjuer med musiklärare, observationer i klassrum samt gruppintervjuer med högstadieelever. Studien ger ny kunskap om hur digital teknik förändrar musikundervisningens innehåll, arbetssätt och sociala samspel.</p>/nyheter/digitala-verktyg-forandrar-hur-musik-skapas-i-skolan_12151207//nyheter/nordiskt-symposium-om-aporetisk-litteraturundervisning2_12151165/Nordiskt symposium om aporetisk litteraturundervisningEtt nordiskt symposium om aporetisk litteraturundervisning samlade forskare och lärare vid Umeå universitet för två dagar av fördjupande samtal om hur litteraturundervisning kan möta och arbeta inom det motsägelsefulla.Fri, 21 Nov 2025 17:40:54 +0100<p>Den 19 - 20 november hölls ett nordiskt symposium med titeln "Aporetisk litteraturundervisning - Att verka i det motsägelsefulla" vid Institutionen för kultur- och medievetenskaper och Umeå universitet.</p><p>Symposiet arrangerades av det litteraturvetenskapliga ämnet vid institutionen och syftet var att undersökEtt nordiskt symposium om aporetisk litteraturundervisning samlade forskare och lärare vid Umeå universitet för två dagar av fördjupande samtal om hur litteraturundervisning kan möta och arbeta inom det motsägelsefulla. Istället för att ständigt söka klarhet och förståelse lyftes värdet av att stanna kvar i livets olösliga konflikter fram. Att lära sig uthärda och reflektera snarare än att bemästra.</p><p>Ola Harstad, Heidi Höglund, Martin Blok Johansen, Christer Ekholm, Isak Hyltén-Cavallius, Peter Henning, Anders E. Johansson och Maria Jönsson presenterade.</p>/nyheter/nordiskt-symposium-om-aporetisk-litteraturundervisning2_12151165//nyheter/forfattarbesok-av-hanne-viemose_12151155/Författarbesök av Hanne ViemoseDen danska författaren Hanne Viemose besökte Institutionen för kultur- och medievetenskaper och berättade om sitt pågående bokprojekt.Fri, 21 Nov 2025 15:46:06 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/e19c03f8b46a4321a70d74af58e49404/hanne_viemose.png?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanne Viemose</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Jonas Vågström</span></div></div><p>Den 14 november gästades vi på Institutionen för kultur- och medievetenskaper av den danska författaren Hanne Viemose, som besökte oss institutionen i samband med ett samarbete mellan litteraturfestivalen Littfors och ämnet litteraturvetenskap.</p><p>Hanne Viemose (född 1977) är en dansk författare som nu är boende på Island. Hon har en bakgrund inom antropologi och hennes skrivande är  personligt och rör sig i gränslandet mellan autofiktion och verklighet, där hon utforskar teman som frihet, identitet, moderskap, psykisk ohälsa och relationer.</p><p>Under besöket läste Viemose högt ur sin kommande bok, ett projekt hon arbetat med i sju år och som väntas publiceras hösten 2026, och svarade på frågor kring hennes författarskap.</p><p> </p>/nyheter/forfattarbesok-av-hanne-viemose_12151155//nyheter/dieter-muller-har-hastigt-och-ovantat-avlidit-_12151130/Dieter Müller har hastigt och oväntat avlidit Dieter Müller, professor vid Institutionen för geografi och tidigare vicerektor vid Umeå universitet, avled hastigt och oväntat torsdagen den 20 november. Fri, 21 Nov 2025 12:46:35 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/6c409d68c07f4cb68b7cb68d3a75ebfc/muller_dieter_5251_211006_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Dieter Müller avled hastigt och oväntat den 20 november 2025.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Dieter Müller var verksam som professor i kulturgeografi vid Institutionen för geografi, där hans fokus varit på turism och regionala utvecklingsfrågor. </p><p>Han har varit dekan för Samhällsvetenskapliga fakulteten 2011–2016 och därefter vicerektor i Universitetsledningen med ansvar för forskning och utbildning på forskarnivå inom samhällsvetenskap och humaniora 2016–2025. </p><p>Utöver det har han suttit i en rad olika styrelser, nätverk och redaktionsråd såväl inom universitetet som utanför. </p><p>– Det är med stor sorg vi tagit emot beskedet att Dieter inte finns med oss längre. Jag vet att Dieter var en väldigt engagerad och omtyckt medarbetare, som gjorde avtryck såväl inom universitetets väggar som i det omgivande samhället. Mina tankar går särskilt till Dieters närmast anhöriga och till alla som samarbetat med honom i någon av hans roller här på universitetet, säger Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.  </p><p>På måndag den 24 november kommer flaggan att hissas på halv stång på Campus Umeå. </p><p>Dieter Müller blev 57 år gammal.  </p>/nyheter/dieter-muller-har-hastigt-och-ovantat-avlidit-_12151130//nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119/Ny influensavariant kan ge tuffare säsong En ny variant av influensaviruset, kallad K-varianten, har börjat spridas i Europa och har redan påträffats i Sverige. Varianten är en undertyp av influensa A (H3N2) och väcker oro eftersom den verkar ge kraftigare symtom och spridas snabbare än tidigare varianter. Dessutom är årets influensavaccin inte fullt anpassat för att skydda mot just denna variant, enligt Folkhälsomyndigheten och Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC).Fri, 21 Nov 2025 13:55:18 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/c566c9478ff0441692f493015c7fc3cd/arnberg_niklas_3979_210922_mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Niklas Arnberg, professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi, säger att K-varianten gör att det är lite extra viktigt i år för äldre och personer i riskgrupper att vaccinera sig inför årets influensasäsong. Foto: Mattias Pettersson.</p></div></div><p class="quote-center">det finns extra fog för att man ska vaccinera sig</p><p>– Symtomen liknar klassisk influensa med hög feber, frossa, huvudvärk, torrhosta och muskelvärk, men kan bli mer uttalade med den här varianten, säger Niklas Arnberg professor vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.</p><p>K-varianten har kopplats till en tidig start på influensasäsongen i flera länder, och experter varnar för att säsongen kan bli tuffare än normalt. Även om vaccinet ger ett sämre skydd mot infektion med K-varianten, framhåller Arnberg att det fortfarande är viktigt att vaccinera sig:</p><p>– Vaccinet skyddar sannolikt något sämre mot K-varianten än vad vi skulle önska, men det är absolut inte verkningslöst, och det skyddar även mot andra cirkulerande influensatyper och minskar risken för svår sjukdom, vilket är särskilt viktigt för äldre och personer i riskgrupper.</p><p>För att minska smittspridningen rekommenderas god handhygien, att nysa i armvecket och att undvika nära kontakt med äldre och sköra personer om man har symtom, men det är ingenting som kommer leda till att samhället behöver införa restriktioner eller vidta andra åtgärder, tror Niklas Arnberg.</p><p>– Men jag tycker jag att det finns extra fog för att man ska vaccinera sig, alltså lite extra fog för det jämfört med tidigare år.</p>/nyheter/ny-influensavariant-kan-ge-tuffare-sasong-_12151119//nyheter/sa-vill-studenterna-att-livskvalitet-och-hallbarhet-kombineras_12151108/Så vill studenterna att livskvalitet och hållbarhet kombinerasEn busslinje längs ringleden, kajaker i älven och en spolad isbana för rörelse i vardagen vintertid. Det var några av förslagen som kom fram när studenter engagerade i Sustainergies tog sig an ett case om hur framtidens hållbara mobilitet kan utformas. Fri, 28 Nov 2025 16:22:59 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_1.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Under dagen fanns ett flertal organisationer representerade. Från vänster: Sandrine Enbuska Rivoire, Umeå kommun, Marcus Larsson, Umeå kommunföretag, Ebba Sundström, Umeå kommun, Lisa Redin, Umeå universitet, Karin Modig, Region Västerbotten samt Oskar Ekelöf och Axel Lindgren Hemmingsson, projektledare Sustainergies. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Alexandra Haglund]</span></div></div><p>Under en eftermiddag samlades ett 30-tal studenter för att djupdyka i frågan: Hur kan vi förverkliga visionen om ett Umeå där hållbar mobilitet och livskvalitet går hand i hand? Uppdragsgivare var Umeå universitet, Umeå kommun och Umeå kommunföretag, som tillsammans delar en målbild där öppenhet, lyhördhet och livskvalitet står i centrum för framtidens mobilitetslösningar.