91传媒在线

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: Johan Gunséus

Publicerad: 2018-06-29 Uppdaterad: 2023-03-22, 16:01

Studentrevolten 鈥 politisk aktivism då och nu

REPORTAGE För ett par år sedan kunde man se en hälsning på gångbron över ån i ena änden av campusdammen: 鈥漋älkommen till det röda universitetet鈥. Som ett eko från en svunnen revolutionär och aktivistisk tid. Hur många studenter är bekanta med det uttrycket idag?

Det jag inte vet n盲r jag tr盲ffar Marianne Liliequist och Bore Sk枚ld, f枚r att prata om engagemang f枚rr och nu, 盲r att det hela ska f氓 sin f枚rklaring; varf枚r h盲lsningen d枚k upp d盲r, 40鈥50 氓r efter att mycket av det "r枚da" begav sig. Men vi ska inte g氓 h盲ndelserna i f枚rv盲g.

1969 anl盲nder Marianne Liliequist till Ume氓 fr氓n Frostviken i J盲mtland. Hon var en av de f枚rsta i sin sl盲kt som studerade vidare och hon b枚rjade, som hon s盲ger, "p氓 den mest r枚da av alla r枚da institutioner 鈥 Socialh枚gskolan". Hon beskriver ankomsten till Ume氓 som att hela v盲rlden 枚ppnade sig.

Den k盲nslan finns fortfarande kvar hos mig. Varje g氓ng jag varit borta och kommer tillbaka till Ume氓 s氓 t盲nker jag:
"脜h, vad underbart, nu kommer jag till v盲rldens centrum".

Under gymnasietiden i Str枚msund passade hon inte in bland de hon kallar de sm氓borgerliga barnen. D盲r var hon bara en arbetarunge fr氓n en "lapp-h氓la".

鈥 Men n盲r jag kom till Ume氓 och 颅universitetet s氓 var jag pl枚tsligt r盲tt. Att komma fr氓n arbetarklass, vara intresserad av 颅politik och gilla att fundera var exakt r盲tt. Den chocken har jag inte kommit 枚ver 盲n.

Studierna innebar l盲sning, diskussioner och ett ifr氓gas盲ttande av allting. Hela tiden bildades enhetsfronter mot det mesta inom akademin, samh盲llet och v盲rlden.

I cirklar l盲stes Marx, Mao och Lenin. Men till slut tr枚ttnade hon, "det kom alltmer att likna en fri颅kyrka".

鈥 N盲r KFML(r) bildades s氓 tyckte jag deras 颅resonemang var logiskt. Om vi ska g枚ra revolution i Sverige m氓ste vi rikta oss till arbetarklassen, vi kan inte g氓 omkring h盲r och fjanta oss. Vi m氓ste 颅proletarisera oss och sprida propaganda p氓 arbets颅platserna.

I Marianne Liliequists fall ledde det till att hon och n氓gra kamrater tog anst盲llning p氓 j盲rnverket i Lule氓. D盲r en av bedrifterna blev att g枚ra upp med vurmen f枚r Stalin.

鈥 D氓 kom det upp en prelat fr氓n G枚teborg och utesl枚t oss hela bunten 鈥 utom en. Och han l盲r fortfarande st氓 utanf枚r Systembolaget i Lule氓 och s盲lja Prolet盲ren. Han s氓g till och med ut som Stalin, han var en riktig look-a-like, s盲ger hon och skrattar hj盲rtligt.

Marianne Liliequist

贵枚诲诲: 1950.
骋枚谤: Professor emerita
i etnologi vid Institutionen f枚r kultur- och medievetenskaper. Hon har alltid l氓tit det finnas med en partipolitiskt obunden, politisk udd i b氓de sin undervisning och forskning.

Bore Sköld

贵枚诲诲: 1988.
骋枚谤: Forskarassistent vid Institutionen f枚r folkh盲lsa och klinisk medicin/epidemiologi och global h盲lsa . Han 盲r distriktsordf枚rande f枚r V盲nsterpartiet i V盲sterbotten, och har genom arbetet med politiken insett vikten av att kommunicera.

Efter den h盲r tiden beskriver Marianne Liliequist hur hon tr枚ttnade p氓 alltihop och k盲nde sig desillusionerad. V盲gen tillbaka till Ume氓 och akademin skedde sedan via etnologin.

