Anders D. Olofsson och Peter Bergström från Pedagogiska institutionen har tillsammans med Ulrika Gustafsson från Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap skrivit artikeln i tidskriften Education and Information Technologies.
Artikeln handlar om vilka förutsättningar som IKT-pedagoger i Sverige har för att arbeta lokalt med skolans digitalisering. Vidare vilken roll, funktion, och vilket ansvar, som dessa IKT-pedagoger har i sitt arbete. Studien bygger på data insamlad i åtta olika svenska kommuner som enligt Sveriges Kommuner och Regioner finns representerade i olika kommunkategorier: (a) landsbygdskommun, (b) mindre stad/tätort, (c) större stad, och (d) pendlingskommun nära storstad. Dessa kommuner har antingen anammat en så kallad generell ansats till arbetet med skolans digitalisering vilket innebär att det finns en tydlig förväntan att personer som jobbar i skolan ska hållas ansvariga för hur väl detta arbete lyckas, eller så har dom anammat en specifik ansats vilken innebär att detta arbete mer ska vara en organisatorisk process som även involverar personer som jobbar på exempelvis på en kommuns lokala skolkontor. Totalt intervjuades 13 stycken IKT-pedagoger geografiskt spridda runt om i Sverige.
IKT-pedagog som profession är inte fullt ut etablerad i en svensk skolkontext, och arbetsbeskrivningen därav otydlig. IKT-pedagogen hålls ofta som mer eller mindre ansvarig för arbetet med skolans digitalisering, men hens roll, funktion, och ansvarsområden, som även tidigare internationell forskning visat är komplex. Det är också viktigt att studera IKT-pedagogens praktik i ljuset av uppdraget att omsätta nationell policy om skolans digitalisering till lokal klassrumspraktik.
Artikeln är en del av doktorand Ulrika Gustafssons avhandlingsprojekt med inriktning mot skolans organisation och processen för digitalisering av utbildning. Ulrika arbetar vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Anders och Peter är två av Ulrikas totalt tre handledare. Detta är den fjärde och avslutande studien som rapporteras inom ramen för Ulrikas projekt.
Resultatet visar att en kommuns ansats, generell eller specifik, har stor betydelse för vilka förutsättningar som IKT-pedagogen har för att genomföra sitt arbete och hur hög ansvarsgraden för detta arbete är. T.ex. i den generella kommunansatsen förväntades att lärarna i skolan skulle ha huvudansvar för en teknik-stödd undervisning och att IKT-pedagogen mer skulle fungera som ’tekniker’, inspiratör, men med små möjligheter att påverka pedagogiken för en teknik-stödd undervisning. IKT-pedagogen pratade här om en till exempel en känsla av isolering och risken att bli utpekad om inte nationell policy omsattes på ett framgångsrikt vis i skolan. I den specifika kommunansatsen så hade IKT-pedagogen mer rollen som ’en bland andra’ och som på ett mer holistiskt och kollaborativt vis arbetade med skolans digitalisering; att översätta nationell policy till lokala förutsättningar, och att använda digitala teknologier i undervisningen på ett pedagogiskt sunt vis. IKT-pedagogens ansvar för skolans digitalisering pratades mer i termer av ett distribuerat arbete med stöd av olika nätverk.
För det första att den väg som kännetecknar kommunerna i arbetet med skolans digitalisering har stor betydelse för IKT-pedagogens förutsättningar att genomföra sitt jobb. Med andra ord – kontext har betydelse. För det andra hur tydligt resultatet visar att IKT-pedagogerna lokalt har en helt central roll som ‘mellan-nivås-översättare’ av nationell policy. För det tredje att rollen, funktionen, och ansvaret en IKT-pedagog har är mycket mer komplext och multi-dimensionellt än vad vi hade trott.
Det var en väldigt spännande studie att göra. Detta inte minst då ett särskilt fokus på just IKT-pedagogen hittills är milt uttryckt sparsamt inkluderat i svensk (vi vågar sträcka oss till nordisk) forskning som intresserar sig för olika aspekter av skolans digitalisering och skolpersonalens professionella digitala kompetens. Vår studie visar att IKT-pedagogen har en helt central roll på lokal kommunal nivå i arbetet med skolans digitalisering. IKT-pedagogen ska hantera frågor som sträcker sig från att lösa tekniska problem, via hur att arbeta på ett klokt pedagogiskt vis med digitala teknologier i klassrummet, till att transformera nationell policy till lokal skolpraktik. Här var det spännande att se hur förutsättningarna för IKT-pedagogens arbete och organisationen för detta skiljde sig åt om kommunen hade tagit en generell eller specifik ansats. För oss viktiga kunskapsbidrag till både forskningsfältet och praktiken.
Gustafsson, U., Olofsson, A. D., & Bergström, P. (2024). In service of school digitalisation in Sweden – a study on ICT coordinators’ conditions for work in a local municipal context framed by national educational policy. Education and Information Technologies. Epub ahead of print.
