Professor i Nordiska sprÄk
Presentation
à r 2007 blev jag professor i nordiska sprÄk. Jag disputerade Är 1996 vid Stockholms universitet och blev docent i nordiska sprÄk 2003. För nÀrvarande Àgnar jag mig Ät egen forskning och Ät undervisning.
Forskning
Min forskning har frÀmst handlat om medeltida religiös uppbyggelselitteratur. Alltsedan min avhandling De fornsvenska helgonlegenderna. KÀllor, stil och skriftmiljö har jag intresserat mig för frÄgor om texters reception och anvÀndning. Jag har ocksÄ forskat om medeltida texters publik och denna publiks kompetenser. En central plats för bÄde texternas produktion och anvÀndning har varit Vadstena kloster vars roll som skriftbruksmiljö Àr behandlad i flera av mina artiklar samt i min senaste bok, Vadstenasystrarnas textvÀrld. Studier i systrarnas skriftbrukskompetens, lÀrdom och textförstÄelse.
I samband med min forskning om medeltida texter har jag ocksÄ diskuterat medeltida textbegrepp, utgivning av medeltida texter och medeltida literacyfrÄgor.
Förutom medeltida texter har jag ocksÄ forskat om moderna texttyper, t.ex. datorspel och webbtexter.
Forskningsintressen
För nÀrvarande Àgnar jag mig dels Ät medeltida och tidig moderna myndighetstexter, dels Ät svensk sprÄkhistoria innan vikingatiden. Myndighetstexterhar av tidigare forskning ansetts som krÄngliga och besvÀrliga. Jag har stÀllt mig frÄgan om det bara Àr deras ofta administrativa innehÄll som Àr besvÀrligt, eller om det Àr kravet pÄ juridisk hÄllbarhet som försvÄrar sprÄket? Mina projektplaner avser att undersöka det tidiga myndighetssprÄket utifrÄn hur det presenterar sitt innehÄll och utifrÄn vilka relationer det upprÀttar för att förstÄ dagens
łŸČâČÔ»ćŸ±Č”łó±đłÙČőČő±è°ùĂ„°ì.
Det svenska myndighetssprÄket började fÄ sin form under medeltiden. Tillkomsten av kung Magnus Erikssons landslag respektive stadslag i mitten av 1300-talet innebar en successiv centralisering av rikets styrelse. Bl.a. beslutade stadslagen att stadens skrivare skulle vara svensk, samtidigt föreskrev landslagen att alla domslut skulle skrivas pÄ svenska. Svenska sprÄket blev en viktig del i rikets maktutövande. Allt fler myndighetstexter som tidigare utfÀrdats pÄ latin skrevs nu pÄ svenska; affÀrstransaktioner, arvebrev, besvÀr etc. blir frÄn slutet av 1300-talet allt vanligare pÄ svenska. Man kan sÄlunda hÀvda att det svenska myndighetssprÄket började fÄ sin form i medeltida diplom och protokoll.
Gentemot det medeltida myndighetssprÄket har tidigare forskning inte varit sÀrskilt vÀnlig. SprÄket har beskrivits som valhÀnt och otympligt, fyllt av onödiga latinismer, formelbundet mm. SprÄket karakteriseras av lÄnga meningar uppbyggda av satsförkortningar och bisatser.
SĂ€kert pĂ„verkades Ă€ven den sprĂ„kliga utformningen av att svenskan vid denna tid utsattes för kraftiga sprĂ„kförĂ€ndringar â bl.a. försvann sprĂ„kets kasusformer och en stark tysk influens rĂ„dde, speciellt i stĂ€derna â nĂ„got som sĂ€kerligen pĂ„verkade stilen. ĂndĂ„ kan vi se en klar linje frĂ„n 1400-talets myndighetssprĂ„k till vĂ„r tids. Orsakerna till de insatser som de senaste 40 Ă„rens sprĂ„kvĂ„rdare gjort för att skapa klarsprĂ„k i dagens myndighetssprĂ„k bottnar till viss del i att myndighetssprĂ„ket redan frĂ„n början var ogenomskinligt och svĂ„rbemĂ€strat, och att det fanns under lĂ„ng tid en ovilja till att förenkla sprĂ„ket.
SprÄket Àr ett av mÀnniskans viktigaste verktyg för att pÄverka andra mÀnniskors handlingar och tankar. SprÄket skapar pÄ olika sÀtt samband, hierarkier, avstÄnd eller nÀrhet m.m. Analysmetoder som Àr utvecklade för att visa hur texter fungerar socialt möter i den systemisk-funktionella grammatiken. UtifrÄn en funktionell textanalys kan vi beskriva det tidiga
myndighetssprÄket socialt och sÄlunda ge förklaringar till varför det ser ut som det gör.
Projektet avser att förklara det medeltida myndighetssprÄkets inre betydelse, att betrakta det som en social arena vilket
kan ge förklaringar till varför dagens myndighetssprÄk ser ut om det gör. MyndighetssprÄket Àr en del av maktutövande, i
historien precis som idag och mycket av vad det gör ligger under den textuella ytan. Jag tror att med hjÀlp av systemiskfunktionell
teori kommer vi att kunna förklara det medeltida myndighetssprÄket som maktutövande.
Jag arbetar Àven med svensk sprÄkhistoria Är 0 - ca 800. FrÄn denna period har vi fÄ kÀllor men gott om arkeologiska fynd. KÀllorna utgörs av runinskrifter, namn och lÄnord i andra sprÄk. De arkeologiska fynden omtalar en sprÄkmiljö med flera olika avancerade sprÄksituationer. Genom att analysera alla dessa kÀllor tillsammans försöker jag skapa en bild av hur vÄrt sprÄk kan ha tett sig under denna period.