Nyheter/Språkstudiers nyhetsflödeen-usFri, 17 Oct 2025 00:04:34 +0200/nyheter/bettina-jobin-debuterar-med-kortfilm_12144771/Bettina Jobin debuterar med kortfilmÄr det den fria viljan som bestämmer vad vill eller är det artificiell intelligens? I kortfilmen Synchronicity at Sea möts två personer som till synes är helt olika men som genom AI inser att de har mer gemensamt än vad de kunde tro. Plötsligt befinner de sig i en vacker fjällstuga. Men är det verkligen det de drömmer om?Fri, 03 Oct 2025 09:33:12 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1c5047dd7f4e4f339060aef4a02be993/bettina_jobin.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bettina Jobin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Gabriel Granback</span></div></div><p>&ndash; Id&eacute;n &auml;r delvis inspirerad av mitt vardagliga arbete med spr&aring;k. Tv&aring; personer som inte k&auml;nner varandra f&ouml;renas och v&auml;ver ihop sina historier s&aring; att det blir till en gemensam historia, s&auml;ger Bettina Jobin, universitetslektor i tyska vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Bettina har b&aring;de skrivit manus och regisserat filmen. Film i V&auml;sterbotten har bidragit med medel och utrustning. Bettina ber&auml;ttar att en av sakerna som lockar med att skapa film &auml;r att arbeta kreativt tillsammans med andra i Moviemaking Club.</p><p>&ndash; Det har varit fantastiskt roligt och mycket tungt bitvis. Som regiss&ouml;r har jag haft arbetsledarrollen och jag har l&auml;rt mig otroligt mycket &ndash; b&aring;de genom att lyssna och att fatta beslut. Det viktigaste &auml;r att v&aring;ga prova.</p><p>Med filmen har Bettina vunnit pris f&ouml;r b&auml;sta manus p&aring; Stockholm City Festival samt Best Woman Film maker p&aring; Lule&aring; International Film Festival.</p><p>&ndash; Nu arbetar jag med att n&aring; ut med filmen genom olika plattformar. Jag planerar att texta den p&aring; tyska och skicka till tyska filmfestivaler.</p>/nyheter/bettina-jobin-debuterar-med-kortfilm_12144771//nyheter/ny-bok-kagetraskdagboken-med-kommentarer_12144526/Ny bok: Kågeträskdagboken med kommentarerKågeträskdagboken är skriven av systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist och skildrar det dagliga livet på Anten-Ors gård i Kågeträsk åren 1891–1901. Nu finns den omfattande dagboken med tolkning och kommentarer utgiven av Ann-Catrine Edlund, Mittuniversitetet, Lars-Erik Edlund, Umeå universitet och Ulf Lundström, Skellefteå museum.Thu, 02 Oct 2025 10:02:41 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/812fe9e5a2124ff398037b2dd2cecd19/kagetraskdagboken2.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>K&aring;getr&auml;skdagboken. Omslag och grafisk form: Leena Hort&eacute;ll p&aring; Ord &amp; Co, Ume&aring;</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundstr&ouml;m.&nbsp;</span></div></div><p>&ndash; Vi &auml;r mycket glada &ouml;ver att det omfattande utgivningsarbetet med K&aring;getr&auml;skdagboken nu kommit i m&aring;l. Vi &auml;r ocks&aring; tacksamma &ouml;ver att ha f&aring;tt l&auml;ra k&auml;nna g&aring;rden Anten-Ors och K&aring;getr&auml;skbygden genom de tv&aring; dagboksskrivande systrarna Greta och Lovisa Dahlqvist. Vi har ocks&aring; f&aring;tt m&ouml;jlighet att komma n&auml;ra delar av deras spr&aring;kliga vardag genom alla de dialektord som f&ouml;rekommer i dagbokstexten, s&auml;ger Ann-Catrine, professor vid Mittuniversitetet och huvudredakt&ouml;r f&ouml;r boken.</p><p>I de fyra kapitlen i volym I f&aring;r vi l&auml;ra k&auml;nna b&aring;de Anten-Ors g&aring;rd i K&aring;getr&auml;sk och byn K&aring;getr&auml;sk. I kapitel 1, <em>K&aring;getr&auml;skdagboken i sin samtid</em>, placeras dagboken och visb&ouml;ckerna in i sitt skrifthistoriska sammanhang.&nbsp;I kapitel 2, <em>Anten-Ors g&aring;rd i K&aring;getr&auml;sk</em>, f&aring;r l&auml;saren l&auml;ra k&auml;nna g&aring;rden och dess husfolk. I kapitel 3, <em>Byn K&aring;getr&auml;sk</em>, presenteras byns historia fr&aring;n 1500-talet till 1800-talet. I kapitel 4,<em> Spr&aring;kbruk i K&aring;getr&auml;sk och hos Anten-Ors</em>, presenteras inledningsvis den spr&aring;krepertoar som husfolket p&aring; g&aring;rden hade tillg&aring;ng till.</p><p>&ndash; Det h&auml;r privata k&auml;llmaterialet erbjuder verkligen ett unikt titth&aring;l in i m&auml;nniskors vardag. I dagboken kan man studera historien och spr&aring;khistorien ur det man brukar kalla ett underifr&aring;nperspektiv. Man m&ouml;ter h&auml;r den enskilda m&auml;nniskan &ndash; den enskilda m&auml;nniskans handlingar, den enskilda m&auml;nniskans tankar. Man kan anta att dagboksskrivandet varit ett av f&aring; tillf&auml;llen d&aring; systrarna fick tillf&auml;lle att anv&auml;nda skrift i sin vardag. I skrivandet fick de tr&auml;na b&aring;de p&aring; sj&auml;lva skriften och p&aring; det svenska spr&aring;ket.</p><p>K&aring;getr&auml;skdagboken &auml;r publicerad i Akademiens skriftserie Folklivsskildringar och bygdestudier 21:2 och ett antal utdrag har tolkats och l&auml;sts in p&aring; nutida skelleftem&aring;l av Marianne Folkedotter, V&auml;sterbottens museum.</p><p>&ndash; Utgivningsarbetet har tidvis bjudit p&aring; stora utmaningar eftersom texten delvis &auml;r skriven p&aring; dialekt och med en ortografi som endast ibland f&ouml;ljer normen. Vi har ocks&aring; haft ambitionen att identifiera och presentera de personer som omn&auml;mns i dagboken. I kommentarsdelen finns ett register &ouml;ver de cirka 200 personer som omn&auml;mns. H&auml;r finns ocks&aring; ett ortnamnsregister och ett ordregister, avslutar Ann-Catrine Edlund.</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/ny-bok-kagetraskdagboken-med-kommentarer_12144526//nyheter/symposium-om-vintertematik-samlade-forskare-fran-fem-lander_12144418/Symposium om vintertematik samlade forskare från fem länder Den 22–23 september samlades forskare från Sverige, Frankrike, Kanada, Finland och Schweiz på ett hybridsymposium för att utforska och diskutera hur vinter skildras, och vilken funktion den har, i litteratur och bildkonst. Tue, 30 Sep 2025 16:01:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/lavenworth_l_maria_0489_220610_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Engelska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>SJN</span></div></div><p>&ndash; Klimatf&ouml;r&auml;ndringar g&ouml;r att m&aring;nga av de aspekter vi f&ouml;rknippar med den nordliga vintern f&ouml;r&auml;ndras eller f&ouml;rsvinner. Det g&ouml;r det angel&auml;get att fr&aring;n olika perspektiv utforska associationer till kyla, sn&ouml;, och is, och att ocks&aring; kritiskt belysa stereotypiska framst&auml;llningar, s&auml;ger Maria Lindgren Leavenworth, professor i engelska.</p><p>Symposiet med rubriken The Season of Winter in Literature and Visual Art samorganiserades av Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier och Imaginaire Nord vid Universit&eacute; du Qu&eacute;bec &agrave; Montr&eacute;al. Forskare inom moderna spr&aring;kens litteratur, konst- och bildvetenskap, historia, geografi samt litteraturvetenskap presenterade bland annat vinterns roll som en metafor, karakt&auml;r, symbol och alternativ v&auml;rld.</p><p>I mars 2024 startade forskningsprojektet <em>Literature at the Heart of Diversity and Equality</em> som ska stimulera samarbete mellan Qu&eacute;bec och de nordiska l&auml;nderna genom att organisera konferenser, utbildningstillf&auml;llen och internationella symposier som belyser uttryck i kulturer i det nordliga omr&aring;det. Projektet delfinansieras av Nordiska ministerr&aring;det. Under v&aring;ren 2024 anordnade Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier tillsammans med <em>Universit&eacute; de Sherbrooke</em> och <em>Universit&eacute; de Qu&eacute;bec &agrave; Montr&eacute;al</em> ett symposium p&aring; temat genus och sexualitet i litteratur, konst och media.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c5595c850e0c46069466bc7ae5d411de/isaksson_malin_477_10092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Portr&auml;tt: Malin Isaksson. Universitetslektor och docent vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier Enhet: Franska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Vi hoppas kunna utveckla samarbetet mellan Spr&aring;kstudier och kollegorna i Quebec, och &auml;ven kunna utvidga samarbetet till att inkludera fler universitet i Europa, s&auml;ger Malin Isaksson, docent i franska.</p>/nyheter/symposium-om-vintertematik-samlade-forskare-fran-fem-lander_12144418//nyheter/the-other-ar-mer-an-bara-troll-framlingar-och-hot-mot-samhallet-_12143933/The Other är mer än bara troll, främlingar och hot mot samhället Vad innebär det att vara "Other" och hur framställs de som är annorlunda i medeltida sagor och berättelser? I en ny avhandling i språkvetenskap vid Umeå universitet undersöker Solveig Bollig hur medeltida isländska sagor och korta berättelser, så kallade islänningatåtar, skildrar och synliggör det som på engelska kallas Otherness, föreställningar om ”den Andre”.Wed, 15 Oct 2025 10:15:02 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/48738bc327654f2eb14a6adb9f3f0d07/solveig_bollig.jpg.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Solveig Bollig</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Privat</span></div></div><p class="quote-center">Det finns allts&aring; m&aring;nga s&auml;tt att vara normbrytande och sv&aring;r att ha att g&ouml;ra med</p><p>Solveig Bollig s&auml;ger att resultaten visar att det som &auml;r annorlunda, eller Other, inte alltid uppfattas som negativt.</p><p>&ndash; Tv&auml;rtom kunde f&ouml;rest&auml;llningarna om the Other vara b&aring;de neutrala och till och med positiva. Avhandlingen visar att bilden av the Other och Otherness i isl&auml;nningat&aring;tar och isl&auml;nningasagor &auml;r komplex och f&ouml;r&auml;nderlig. En person kan beskrivas som normbrytande eller besv&auml;rlig, men samtidigt som beundransv&auml;rd eller viktig f&ouml;r ber&auml;ttelsen, s&auml;ger Solveig Bollig.</p><h3>Lika aktuellt nu som p&aring; vikingatiden och medeltiden</h3><p>Hon beskriver vidare att det i avhandlingen analyseras olika litter&auml;ra och spr&aring;kliga uttryck, som t.ex. konverteringsber&auml;ttelser, personnamn och adjektiv som anv&auml;nds f&ouml;r att beskriva karakt&auml;rer. H&auml;r unders&ouml;ks b&aring;de stabila identitetsmark&ouml;rer, som personnamn och mer r&ouml;rliga spr&aring;kliga uttryck.</p><p>&ndash; Unders&ouml;kningarna visar att personnamn kunde signalera geografiskt ursprung och d&auml;rmed markera norsk respektive isl&auml;ndsk identitet. Samtidigt visar unders&ouml;kningar av spr&aring;kliga uttryck som adjektivet &oacute;d&aelig;ll (&rdquo;sv&aring;r att ha att g&ouml;ra med&rdquo;) att karakt&auml;rer som beskrivs med samma ord kan vara mycket olika.</p><p>&ndash; Det finns allts&aring; m&aring;nga s&auml;tt att vara normbrytande och sv&aring;r att ha att g&ouml;ra med. Unders&ouml;kningarna av litter&auml;ra framst&auml;llningar av Otherness visar ocks&aring; att det som uppfattas som Other f&ouml;r&auml;ndras &ouml;ver tiden. Otherness &auml;r inte en fast kategori utan ett spektrum som hela tiden formas och f&ouml;rhandlas om.</p><p>The Other framst&auml;lls allts&aring; inte enbart som hotfullt eller som radikalt annorlunda, som geng&aring;ngare, troll eller b&auml;rs&auml;rkar, utan isl&auml;nningat&aring;tarna och isl&auml;nningasagorna visar hur gr&auml;nserna mellan &rdquo;vi&rdquo; och &rdquo;the Other&rdquo; &auml;r situationsbundna och f&ouml;rhandlingsbara.</p><p>&ndash; Det g&ouml;r ber&auml;ttelserna relevanta &auml;ven idag n&auml;r fr&aring;gor om identitet, tillh&ouml;righet och utanf&ouml;rskap &auml;r lika aktuella som p&aring; vikingatiden och medeltiden.</p>/nyheter/the-other-ar-mer-an-bara-troll-framlingar-och-hot-mot-samhallet-_12143933//nyheter/humtankpriset-2025-tilldelas-spraket-i-sveriges-radio-p1_12139454/Humtankpriset 2025 tilldelas Språket i Sveriges radio P1Tankesmedjan Humtank delar för elfte året ut ett pris “... till akademiker som på ett förtjänstfullt sätt bidragit med viktiga humanioraperspektiv i samhällslivet”. Priset 2025 tilldelas Ylva Byrman, Susanna Karlsson, Emmy Rasper och Henrik Rosenkvist för deras insatser med radioprogrammet Språket som sänds i Sveriges Radio P1. Thu, 11 Sep 2025 10:11:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7b221f75966c4cd9b016bd09dca0e171/humtankpriset_2025.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Henrik Rosenkvist, Emmy Rasper, Ylva Byrman och Susanna Karlsson.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Karin Wenzelberg</span></div></div><p class="quote-center"><strong>Med gedigna kunskaper och goda pedagogiska f&ouml;rm&aring;gor lyckas de med den sv&aring;ra uppgiften att g&ouml;ra det komplicerade begripligt.</strong></p><p><strong>Motivering:</strong></p><p>"Med folkbildande och samtidigt l&auml;ttsamma diskussioner i Spr&aring;ket i P1 g&ouml;r pristagarna omistliga insatser f&ouml;r att st&auml;rka intresset f&ouml;r spr&aring;k hos den breda allm&auml;nheten och betona vikten av spr&aring;kvetenskap f&ouml;r s&aring;v&auml;l individer som n&auml;ringsliv och samh&auml;lle.</p><p>De intressev&auml;ckande diskussionerna r&ouml;r i huvudsak svenska spr&aring;kets anv&auml;ndning och f&ouml;r&auml;ndring, med fokus p&aring; lyssnarnas ins&auml;nda fr&aring;gor som kan r&ouml;ra allt fr&aring;n grammatik och dialekt till att reda ut varf&ouml;r visst spr&aring;kbruk irriterar eller vad farmors favoritord betydde.