Mitt intresseomrÄde Àr det ömsesidiga samspelet mellan vÀxter och deras naturliga fiender, parasitsvampar och insekter.
Jag Àr intresserad av vÀxelverkan mellan vÀxter och deras naturliga fiender (parasitsvampar och vÀxtÀtare) och hur dessa pÄverkar populationsdynamik och samhÀllsstruktur. Jag har tvÄ huvudinriktningar (1) förÀndringar i tid och rum i landhöjningsskÀrgÄrden och (2) effekter av globala miljöförÀndringar (t ex Àndrad temperatur och kvÀvetillgÄng) i det boreala skogslandskapet.
Under senare Är har jag alltmer börjat intressera mig för att försöka förstÄ vilka faktorer som ligger bakom den drastiskt Àndrade artsammansÀttningen som Àgt rum i Bottniska vikens skÀrgÄrdar.
łąČčČÔ»ćłóöÂáČÔŸ±ČÔČ”ČőČő°ìĂ€°ùȔÄ°ù»ć±đČÔ
Detta arbete bedrivs i Skeppsviks skÀrgÄrd, en landhöjningsskÀrgÄrd (85 cm/100 Är) belÀgen vid Bottniska viken, 3 mil öster UmeÄ. HÀr finns ett 100-tal öar i varierande Älder frÄn nybildade till sÄdana som Àr mer Àn 1000 Är gamla. Det ger möjlighet att följa olika vÀxters kolonisationsförlopp och vad som sedan hÀnder om och nÀr olika naturliga fiender sÄ smÄningom etablerar sig. För vissa system ger öns Älder en bra uppfattning om hur lÀnge vÀrdvÀxt och fiende har samexisterat, medan för andra system Àr artsammansÀttning eller slumpmÀssiga faktorer avgörande. Arbetet gÄr ut pÄ att förstÄ hur olika naturliga fiender interagerar med sin vÀrdvÀxt och om detta i sin tur leder till nÄgon förÀndring i vÀrdvÀxtens egenskaper som i sin tur Äterverkar pÄ fienden. Under senare Är har det blivit allt viktigare att ta hÀnsyn till hur ett Àndrat klimat pÄverkar dessa samspel.
Arbetetet i Skeppsviks skÀrgÄrd startade i början av 70-talet och har sedan 1990 varit inriktat pÄ bi- och tritrofiska interaktioner. Vi kombinerar Ärliga inventeringar med olika fÀlt-, vÀxthus- och labförsök.
Exempel pÄ tvÄ viktiga studiesystem
Ălgört, Filipendula ulmaria â en rostsvamp Triphragmium ulmariae â och tvĂ„ bladbaggar Galerucella tenella och Altica engstroemi.
Starrarter, Carex spp. â deras sotsvampar Anthracoidea spp. â och deras vektor, en skalbagge Phalacrus substriatus.
Skogslandskapet
Flertalet boreala vÀxtsamhÀllen Àr nÀringsbegrÀnsade och domineras av olika bÀrproducerande risvÀxter (t ex blÄbÀr, lingon, tranbÀr). Dessa hyser i sin tur ett stort antal parasitsvampar som spelar en stor roll för hur dessa samhÀllen Àr strukturerade. Jag Àr intresserad av att förstÄ hur vÀxelverkan mellan vÀrdvÀxt och parasitsvamp pÄverkas av pÄgÄende miljöförÀndringar och om detta i sin tur leder till bestÄende vegetationsförÀndringar liksom pÄverkan pÄ bÀrproduktion.
Vi arbetar med lĂ„ngliggande fĂ€ltexperiment utlagda i tre nĂ€ringsfattiga ekosystem (blĂ„bĂ€rsrik granskog, lingonrik tallskog, och fattigkĂ€rr) i Vindelntrakten, dĂ€r vi manipulerar tillgĂ„ngen pĂ„ kvĂ€ve, temperatur och snöförhĂ„llanden. Eftersom dessa försök ligger i ett omrĂ„de med mycket lĂ„g bakgrundsbelastning av kvĂ€ve har vi möjlighet att studera hur dessa ekosystem reagerar pĂ„ lĂ„ga kvĂ€vedoser och dĂ€rigenom dokumentera tidiga responser â nĂ„got som inte Ă€r möjligt i omrĂ„den som under lĂ„ng tid pĂ„verkats av hög kvĂ€vedeposition. Jag Ă€r sĂ€rskilt intresserad av sĂ„ kallade snöskyttesvampar, som har en aktiv tillvĂ€xtperiod under ett skyddande snötĂ€cke.
LÄngtidsförÀndringar vid Bottniska viken
Mitt intresse för floran i Bottniska skÀrgÄrdar började i slutet av 60-talet. FörÀndringen som Àgt rum sedan dess Àr genomgripande och jag har blivit alltmer intresserad av att försöka förstÄ bakomliggande orsaker.
čóŽÇ°ùČő°ìČÔŸ±ČÔČ”ČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đ
Forskningsprojekt