</p><h3>Kreativa idéer</h3><p>Studenterna fick fria händer att utveckla förslag och bedöma dem utifrån tre kriterier: livskvalitet, klimatnytta och genomförbarhet. Bland idéerna fanns allt från en linbana mellan Mariehem och universitetsområdet till cykelmotorvägar med raka leder och värmeslingor för att möjliggöra cykling året runt samt spolade isbanor vid sidan av sandade vägar vintertid. </p><p>Andra förslag handlade om mindre bussar som kan leverera basvaror och byggmaterial till boende i både stad och kransområden, likt dagens bokbuss eller glassbil. För att minska bilresor från kransområden under helgerna föreslogs även arrangerade bussresor till populära destinationer som Avion shoppingområde. Ett förslag som väckte igenkänning.</p><p>— Det här känner jag verkligen igen mig i. Varje helg ser man hur alla grannar backar ut sina bilar och kör in till stan, och så möts vi där. Om det här förslaget fanns hade jag själv använt det, säger Susannah Öttenius, fastighetsförvaltare på Akademiska hus, som satt med i publiken.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/ab124cf8565542149726cc4d1eaab596/sustainergies_4.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenterna i Sustainergies presenterade sina olika lösningsförslag. </p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Alexandra Haglund</span></div></div><p>Studenterna identifierade även utvecklingsområden för redan befintlig infrastruktur. Bland annat lyftes korsningen vid Gösta Skoglunds väg och Tvistevägen som problematisk, där tydligare regler för företräde efterfrågades. Många nyinflyttade studenter upplevde också svårigheter att navigera vid busshållplatserna. Ett förslag var att komplettera hållplatserna med bokstavsmarkeringar som visar vilken sida av vägen bussen går åt.</p><p>— Det är alltid inspirerande att ta del av studenters förslag på lösningar. De har en förmåga att tänka mer kreativt och okonventionellt än vad vi som jobbat med frågorna länge gör, säger Lisa Redin, miljö- och hållbarhetsstrateg vid Umeå universitet.</p><p>Studenternas förslag kommer sammanställas och presenteras på Umeå klimatfärdplans toppmöte den 27 November där årets tema även är transporter och mobilitet.</p>/nyheter/sa-vill-studenterna-att-livskvalitet-och-hallbarhet-kombineras_12151108//nyheter/tavlingspremiar-for-lkc-studenterna-i-gallivare_12151095/Tävlingspremiär för LKC-studenterna i GällivareDen 21–23 november inleds tävlingssäsongen 2025/2026 för de svenska längdskidåkarna. Bland de som står på startlinjen finns studenter knutna till Längdskidåkningens kompetenscentrum (LKC) vid Idrottshögskolan. Premiären äger rum i Gällivare och direktsänds av SVT. Fri, 21 Nov 2025 09:35:45 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/693ef772da6b45efae31b747f77bf56b/981753-cross-country.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Beskrivning saknas</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mostphotos</span></div></div><p>Vid LKC, som är en del av Idrottshögskolan vid Umeå universitet, får längdskidåkare på elitnivå möjlighet att kombinera sin idrottssatsning med akademiska studier. Årets LKC-grupp består både av erfarna åkare och yngre talanger som siktar mot framtida mästerskap.</p><h3>Mål för säsongen</h3><p>Inför säsongen 2025/2026 arbetar LKC med flera strategiska satsningar. Ett av de viktigaste målen är att höja nivån på gruppens prestationer.</p><p>– Utveckling är huvudfokus. Vi ska utvärdera satsningen på den utökande lägerverksamheten, säger Elbert Karlsson, verksamhetsledare för LKC.</p><h3>Gällivare – en viktig startpunkt</h3><p>Tävlingspremiären i Gällivare är ett viktigt moment för LKCs aktiva. Den fungerar både som en idrottslig värdemätare och som ett tillfälle för lärande.</p><p>–Premiären är viktigast för de aktiva som ligger närmast att kvalificera sig för världscupstävlingar. För de yngre åkarna är cuptävlingarna i december viktigare, säger Elbert Karlsson.</p><p>Premiären ger en första indikation på hur försäsongsträningen har fungerat, men den är långt ifrån slutmålet. Snarare är den en del av en längre utvecklingsresa.