</p><p>Genom ett inkluderande tilltal f&ouml;rklarar, besvarar och belyser pristagarna fr&aring;gor g&auml;llande det spr&aring;k som &auml;r grundl&auml;ggande f&ouml;r m&auml;nniskan. Med gedigna kunskaper och goda pedagogiska f&ouml;rm&aring;gor lyckas de med den sv&aring;ra uppgiften att g&ouml;ra det komplicerade begripligt.</p><p><strong>Ylva Byrman</strong>, <strong>Susanna Karlsson</strong>, <strong>Emmy Rasper</strong> och <strong>Henrik Rosenkvist</strong> bidrar med betydelsefulla humanistiska perspektiv i samh&auml;llslivet vilket vi vill uppm&auml;rksamma genom att tilldela dem 2025 &aring;rs Humtankpris!</p><p>Utdelningen av priset sker i S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskolebiblioteks lounge p&aring; plan 5, S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola, <strong>8 oktober kl. 16.00‒18.00</strong>. I samband med utdelningen kommer deltagarna i Spr&aring;ket g&ouml;ra ett liveframtr&auml;dande d&auml;r publiken f&aring;r svar p&aring; spr&aring;kfr&aring;gor.</p><p>Representant i Humtank f&ouml;r Ume&aring; universitet &auml;r <strong>Hanna S&ouml;derlund</strong>, Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p>/nyheter/humtankpriset-2025-tilldelas-spraket-i-sveriges-radio-p1_12139454//nyheter/med-vetenskapens-vind-i-seglen-umeastudenter-pa-one-ocean-expeditionen_12113603/Med vetenskapens vind i seglen: Umeåstudenter på One Ocean-expeditionenUnder våren 2025 kunde mastersstudenter och doktorander vid Umeå universitet ansöka om en månadslång kurs ombord på fartyget S/S Statsraad Lehmkuhl, som kommer att segla genom Nordvästpassagen som en del av One Ocean-expeditionen. Bland de sökande valdes två deltagare från Umeå universitet ut.Wed, 18 Jun 2025 09:42:03 +0200<p>Efter ans&ouml;kningstidens slut den 7 april uts&aring;g v&auml;rduniversitetet UiT &ndash; Norges arktiska universitet tv&aring; deltagare fr&aring;n Ume&aring; universitet: Lena Leimgruber och Nikiforos Staveris. Lena Leimgruber &auml;r doktorand inom spr&aring;kstudier och Nikiforos Staveris &auml;r mastersstudent inom datavetenskap. De kommer att g&aring; ombord p&aring; fartyget i september och segla mellan Cambridge Bay, Kanada och Whittier, Alaska. Ombord kommer de att delta i kursen &rdquo;Arctic Future Pathfinders &ndash; A journey through the Northwest Passage&rdquo;.</p><p>Lena Leimgruber &auml;r doktorand i engelsk litteratur vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier vid Ume&aring; universitet. Hennes forskning fokuserar p&aring; spekulativ fiktion, postkolonial litteratur och ekokritik, med s&auml;rskilt fokus p&aring; Arktis. Hon forskar ocks&aring; via den Arktiska forskarskolan.</p><p>Nikiforos Staveris har en kandidatexamen i datavetenskap fr&aring;n Athens University of Economics and Business och studerar masterprogrammet i artificiell intelligens vid Institutionen f&ouml;r datavetenskap vid Ume&aring; universitet.</p><p>Kursen &rdquo;Arctic Future Pathfinders &ndash; A journey through the Northwest Passage&rdquo; ger 10 h&ouml;gskolepo&auml;ng och &auml;r f&ouml;r master- och doktorandstudenter. Den &auml;r kopplad till Norges initiativ &rdquo;Arctic Ocean 2050&rdquo; och det kommande Internationella Polar&aring;ret 2032/33, med m&aring;let att utbilda studenter och unga akademiker till att bli nyckelpersoner inom arktisk forskning.</p><h3>Representerar The Arctic Six</h3><p>V&auml;rduniversitetet &auml;r ett av de arktiska universiteten inom alliansen The Arctic Six. De uppmanade alla andra Arctic Six-universitet att nominera forskare eller studenter till expeditionen, vilket gjorde det m&ouml;jligt f&ouml;r personer fr&aring;n Ume&aring; universitet att ans&ouml;ka. The Arctic Six representeras under resan av minst en deltagare fr&aring;n varje universitet.</p><p><a href="https://www.oneoceanexpedition.com/">Mer om One Ocean-expeditionen</a></p><p><a href="https://www.arcticsix.org/">Mer om The Arctic Six</a></p>/nyheter/med-vetenskapens-vind-i-seglen-umeastudenter-pa-one-ocean-expeditionen_12113603//nyheter/hur-pratar-vi-nar-vi-talar-om-rymden_12108704/Hur pratar vi när vi talar om rymden?Hur pratar vi om en plats som de flesta av oss aldrig kommer att få besöka? I en ny avhandling i språkvetenskap vid Umeå universitet undersöker Kajsa Törmä hur vi använder språket för att förstå och beskriva yttre rymden. Wed, 15 Oct 2025 10:10:39 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/89bc0c15c2f44b39b6c68df0a5d27282/kajsa_torma.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kajsa T&ouml;rm&auml;</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Kajsa T&ouml;rm&auml;</span></div></div><p class="quote-center">Alltifr&aring;n v&aring;ra kroppar till historiska h&auml;ndelser och science fiction p&aring;verkar v&aring;ra f&ouml;rest&auml;llningar om vad rymden egentligen &auml;r</p><p>Kajsa T&ouml;rm&auml; s&auml;ger att resultaten visar att vi inte bara f&ouml;rlitar oss p&aring; vetenskapliga r&ouml;n &ndash; ist&auml;llet tar vi ofta hj&auml;lp av vardagliga erfarenheter fr&aring;n livet p&aring; jorden f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; det ok&auml;nda.</p><p>&ndash; Vi utg&aring;r fr&aring;n det vi k&auml;nner till b&auml;st, och allt fr&aring;n v&aring;ra kroppar till historiska h&auml;ndelser och science fiction p&aring;verkar v&aring;ra f&ouml;rest&auml;llningar om vad rymden egentligen &auml;r, s&auml;ger Kajsa T&ouml;rm&auml;.</p><p>I hennes avhandling analyseras olika spr&aring;kliga uttryck som r&ouml;relseverb, sammansatta ord och prepositionskonstruktioner som anv&auml;nds f&ouml;r att tala om rymden.</p><p>&ndash; Rymden beskrivs som en plats man kan &aring;ka upp till eller in i, d&auml;r man kan b&aring;de flyga och flyta &ndash; i rymdkapslar eller rymdskepp. I min avhandling unders&ouml;ker jag ocks&aring; hur metaforer anv&auml;nds i popul&auml;rvetenskaplig litteratur om rymden, n&auml;r f&ouml;rfattarna f&ouml;rs&ouml;ker hj&auml;lpa l&auml;sarna att f&ouml;rst&aring; sv&aring;ra begrepp som tid och rum, o&auml;ndlighet och expansion.</p><h3>Olika typer av metaforik</h3><p>T&ouml;rm&auml; s&auml;ger att trots att rymden &auml;r drastiskt annorlunda fr&aring;n jorden utg&aring;r vi allts&aring; hela tiden fr&aring;n det vi redan k&auml;nner till. Det n&auml;rmaste vi kan komma att f&ouml;rst&aring; tyngdl&ouml;shet kanske &auml;r att bada i ett v&auml;ldigt salt hav, och en rymdresa kan kanske liknas vid en turbulent flygresa, eller som en inst&auml;ngd f&auml;rd i ub&aring;t.</p><p>&ndash; Genom att anv&auml;nda jordiska erfarenheter blir rymden mer tillg&auml;nglig och begriplig f&ouml;r oss. Samtidigt kan det ocks&aring; leda till f&ouml;renklade eller ibland mots&auml;gelsefulla bilder av vad rymden faktiskt &auml;r. Rymden har ju helt andra spelregler &auml;n livet p&aring; jorden, s&auml;rskilt n&auml;r det g&auml;ller gravitation och avst&aring;nd, och att resa till rymden &auml;r betydligt mer komplicerat &auml;n att resa p&aring; jorden.&nbsp;</p><p>Avhandlingen bygger p&aring; analyser av engelskspr&aring;kiga texter, framf&ouml;r allt fr&aring;n USA, d&auml;r b&aring;de vetenskap, politik och popul&auml;rkultur har haft stort inflytande p&aring; f&ouml;rest&auml;llningen av rymden. Ett &aring;terkommande tema &auml;r att rymden liknas vid havet och att rymdresor beskrivs som uppt&auml;cktsf&auml;rder till sj&ouml;ss.</p><p>&ndash; Den h&auml;r typen av metaforik ekar av amerikanska kulturella och historiska id&eacute;er om expansion och kolonisering. Avhandlingen belyser allts&aring; ocks&aring; att v&aring;ra f&ouml;rest&auml;llningar om rymden inte &auml;r universella.</p><p>&ndash; De &auml;r kroppsligt och kulturellt f&ouml;rankrade, vilket inneb&auml;r att dom ocks&aring; kan f&ouml;r&auml;ndras. Det &auml;r viktigt att f&ouml;rst&aring;, inte minst i en tid n&auml;r rymden blir en alltmer p&aring;taglig del av v&aring;ra liv, genom satellitteknologi, forskning och en v&auml;xande kommersiell rymdindustri.</p>/nyheter/hur-pratar-vi-nar-vi-talar-om-rymden_12108704//nyheter/forskar-om-undervisning-som-gynnar-elevers-lasning-och-sprak_12096005/Forskar om undervisning som gynnar elevers läsning och språkMaria Levlin, universitetslektor vid Institutionen för språkstudier, är antagen som docent i språkdidaktik. Hennes huvudsakliga forskningsområde är lässvårigheter i relation till språklig förmåga, skrivförmåga och skolresultat.Wed, 14 May 2025 08:58:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/3f7d93d461164c7298e3030985a8e82c/maria_levlin2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Levlin, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, docent i spr&aring;kdidaktik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>&ndash; Spr&aring;k- och l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga &auml;r verkligen centrala f&ouml;r allt l&auml;rande i skolan, s&aring; spr&aring;k- och l&auml;ssv&aring;righeter &auml;r riskfaktorer n&auml;r det g&auml;ller att klara skolans m&aring;l. Vi anv&auml;nder spr&aring;ket f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; det vi l&auml;ser och h&ouml;r, men &auml;ven f&ouml;r att muntligt och skriftlig bearbeta och redovisa det vi l&auml;r oss. Det &auml;r d&auml;rf&ouml;r viktigt att f&ouml;rs&ouml;ka ta reda p&aring; mer om hur undervisningen i spr&aring;k, l&auml;sning och skrivande kan utformas s&aring; att alla elever kan utvecklas i sitt l&auml;rande s&aring; bra som m&ouml;jligt</p><p>Innan Maria doktorerade i spr&aring;kvetenskap arbetade hon som logoped i 13 &aring;r inom region och kommun och tr&auml;ffade framf&ouml;r allt f&ouml;rskolebarn och skolbarn med spr&aring;k-, l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter. Hon har &auml;ven varit engagerad i att ta fram nationella kliniska riktlinjer f&ouml;r logopedisk utredning av l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter.</p><p class="quote-center">Spr&aring;k- och l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga &auml;r verkligen centrala f&ouml;r allt l&auml;rande i skolan, s&aring; spr&aring;k- och l&auml;ssv&aring;righeter &auml;r riskfaktorer n&auml;r det g&auml;ller att klara skolans m&aring;l.</p><p>&ndash; Nationella riktlinjer bidrar till att s&auml;kerst&auml;lla att man som profession f&ouml;rh&aring;ller sig till aktuell forskning i det dagliga arbetet. Men de blir ocks&aring; ett st&ouml;d f&ouml;r den enskilda logopeden n&auml;r beslut ska fattas om resurser f&ouml;r utredning och det beh&ouml;ver fastst&auml;llas vad en utredning b&ouml;r inneh&aring;lla. M&aring;let &auml;r f&ouml;rst&aring;s att insatserna blir likv&auml;rdiga, oavsett var man bor, f&ouml;r elever och patienter som beh&ouml;ver en utredning inom skolans elevh&auml;lsa eller v&aring;rden.</p><p>Arbetet med riktlinjerna initieras av svenska logopedf&ouml;rbundet och bygger p&aring; att medlemmar inom logopedk&aring;ren bildar arbetsgrupper best&aring;ende av b&aring;de praktiker och forskare inom omr&aring;det. Maria ing&aring;r nu i den arbetsgrupp som ska ta fram uppdaterade riktlinjer.</p><p>&ndash; De riktlinjer vi tog fram 2017 var de f&ouml;rsta p&aring; nationell niv&aring; och de fick stort genomslag. Men nu har det g&aring;tt n&aring;gra &aring;r och forskningsl&auml;get r&ouml;r sig st&auml;ndigt fram&aring;t s&aring; nu &auml;r vi ig&aring;ng med litteraturs&ouml;kningar, inl&auml;sning och diskussioner i en ny arbetsgrupp f&ouml;r att f&aring; fram ett s&aring; bra underlag som m&ouml;jligt inf&ouml;r en revidering av riktlinjerna.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Att kn&auml;cka l&auml;skoden</h2><p>Svenska skolor genomf&ouml;r regelbundna screeningar av elevers l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga f&ouml;r att kunna ge st&ouml;dinsatser till elever som inte uppn&aring;r m&aring;len. I ett p&aring;g&aring;ende forskningsprojekt som Maria ing&aring;r i unders&ouml;ker forskargruppen tv&aring; olika undervisningsmetoder, ljudmetoden och en morfologiskt baserad metod, och dess effekter p&aring; l&auml;sf&ouml;rm&aring;gan hos svaga l&auml;sare i &aring;rskurs 2 och 4. Projektet leds av Yvonne Knospe, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier och finansieras av Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond.</p><p>&ndash; Just nu h&aring;ller vi p&aring; med data-analyser efter att den sista undervisningsperioden avslutades nu i mars. I projektet har vi haft mycket kontakt med b&aring;de l&auml;rare och elever, vilket har varit inspirerande. Det &auml;r viktigt att vara lyh&ouml;rd och ta in vad l&auml;raren ser som de stora utmaningarna och att vara tillg&auml;nglig f&ouml;r l&auml;rarnas fr&aring;gor n&auml;r man genomf&ouml;r projekt i samverkan med skolor. Sen har det varit v&auml;ldigt intressant att observera undervisningen som genomf&ouml;rts i sm&aring; grupper och se hur det vi har t&auml;nkt ut i teorin, fungerar i praktiken.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Undervisning som fr&auml;mjar elevers ordf&ouml;rst&aring;else</h2><p>I slutet av 2024 beviljades Maria Levlin, som meds&ouml;kande, medel fr&aring;n Skolforskningsinstitutet (Skolfi) f&ouml;r forskningsprojektet Hur kan vi undervisa f&ouml;r att fr&auml;mja alla elevers ordf&ouml;rst&aring;else? Projektet ska utv&auml;rdera hur undervisningen i mellanstadiet kan fr&auml;mja elevers l&auml;rande av abstrakta begrepp.