Hittills har Bore Sk枚ld suttit intill i den r枚da soffan och lyssnat. Det Marianne Liliequist ber盲ttar g枚r det l盲tt att f枚rst氓 talet om det r枚da universitetet. Men vad s盲ger det honom? F枚dd n盲stan 40 氓r efter Marianne Liliequist.

Vilka associationer f氓r du av det "r枚da universitetet"?
鈥 Genom att ha v盲xt upp i den h盲r stan p氓 90- och 00-talet har man ju m盲rkt p氓 f枚r盲ldrar och 盲ldre syskon att politiken har varit n盲ra folk. Framf枚rallt genom all aktivism, det 盲r p氓 det s盲ttet jag har sett politik.

鈥 Det har gjort att jag har b枚rjat t盲nka att politik 盲r en del av samh盲llet och d盲r ska man vara engagerad.

Ett tidigt engagemang inom studentpolitiken f枚r Bore Sk枚ld var arbetet med att underl盲tta f枚r arbetarklassens ungdomar att ta sig in p氓 universitetet. Sedan kommer det, lite fr氓n ingenstans, att han b枚rjar ber盲tta om "det h盲r med det r枚da universitetet", och jag f枚rst氓r att han menar h盲lsningen p氓 banderollen vid g氓ngbron:

Tanken med det var att st盲rka 颅v盲nsterns sj盲lvf枚rtroende inom universitetet. Som en igenk盲nningsfaktor och en 颅historiebild, som det 盲r viktigt att ha med sig om man ska kunna leda politiken fram氓t.

Bore Sk枚ld ber盲ttar om n盲r v盲nstern lyckades vinna k氓rvalet flera 氓r i rad. Han beskriver det som att det gick att 氓teruppv盲cka andan av att vara politisk inom akademin.

鈥 Idag har ju till exempel studenterna varit en drivande kraft i protesterna mot att kommunen s盲ljer ut allm盲n颅nyttans bost盲der. S氓 h盲r k盲nns det naturligt att mobilisera.

鈥 H盲r kan man ju ocks氓 se hur studentv盲nstern idag 盲ven tar upp feminism och queerfr氓gor p氓 ett s盲tt som vi inte gjorde 鈥 vi skulle ju alltid genomf枚ra 颅revolutionen f枚rst innan vi kunde ta tag i n氓got annat, s盲ger Marianne 颅Liliequist.

Det som verkligen skiljer d氓 fr氓n nu 盲r den aktivism som finns genom sociala medier. D盲r n氓s v盲ldigt m氓nga och inl盲ggen f氓r en bred uppm盲rksamhet.

Enligt Bore Sk枚ld 盲r det bra att den finns, men menar att aktivismen via n盲tet ibland kan leda till en plattare och mindre intellektuell debatt.

Marianne Liliequist p氓pekar att humaniora h盲r har en j盲tteviktig roll att spela. Att fortsatt v盲rna och lyfta de grundl盲ggande demokratiska fr氓gorna, som till exempel f枚r anti-rasism, en 枚kad j盲mst盲lldhet och feminism.

 

Då och idag

1968 hade Ume氓 颅universitet 2 000鈥3000 studenter.
Idag 盲r antalet tio g氓nger s氓 stort, drygt 31 000.

1968 bestod universitetet av ett campus.
Idag finns Campus Ume氓, Konstn盲rligt campus, Campus Skellefte氓 och Campus 脰rnsk枚ldsvik.

1968 hade Ume氓 颅kommun just passerat 50 000 inv氓nare.
Idag 盲r antalet drygt 120 000.

1970 kostade en lunch p氓 ny枚ppnade restaurang 颅Universum 5,50 kronor.
Idag 盲r priset 83 kronor.

1974 var det premi盲r f枚r den 氓rliga br盲nnbolls颅cupen i Ume氓. Det f枚rsta 氓ret deltog 44 lag.

1997 fick Br盲nnbolls颅cupen VM-status. I turneringen deltog 枚ver 1 000 lag.

 

Text: Per Melander
Foto: Johan Guns茅us

Denna artikel publicerades i magasinet T盲nk nr 1 2018.