</p><p>– Det absolut viktigaste med försäsongsträningen är att få kontinuitet i sin träning och vardag. Det har visat sig vara det mest effektivaste sättet att skapa utveckling, säger han.</p><p>För att följa och utvärdera prestationerna under säsongen använder LKC flera metoder. Den mest konkreta är att följa utvecklingen av de aktivas FIS-punkter, som fungerar som en rankinglista.</p><h3>LKCs roll i svensk längdskidåkning</h3><p>LKC är ett samarbete mellan Umeå universitet, Umeå Kommun och Svenska Skidförbundet, med syfte att stärka svensk längdskidåkning.</p><p>–En viktig roll är att skapa komptensväxling mellan förbund, elitmiljöer, gymnasier, distrikt och föreningsliv. LKC:s bidrag vore kanske närmast att jobba mot de gymnasier som finns i närområdet, säger Elbert Karlsson.</p>/nyheter/tavlingspremiar-for-lkc-studenterna-i-gallivare_12151095//nyheter/slu-umea-blir-en-del-av-halsa-pa-campus-2026-_12150829/SLU Umeå blir en del av Hälsa på campus 2026 Idrottshögskolan och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå har nyligen skrivit ett avtal som gäller under 2026 om friskvårdsdagarna Hälsa på Campus. Efter perioden görs en gemensam utvärdering inför en eventuell fortsättning. Fri, 21 Nov 2025 08:00:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"></div><div class="bildText"><p>Illustration av människor som motionerar</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Image</span>Ida Åberg</span></div></div><p>Hälsa på campus är ett universitetsövergripande friskvårdsinitiativ som funnits vid Umeå universitet sedan hösten 2017. Målet är att främja hälsa och välmående bland både studenter och medarbetare. Skogshögskolans studentkår har länge uppmärksammat dagarna och uttryckt en önskan om att delta – något som nu blir verklighet under 2026.</p><p>Under 2026 arrangeras Hälsa på campus den 18 februari samt den 16 september.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Röster om samarbetet</h2><p><strong>Pernilla Eriksson, projektledare för Hälsa på campus:</strong></p><p>–Att SLU kliver in i Hälsa på campus är väldigt positivt. De fick frågan att medverka redan 2017 men valde då att avvakta. Nu innebär deras engagemang att vi kan nå fler studenter och medarbetare. Eftersom vi har två lärosäten på samma campusområde är det naturligt att ta detta steg tillsammans. Vi ser framemot att utveckla aktiviteter som engagerar och inspirerar – med fokus på fysisk aktivitet och hälsa.</p><p><strong>Per Olofsson, fakultetsdirektör för Fakulteten för skogsvetenskap:</strong></p><p>– Det är viktigt att SLU kan erbjuda friskvård för sina studenter och medarbetare för att öka medvetandet om hälsofrågor för att på så sätt erhålla en bättre hälsa och välbefinnande.</p><p><strong>Arvid Jönsson, SLU:s kommande studeranderepresentant i projektgruppen Hälsa på campus:</strong></p><p>– Vi i Skogshögskolans studentkår fick upp ögonen för Hälsa på campus genom studenter som tidigare deltagit, samt via anslag och marknadsföring på sociala medier. När vi insåg att SLU inte medverkade kände vi att detta måste ändras!</p><p>–Vi tycker att det är viktigt att SLU i Umeå är med på Hälsa på campus av flera anledningar. Under en mörk årstid, i en mörk studentstad anser vi att Hälsa på campus är en viktig händelse som främjar och informerar om studenthälsa samt kan vara en ljusglimt under en mörk tid för stadens studenter. Eftersom SLU är en del av campusområdet borde det vara givet att delta i ett campusövergripande evenemang. Genom att hela campus samarbetar öppnas möjligheter att knyta kontakter och stärka känslan av gemenskap – något som i längden gör Umeå mer attraktivt som studentstad.</p>/nyheter/slu-umea-blir-en-del-av-halsa-pa-campus-2026-_12150829//nyheter/lararhogskolan-satsar-pa-forskningsmiljo-i-utbildningshistoria_12151005/Lärarhögskolan satsar på forskningsmiljö i utbildningshistoriaForskningsmiljön ”Utbildningshistoria vid Umeå universitet: En tvärvetenskaplig miljö för forskning, forskarutbildning och lärarutbildning” har beviljats medel från Lärarhögskolan vid Umeå universitet. Satsningen ska ske i nära samverkan mellan ett 20-tal personer (seniora forskare, postdoktorer och doktorander) vid Pedagogiska institutionen, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Enheten för ekonomisk historia och Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap. Wed, 26 Nov 2025 08:57:38 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/b22561da3b4d419aba236ae530ea5d93/campus_hostbilder-8978-251010-mpn.