NYHET Tre proteiner bidrar till att öka spridningen av cancer i bukspottskörteln. Ett annat protein hämmar istället kroppens förmåga att försvara sig mot cancern. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.
Tommy Lidström, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper
BildMattias Pettersson– Att förstå proteinernas roll vid bukspottkörtelcancer kan både öppna för att tidigare kunna upptäcka cancern och i förlängningen också bidra till utveckling av nya behandlingar, säger Tommy Lidström, doktorand vid Umeå universitet.
bidra till utveckling av nya behandlingar
I sin avhandling vid Institutionen för strålningsvetenskaper har Tommy Lidström och forskarna i den grupp han ingår i identifierat proteiner som produceras av cancerceller. De har karaktäriserat dessa proteiners funktion och bidrag till tumörens tillväxt och spridning. Forskarna har identifierat proteinerna SERPINB5, CSTB och agrin vilka bidrar till ökad spridning av cancern, samt galectin 4, som hämmar immunförsvarets förmåga att attackera cancercellerna.
Bukspottkörtelcancer är en allvarlig sjukdom där väldigt få effektiva läkemedel finns att tillgå. Cancern upptäcks vanligtvis sent vilket bidrar till den dåliga prognosen. I Sverige drabbas mellan 1200 och 1300 personer av sjukdomen varje år. Bukspottkörtelcancern har en väldigt hög motståndskraft mot behandling på grund av en tjock bindvävskapsel som omger tumören.
Cancerceller producerar proteiner som utsöndras till bindväven som omger tumören, dessa proteiner bidrar till cancerns tillväxt och spridning i kroppen. I denna avhandling har vi studerat 4 proteiner som produceras av cancerceller och bidrar till olika processer som främjar cancerns tillväxt och spridning.
Proteinerna SERPINB5, CSTB och agrin uttrycks i höga nivåer i tumören och stödjer cancercellernas förmåga att sprida sig till andra organ. Spridning av bukspottkörtelcancer bidrar till den höga dödligheten i sjukdomen.
Galectin 4 uttrycks i höga nivåer i bukspottkörtelcancer och höga nivåer av galectin 4 kan även påvisas i blodet av bukspottkörtelcancerpatienter. Detta gör det eventuellt möjligt att använda ett blodprov för att upptäcka eller följa effektiviteten av en behandling.
Höga nivåerna av galectin 4 är länkade till sämre överlevnad hos patienter genom dess koppling till reglering av immunförsvaret. När nivåerna av galectin 4 minskades experimentellt ökade förekomsten av immunceller i tumören. Individer med tumörer som hade mycket lågt uttryck av galectin 4 uppvisade längre överlevnad i djurmodeller av sjukdomen.
Effekten av galectin 4 kunde härledas till avdödning av den typ av immuncell, T-celler, som vanligtvis målsöker och attackerar cancerceller. Galectin 4 kan binda till ytan på dessa immunceller vilket leder till en signalkaskad som dödar immuncellerna.
– Upptäckten visar att framtida läkemedel som blockerar galectin 4 i bukspottkörtelcancer kan utgöra en effektiv behandling och kan därigenom förlänga överlevnaden av patienter med bukspottkörtelcancer, säger Tommy Lidström.
Avhandlingen bygger på en preklinisk studie med utvärdering av både vävnadsprover och blodprover från bukspottkörtelpatienter. Samt analys av publicerade sekvenseringsdata på bukspottkörtelcancer patienter. För experiment där effekten av galectin 4 bestämdes användes cellinjer från möss, där man minskat eller helt tagit bort förekomsten av galectin 4. Immunceller från möss har även odlats tillsammans med cancerceller för att bestämma dess effekt på dessa.
Tommy Lidström är från Luleå och har studerat Biomedicin på Umeå universitet. Han har tidigare jobbat med B-cellslymfom före han påbörjade doktorandtjänst inom bukspottkörtelcancer.
Tommy Lidström, Institutionen för strålningsvetenskaper, försvarar fredag 9 december kl. 13 sin avhandling Fakultetsopponent Andreas Lundqvist Karolinska Institutet. Huvudhandledare Daniel Öhlund. Plats: Hörsal B, 9 tr, Norrlands universitetssjukhus.