</p><p>&ndash; Fr&aring;n mellanstadiet och upp&aring;t kr&auml;vs en f&ouml;rdjupad f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r de abstrakta begrepp som f&ouml;rekommer alltmer i undervisningen. Det g&ouml;r det angel&auml;get att hitta undervisningsmetoder som kan underl&auml;tta f&ouml;r eleverna n&auml;r de ska ta steget fr&aring;n att &rdquo;l&auml;ra sig att l&auml;sa&rdquo; till att snarare &rdquo;l&auml;sa f&ouml;r att l&auml;ra&rdquo;. Vi kommer &auml;ven att unders&ouml;ka hur elevers spr&aring;kliga och kognitiva f&ouml;ruts&auml;ttningar p&aring;verkar deras l&auml;rande av ord och begrepp.</p><p class="quote-center">Det &auml;r viktigt att vara lyh&ouml;rd och ta in vad l&auml;raren ser som de stora utmaningarna och att vara tillg&auml;nglig f&ouml;r l&auml;rarnas fr&aring;gor n&auml;r man genomf&ouml;r projekt i samverkan med skolor.</p><p>Projektet baseras p&aring; en tidigare pilotstudie som j&auml;mf&ouml;rde tv&aring; undervisningsmetoder i en h&ouml;gstadiegrupp f&ouml;r elever med spr&aring;kst&ouml;rning. Den ena metoden, testbaserat l&auml;rande, inneb&auml;r att elever och l&auml;rare arbetar med aktiv framplockning av ordets definition och repetition f&ouml;r att bef&auml;sta elevens kunskap om ordet. I den andra metoden, kontextualiserat l&auml;rande, samtalar elever och l&auml;rare om definitioner, synonymer och ordets f&ouml;rekomst i olika kontexter f&ouml;r att ge f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r en f&ouml;rdjupad f&ouml;rst&aring;else av ordets olika betydelsenyanser.</p><p>&ndash; I pilotstudien s&aring;g vi att alla elever gick fram&aring;t med testbaserat l&auml;rande, medan de individuella variationerna var st&ouml;rre n&auml;r det g&auml;llde kontextualiserat l&auml;rande. V&aring;r kommande studie kommer att vidgas och genomf&ouml;ras parallellt i specialskola f&ouml;r elever med spr&aring;kst&ouml;rning och i ordinarie grundskola.</p><p>Projektledare &auml;r Olof Sandgren, docent vid Lunds universitet. Fr&aring;n Ume&aring; universitet deltar ocks&aring; Bert Jonsson, professor vid Institutionen f&ouml;r till&auml;mpad utbildningsvetenskap och Carola Wiklund-H&ouml;rnqvist, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r psykologi.</p>/nyheter/forskar-om-undervisning-som-gynnar-elevers-lasning-och-sprak_12096005//nyheter/meankieli-och-samiska--utbildning-for-dig-inom-forskola_12091552/Meänkieli och samiska – utbildning för dig inom förskolaVill du bidra till att utveckla barns flerspråkighet? Under höstterminen 2025 anordnar Institutionen för språkstudier på uppdrag av Skolverket kurser som vänder sig till dig som arbetar i en förskoleavdelning där meänkieli eller samiska utgör en del av vardagen.Thu, 08 May 2025 12:38:13 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/157d30ca91924984bb0e9985537945a7/10600564--2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Barn p&aring; f&ouml;rskola leker i sandl&aring;dan.&nbsp; <span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Mostphotos</span></p></div></div><p>Du som vill g&aring; kurserna beh&ouml;ver bli anm&auml;ld av din huvudman. Sista anm&auml;lningsdag &auml;r den 16 juni 20205.</p><p>Kurserna &auml;r webbaserade via Zoom och undervisningen sker p&aring; svenska.</p><p>L&auml;s mer p&aring; Skolverkets webbplats:&nbsp;</p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/meankieli-for-personal-i-forskolan">Me&auml;nkieli f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/samiska-for-personal-i-forskolan">Samiska f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p>/nyheter/meankieli-och-samiska--utbildning-for-dig-inom-forskola_12091552//nyheter/stort-intresse-for-nyborjarkurser-i-sprakstudier_12083995/Stort intresse för nybörjarkurser i språkstudierNybörjarkurser i franska, spanska och italienska är bland de kurser vid Umeå universitet som hade flest antal sökande när anmälan till höstterminen stängde 15 april. Därtill har antalet sökande till nybörjarkurs i meänkieli, finska och tyska ökat sedan 2024.Tue, 22 Apr 2025 14:20:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/04d71e4c558d4b82933e02903e0de820/humaniststudenter_img_0776-12.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenter i Humanisthuset.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>&ndash; F&ouml;r m&aring;nga &auml;r kurser i spr&aring;kstudier en till&auml;ggsmerit och en del av det livsl&aring;nga l&auml;randet. Det &auml;r givetvis gl&auml;djande att se h&ouml;ga s&ouml;ksiffror och s&auml;rskilt n&auml;r frist&aring;ende kurser har ifr&aring;gasatts fr&aring;n politiskt h&aring;ll. Att studenterna ocks&aring; forts&auml;tter med akademiska spr&aring;kstudier fram till en examen &auml;r en utmaning p&aring; nationell niv&aring;, s&auml;ger Daniel Andersson, prefekt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fler vill l&auml;sa tyska</h2><p>Med undantag f&ouml;r nyb&ouml;rjarkurs i franska ses en &ouml;kning av antal s&ouml;kande till nyb&ouml;rjarkurs i ett modernt spr&aring;k. Kurserna i spanska och italienska har &ouml;kat med 3,6 respektive 5,4 procent och till nyb&ouml;rjarkursen i tyska &auml;r det hela 18 procent fler s&ouml;kande till h&ouml;stterminen 2025 j&auml;mf&ouml;rt med h&ouml;stterminen 2024.</p><p>&ndash; Inte minst f&ouml;r l&auml;rarf&ouml;rs&ouml;rjningen &auml;r det viktigt att de som inte har beh&ouml;righet f&ouml;r universitetsstudier i ett modernt spr&aring;k tar vara p&aring; m&ouml;jligheten att b&ouml;rja n&aring;got nytt och sedan utbilda sig till l&auml;rare i franska, spanska eller tyska, till&auml;gger Ingela Valfridsson, samordnare f&ouml;r l&auml;rarutbildning vid institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/stort-intresse-for-nyborjarkurser-i-sprakstudier_12083995//nyheter/diskuterade-doktoranders-framtidsutsikter-pa-nationell-konferens_12083900/Diskuterade doktoranders framtidsutsikter på nationell konferensLena Leimgruber, doktorand i engelsk litteraturvetenskap, deltog på SWESSE:s nationella konferens där en central del var att diskutera framtidsutsikter för doktorander. Tue, 22 Apr 2025 10:58:15 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b34e18d9f1bf4c0881511e0a177c4268/leimgruber_lena_552_11092024_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Portr&auml;tt. Lena Leimgruber. Doktorand vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Det var stort fokus p&aring; doktorandutbildning och jag fick v&auml;ldigt bra input p&aring; litteratur men jag fick ocks&aring; bekr&auml;ftelse p&aring; att mitt forskningsomr&aring;de &auml;r viktigt och aktuellt, s&auml;ger Lena Leimgruber.</p><p>The Swedish society for the study of English, SWESSE, organiserar en nationell konferens vartannat &aring;r som denna g&aring;ng anordnades vid Lunds universitet och samlade ungef&auml;r 80&ndash;90 deltagare varav ca 20&ndash;30 var doktorander. Under doktorandsymposiet presenterade Lena sitt projekt Spekulativ fiktion i Arktis: klimatf&ouml;r&auml;ndringar och h&aring;llbarhet genom litteratur</p><p>&ndash; Genom att unders&ouml;ka litter&auml;ra skildringar av klimatf&ouml;r&auml;ndringar och m&auml;nniskans p&aring;verkan p&aring; milj&ouml;n i denna region syftar projektet till att skapa en djupare f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r de utmaningar som Arktis st&aring;r inf&ouml;r, s&auml;ger Lena Leimgruber.</p><p>Lena har en magisterutbildning i h&ouml;gskolepedagogik och en masterutbildning i engelsk litteraturvetenskap, b&aring;da fr&aring;n G&ouml;teborgs universitet. Innan hon p&aring;b&ouml;rjade sina doktorandstudier arbetade hon som skrivhandledare vid G&ouml;teborgs universitet och vid Chalmers tekniska h&ouml;gskola. Sedan september 2024 &auml;r hon doktorand vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, Ume&aring; universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer om doktorandprojektet</h2><p>Forskningsprojekt utforskar hur spekulativ fiktion kan belysa kulturella och ekologiska f&ouml;r&auml;ndringar i Arktis. Genom att unders&ouml;ka litter&auml;ra skildringar av klimatf&ouml;r&auml;ndringar och m&auml;nniskans p&aring;verkan p&aring; milj&ouml;n i denna region syftar studien till att skapa en djupare f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r de utmaningar som Arktis st&aring;r inf&ouml;r. Projektet kopplar samman postkolonial teori, ekokritik och urfolksstudier f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; hur ber&auml;ttelser kan inspirera till h&aring;llbara kulturella praktiker.</p><p><a href="~/link/010fd4647fa34e24b9c79ff5a77d5344.aspx">Spekulativ fiktion i Arktis: klimatf&ouml;r&auml;ndringar och h&aring;llbarhet genom litteratur</a></p>/nyheter/diskuterade-doktoranders-framtidsutsikter-pa-nationell-konferens_12083900//nyheter/fyra-doktorander-far-12-poang-_12073578/Fyra doktorander får 12 poäng och Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2025 Deras kurs om språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision har både nationellt och internationellt rönt stor uppmärksamhet. Nu får de fyra bakom kursen Humanistiska fakultetens pedagogiska pris och tilldelas ”douze points” av juryn.Tue, 01 Apr 2025 10:28:49 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0483-3.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Martina Terrazzano, Paulette van der Voet, Solveig Bollig och Kajsa T&ouml;rm&auml;.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2025 p&aring; 30 000 kr tilldelas l&auml;rarlaget bakom kursen "Spr&aring;kvetenskapliga perspektiv p&aring; Eurovision Song Contest"; <strong>Solveig Bollig</strong>, <strong>Martina Terrazzano</strong>, <strong>Kajsa T&ouml;rm&auml;</strong> och <strong>Paulette van der Voet</strong>.</p><h3>Motivering:</h3><p><em>L&auml;rarlaget Solveig Bollig, Martina Terrazzano, Kajsa T&ouml;rm&auml; och Paulette van der Voet f&aring;r Humanistiska fakultetens pedagogiska pris f&ouml;r samarbetet med att utveckla en pedagogiskt v&auml;l genomt&auml;nkt kurs i spr&aring;kvetenskap, som knyter samman ett popul&auml;rkulturellt evenemang med aktuell forskning vid institutionen. Kursen har f&aring;tt positiva omd&ouml;men av studenterna, haft god genomstr&ouml;mning och v&auml;ckt stor medial uppm&auml;rksamhet, nationellt och internationellt, vilket satt spr&aring;kvetenskap, humaniora och Ume&aring; universitet p&aring; kartan. Fakulteten ger dem 12 po&auml;ng!</em></p><p>Syftet bakom kursen, som gavs f&ouml;rsta g&aring;ngen sommaren 2024, &auml;r att &ouml;ka intresset f&ouml;r spr&aring;kvetenskap och spr&aring;kdidaktik. Genom att utg&aring; fr&aring;n ett popul&auml;rkulturellt fenomen f&aring;r kursen verktyg f&ouml;r att &ouml;ka studenternas motivation och l&auml;rande. Kursgenomf&ouml;randet och kursuppl&auml;gget &auml;r effektivt, nyt&auml;nkande och pedagogiskt genomt&auml;nkt.</p><p>Kursen har inte bara uppm&auml;rksammats medialt, men ocks&aring; i akademiska sammanhang nationellt och internationellt utifr&aring;n pedagogiskt uppl&auml;gg och tematik. L&auml;rargruppen planerar f&ouml;r en ny kursstart sommaren 2025 och f&ouml;r att gemensamt skriva vetenskapliga artiklar utifr&aring;n erfarenheter av kursen; dels spr&aring;kdidaktiskt om kursens pedagogik, dels ur ett spr&aring;kvetenskapligt perspektiv.</p><h3>Glada &ouml;ver att ha f&aring;tt priset</h3><p>Solveig Bollig s&auml;ger att det &auml;r otroligt roligt att det &auml;r ett l&auml;rarlag best&aring;ende enbart av doktorander som uppm&auml;rksammas med priset.</p><p>&ndash; Doktorander &auml;r ju en fast best&aring;ndsdel i undervisningen och kursutvecklingen och jag &auml;r mycket glad att det ocks&aring; synligg&ouml;rs med detta pris.</p><p>&ndash; Att f&aring; ett pedagogiskt pris under doktorandtiden &auml;r verkligen lite speciellt s&aring; jag hade verkligen inte r&auml;knat med det &ndash; och det hade inte varit m&ouml;jligt utan allt st&ouml;d och pepp vi f&aring;tt av v&aring;r institution och v&aring;ra kollegor. Jag t&auml;nker att det kommer ta n&aring;gra dagar att sm&auml;lta detta, men sedan blir det nog fest, s&auml;ger Solveig Bollig.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/a1f656612ae846a2b434ed16c60de46d/martina_paulette_solveig_kajsa_img_0506-4.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Martina Terrazzano, Paulette van der Voet, Solveig Bollig och Kajsa T&ouml;rnm&auml;.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Paulette van der Voet h&aring;ller med det Solveig s&auml;ger och till&auml;gger:</p><p>&ndash; Det k&auml;nns extra roligt att ha vunnit priset tillsammans med Kajsa, Solveig och Martina. B&aring;de undervisningen och kursutvecklingen har verkligen varit ett grupparbete d&auml;r vi alla har bidragit och l&auml;rt av varandra medan vi jobbade med v&aring;r gemensamma vision f&ouml;r kursen.</p><p>&ndash; Vi har trott p&aring; kursen sedan vi fick id&eacute;n och att id&eacute;n blev verklighet och funkade s&aring; pass bra med alla entusiastiska studenter var redan otroligt kul. Och att vi nu f&aring;r pedagogiska priset k&auml;nns som ett stort erk&auml;nnande av v&aring;r vision och v&aring;rt arbete med kursen, s&auml;ger Paulette van der Voet.</p><h3>St&ouml;d fr&aring;n institutionen</h3><p>Martina Terrazzano h&aring;ller med Solveig och Paulette och s&auml;ger att det k&auml;nns speciellt att vinna det pedagogiska priset, och att det visar att doktorander &auml;r en viktig del av undervisning och att som doktorander vi kan p&aring;verka utbildningsutbudet p&aring; universitetet och forts&auml;tter:</p><p>&ndash; Det &auml;r j&auml;ttekul att vinna som grupp! Det var otroligt trevligt och givande att jobba tillsammans med Solveig, Kajsa och Paulette p&aring; kursen. Jag &auml;r ocks&aring; j&auml;tteglad att vi fick st&ouml;d fr&aring;n v&aring;r institution sedan vi kom upp med id&eacute;en f&ouml;r kursen. Och nu &auml;r det dags att fira!