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Genom att skapa en bättre sammanhållen utbildningshistorisk miljö vid universitetet är syftet att stärka sådan forskning och forskarutbildning av relevans för lärarhögskolan, stödja utvecklingen av nya tvärvetenskapliga forskarkonstellationer, möjliggöra en utökad samverkan med andra nationella och internationella forskningsmiljöer och främja arbetet med gemensamma publikationer och ansökningar.</p><p>Satsningen ska organiseras i fyra arbetspaket riktade mot vad de medverkande forskarna har identifierat som centrala framtida forskningsområden. Hit hör ”Utbildning och nordliga minoriteter”, ”Skola, normalitet och funktionsvariationer”, ”Ekonomi, skolans finansiering och agrar utbildning” samt ”Genus, professionalisering och rekrytering i läraryrket”. Miljön ska utvecklas med hjälp av resurser för forskningsledning, ett gästforskarprogram, ett gemensamt seminarium samt årliga temadagar och forskningssymposier. Miljön leds gemensamt av Björn Norlin och Anna Larsson.</p>/nyheter/lararhogskolan-satsar-pa-forskningsmiljo-i-utbildningshistoria_12151005//nyheter/fran-labb-i-umea-till-byggbranschens-stora-scen_12150901/Från labbet i Umeå till byggbranschens stora scenJosé Aguirre Castillo, forskare vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik har tilldelats ett prestigefyllt pris på Betonggalan – byggbranschens stora mötesplats. Utmärkelsen uppmärksammar hans innovativa arbete för att utveckla mer hållbara lösningar inom betong, en nyckelfråga för framtidens byggandeFri, 21 Nov 2025 10:28:25 +0100<p>Så sent som i mars i år försvarade José sin avhandling "Cement clinker formation in concentrated carbon dioxide atmospheres" och nu tilldelas han priset som årets betongforskare på det stora branscheventet Betonggalan.</p><p>Galan är en årlig händelse som samlar hundratals aktörer inom bygg och betong. Under galan delas priser ut i flera kategorier - bland annat Årets Miljöpris och Årets Jämställdhetspris - för att hylla framstående prestationer och projekt. Att José prisas visar på den växande betydelsen av forskning som kombinerar teknisk innovation med miljöansvar.</p><h3>Forskning med samhällsnytta</h3><p>José Aguirre Castillos arbete handlar om att utveckla metoder som minskar klimatpåverkan från betongproduktion och förbättrar materialets livslängd. Genom att kombinera avancerad materialteknik med hållbarhetsprinciper bidrar hans forskning till en mer cirkulär byggbransch. </p><p>Den namnkunniga juryn bestod av Johan Silfwerbrand från KTH, Niklas Johansson från Mapei, Rikard Hellgren från Linotol och Katarina Malaga från RISE.</p>/nyheter/fran-labb-i-umea-till-byggbranschens-stora-scen_12150901//nyheter/oerhort-riskfyllt-umeaforskaren-om-sankt-straffbarhetsalder-_12149769/"Oerhört riskfyllt" – Umeåforskaren om sänkt straffbarhetsålderRegeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 13–14 år för barn som begår allvarliga brott har väckt reaktioner. – Forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen, säger Monica Burman, professor i rättsvetenskap vid Umeå universitet. Thu, 20 Nov 2025 13:10:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/burman_monica_7543_180614_mpn2.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Monica Burman, som fokuserat på straffrätt i sin forskning, menar att fängelser är en institution som fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>– Det absolut vanligaste argumentet som politikerna trycker på är att en sänkning av straffmyndighetsåldern närmast är oundviklig för att minska problemen. Man säger att det är bäst för barnen att tas ur en eskalerande kriminell situation och att det blir svårare att rekrytera till kriminella nätverk när barnen är frihetsberövade. Men forskningen är enig om att repressiva åtgärder inte är lösningen. Det finns inget vetenskapligt stöd för att det fungerar, säger Monica Burman, professor i rättsvetenskap på Enheten för polisiärt arbete vid Umeå universitet.