NYHET Elever som gått samma utbildning på gymnasiet presterar ungefär samma resultat på högskoleprovet från år till år. Det är ett av de antaganden som ligger till grund för högskoleprovet, men som i en ny studie visar sig vara problematiskt.
Högskoleprovet konstrueras efter antaganden om exempelvis prestationer hos provtagarna och konsekvenser av anvÀndandet av provet. Per-Erik Lyrén, UmeÄ universitet, har studerat flera av dem för att kartlÀgga om de kan anses vara uppfyllda. I sin avhandling behandlar han de flesta antagandena översiktligt, medan fyra ligger till grund för studien. Den allmÀnna slutsatsen Àr att antagandena generellt sett kan anses vara uppfyllda, men att vissa av dem Àr problematiska.
Ett antagande handlar om att provpoÀngen pÄ högskoleprovet ska kunna förutsÀga en studieprestation. En hög poÀng visar att provtagaren kommer att klara sig bÀttre pÄ högskolan Àn en person med lÀgre poÀng.
- Det antagandet Àr problematiskt, bland annat eftersom olika utbildningar har olika mÄtt pÄ vad som Àr god prestation. PÄ vissa utbildningar kan kommunikativa och sociala fÀrdigheter vÀrderas högt som prestation, medan andra utbildningar framhÄller logiska och analytiska fÀrdigheter, sÀger Per-Erik Lyrén.
Ett annat antagande handlar om att grupper av provtagare med samma bakgrund, exempelvis Älder och utbildning, har en stabil prestation över tid.
- Man utgÄr till exempel frÄn att gruppen av elever som gÄr sista Äret pÄ gymnasiet och lÀser ett studieförberedande program ska prestera ungefÀr samma resultat pÄ högskoleprovet frÄn Är till Är. Men deras prestation verkar inte vara sÄ stabil, för det finns rÀtt tydliga variationer i provresultaten.
Av de fyra utvalda antagandena Àr det endast ett som kan bedömas vara helt uppfyllt. Sedan nÄgra Är tillbaka fÄr provtagarna veta sina poÀng pÄ vart och ett av de fem delproven. Bakom tanken med att redovisa delprovspoÀngen ligger ett antagande om att tillförlitligheten i poÀngen Àr sÄ bra att provtagarna ska kunna anvÀnda dessa för att stÀlla en diagnos pÄ sin egen prestation, och om möjligt förbÀttra den om de tar provet igen, ett antagande som i studien visar sig vara uppfyllt.
Fredagen den 25 september försvarar Per-Erik Lyrén, Institutionen för beteendevetenskapliga mÀtningar, UmeÄ universitet, sin avhandling med titeln "A Perfect Score. Validity Arguments for College Admission Tests". Svensk titel: "En perfekt poÀng. Validitetsargument för urvalsprov till högskolan". Disputationen Àger rum kl 13.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent Àr professor Stephen G. Sireci, Center for Educational Assessment, University of Massachusetts, Amherst, USA.
För mer information, kontakta:Per-Erik Lyrén, UmeÄ universitetTelefon: 090-786 5083, 070-348 7508
E-post: Per-Erik.Lyren@edmeas.91Ž«ĂœÔÚÏß
Redaktör: Eva Stoianov