</p><p>Kajsa T&ouml;rm&auml; s&auml;ger att hon &rdquo;&hellip; s&aring;klart h&aring;ller med sina kollegor i allt klokt dom s&auml;ger&rdquo;.</p><p>&ndash; Jag vill ocks&aring; bara l&auml;gga till hur otroligt stolt jag &auml;r &ouml;ver dom, och mig sj&auml;lv! Den h&auml;r kursen &auml;r bland det roligaste jag g&ouml;r p&aring; jobbet, och den &auml;r liksom en g&aring;va som forts&auml;tter att ge. Vi f&aring;r hela tiden nya uppslag och m&ouml;jligheter att prata om den i olika sammanhang.&nbsp;</p><p>&ndash; Jag var tyv&auml;rr inte p&aring; plats p&aring; jobbet n&auml;r dom annonserade det hela, i s&aring; fall hade det varit fest IDAG! Jag ska ocks&aring; se om jag kan &ouml;vertyga dom andra att l&auml;gga exakt alla prispengar p&aring; en Eurovision-fest i maj!</p><p>Efter att ha funderat lite mer vill Kajsa ocks&aring; s&auml;ga att hon &auml;r s&aring; glad &ouml;ver att de har f&aring;tt chansen att jobba med kunskapsresurser b&aring;de hos sig sj&auml;lva och studenterna som inte brukar f&aring; s&aring; stort utrymme inom akademin.</p><p>&ndash; Vi har visat att man kan ta popul&auml;rkultur p&aring; stort allvar och att det finns ett v&auml;rde i att g&ouml;ra det.&nbsp;&nbsp;</p>/nyheter/fyra-doktorander-far-12-poang-_12073578//nyheter/manga-vill-fa-fart-pa-sin-tyska_12070803/Många vill få fart på sin tyskaNär anmälan till sommarkurser stängde hade fler än 3 800 ansökt till en kurs som ges av Institutionen för språkstudier. Flest sökande – nära 650 – har sommarkursen Få fart på din tyska.Thu, 27 Mar 2025 15:01:36 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/10fbbe1e742b4db29e665fcf3c45891c/humaniststudenter-5.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Studenter utanf&ouml;r Humanisthuset</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>&ndash; Det &auml;r f&ouml;rst&aring;s j&auml;tteroligt att s&aring; m&aring;nga vill f&ouml;rb&auml;ttra sin tyska! Vi hoppas att de som g&aring;r kursen b&aring;de utvecklar den tyska de redan kan och &auml;ven vill forts&auml;tta p&aring; n&aring;gon av v&aring;ra ordinarie kurser &ndash; p&aring; campus eller p&aring; n&auml;tet. Kanske vill n&aring;gon till och med bli l&auml;rare i tyska, s&auml;ger Ingela Valfridsson, bitr&auml;dande studierektor f&ouml;r tyska.</p><p>De som l&auml;ser kursen f&aring;r fr&auml;scha upp det som de redan har l&auml;rt sig i till exempel grundskolan och d&auml;rmed ta sina kunskaper ett steg l&auml;ngre. Kursen ger beh&ouml;righet till akademiska studier i tyska och f&ouml;r den som vill utveckla sin tyska ytterligare finns kurser p&aring; b&aring;de campus och p&aring; distans.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Lust auf Deutsch?</h2><p>Tyska talas av omkring drygt 130 miljoner m&auml;nniskor varav ca 95 miljoner har det som modersm&aring;l vilket g&ouml;r det till ett av Europas st&ouml;rsta spr&aring;k. Kontakterna mellan Sverige och de tysktalande l&auml;nderna har varit t&auml;ta genom &aring;rhundradena och &auml;ven i dag &auml;r tyskan ett av de viktigaste spr&aring;ken f&ouml;r Sveriges kultur- och handelskontakter. Eftersom svenska och tyska &auml;r n&auml;ra besl&auml;ktade &auml;r det f&ouml;r svensktalande ganska l&auml;tt att komma in i det tyska spr&aring;ket. Inte minst i yrkeslivet &auml;r kunskaper i tyska v&auml;rdefulla.</p>/nyheter/manga-vill-fa-fart-pa-sin-tyska_12070803//nyheter/samlade-literacyforskare-med-utbildningsvetenskaplig-inriktning_12070309/Samlade literacyforskare med utbildningsvetenskaplig inriktningFlerspråkighet, litteracitet och teknologi i utbildningsmiljöer var temat för 2025 års Litum-symposium som samlade ungefär 30 forskare från olika universitet och högskolor. Huvudtalare var Kjersti Ree Skrefsrud som presenterade på temat Rom for flerspråklighet: Erfaringer fra nyankkomne elever og deres læare.Fri, 28 Mar 2025 14:50:43 +0100<p>&ndash; Det &auml;r verkligen roligt att s&aring; m&aring;nga ville delta och presentera sin forskning &ndash; fr&aring;n projektskissar och inblickar i datainsamlingen till f&auml;rdiga resultat. P&aring; symposiet r&aring;der en v&auml;lkomnande, &ouml;ppen och konstruktiv atmosf&auml;r, vilket uppskattas!, s&auml;ger Yvonne Knospe, en av tv&aring; forskningsledare f&ouml;r Litum.</p><p>Litum &auml;r en forskningsmilj&ouml; med disciplin&auml;r bredd. Forskningen som bedrivs innefattar olika perspektiv, som till exempel policy och demokrati, flerspr&aring;kighet, l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter samt l&auml;sande och skrivande i skolans alla &auml;mnen. &Aring;rets symposium samlade forskare fr&aring;n flera olika l&auml;ros&auml;ten ut&ouml;ver Ume&aring; universitet: Universitetet i Innlandet i Norge, H&ouml;gskolan Dalarna, M&auml;lardalens universitet, H&ouml;gskolan Bor&aring;s och G&ouml;teborgs universitet.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Stafettpennan l&auml;mnades &ouml;ver</h2><p>Litum firade 10 &aring;r 2024 och har letts av forskare med olika inriktning p&aring; l&auml;s- och skrivforskning. Symposiet inleddes med att tidigare forskningsledare Erika Sturk och Maria Levlin l&auml;mnade &ouml;ver stafettpennan till Yvonne Knospe och Eva Lindgren (Eva Lindgren var forskningsledare &auml;ven 2013&ndash;2019).</p><p>&ndash; Litum &auml;r ett etablerat n&auml;tverk som ger utrymme f&ouml;r tv&auml;rvetenskapliga diskussioner med sk&auml;rningspunkten literacy. Jag ser fram emot att nu kunna bidra till forts&auml;ttningen av denna resa.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om Litum</h2><p>Sedan starten har Litum samlat ett drygt tjugotal forskare och forskarstuderande fr&aring;n Institutionerna f&ouml;r spr&aring;kstudier, estetiska &auml;mnen, kultur och medievetenskaper (litteraturvetenskap), psykologi och till&auml;mpad utbildningsvetenskap. Litum finansieras av L&auml;rarh&ouml;gskolan och Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier vid Ume&aring; universitet och leds av en eller tv&aring; forskningsledare, vilka planerar f&ouml;r aktiviteter under &aring;ret, d&auml;r ett symposium &auml;r ett &aring;terkommande viktigt inslag varje v&aring;r med m&ouml;tesplats f&ouml;r Litums medlemmar och inbjudna forskare.</p><p><a href="~/link/13b7e44eff41470e93db4fdbda2aec7e.aspx">Litum</a></p>/nyheter/samlade-literacyforskare-med-utbildningsvetenskaplig-inriktning_12070309//nyheter/presenterade-psykolingvistisk-forskning-om-flersprakiga_12065334/Presenterade psykolingvistisk forskning om flerspråkigaYulia Kashevarova, doktorand i lingvistik vid Institutionen för språkstudier, presenterade sin tidigare och nuvarande forskning inom flerspråkighet vid Humfestivalen som anordnas på Södra Latins gymnasium.Tue, 18 Mar 2025 07:24:10 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/96bca894dd314feb8980518cd3ce8639/yulia_k2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Yulia Kashevarova, doktorand i lingvistik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Yulia Kashevarova. Skogsmilj&ouml; i bakgrunden.</span></div></div><p>&ndash; Jag blev v&auml;ldigt glad och tacksam &ouml;ver att bli tillfr&aring;gad att dela mina forskningsintresssen och resultat. Det var den f&ouml;rsta popul&auml;rvetenskapliga presentationen jag har h&aring;llit p&aring; svenska och publiken kunde inte vara b&auml;ttre! De var verkligen engagerade.</p><p>P&aring; Humfestivalen presenterade forskare fr&aring;n olika l&auml;ros&auml;ten i Sverige. Yulias presentation fokuserade p&aring; den masteruppsats hon skrev vid Stockholms universitet som Humanistiska f&ouml;reningen uts&aring;g till b&auml;sta masteruppsats 2023. I motiveringen st&aring;r att uppsatsen h&aring;ller en imponerande vetenskaplig niv&aring;. Arbetet har h&ouml;g samh&auml;llsrelevans och Yulia skriver p&aring; ett s&auml;tt som resonerar med l&auml;saren och f&aring;r det f&ouml;rh&aring;llandevis komplicerade &auml;mnet att bli l&auml;ttsm&auml;lt och tillg&auml;ngligt. Uppsatsen har en h&ouml;g vetenskaplig relevans och driver forskningen fram&aring;t p&aring; ett s&auml;tt som &auml;r inspirerande.</p><p>Yulia har en bakgrund som spr&aring;kl&auml;rare, &ouml;vers&auml;ttare och tolk och har &auml;ven arbetat som forskningsassistent vid Centrum f&ouml;r tv&aring;spr&aring;kighetsforskning vid Stockholms universitet. Sedan h&ouml;stterminen 2024 &auml;r hon doktorand vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, Ume&aring; universitet.</p><p>&ndash; I mitt doktorandprojekt unders&ouml;ker jag hur vuxna inl&auml;rare i svenska som tredje spr&aring;k kan anv&auml;nda flera typer av ledtr&aring;dar (cue:er) till h&auml;ndelsedeltagare n&auml;r inl&auml;rare producerar eller f&ouml;rst&aring;r svenska i realtid.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kommande presentation</h2><p>Den 24&ndash;25 mars anordnas Bilingual Matters Symposium i Edinburgh &ndash; en av de st&ouml;rsta konferenserna p&aring; temat flerspr&aring;kighet. Yulia kommer att h&aring;lla en digital presentation p&aring; temat L1 phonological competition remaining significant in high-constraint L3 sentences.</p><p><a href="https://www.bilingualism-matters.org/events/bilingualism-matters-symposium-2025">Bilingual matters symposium 2025</a></p>/nyheter/presenterade-psykolingvistisk-forskning-om-flersprakiga_12065334//nyheter/humlab-belyser-existentiella-perspektiv-pa-ai_12051017/Humlab belyser existentiella perspektiv på AIHur påverkar artificiell intelligens våra relationer, vårt sätt att kommunicera och vår förståelse av vad det innebär att vara människa? Den 18 mars möts Antje Jackelén, Amanda Lagerkvist och Berit Åström i ett panelsamtal för att utforska dessa existentiella frågor.Thu, 06 Mar 2025 18:25:52 +0100<p>Julia Kuhlin, moderator f&ouml;r panelsamtalet och forskare vid <a href="~/link/edb8f51ce83c4971a03f96e59acacfc5.aspx">Humlab</a>, menar att diskussioner om AI ofta blir tekniska, med fokus p&aring; vad nya modeller kan eller inte kan g&ouml;ra. Diskussionerna kretsar ofta kring effektivisering och rationalisering. Hon ber&auml;ttar:</p><p>&ndash; Detta samtal &auml;r tv&auml;rvetenskapligt och inkluderar en teolog, en litteraturvetare samt en media- och kommunikationsvetare. M&aring;let &auml;r att skapa en plattform f&ouml;r ett brett samtal d&auml;r olika perspektiv m&ouml;ts, s&aring; att vi kan reflektera &ouml;ver vilken framtid vi vill forma &ndash; inte bara vilken framtid som &auml;r tekniskt m&ouml;jlig.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Deltagarnas perspektiv</h2><h3><strong> Antje Jackel&eacute;n</strong></h3><p>Jackel&eacute;n &auml;r systematisk teolog och arbetar nu som senior r&aring;dgivare vid centrum f&ouml;r teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet. Hennes huvudsakliga forskningsomr&aring;de &auml;r relationen mellan naturvetenskap och teologi/religion.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/antjejackelen2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Antje Jackel&eacute;n, &auml;rkebiskop emerita</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Peter Kroon</span></div></div><p>&ndash; Som teolog har jag sedan 1980-talet varit engagerat i dialogen mellan naturvetenskap och religion. &Auml;ven den till&auml;mpade naturvetenskapen har hamnat i fokus. Nu &auml;r AI h&ouml;gst aktuell eftersom den har betydelse f&ouml;r m&auml;nniskans sj&auml;lvf&ouml;rst&aring;else och f&ouml;r v&aring;ra relationer &ndash; till oss sj&auml;lva, medm&auml;nniskor, skapelsen i dess helhet och tillvarons grund.</p><h3><strong> Amanda Lagerkvist</strong></h3><p>Lagerkvist &auml;r professor vid institutionen f&ouml;r informatik och media vid Uppsala universitet. Som en av grundarna av f&auml;ltet existentiella mediastudier har hon publicerat brett inom fr&aring;gor som r&ouml;r m&auml;nniskans livsvillkor och teknik, d&auml;ribland med ett fokus p&aring; AI. Hon &auml;r redakt&ouml;r f&ouml;r boken <em>&rdquo;<a href="https://www.makadambok.se/produkt/ai-och-samtalet-om-de-stora-fragorna-moten-mellan-existentiella-och-teknologiska-perspektiv/">AI och samtalet om de stora fr&aring;gorna</a>&rdquo;</em> som kommer ut v&aring;ren 2025.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/2024_amanda_lagerkvist2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Amanda Lagerkvist, professor vid institutionen f&ouml;r informatik och media</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mikael Wallerstedt</span></div></div><p>&ndash; Jag har sedan 2010 utvecklat f&auml;ltet existentiella mediestudier, som intresserar sig f&ouml;r hur ny digital teknik samspelar med fr&aring;gor om vad det inneb&auml;r att vara m&auml;nniska i den digitala &aring;ldern. Dessutom unders&ouml;ker f&auml;ltet hur v&aring;rt tekniska vara samspelar med det faktum att vi &auml;r s&aring;rbara och d&ouml;dliga varelser. Det har handlat om digitaliseringen av sorgen, biometrins inverkan p&aring; fr&aring;gor som r&ouml;r den fenomenologiska erfarenheten och kroppens integritet, eller fr&aring;gor som r&ouml;r vad som utm&auml;rker det m&auml;nskliga i f&ouml;rh&aring;llande till AI och spr&aring;kmodeller.</p><h3><strong> Berit &Aring;str&ouml;m</strong></h3><p>&Aring;str&ouml;m &auml;r docent i engelsk litteratur och lektor vid spr&aring;kstudier vid Ume&aring; universitet. Hon leder ett forskningsprojekt kring artificiell intelligens och n&auml;ra relationer som tar sin utg&aring;ngspunkt i spekulativ fiktion.