</p><p>I sin forskning har hon fokuserat på straffrätt, mäns våld mot kvinnor samt genus och rätt. Monica Burman har även under lång tid intresserat sig för kriminalpolitik ur ett ideologiskt perspektiv och parallellt med forskningen har hon engagerat sig i barnrättsfrågor, och är ledamot i Rädda Barnens riksstyrelse. I båda roller har hon haft möjlighet att fördjupa sig i hur kriminalpolitik och politiska beslut påverkar barns rättigheter.  </p><p class="quote-center">Fängelser är en typ av institution som i sig fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.  </p><p>I ljuset av att Sverige haft 15 år som straffbarhetsålder under mycket lång tid har hon med förvåning tagit del av <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/lagradsremiss/2025/09/utkast-till-lagradsremiss-sankt-straffbarhetsalder-for-allvarliga-brott/">regeringens förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern</a> till 13 år för vissa allvarliga brott samt <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/10/komplettering-av-uppdrag-till-kriminalvarden-om-att-forbereda-for-ungdomsfangelser/">uppdraget till Kriminalvården att förbereda inrättandet av särskilda ungdomsfängelser</a> för barn 13–14 år. Regeringen har tidigare föreslagit att straffbarhetsåldern sänks till 14 år och gett Kriminalvården i uppdrag att förbereda för att inrätta särskilda ungdomsfängelser för barn i åldern 15–17 år som döms för grov brottslighet.<br> <br>– Det finns en föreställning om att brottsoffer kräver hårdast möjliga straff för att känna upprättelse, men forskningen bekräftar inte den hypotesen. På gruppnivå håller det inte – brottsoffer är inte så blodtörstiga som man får det att framstå.   </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Risk att barn far illa</h2><p>– Forskning visar att det är oerhört riskfyllt med den här typen av straffrättsliga ingripanden. Vi vet att de bara gör situationen värre för barn. Risken för att barnet far illa i sin utveckling ökar ju yngre barnet är och att barnet påverkas negativt i sin medborgerliga fostran och hur det ser på sig själv i relation till samhället. Fängelser är en typ av institution som i sig fungerar stigmatiserande och kan driva barn in i fortsatt kriminalitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/23090016-polis.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Straffrättsliga ingripanden kan påverka barnets utveckling negativt och ökar ju yngre barnet är, menar Monica Burman.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mickes fotosida/Mostphotos</span><span style="font-family: Verdana, Arial, Helvetica, sans-serif;"> </span></div></div><p>Det finns stora rättssäkerhetsproblem med förslaget med sänkt straffbarhetsålder eftersom det kan vara svårt att avgöra brottsrubricering tidigt i processen, vilket riskerar felaktiga beslut såsom häktningar, enligt Burman.  </p><p class="quote-center">Det finns barn som är rädda och förtvivlade och ropar efter sin mamma. Det är viktigt att det förs fram motbilder av barn som hårdhudade ligister i de här sammanhangen.</p><p>Hon menar att det talas allt för lite i dag om hur det är för barn att sitta i häkte vilket kan upplevas värre än att sitta i fängelse. </p><p>– Många barn får slentrianmässigt kraftfulla restriktioner och får inte ha kontakt med någon annan än häktespersonal och försvarare. Det finns barn som är rädda och förtvivlade och ropar efter sin mamma. Det är viktigt att det förs fram motbilder av barn som hårdhudade ligister i de här sammanhangen.</p><p>Barn som dras in i kriminalitet har oftast någon form av sårbarhetsfaktor som inte nödvändigtvis är socioekonomisk. Barn kan känna utanförskap eller bristande tillit till samhället av andra skäl och därför lättare lockas in i destruktiva miljöer. Det är också vanligt att en dysfunktionell familjesituation på grund av våld eller missbruk bidrar till att barn söker sig till kriminella miljöer. En repressiv åtgärd kan i det läget vara kontraproduktiv eftersom barnet inte är intellektuellt och utvecklingsmässigt moget på samma sätt som en vuxen, menar Burman.