NYHET
Nationalistiska tankegångar lät sina ekon ljuda även i Kanadas svenskbygder. Men att hålla svenskheten vid liv skulle visa sig vara betydligt svårare i Kanada än i det gamla Svensk-Amerika. Det framgår i en avhandling av historikern Carina Rönnqvist.
Vad fÄr en invandrargrupp att snabbt smÀlta in i det nya samhÀllet och vilka faktorer gör att den i generationer behÄller en stark etnisk identitet? I Kanadas svenskbygder framtrÀder under början av 1900-talet en immigrantgrupp som har mycket gemensamt med dagens invandrare i Sverige.
I sin doktorsavhandling studerar Carina Rönnqvist svenskarnas identitetsskapande i Kanada under 1900-talets första hÀlft. Den svenska identiteten var lika stark som sjÀlvklar hos den första generationens invandrare. De umgicks helst med andra svenskar, talade svenska nÀr de fick tillfÀlle, firade svenska högtider och föredrog svensk-kanadensiska föreningar och församlingar.
Samtidigt motverkade stora olikheter inom gruppen en svensk sammanhĂ„llning pĂ„ lĂ€ngre sikt. Direktinvandrade svenskar, svenskamerikaner, finlandssvenskar och gammalsvenskbybor frĂ„n Ukraina rĂ€knades alla som etniska svenskar, men de kulturella skillnaderna inom gruppen var förstĂ„s uppenbara. Ăven om svenskarna ofta sökte sig till samhĂ€llen dĂ€r det fanns landsmĂ€n sedan tidigare, spreds de över landet pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n vad som skedde under den svenska invandringen till USA.
En faktor som ytterligare försvagade gruppen var den höga andelen svenska mÀn i förhÄllande till antalet kvinnor. Eftersom de ensamstÄende svenska invandrarkvinnorna av försörjningsskÀl ofta valde en partner utanför den egna etniska gruppen, Äterstod för mÀnnen att gifta sig med kvinnor av andra nationaliteter, ÄtervÀnda till Sverige eller helt enkelt förbli ungkarlar. PÄ detta sÀtt decimerades den andra generationens svensk-kanadensare.
Splittringen inom den svenska immigrantgruppen hindrade inte de enskilda individerna frÄn att fortsÀtta att identifiera sig som svenskar. Identitetsskapandet skedde i dialog med hemlandet Sverige, Svensk-Amerika, vÀrdlandet Kanada och i synnerhet med dess skandinaviska immigranter.
SÄvÀl individer, organisationer och församlingar som nationell retorik i de svensk-kanadensiska tidningarna förhöll sig aktivt till dessa referenspunkter. Trots att norrmÀnnen var de invandrare som kulturellt och historiskt stod svenskarna nÀrmast i det nya landet var det just dessa som fick utgöra den stÀndiga motpolen i svenskarnas försök att definiera den svensk-kanadensiska identiteten.
Fredagen den 10 september försvarar Carina Rönnqvist, institutionen för historiska studier, sin doktorsavhandling med titeln Svea folk i Babels land. Svensk identitet i Kanada under 1900-talets första hÀlft. Disputationen Àger rum klockan 10.15 i Humanisthusets hörsal E. Carina Rönnqvist Àr född och uppvuxen i VÀnnÀs.
För ytterligare information eller intervju, kontakta gÀrna