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b2fc4f2c2bf44a57bf729ffdc90a173d/berit_astrom_profil.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Berit &Aring;str&ouml;m, docent i engelsk litteratur</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>&ndash; Jag &auml;r litteraturforskare med fokus p&aring; n&auml;ra relationer, samt ocks&aring; v&auml;ldigt intresserad av science fiction i olika former. Jag har sett hur s&aring;dana ber&auml;ttelser allt mer kommit att handla om v&auml;nskaps- och sl&auml;ktskapsband mellan m&auml;nniska och AI. Det gjorde mig nyfiken &ndash; vad &auml;r det f&ouml;r fr&aring;gor, farh&aring;gor och f&ouml;rhoppningar vi bearbetar i de h&auml;r filmerna och b&ouml;ckerna?</p><p>Artificiell intelligens handlar inte enbart om vad vi tekniskt sett kan skapa eller konstruera, utan ocks&aring; om vad vi b&ouml;r skapa och hur det p&aring;verkar v&aring;ra grundl&auml;ggande m&auml;nskliga villkor.</p><p>Julia Kuhlin betonar att humanister har en s&auml;rskilt viktig roll i AI-diskussionen.</p><p class="quote-center">Humanister kan hj&auml;lpa oss att f&ouml;rst&aring; och kritiskt granska teknologins kulturella, etiska och existentiella implikationer.</p><p>Genom att inkludera dessa perspektiv kan vi b&auml;ttre navigera de komplexa utmaningar som AI medf&ouml;r och forma en framtid som &auml;r b&aring;de tekniskt avancerad och m&auml;nskligt meningsfull.</p><p>Till detta sp&auml;nnande och viktiga samtal &auml;r alla studenter och anst&auml;llda vid universitetet v&auml;lkomna, men &auml;ven allm&auml;nheten! Det &auml;r ett &ouml;ppet evenemang med efterf&ouml;ljande mingel, ingen f&ouml;ranm&auml;lan kr&auml;vs.</p>/nyheter/humlab-belyser-existentiella-perspektiv-pa-ai_12051017//nyheter/sprakprogram-ska-framja-internationalisering-och-delaktighet_12054961/Språkprogram ska främja internationalisering och delaktighetUmeå universitets språkprogram för medarbetare startade höstterminen 2024 med kurser i svenska. Under 2025 utvecklas utbudet inom svenska och engelska till en bredd av aktiviteter: kurser, verkstäder, språkcaféer och verksamhetsstöd. Thu, 27 Feb 2025 15:42:47 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norberg_cathrine_9424_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Cathrine Norberg, vicerektor f&ouml;r utbildning p&aring; grundniv&aring; och avancerad niv&aring;.<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap-mode: nowrap;">Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></p></div></div><p>&ndash; Inneh&aring;llet i spr&aring;kprogrammet bidrar till Ume&aring; universitets vision om att ha ett st&ouml;d som fr&auml;mjar utbildning, forskning och innovation i framkant samt att erbjuda en f&ouml;rstklassig infrastruktur. Det &auml;r &auml;ven fastslagit i spr&aring;klagen att svenska &auml;r huvudspr&aring;k i Sverige och att svenska &auml;r spr&aring;ket i offentlig verksamhet, s&auml;ger Cathrine Norberg, vicerektor f&ouml;r utbildning p&aring; grundniv&aring; och avancerad niv&aring;.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Projekt f&ouml;r internationalisering</h2><p>Ume&aring; universitet &auml;r ett av Sveriges st&ouml;rsta l&auml;ros&auml;ten med omkring 40&nbsp;000 studenter och 4&nbsp;600 medarbetare. Universitetet rekryterar framg&aring;ngsrikt medarbetare fr&aring;n andra l&auml;nder men b&aring;de arbetsgivare och medarbetare st&auml;lls inf&ouml;r utmaningar om bristande spr&aring;kkunskaper leder till att medarbetare inte till fullo kan ut&ouml;va sitt medarbetarskap.</p><p class="quote-center">Det &auml;r fastslagit i spr&aring;klagen att svenska &auml;r huvudspr&aring;k i Sverige och att svenska &auml;r spr&aring;ket i offentlig verksamhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nordlander, personalchef</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; &nbsp;Spr&aring;kprogrammet ska ge redskap f&ouml;r ett h&aring;llbart arbetsliv och st&auml;rka den strategiska kompetensf&ouml;rs&ouml;rjningen. Ett varierat utbud av kurser i svenska f&ouml;r internationella medarbetare ger medarbetarna b&auml;ttre m&ouml;jligheter att p&aring;verka sin arbetsplats och att utf&ouml;ra f&ouml;rtroendeuppdrag som st&auml;ller krav p&aring; tillr&auml;ckliga f&auml;rdigheter i svenska, s&auml;ger Lars Nordlander, personalchef.</p><p>F&auml;rdigheter i svenska spr&aring;ket &auml;r en aktuell politisk fr&aring;ga som kan leda till h&ouml;gre krav. I februari i &aring;r gav regeringen Universitets- och h&ouml;gskoler&aring;det i uppdrag att genomf&ouml;ra en f&ouml;rstudie om ett medborgarskapsprov. F&ouml;rstudien om delprovet som ska m&auml;ta skriftlig och muntlig f&auml;rdighet i svenska ska presenteras i juni 2026. Regeringen gav samtidigt Statistiska centralbyr&aring;n i uppdrag att f&ouml;lja upp utrikesf&ouml;ddas kunskaper i svenska.</p><p class="quote-center">Kurser i svenska f&ouml;r internationella&nbsp; medarbetare ger medarbetarna b&auml;ttre m&ouml;jligheter att p&aring;verka sin arbetsplats och att utf&ouml;ra f&ouml;rtroendeuppdrag.</p><p>Projektet finansieras av lokala omst&auml;llningsmedel, som vid Ume&aring; universitet hanteras av den lokala utvecklingsfonden. Beslutande i lokala utvecklingsfonden &auml;r en f&ouml;retr&auml;dare f&ouml;r arbetsgivaren samt en f&ouml;retr&auml;dare f&ouml;r respektive arbetstagarorganisation. Initiativtagare till spr&aring;kprogrammet och till att s&ouml;ka medel fr&aring;n den lokala utvecklingsfonden var Linda Berg&eacute;li, HR-strateg, Personalenheten.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/bergeli_linda_1922_190523_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Linda Berg&eacute;li, HR-strateg</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Vi har erbjudit interna utbildningar i svenska tidigare men n&auml;r f&ouml;rsta kursen startade 2015 var behovet inte lika omfattande som universitetet ser behov av idag. Fr&aring;gan om spr&aring;kkrav g&ouml;r det&nbsp; &auml;n viktigare att vi som arbetsgivare skapar f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r v&aring;ra internationella medarbetare att l&auml;ra sig svenska. Omv&auml;nt har den &ouml;kade internationaliseringen skapat ett behov bland v&aring;ra medarbetare att kunna utf&ouml;ra sina arbetsuppgifter p&aring; engelska, s&auml;ger Linda Berg&eacute;li.</p><p>&nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Brett inneh&aring;ll f&ouml;r att m&ouml;ta olika behov</h2><p>Spr&aring;kprogrammet f&ouml;rgicks av en f&ouml;rstudie som landade i ett f&ouml;rslag som bygger p&aring; inneh&aring;llsbredd och flexibilitet.</p><p>I svenska finns kurser p&aring; nyb&ouml;rjarkurser f&ouml;r de som inte har n&aring;gra f&ouml;rkunskaper och forts&auml;ttningskurser med s&auml;rskilda inriktningar, till exempel med fokus p&aring; att f&ouml;rb&auml;ttra sitt uttal, grammatiska f&ouml;rdjupningskurser och att skriva formell svenska. Kurserna har olika uppl&auml;gg och progressionstakt utifr&aring;n m&aring;lgruppens behov och f&ouml;ruts&auml;ttningar.</p><p class="quote-center">Fr&aring;n mitt h&aring;ll som l&auml;rare kan jag s&auml;ga att det &auml;r sv&aring;rt att t&auml;nka sig n&aring;gon tacksammare m&aring;lgrupp; motivationen och engagemanget hos deltagarna &auml;r starkt.</p><p>I engelska finns verkst&auml;der och korta kurser med s&auml;rskilda inriktningar, till exempel engelska f&ouml;r medarbetare som arbetar inom HR, kommunikation och utbildningsadministration. F&ouml;r undervisande och forskande personal finns bland annat kurser i popul&auml;rvetenskapligt skrivande p&aring; engelska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/ekerholm_frankie_220120255355_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frankie Ekerholm. Projektledare vid Personalenheten</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; N&auml;r det g&auml;ller kurser och verkst&auml;der t&auml;nker vi b&aring;de brett och smalt, f&ouml;rv&auml;ntat och ov&auml;ntat. Under projektets g&aring;ng utv&auml;rderar vi hur olika insatser faller ut, s&auml;ger Frankie Ekerholm, som &auml;r projektledare f&ouml;r spr&aring;kprogrammet.</p><p>En utmaning som framkom under f&ouml;rstudien &auml;r sv&aring;righeterna att l&auml;ra sig svenska parallellt med heltidsarbete. Spr&aring;kprogrammet ska d&auml;rf&ouml;r &auml;ven utforska vad som kr&auml;vs ut&ouml;ver kurser och andra utbildningsinsatser.</p><p>&ndash; Under den h&auml;r pilotomg&aring;ngen vill vi unders&ouml;ka hur vi som organisation kan arbeta strategiskt och st&ouml;tta enskilda medarbetare som vill st&auml;rka sina f&auml;rdigheter i svenska och engelska. En m&ouml;jlig v&auml;g &auml;r spr&aring;kutvecklande arbetss&auml;tt. Vi vill &auml;ven kunna erbjuda kunnigt st&ouml;d till chefer vid flerspr&aring;kiga arbetsenheter, konstaterar Frankie Ekerholm.</p><p>Spr&aring;kprogrammet inledde med tv&aring; kortkurser i svenska: <em>Finslipa ditt uttal</em> samt <em>Ordval och fraser p&aring; universitet</em>. Deltagarna hade olika befattningar och representerade alla fakulteter samt Universitetsf&ouml;rvaltningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/80dde13fe1fc4311a2e378e12916b355/pelletier_amelie_2025_mg_5854.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Amelie Pelletier. Universitetsadjunkt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Det &auml;r roligt att intresset f&ouml;r kurserna som inledde programmet var s&aring; stort &ndash; en del har &auml;ven kommit med egna f&ouml;rslag p&aring; teman f&ouml;r kortkurser. Fr&aring;n mitt h&aring;ll som l&auml;rare kan jag s&auml;ga att det &auml;r sv&aring;rt att t&auml;nka sig n&aring;gon tacksammare m&aring;lgrupp; motivationen och engagemanget hos deltagarna &auml;r starkt, s&auml;ger Amelie Pelletier, universitetsadjunkt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Spr&aring;kprogrammet drivs i projektform under fyra &aring;r, d&auml;refter ska programmet vara v&auml;gledande i hur Ume&aring; universitet ska organisera kompetensutveckling i svenska och engelska forts&auml;ttningsvis.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Mer information</h2><p><a href="~/link/a8b1c2cea23f4dc299737de85cc69aeb.aspx">Spr&aring;kprogrammet f&ouml;r medarbetare vid Ume&aring; universitet</a></p>/nyheter/sprakprogram-ska-framja-internationalisering-och-delaktighet_12054961//nyheter/arktiska-narrativ-doktorandforskning-presenterades-vid-symposium_12053902/Arktiska narrativ: doktorandforskning presenterades vid symposiumDoktorand Lena Leimgruber bjöds in till symposium om specialpedagogik för att presentera sin forskning om arktisk litteratur och spekulativ fiktion.Mon, 24 Feb 2025 13:37:33 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="4738de67-0107-43d3-b58d-88e3058dd0fa" data-contentname="BILD Lena Leimgruber">{}</div><p>Vid ett symposium om specialpedagogik vid Ume&aring; universitet den 19&ndash;20 februari 2025 bj&ouml;ds doktoranden Lena Leimgruber (Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, anknuten forskare vid Arktiskt centrum och den Arktiska forskarskolan) in f&ouml;r att presentera sin forskning om arktisk litteratur och spekulativ fiktion. Presentationen utforskade hur litter&auml;ra narrativ formar v&aring;r uppfattning om Arktis och ber&ouml;rde teman som klimatf&ouml;r&auml;ndringar, koloniala historier och kulturell omvandling.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Litteratur, klimat och Arktis: ett forskningsfokus&nbsp;</h2><p>Lena Leimgruber &auml;r doktorand i engelsk litteratur och forskar om (spekulativ) fiktion och dess representationer av Arktis milj&ouml;m&auml;ssiga och kulturella f&ouml;r&auml;ndring. Hennes arbete unders&ouml;ker hur litteraturen f&ouml;rest&auml;ller alternativa verkligheter och engagerar sig i aktuella fr&aring;gor om klimatf&ouml;r&auml;ndringar och koloniala arv.&nbsp;</p><p>"Mitt projekt fokuserar p&aring; spekulativ fiktion, en genre som utforskar 't&auml;nk om'-scenarier baserade p&aring; nuvarande verkligheter. Jag analyserar litter&auml;ra skildringar av Arktis f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; hur fiktion p&aring;verkar v&aring;rt s&auml;tt att f&ouml;rst&aring; och engagera oss i milj&ouml;m&auml;ssiga och kulturella omvandlingar,&rdquo; f&ouml;rklarar hon.&nbsp;</p><p>Forskningen v&auml;gleds av centrala fr&aring;gor s&aring;som hur spekulativ fiktion representerar milj&ouml;m&auml;ssig och kulturell f&ouml;r&auml;ndring i Arktis. Men ocks&aring; hur dessa narrativ f&ouml;rh&aring;ller sig till koloniala, postkoloniala och neokoloniala strukturer. I detta &auml;r det &auml;ven fr&aring;gan vems klimat- och koloniala apokalyps skildras, och hur.</p><p class="quote-center">S&aring;, t&auml;nk om s&auml;ttet vi ber&auml;ttar historier om Arktis formar vad som h&auml;nder h&auml;rn&auml;st?</p><p>Prim&auml;rk&auml;llorna inkluderar utvalda arktiska sk&ouml;nlitter&auml;ra verk &ndash; romaner och noveller som gestaltar regionens f&ouml;r&auml;nderliga landskap och historia. N&aring;gra av de verk som analyseras i projektet &auml;r The North Water av Ian McGuire och Moon of the Crusted Snow av Waubgeshig Rice.&nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Att skildra Arktis genom ber&auml;ttelser&nbsp;</h2><p>Presentationen inleddes med litter&auml;ra citat som beskriver Arktis som ett kallt, og&auml;stv&auml;nligt landskap dominerat av is &ndash; en vanlig framst&auml;llning i olika former av media. Leimgruber lyfte d&auml;refter fram de sv&aring;righeter som finns i att definiera Arktis, b&aring;de geografiskt och kulturellt, och betonade dess betydelse som en region som v&auml;rms upp snabbare &auml;n resten av v&auml;rlden.