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Förslagen i förhållandet till barnkonventionen </h2><p>Barnkonventionen föreskriver att frihetsberövande av barn bara ska användas som en sista utväg och under så kort tid som möjligt. Men om det kommer att efterlevas återstår att se.  </p><p class="quote-center">Det här förslaget skulle innebära ett gigantiskt experiment med barn för det finns inga framtagna metoder i Sverige för barn i fängelse.</p><p>– I den här frågan har man gjort det lätt för sig politiskt. Man pekar på att konventionen förbjuder ju inte det här, att det saknas en uttrycklig bestämmelse. Och det visar att man inte riktigt har full respekt för barnkonventionen och hur den är tänkt att fungera. </p><p>– Det här förslaget skulle innebära ett gigantiskt experiment med barn, för det finns inga framtagna metoder i Sverige för barn i fängelse. Nu utreds exempelvis om det ska göras undantag för 13–14-åringarnas skolgång, för kriminalvården kommer helt enkelt inte att kunna uppnå vissa krav. Det är det tydligaste exemplet på att det här inte riktigt går ihop. </p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?format=webp&mode=crop&width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=640 640w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=854 854w, /contentassets/d69f5204a519499f8cdc935a4ad044de/pexels-tofros-com-83191-359757.jpg?mode=crop&width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn som utnyttjas i kriminella syften kan känna utanförskap av olika skäl. Bra skolor och tillit till samhället är exempel på viktiga skyddsfaktorer.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Pexels</span></div></div><p>Barnrättskommittén som övervakar hur länder följer barnkonventionen har tidigare riktat kritik mot utvecklingen i Sverige gällande barn som utnyttjas i kriminalitet i förhållande till barns rättigheter. </p><p>– Barnrättskommittén har uttryckt stor oro över att Sverige går mot en mer auktoritär barnsyn och mindre respekt för barn som rättighetsbärare. De pekar också på att man inte får åberopa barnkonventionen för att försämra för barn – vilket är precis det politikerna gör när de säger att de här förslagen är det bästa för barnen.  </p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Efterlyser forskningssatsning </h2><p>Monica Burman efterlyser en välunderbyggd diskussion om förebyggande arbete som alternativ till förslagen om hårdare straff för barn som begår allvarliga brott. </p><p>– Det som saknas är en seriös debatt om vad vi ska göra i stället. Vi vet ganska väl vad som är skyddsfaktorer – bland annat bra skolor, tillit till myndigheter – men det är politiskt jobbigare att ta tag i det än att sänka straffbarhetsåldern. Tänk om vi kunde göra en gigantisk forskningssatsning på den här typen av frågor, gärna i samarbete med praktiken, då tror jag vi skulle kunna åstadkomma väldigt mycket.</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Rättsliga påföljder för barn inget nytt</h2><p>Frågan om rättsliga påföljder för barn som begår brott är inte ny som man kanske kan tro. En titt i backspegeln visar att redan på 1820-talet diskuterades behov av särbehandling av barn placerade i kriminalvårdens inrättningar. </p><p>– Historiskt har lagstiftningen gått i vågor och pendlat mellan kontroll och stödinsatser. På 1920-talet fick Sverige vad som då ansågs vara en modern barnavårdslag, men med dagens ögon innehöll den ganska tuffa åtgärder mot barn, säger Monica Burman.  </p><p>Sverige ratificerade Barnkonventionen 1990 – med ratificera menas att binda sig till en (internationell) överenskommelse – vilket haft stor betydelse för ett ökat barnperspektiv inom en mängd områden i samhället, inte minst vid myndighetsbeslut och kommunala beslut som rör barn. Barnkonventionen blev – efter många års påtryckningsarbete från bland annat barnrättsorganisationer – lag i Sverige 2020. </p><p>– I takt med att vi lärt oss mer om barns utveckling och mognad har vi med tiden gått över till en lagstiftning som går ut på att vi ska skydda barn och ge dem stöd när det går fel.  </p><p>Det har också funnits en samsyn om att det inte går att göra samma juridiska bedömningar och avvägningar för barn som för vuxna. Men i och med en ökad gängkriminalitet och skjutningar långt ner i åldrarna har vi sett en repressiv vändning i svensk kriminalpolitik, enligt Burman.  </p><p> Hon ser förslagen som en del av en större trend som gått mot allt hårdare straff. </p><p>– Vi har sett en ökad politisk argumentation för att repressionsnivån behöver höjas i Sverige. Exempelvis har minimistraffen och att inte tillåta villkorlig frigivning lika tidigt diskuterats. Det har gått väldigt fort på slutet, men tendensen och tilltron till ett tuffare straffsystem har funnits i minst 15 år. Att ett strängare straffsystem skulle avskräcka människor från att begå brott finns det inga vetenskapliga belägg för, det är helt andra processer i ett samhälle som påverkar varför människor begår brott. </p>/nyheter/oerhort-riskfyllt-umeaforskaren-om-sankt-straffbarhetsalder-_12149769//nyheter/fossilt-till-elektriskt--forskning-forandrar-cementtillverkning_12150775/Från fossilt till elektriskt – ny forskning förändrar cementtillverkningCementindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Nu tar forskare vid Umeå universitet tillsammans med bland annat Heidelberg Materials Cement Sverige täten i ett banbrytande projekt som ska lösa några av de återstående flaskhalsarna för att i industriell skala elektrifiera produktionen och bana väg för mer klimatsmarta byggmaterial.Wed, 19 Nov 2025 19:03:24 +0100<p>Att bygga hållbart börjar vid grunden; bokstavligen. Cement är ett av världens mest använda byggmaterial men dess tillverkning är också en av de största källorna till koldioxidutsläpp.</p><p>Genom att ersätta fossila bränslen med elektrifierade processer kan dessa utsläpp elimineras och samtidigt öppnas nya möjligheter för effektiv infångning av CO₂.</p><p class="quote-left">Vi får nu också möjlighet att satsa långsiktigt på ytterligare kompetensuppbyggnad</p><h3>Nära samarbete med näringslivet</h3><p>Det nya forskningsprojektet SEEC: Spårelement vid Elektrifierad Cementtillverkning, är ett nära samarbete koordinerat av Heidelberg Materials Cement Sverige och med forskare från Centrum för hållbar produktion av cement och bränd kalk vid Umeå universitet och från Föreningen mineralteknisk forskning.</p><h3>Gemensam innovationssatsning finansierar</h3><p>Med finansiering beviljad från programmet Impact Innovation: Swedish Metals and Minerals - en gemensam innovationssatsning för Energimyndigheten, Formas och Vinnovas – ska grundläggande och direkt tillämpbar kunskap om hur elektrifiering påverkar cementens egenskaper skapas.</p><h3>Nästa generations cementprodukter</h3><p>SEEC-projektet utvecklar avancerade modeller och genomför experiment i labb-, pilot- och industriskala; en avgörande del blir att förstå spårelementens beteende och hur detta påverkar viktiga egenskaper i framtidens betong. Projektet är en del av den globala omställningen mot koldioxidneutrala byggmaterial och ligger helt i linje med Agenda 2030:s klimatmål.</p><p>Resultaten kommer att stödja den industriella uppskalningen av elektrifierad cementproduktion och bidra till utvecklingen av nästa generations cementprodukter.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3bb6ff9c-15f3-424e-a074-13d90f58e4f5" data-contentname="Markus Broström">{}</div><p>– Det är mycket glädjande att ha fått förnyat förtroende från både samarbetspartner och finansiären att tillsammans fortsätta bidra till denna viktiga utveckling. Vi får nu också möjlighet att satsa långsiktigt på ytterligare kompetensuppbyggnad i för industrin relevant oorganisk högtemperaturkemi där Umeå Universitet varit starkt i en obruten kedja ända sedan 60-talet, säger Markus Broström, professor i energiteknik vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik på Umeå universitet.</p>/nyheter/fossilt-till-elektriskt--forskning-forandrar-cementtillverkning_12150775/