&nbsp;</p><p>En av de centrala po&auml;ngerna i presentationen var id&eacute;n att de ber&auml;ttelser vi ber&auml;ttar om Arktis kan p&aring;verka dess framtid.&nbsp;</p><p>&rdquo;S&aring;, t&auml;nk om s&auml;ttet vi ber&auml;ttar historier om Arktis formar vad som h&auml;nder h&auml;rn&auml;st?&rdquo; fr&aring;gar sig Leimgruber.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5ba3ac60-2bc7-4e8e-bc7f-e7d7e6435fa7" data-contentname="BILD LL symp">{}</div><p>Diskussionen v&auml;ckte ocks&aring; fr&aring;gor om forskningsmetodik, s&auml;rskilt kring var gr&auml;nsen g&aring;r mellan teori och metod &ndash; en aspekt som gav upphov till insiktsfull &aring;terkoppling fr&aring;n symposiedeltagarna inom specialpedagogik.&nbsp;</p><p>Leimgruber avslutade presentationen med ett litter&auml;rt utdrag fr&aring;n Ed Loughlins roman Minds of Winter som skildrar Arktis natursk&ouml;na sk&ouml;nhet:&nbsp;</p><p>&rdquo;Above and beyond [the mountains] gleamed the dome of the ice-cap, also floating in blue air. The sun, now nearing the horizon, wore a halo which was set, at its cardinal points, with smaller, sharper copies of itself. [...] All these tricks of the polar light. I wonder if one could ever grow tired of them&rdquo; (s. 101)</p><p>Genom sin forskning forts&auml;tter Leimgruber att unders&ouml;ka hur litteraturen inte bara speglar utan ocks&aring; aktivt formar v&aring;r f&ouml;rst&aring;else av Arktis i en tid av snabb milj&ouml;f&ouml;r&auml;ndring. Symposiet p&aring;minde henne om vikten av tv&auml;rvetenskapligt utbyte:</p><p>&rdquo;Jag k&auml;nde mig som en 'impostor' n&auml;r jag presenterade vid detta symposium om specialpedagogik. Jag var intresserad av keynote-f&ouml;rel&auml;sningarna, och som universitetsl&auml;rare tycker jag att vi m&aring;ste forts&auml;tta l&auml;ra oss om vad som h&auml;nder, vilket var anledningen till att jag anm&auml;lde mig. S&aring; jag visste inte riktigt vad jag skulle f&ouml;rv&auml;nta mig. Deltagarna var mycket intresserade av att h&ouml;ra mer om Arktis och sk&ouml;nlitteratur som skildrar regionen och st&auml;llde m&aring;nga fr&aring;gor som hj&auml;lper mig att se mitt projekt ur nya perspektiv. Men det p&aring;minde mig ocks&aring; om varf&ouml;r detta &auml;r ett s&aring; viktigt &auml;mne att tala och skriva om,&rdquo; avslutar Leimgruber.</p>/nyheter/arktiska-narrativ-doktorandforskning-presenterades-vid-symposium_12053902//nyheter/modersmalsundervisning--marginaliserad-men-livskraftig-_12050986/Modersmålsundervisning – marginaliserad men livskraftig Trots att forskning inom flerspråkighet visar att modersmålsundervisning är positivt för både individ och samhälle, har modersmålsundervisning sedan den infördes i Sverige i slutet av 1960-talet varit ett åsidosatt ämne. Forskningsprojektet Modersmål och språklig heterogenitet syftar till att utveckla undervisningsformer som stödjer barns och elevers språkutveckling inom modersmålsverksamheter.Fri, 21 Feb 2025 10:29:19 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2f49e09092964be3be213e3ed440c3b6/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor i pedagogiskt arbete.<br>Forskningsintressen: flerspr&aring;kighet i undervisning och arbetsliv, minoritetsspr&aring;k, svenska som andraspr&aring;k, translanguaging, sociolingvistik, lingvistisk etnografi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Att barn och elever ges m&ouml;jlighet att bevara och utveckla sina spr&aring;k &auml;r centralt f&ouml;r deras skolframg&aring;ng och f&ouml;r skolans demokratiska uppdrag, s&auml;ger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>En av flera utmaningar som &auml;r genomg&aring;ende f&ouml;r modersm&aring;lsundervisning, och som forskningsprojektet har studerat, &auml;r vad det inneb&auml;r att modersm&aring;lsverksamheter pr&auml;glas av en stor heterogenitet.</p><p>&ndash; F&ouml;r att elever ska f&aring; modersm&aring;lsundervisning kr&auml;vs bland annat att modersm&aring;let &auml;r en del av elevens dagliga umg&auml;ngesspr&aring;k i hemmet. Elever som tillh&ouml;r n&aring;gon av de nationella minoriteterna har en starkare r&auml;tt och f&ouml;r dem finns inga krav p&aring; f&ouml;rkunskaper. F&ouml;r samtliga elevgrupper inneb&auml;r det att det &auml;r en stor variation p&aring; f&ouml;rkunskaper och att l&auml;rarna beh&ouml;ver anpassa &ouml;vningar f&ouml;r olika niv&aring;er.</p><p class="quote-center">Transspr&aring;kande &auml;r ett s&auml;tt att se p&aring; spr&aring;kanv&auml;ndande som inneb&auml;r att elever f&aring;r utnyttja alla sina spr&aring;kresurser.</p><p>Forskningsprojektet har studerat hur undervisning kan utformas f&ouml;r att anv&auml;nda barns och elevers olika erfarenheter som en resurs f&ouml;r l&auml;rande.</p><p>&ndash; Transspr&aring;kande &auml;r ett s&auml;tt att se p&aring; spr&aring;kanv&auml;ndande som inneb&auml;r att elever f&aring;r utnyttja alla sina spr&aring;kresurser. L&auml;rare kan utforma uppgifter d&auml;r elever uppmuntras att g&aring; mellan och bortom olika spr&aring;k. Det kan till exempel vara &ouml;vningar d&auml;r elever f&aring;r &ouml;vers&auml;tta ord eller ordspr&aring;k, eller d&auml;r de f&aring;r j&auml;mf&ouml;ra likheter och skillnader mellan spr&aring;k. L&auml;rare och elever kan ocks&aring; j&auml;mf&ouml;ra grammatiska konstruktioner i olika spr&aring;k. Dessutom kan man visualisera spr&aring;k och transspr&aring;kande genom att s&auml;tta upp flerspr&aring;kiga dikter eller andra texter p&aring; klassrumsv&auml;ggarna. &nbsp;&nbsp;</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">H&auml;lften av de som har r&auml;tt till modersm&aring;lsundervisning f&aring;r det</h2><p>Modersm&aring;lsundervisning inf&ouml;rdes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en b&ouml;rjan ett frivilligt &aring;tagande fr&aring;n kommunernas sida. Hemspr&aring;ksreformen som inf&ouml;rdes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersm&aring;lsundervisning under f&ouml;ruts&auml;ttning att vissa villkor uppfylls. F&ouml;r nationella minoriteter finns en mer omfattande r&auml;ttighet som inneb&auml;r att skolan &auml;r skyldig att ordna modersm&aring;lsundervisning om en elev vill ha det. Under l&auml;s&aring;ret 2023/2024 fick n&auml;ra 319 000 elever i grundskolan modersm&aring;lsundervisning.</p><p class="quote-center">Modersm&aring;lsl&auml;rarna g&ouml;r ett otroligt viktigt arbete. Trots att modersm&aring;lsundervisning har marginaliserats och ifr&aring;gasatts &auml;r den livskraftig.</p><p>&ndash; Det &auml;r ungef&auml;r h&auml;lften av de som har r&auml;tt till modersm&aring;lsundervisning som f&aring;r det. Det beror dels p&aring; att f&ouml;r&auml;ldrar inte f&aring;r information om att deras barn har den h&auml;r r&auml;tten, dels p&aring; att det finns inbyggda hinder, till exempel finns det kommuner d&auml;r elever beh&ouml;ver ans&ouml;ka varje &aring;r om att f&aring; modersm&aring;lsundervisning vilket ingen f&ouml;rv&auml;ntas g&ouml;ra inom n&aring;got annat skol&auml;mne.</p><p>F&ouml;r elever som f&aring;r modersm&aring;lsundervisning sker den utanf&ouml;r ordinarie skoltid och kan inneb&auml;ra att eleven m&aring;ste resa till en annan plats f&ouml;r att ta del av undervisningen.</p><p>&ndash; Det kan ocks&aring; vara s&aring; att undervisningen krockar med fritidsaktiviteter eller socialt umg&auml;nge med kompisar. Detta kan leda till att vissa elever v&auml;ljer bort modersm&aring;lsundervisningen. &nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Bedriver undervisning utan klassrum och l&auml;rob&ouml;cker</h2><p>L&auml;s&aring;ret 2023/2024 tj&auml;nstgjorde drygt 5&nbsp;760 personer som modersm&aring;lsl&auml;rare vilket motsvarar strax &ouml;ver 3&nbsp;000 heltidstj&auml;nster. Flest heltidstj&auml;nster fanns inom arabiska, persiska och somaliska. Carla ber&auml;ttar att n&aring;got m&aring;nga l&auml;rare har gemensamt &auml;r att de ofta saknar s&aring;dant som tas f&ouml;r givet inom undervisningen i andra &auml;mnen.</p><p>&ndash; Det &auml;r ovanligt f&ouml;r modersm&aring;lsl&auml;rare att vara en del av ett l&auml;rarkollegium och att ha ett kontor. Det &auml;r heller ingen sj&auml;lvklarhet att ha ett klassrum att undervisa i, jag har tr&auml;ffat l&auml;rare som har f&aring;tt bedriva undervisning i sl&ouml;jdsalar och bibliotek. Att ha l&auml;rob&ouml;cker &auml;r inte heller en sj&auml;lvklarhet s&aring; modersm&aring;lsl&auml;rarna f&aring;r ofta skapa sitt eget material, vilket de l&auml;rare vi tr&auml;ffat g&ouml;r p&aring; ett fantastiskt s&auml;tt. Modersm&aring;lsl&auml;rarna g&ouml;r ett otroligt viktigt arbete. Trots att modersm&aring;lsundervisning har marginaliserats och ifr&aring;gasatts &auml;r den livskraftig, avslutar Carla Jonsson.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Om forskningsprojektet Modersm&aring;l och spr&aring;klig heterogenitet</h2><p>M&aring;let med projektet var att studera och utveckla didaktiska aspekter av verksamheter med olika spr&aring;k i spr&aring;kligt heterogena grupper f&ouml;r barn och elever i f&ouml;rskola, grundskola och gymnasieskola inom ramen f&ouml;r det som kallas modersm&aring;l, till exempel modersm&aring;ls&auml;mnet i skolan.</p><p>Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet.</p><p><a href="~/link/3ee71451873b4ac1a9edaaef569a5111.aspx">Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogntitet: Undervisningsformer och praktiker i f&ouml;rskola och skola med fokus p&aring; litteracitet</a></p><p>&nbsp;</p>/nyheter/modersmalsundervisning--marginaliserad-men-livskraftig-_12050986//nyheter/engelska-for-alla_12050069/”Engelska för alla?”Att lära sig svenska är viktigt för nyanlända ungdomar. Inte minst för att underlätta övergången till gymnasiet. Men något som ofta glöms bort och lätt hamnar i periferin i det här sammanhanget är undervisningen i engelska. Det visar en ny avhandling av Jenny Bergström vid Umeå universitet.Mon, 17 Feb 2025 10:26:53 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergsstrom_img_0981-2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Bergstr&ouml;m, doktorand, spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander </span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen fokuserar p&aring; engelskundervisningen vid Spr&aring;kintroduktionsprogrammet p&aring; gymnasiet och kastar nytt ljus p&aring; en verksamhet som ofta pr&auml;glas av ett starkt fokus p&aring; inl&auml;rning i svenska</p><p>Jenny Bergstr&ouml;m s&auml;ger att goda kunskaper i engelska &auml;r viktigt f&ouml;r b&aring;de arbetsliv och studier i Sverige. Ii kursplanerna f&ouml;r engelsk&auml;mnet beskriver Skolverket engelska som ett spr&aring;k som omger oss i vardagen och som anv&auml;nds inom dom&auml;ner s&aring; som politik, utbildning och ekonomi.</p><p>&ndash; Skolverket skriver ocks&aring; att kunskaper i engelska &ouml;kar &rdquo;individens m&ouml;jligheter att ing&aring; i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie- och arbetsliv&rdquo;, s&auml;ger Jenny Bergstr&ouml;m och till&auml;gger:</p><p>&ndash; Engelska &auml;r med andra ord ett mycket viktigt &auml;mne f&ouml;r elever inte bara i skolan utan ocks&aring; i deras framtida liv i det svenska samh&auml;llet.</p><h3>Observationer och intervjuer</h3><p>Jenny Bergstr&ouml;ms avhandling fokuserar p&aring; engelskundervisningen vid Spr&aring;kintroduktionsprogrammet p&aring; gymnasiet och kastar nytt ljus p&aring; en verksamhet som ofta pr&auml;glas av ett starkt fokus p&aring; inl&auml;rning i svenska.</p><p>Under ett l&auml;s&aring;r observerade Jenny lektioner och intervjuade elever och personal vid tv&aring; olika skolor. Avhandlingen ber&ouml;r makt, sp&auml;nningar mellan svenska och engelska, spr&aring;kideologier och spr&aring;khierarkier samt anv&auml;ndandet av elevers spr&aring;kliga resurser i undervisningen.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/55be0dc12e9d439aa16c5eb1a4820c69/jenny_bergstrom_img_1048-2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jenny Bergstr&ouml;m, doktorand, spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander </span></div></div><p>Spr&aring;kintroduktion &auml;r ett individuellt &ouml;verg&aring;ngsprogram f&ouml;r nyanl&auml;nda ungdomar. De prim&auml;ra m&aring;len &auml;r att &ouml;ka elevers kunskaper i svenska samt st&auml;rka &ouml;verg&aring;ngen till gymnasieskolans nationella program, annan utbildning och/eller arbete.</p><p>&ndash; Avhandlingens resultat visar att trots att engelska &auml;r ett viktigt &auml;mne f&ouml;r Spr&aring;kintroduktions elever placeras det ofta i periferin av skolorganisationen. Engelska blir osynligt och saknar ofta b&aring;de status och resurser.</p><p>&ndash; En anledning till detta kan vara att engelsk&auml;mnet inte kan integreras in i ett av de &ouml;vergripande m&aring;len - inl&auml;rningen av svenska. Engelsk&auml;mnets syfte &auml;r fr&auml;mst inl&auml;rning av just engelska. Den relativt ensidiga inriktningen mot inl&auml;rning av svenska g&ouml;r att engelskan har l&aring;g prioritet vid Spr&aring;kintroduktion och att vikten av ett godk&auml;nt betyg i engelska ytterst s&auml;llan diskuteras med eleverna.</p><h3>Var tredje elev har ett annat f&ouml;rstaspr&aring;k &auml;n svenska</h3><p>Avhandlingens resultat visar ocks&aring; att andrafiering av spr&aring;kintroduktionselever p&aring;verkar deras tillg&aring;ng till likv&auml;rdig utbildning inom &auml;mnet engelska. Dessutom skapar &ouml;kad individualisering fler utmaningar &auml;n m&ouml;jligheter inom engelskundervisningen.</p><p>Avslutningsvis s&auml;ger Jenny Bergstr&ouml;m att i dagens svenska skola har ungef&auml;r var tredje elev ett annat f&ouml;rstaspr&aring;k &auml;n svenska.</p><p>&ndash; Denna heterogenitet p&aring;verkar alla &auml;mnen i skolan vilket skapar b&aring;de m&ouml;jligheter och utmaningar och st&auml;ller nya krav p&aring; undervisningspraktiker. Engelskl&auml;rare inom hela utbildningssystemet beh&ouml;ver &ouml;kad kunskap kring de skiftande behov som finns hos elever inom &auml;mnet engelska i dagens skola.</p>/nyheter/engelska-for-alla_12050069//nyheter/virginia-langum-tilldelas-rettigska-priset-2025_12048332/Virginia Langum tilldelas Rettigska priset Virginia Langum, Institutionen för språkstudier, Umeå universitet, tilldelas 2025 års Rettigska priset för sin forskning om engelsk medeltid och medicinsk humaniora. Även Kristina Myrvold, Lunds universitet, får priset för sin omfattande forskning med fokus på indiska religioner.Thu, 13 Feb 2025 10:01:00 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1451802561ff48528354aba8e1f211af/virginia_langum3.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Virginia Langum</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Anders Holm</span></div></div><p><strong>Ur prismotiveringen: </strong><em>"F&ouml;r hennes forskning om engelsk medeltid och medicinsk humaniora d&auml;r hon genom skarpsinniga iakttagelser och analyser av bl.a. spr&aring;kligt material och med hj&auml;lp av modern teoribildning bidrar till att &ouml;ka f&ouml;rst&aring;elsen av medeltida t&auml;nkande, teologi och medicin. Genom sin forskning g&ouml;r Langum den medeltida m&auml;nniska begripligare f&ouml;r dagens m&auml;nniskor"</em>.</p><p><strong>Virginia Langum</strong> s&auml;ger att det var en mycket trevlig &ouml;verraskning n&auml;r hon fick veta att hon f&aring;tt priset.&nbsp;</p><h3>Vad betyder det att f&aring; priset?</h3><p>&ndash; Det &auml;r en stor &auml;ra och det ger mig ny inspiration f&ouml;r att skriva min bok.&nbsp;</p><h3>Vad &auml;r det du jobbar med just nu?</h3><p>&ndash; Jag forskar om medicinska f&ouml;rst&aring;elser och kulturella representationer av sjukdom under 1800-talet - hur de antogs, anpassades eller avvisades av &auml;kta patienter.&nbsp;</p>/nyheter/virginia-langum-tilldelas-rettigska-priset-2025_12048332//nyheter/tv4-de-har-trottnat-pa-generaliseringar-om-norrland_12041222/TV4: De har tröttnat på generaliseringar om NorrlandSpråkforskarna Kristina Persson och Marlene Johansson Falck tröttnade på svepande generaliseringar om Norrland i medier och inom myndigheter - och bestämde sig för att göra en studie om detta.Thu, 30 Jan 2025 22:00:50 +0100<p>H&auml;r medverkar de i Nyhetsmorgon f&ouml;r att ber&auml;tta om studien:</p><p><a href="https://www.tv4play.se/klipp/0dc97b0df93d296669df">Lyssna p&aring; inslaget</a></p><p><a href="https://www.cambridge.org/core/journals/nordic-journal-of-linguistics/article/malmo-simrishamn-and-norrland-asymmetry-in-the-categorization-of-place/13DD9CB3717ED926DD2A205FF57E76D5?utm_campaign=shareaholic&amp;utm_medium=copy_link&amp;utm_source=bookmark">L&auml;s studien som finns tillg&auml;nglig digitalt</a></p>/nyheter/tv4-de-har-trottnat-pa-generaliseringar-om-norrland_12041222//nyheter/meankieli-och-samiska-i-forskolan--kompetensutveckling_12018518/Meänkieli och samiska i förskolan – kompetensutvecklingUnder vårterminen 2025 anordnar Institutionen för språkstudier på uppdrag av Skolverket en kurs som vänder sig till dig som arbetar i en förskoleavdelning där meänkieli eller samiska utgör en del av vardagen.Mon, 16 Dec 2024 08:18:55 +0100<p>I kursen f&aring;r du m&ouml;jlighet att utveckla dina kunskaper om hur kartl&auml;ggning av barns spr&aring;kutveckling kan genomf&ouml;rs, hur tematiskt arbete kan planeras samt hur f&ouml;rskola och v&aring;rdnadshavare kan samarbeta s&aring; att barnen f&aring;r m&aring;nga m&ouml;jligheter att utveckla sina spr&aring;k.</p><p>Sista anm&auml;lningsdag &auml;r den 10 januari 2025.</p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/meankieli-for-personal-i-forskolan">L&auml;s mer om me&auml;nkieli f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/samiska-for-personal-i-forskolan">L&auml;s mer om samiska f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p>/nyheter/meankieli-och-samiska-i-forskolan--kompetensutveckling_12018518//nyheter/flersprakighet-som-norm-i-undervisningen-och-lararutbildningen_12012888/Flerspråkighet som norm i undervisningen och lärarutbildningen"Idag används runt 200 språk i Sverige. Av dessa har fem status som nationella minoritetsspråk. Men trots en flerspråkig verklighet i Sverige – där cirka 30 procent av eleverna i grundskolan har ett annat förstaspråk än svenska – utgår undervisning i dagens skola generellt sett från enspråkiga normer där språk ses som separata enheter och behandlas därefter. Inom utbildning lärs vissa språk ut och belönas medan andra tystas eller i värsta fall förbjuds eller bestraffas."Thu, 05 Dec 2024 09:14:06 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/00466c2b21594cdaa61e58f1ac6fbdee/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor i pedagogiskt arbete.<br>Forskningsintressen: flerspr&aring;kighet i undervisning och arbetsliv, minoritetsspr&aring;k, svenska som andraspr&aring;k, translanguaging, sociolingvistik, lingvistisk etnografi.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, skriver p&aring; Humtank om flerspr&aring;kighet som norm i undervisningen.</p><p>L&auml;s hela texten p&aring; humtank.se:<br><a href="https://humtank.se/carla-jonsson-flersprakighet-som-norm-i-undervisningen-och-i-lararutbildningen/">Flerspr&aring;kighet som norm i undervisningen och l&auml;rarutbildningen</a></p>/nyheter/flersprakighet-som-norm-i-undervisningen-och-lararutbildningen_12012888//nyheter/hanna-soderlund-tilldelas-humanistiska-fakultetens-samverkanspris_12009520/Hanna Söderlund tilldelas Humanistiska fakultetens samverkanspris 2024Fakultetsnämnden för Humanistiska fakulteten har inrättat ett nytt samverkanspris som ska delas ut årligen från och med 2024. Den första att få priset är Hanna Söderlund, Institutionen för språkstudier.Thu, 05 Dec 2024 12:41:34 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/59d6e6deecaf4b4ca906d94da397b487/hanna_s_img_2103-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna S&ouml;derlund, universitetslektor i svenska och forskar om humor, idrott, makt och k&ouml;n. Undervisar bland annat i retorik, spr&aring;k &amp; k&ouml;n och skrivande.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Syftet med priset &auml;r att stimulera och uppm&auml;rksamma goda insatser inom samverkan d&auml;r samverkan kan f&ouml;rst&aring;s som s&aring;v&auml;l innovation som nyttig&shy;g&ouml;rande, samverkan inom ramen f&ouml;r forskning, forskningskommunikation med omgivande samh&auml;lle och kunskapsf&ouml;rmedling till allm&auml;nheten.</p><p><strong>Prismotivering:</strong></p><p><em>Humanistiska fakultetens samverkanspris 2024 tilldelas universitetslektor Hanna S&ouml;derlund vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier f&ouml;r hennes lika seri&ouml;sa som lustfyllda insatser f&ouml;r att s&auml;tta spr&aring;kvetenskapliga kunskaper i omlopp i samh&auml;llet. Ut&ouml;ver att bedriva s&aring;dana ut&aring;triktade kunskapsf&ouml;rmedlande praktiker i skilda sammanhang och medier &auml;r Hanna S&ouml;derlund en god representant f&ouml;r Humanistiska fakulteten i tankesmedjan <a href="http://humtank.se/">Humtank</a>, som verkar f&ouml;r att st&auml;rka humanioras roll och visa p&aring; de humanistiska &auml;mnenas relevans och b&auml;rkraft i samh&auml;llet.</em></p><p>Hanna S&ouml;derlund s&auml;ger att hon inte visste vad hon skulle t&auml;nka:</p><p>&ndash; Vad &auml;r det som h&auml;nder, ska Marlene (Johansson Falck) framf&ouml;ra en dans eller ska hon s&auml;lja jullotter?! Sen: Hurra, jag ska f&aring; ett pris (i den finaste av genrer)!<br>&nbsp;<br>&ndash; Hela anledningen till att jag ville bli akademiker var att forska fram ny kunskap som skulle komma en bred allm&auml;nhet till gagn. Att f&ouml;rmedla forskning &auml;r det roligaste och viktigaste jag vet.&nbsp;</p><p>&ndash; Inget kunde vara finare &auml;n att uppm&auml;rksammas f&ouml;r det. Det betyder otroligt mycket f&ouml;r mig om det ocks&aring; uppskattas.<br>&nbsp;<br>&ndash; Stort och varmt tack f&ouml;r utm&auml;rkelsen! Och: N&auml;r ska denna humanistiska paradgren instiftas som Nobelpris?!</p><p>Dekanen f&ouml;r Humanistiska fakulteten beslutar om vem som tilldelas priset efter beredning i fakultetens ledningsgrupp och prissumman &auml;r 30 000 kr.</p><p><strong>&Aring;rets pris kommer att delas ut vid Humanistiska fakultetens terminsavslutning, tisdag 17 december kl. 13.00-15.00, i Hjortronlandet, HUM.D.220</strong></p>/nyheter/hanna-soderlund-tilldelas-humanistiska-fakultetens-samverkanspris_12009520//nyheter/forskare-vid-umea-universitet-beviljade-medel-fran-vetenskapsradet_12008020/Forskare vid Umeå universitet beviljade medel från VetenskapsrådetI början av november 2024 blev Björn Norlin och Anna-Lill Drugge beviljade medel från Vetenskapsrådet för sitt projekt om lärarutbildning och undervisning med samisk tematik.Fri, 17 Jan 2025 15:23:13 +0100<p>Bj&ouml;rn Norlin och Anna-Lill Drugge &auml;r b&aring;da universitetslektorer vid Ume&aring; universitet, vid Pedagogiska institutionen respektive Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier. De har f&aring;tt forskningsmedel fr&aring;n Vetenskapsr&aring;det f&ouml;r ett projekt som p&aring; svenska heter &rdquo;Att f&ouml;rbereda sig f&ouml;r att undervisa om det samiska: En ny modell f&ouml;r l&auml;rarutbildning i norra Norge, Sverige och Finland&rdquo;. Projektet blev beviljat 4 359 000 kr och ber&auml;knas p&aring;g&aring; fr&aring;n n&auml;sta &aring;r och tre &aring;r fram&aring;t. F&ouml;rutom Bj&ouml;rn Norlin och Anna-Lill Drugge fr&aring;n Ume&aring; universitet best&aring;r gruppen av ytterligare tv&aring; forskare: Torjer Olsen vid UiT &ndash; Norges Arktiska universitet i Troms&ouml; och Pigga Keskitalo vid Lapplands universitet i Rovaniemi.</p><p>&ndash; Ut&ouml;ver oss fyra har vi &auml;ven, via st&ouml;rre n&auml;tverk, st&ouml;d fr&aring;n en rad duktiga forskare, doktorander och l&auml;rarutbildare verksamma vid universitet inom och utanf&ouml;r Norden, s&auml;ger Norlin.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ska unders&ouml;ka hur l&auml;rarutbildningar inkluderar samiskt inneh&aring;ll</h2><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="6838b58c-887f-4f88-9ad3-e7a5deaccccc" data-contentname="PIC BN o ALD">{}</div><p>Projektet &auml;r en j&auml;mf&ouml;rande unders&ouml;kning d&auml;r grundtanken &auml;r att unders&ouml;ka hur l&auml;rarutbildningar vid universitet i norra Norge, Sverige och Finland inkluderar tematik som relaterar till samer (och andra nordliga minoriteter), hur utbildningen &auml;r organiserad p&aring; systemniv&aring; och institutionell niv&aring; i de olika l&auml;nderna, och hur det i sin tur p&aring;verkar individuella l&auml;rarutbildares praktiska arbete. Fr&aring;gor som st&auml;lls &auml;r &rdquo;Hur f&ouml;rbereds l&auml;rarstudenter f&ouml;r undervisning med samisk tematik i Norge, Sverige och Finland?&rdquo; &rdquo;Vad kan vi l&auml;ra oss av att j&auml;mf&ouml;ra hur utbildningen ser ut i de olika l&auml;nderna?&rdquo;</p><p>&ndash; Vi &auml;r speciellt intresserade av hur l&auml;rarutbildare som &auml;r aktiva inom omr&aring;det arbetar just i praktiken, utvecklar Drugge.</p><p>Bakgrunden till projektet &auml;r att utbildningssystemen i de tre l&auml;nderna idag genomg&aring;r f&ouml;r&auml;ndringar just n&auml;r det g&auml;ller kunskapsf&ouml;rmedling om samer, p&aring; grund av bland annat nya riktlinjer f&ouml;r skolundervisning. En annan aspekt &auml;r att alla tre l&auml;nder idag har krav p&aring; l&auml;rare att undervisa elever om samer, samtidigt som forskning visar att l&auml;rare upplever att de inte har kunskap nog att uppfylla detta krav, och att l&auml;rarutbildningarna har haft sv&aring;righeter med att f&ouml;rbereda dem f&ouml;r uppgiften.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Medlen kommer att kunna bidra p&aring; flera olika niv&aring;er</h2><p>Enligt Norlin och Drugge kommer medlen att kunna bidra med m&aring;nga saker, p&aring; b&aring;de ett konkret plan och f&ouml;r framtida utveckling inom l&auml;rarutbildningen. P&aring; ett mer konkret plan kommer medlen att kunna t&auml;cka kostnader f&ouml;r arbetstid f&ouml;r datainsamling, analys och rapportering, samt att presentera forskningen i olika sammanhang, och givetvis &auml;ven att kunna tr&auml;ffas och arbeta tillsammans.</p><p>Norlin och Drugge hoppas ocks&aring; att projektet ska leda till b&auml;ttre allm&auml;n kunskap om hur l&auml;rarutbildare vid olika universitet arbetar med fr&aring;gor som relaterar till det samiska, vad de ser som bra och fungerande arbetss&auml;tt och vilka hinder som finns p&aring; v&auml;gen.</p><p>&ndash; P&aring; s&aring; s&auml;tt hoppas vi att projektet b&aring;de kan hj&auml;lpa till att f&ouml;rb&auml;ttra utbildningen av l&auml;rare i de tre l&auml;nderna, st&ouml;dja forskning om l&auml;rarutbildning och urfolk och inte minst att f&ouml;renkla samarbeten &ouml;ver landsgr&auml;nserna, s&auml;ger de.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">De beviljade medlen kan kopplas till samverkansn&auml;tverk i och f&ouml;r Arktis</h2><p>Att g&aring; fr&aring;n projektid&eacute; till forskning inneb&auml;r startskottet f&ouml;r ett st&auml;rkt samarbete mellan de tre nordiska l&auml;nderna och olika n&auml;tverk i Arktis. Projektmedlemmarna bidrar alla med sina kunskaper, samtidigt som unders&ouml;kningen kommer att skapa f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r samverkan mellan l&auml;rarutbildningarna vid universitet i de olika l&auml;nderna. Norlin och Drugge lyfter ocks&aring; fram organisationer som L&auml;rarh&ouml;gskolan och Arktiskt centrum vid Ume&aring; universitet, UArctic och The Arctic Six och deras arbete med att skapa forskar- och l&auml;rarutbildningsn&auml;tverk med arktiskt fokus, och menar att dessa insatser &auml;r bidragande orsaker till att projektmedlen har beviljats.</p><p>&ndash; Vi som nu kommer att jobba med projektet har tr&auml;ffats och b&ouml;rjat samarbeta inom dessa n&auml;tverk, och det ska bli fantastiskt sp&auml;nnande och l&auml;rorikt att forts&auml;tta arbetet, avslutar de.</p>/nyheter/forskare-vid-umea-universitet-beviljade-medel-fran-vetenskapsradet_12008020//nyheter/modersmalsundervisning-en-kunskapsresurs-for-samhallet_12004843/Modersmålsundervisning en kunskapsresurs för samhälletUnder Kunskapsveckan 2024 anordnade Institutionen för språkstudier ett gediget pass om modersmålsundervisning, flerspråkighet och språklig mångfald. Föreläsningarna utgick ifrån modersmålsämnets utmaningar och förutsättningar.Wed, 13 Nov 2024 10:14:05 +0100<p>&ndash; Det finns en uppfattning om att ett klassrum d&auml;r alla har svenska som modersm&aring;l &auml;r ett enspr&aring;kigt klassrum men flerspr&aring;kighet kan till exempel handla om att spela ett spel p&aring; engelska. Spr&aring;kliga repertoarer &auml;r samtliga spr&aring;kliga resurser som en person har tillg&aring;ng till s&aring; alla l&auml;rare &ndash; oavsett vilket &auml;mne de undervisar i &ndash; beh&ouml;ver ha kunskaper om flerspr&aring;kighet, s&auml;ger Annika Norlund Shaswar, docent vid Ume&aring; universitet och professor i svenska som andraspr&aring;k vid H&ouml;gskolan Dalarna.</p><p class="quote-center">Alla l&auml;rare &ndash; oavsett vilket &auml;mne de undervisar i &ndash; beh&ouml;ver ha kunskaper om flerspr&aring;kighet</p><p>Modersm&aring;lsundervisning inf&ouml;rdes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en b&ouml;rjan ett frivilligt &aring;tagande fr&aring;n kommunernas sida. Hemspr&aring;ksreformen som inf&ouml;rdes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersm&aring;lsundervisning under f&ouml;ruts&auml;ttning av vissa villkor uppfylls. F&ouml;r nationella minoriteter finns en mer omfattande r&auml;ttighet som inneb&auml;r att skolan &auml;r skyldig att ordna modersm&aring;lsundervisning om en elev vill ha det. Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Ume&aring; universitet p&aring;pekar dock att synen p&aring; modersm&aring;lsundervisning beh&ouml;ver utvecklas.</p><p>&ndash; Attityden till modersm&aring;lsundervisning har l&auml;nge varit kopplat till r&auml;ttigheter men det finns motiv inom forskningen att f&ouml;rutom att se spr&aring;k som en r&auml;ttighet &auml;ven se spr&aring;k som en kunskapsresurs f&ouml;r samh&auml;llet och att se att modersm&aring;lsundervisning bidrar till kunskapsutveckling, s&auml;ger Carla Jonsson.</p><p class="quote-center">Att barn och elever ges m&ouml;jlighet att bevara och utveckla sina spr&aring;k &auml;r centralt f&ouml;r deras skolframg&aring;ng</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogenitet</h2><p>Forskarna som presenterade p&aring; Kunskapsveckan ing&aring;r i projektet <em>Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogenitet: undervisningsformer och praktiker i f&ouml;rskola och skola med fokus p&aring; litteracitet.</em> Projektets syfte &auml;r att utveckla undervisningsformer som st&ouml;djer barns och elevers spr&aring;kutveckling inom modersm&aring;lsverksamheter, med s&auml;rskilt fokus p&aring; litteracitet p&aring; ett eller flera spr&aring;k.&nbsp;</p><p>&ndash; &nbsp;Att barn och elever ges m&ouml;jlighet att bevara och utveckla sina spr&aring;k &auml;r centralt f&ouml;r deras skolframg&aring;ng och f&ouml;r skolans demokratiska uppdrag, avslutar Carla Jonsson, projektledare.</p><p><a href="~/link/3ee71451873b4ac1a9edaaef569a5111.aspx">Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogenitet</a></p><h3>Projektledare</h3><p>Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Ume&aring; universitet.</p><h3>Medlemmar</h3><p>Annika Norlund Shaswar, docent vid Ume&aring; universitet och professor i svenska som andraspr&aring;k vid H&ouml;gskolan Dalarna.</p><p>Hanna Outakoski, universitetslektor i samiska vid Ume&aring; universitet.</p><p>Bogl&aacute;rka Straszer, professor i svenska som andraspr&aring;k vid H&ouml;gskolan Dalarna.</p><p>&Aring;sa Wedin, professor i pedagogiskt arbete vid H&ouml;gskolan Dalarna.</p><p>Forskningsprojektet finansieras av Skolforskningsinstitutet.</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/modersmalsundervisning-en-kunskapsresurs-for-samhallet_12004843//nyheter/stora-guldmedaljen-till-lars-erik-edlund_12003428/Stora guldmedaljen till Lars-Erik EdlundVid Kungl. Gustav Adolfs Akademiens högtidssammankomst på Uppsala slott den 6 november 2024 tilldelades Akademiens preses Lars-Erik Edlund stora guldmedaljen.Mon, 18 Nov 2024 10:20:59 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="a17dd9d5-da96-4fa4-b441-89a4c583589d" data-contentname="bild">{}</div><p>Han f&aring;r medaljen för sitt stora arbete med moderniseringen av Akademien genom initiativ till digitalisering, fastighetsrenovering, stadgerevidering och öppnare mötesformer samt därtill för sina bidrag till Akademiens utgivningsverksamhet.</p><p>Lars-Erik Edlund &auml;r sedan 2016 Kungl. Gustav Adolfs Akademiens preses.</p>/nyheter/stora-guldmedaljen-till-lars-erik-edlund_12003428//nyheter/nar-samtalen-tystnar-hot-och-hat-i-akademin2_12003071/När samtalen tystnar: hot och hat i akademin“När akademiker och forskare väljer att inte uttala sig medialt för att undvika utsatthet, riskerar viktiga samtal att aldrig nå offentligheten”. Hanna Söderlund, Umeå universitets Humtankrepresentant, skriver blogginlägg på humtank.se.Thu, 07 Nov 2024 16:10:29 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="79f3cc7d-c443-4daa-89f6-89497c4f5ed2" data-contentname="bild">{}</div><p>&ldquo;&hellip; om samh&auml;llsklimatet g&ouml;r att det n&auml;stan inte g&aring;r att uttrycka vissa forskningsresultat eller fenomen utan att bli utsatt f&ouml;r personangrepp, elakheter och rent hat och hot, vart &auml;r vi d&aring; p&aring; v&auml;g?</p><p>Problemen tycks inte heller minska. M&aring;nga akt&ouml;rer har haft fr&aring;gan p&aring; agendan p&aring; senaste &aring;ren. Men jag tror att vi m&aring;ste prata &auml;nnu mer om den&rdquo;.</p><p><a href="https://humtank.se/nar-samtalen-tystnar-hot-och-hat-i-akademin/" target="_blank" rel="noopener">L&auml;s mer p&aring; humtank.se</a></p>/nyheter/nar-samtalen-tystnar-hot-och-hat-i-akademin2_12003071//nyheter/spraktest-oppnar-dorrar-till-akademiska-studier_11998185/Språktest öppnar dörrar till akademiska studier15 personer samlades den 22 oktober på Umeå universitet för att skriva Tisus – behörighetsgivande test i svenska för personer som har utländsk gymnasieutbildning och som vill söka akademiska studier i Sverige. Tisus innehåller tre delprov: läsförståelse, skriftlig färdighet och muntlig färdighet.Thu, 24 Oct 2024 11:46:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7998e90d092247a68b0ec9325218d727/emil_molander.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Emil Molander, universitetsadjunkt i svenska som andraspr&aring;k</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Andreas Gradin</span></div></div><p>&ndash; Tisus &auml;r ett f&auml;rdighetstest som visar om spr&aring;kkunskaperna ligger p&aring; en tillr&auml;ckligt h&ouml;g niv&aring; f&ouml;r att man ska klara en universitetsutbildning p&aring; svenska. Det h&auml;r &auml;r ett rigor&ouml;st utvecklat och granskat spr&aring;ktest som h&aring;ller en fast niv&aring;, och vi fyra som bed&ouml;mer provet h&auml;r i Ume&aring; g&aring;r st&auml;ndigt bed&ouml;marutbildningar, s&auml;ger Emil Molander, adjunkt i svenska som andraspr&aring;k och provortsansvarig i Ume&aring;.</p><p>F&ouml;r den som vill studera en utbildning p&aring; svenska men inte har beh&ouml;righet i svenska fr&aring;n gymnasiet &auml;r ett godk&auml;nt resultat p&aring; Tisus en viktig pusselbit. F&ouml;r att bli godk&auml;nd m&aring;ste den som utf&ouml;r testet ha kunskaper i svenska som motsvarar niv&aring; C1 enligt niv&aring;skalan CEFR. Varje &aring;r anordnas tv&aring; provtillf&auml;llen.</p><p>&ndash; Vid Ume&aring; universitet har vi anordnat Tisus sedan det startade 1997. Det &auml;r 20&ndash;40 personer som utf&ouml;r testet hos oss varje &aring;r, s&auml;ger Emil Molander.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Intensivkurser i svenska</h2><p>Det finns ocks&aring; andra v&auml;gar att g&aring; f&ouml;r att bli beh&ouml;rig f&ouml;r att studera en h&ouml;gre utbildning p&aring; svenska. Den som inte har tillr&auml;ckliga f&auml;rdigheter f&ouml;r att g&ouml;ra Tisus idag kan s&ouml;ka till Spr&aring;kstudiers tv&aring; intensivkurser som tillsammans leder fram till att den studerande uppfyller kravet i svenska f&ouml;r grundl&auml;ggande beh&ouml;righet.</p><p><a href="~/link/be256a9c530e48c680fb6393d4407720.aspx">Svenska f&ouml;r internationella studerande</a></p>/nyheter/spraktest-oppnar-dorrar-till-akademiska-studier_11998185//nyheter/skrivande-och-lasformaga-spelar-stor-roll-for-gymnasielever_11997934/Skrivande och läsförmåga spelar stor roll för gymnasielevers betyg28 procent av gymnasieeleverna lyckades inte avlägga examen 2020. Vilket kan leda till större risk för arbetslöshet och utbildningsbegränsningar. Därför är det viktigt att forska om faktorer som kan öka gymnasieelevers chanser att klara sina studier. En ny avhandling av Pär Sehlström vid Umeå universitet undersöker vilken roll som läsförmåga, lässvårigheter och skrivande spelar i sammanhanget. Wed, 30 Oct 2024 10:42:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/13de3de1675b4294ae55a76d208cc057/par_sehlstrom_sv_img_9496.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>P&auml;r Sehlstr&ouml;m</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">&Auml;ven en del elever utan l&auml;ssv&aring;righeter hade ganska l&aring;ga resultat vilket visar p&aring; att argumenterande skrivande kan vara en utmaning f&ouml;r m&aring;nga elever p&aring; gymnasiet</p><p>I avhandlingen unders&ouml;ks dessutom kvaliteten i skriven text p&aring; svenska och engelska hos elever med l&auml;ssv&aring;righeter i svenska.</p><p>P&auml;r Sehlstr&ouml;m s&auml;ger att avhandlingens resultat visar att framf&ouml;r allt skrivande, men &auml;ven l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga, spelar stor roll f&ouml;r gymnasieelevers betyg och forts&auml;tter:</p><p>&ndash; Utfallet var &auml;ven att elever med l&auml;ssv&aring;righeter som studerat svenska och engelska endast i ett &aring;r riskerade l&aring;ga betyg i de gymnasiegemensamma &auml;mnena svenska, engelska, samh&auml;llskunskap och historia, s&auml;ger P&auml;r Sehlstr&ouml;m och till&auml;gger:</p><p>&ndash; D&auml;remot verkar inte l&auml;ssv&aring;righeter p&aring;verka betygen i dessa &auml;mnen om eleverna har l&auml;st svenska och engelska i tv&aring; &aring;r.</p><h3>K&auml;mpar med sina skolresultat</h3><p>P&auml;r Sehlstr&ouml;m s&auml;ger vidare att gymnasiet st&auml;ller stora krav p&aring; elevers l&auml;sning och skrivande som ofta integreras i m&aring;nga &auml;mnen. Att elever med l&auml;ssv&aring;righeter &auml;r en grupp som k&auml;mpar med sina skolresultat kan bero p&aring; att de inte kan anv&auml;nda l&auml;sning och skrivande som verktyg f&ouml;r l&auml;rande till fullo.</p><p>Han beskriver hur l&auml;sning &auml;r en resurs f&ouml;r skrivande, som i sig kan vara en utmaning f&ouml;r elever med l&auml;ssv&aring;righeter. Med andra ord, dessa elever har en dubbel utmaning i sitt skolarbete.</p><p>&ndash; N&auml;r det g&auml;ller relationen l&auml;sning och skrivande var utfallet att l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga i svenska spelade roll f&ouml;r argumenterande textkvalitet b&aring;de p&aring; svenska (L1)* och engelska (L2)*. Elever med l&auml;ssv&aring;righeter i svenska hade l&aring;g textkvalitet i svenska och framf&ouml;r allt i engelska med utmaningar i m&aring;nga omr&aring;den men framf&ouml;r allt i stavning, grammatik och kohesion (textbindning, sambandsord).</p><p>&ndash; &Auml;ven en del elever utan l&auml;ssv&aring;righeter hade ganska l&aring;ga resultat vilket visar p&aring; att argumenterande skrivande kan vara en utmaning f&ouml;r m&aring;nga elever p&aring; gymnasiet.</p><h3>Metod och material</h3><p>F&ouml;r bed&ouml;mning av l&auml;sf&ouml;rm&aring;ga genomgick de 159 studiedeltagarna (17&ndash;18 &aring;r) en screening f&ouml;r ordigenk&auml;nning (avkodning) och l&auml;sf&ouml;rst&aring;else. Data bestod av elevernas argumenterande texter p&aring; svenska och engelska, betygsinformation, samt kontrollfaktorer som elevernas studieprogram, studiebakgrund (ett eller tv&aring; &aring;rs studier i svenska och engelska) och k&ouml;n.</p><p>Eleverna fyllde &auml;ven i en webbenk&auml;t om sin sj&auml;lvskattade skrivf&ouml;rm&aring;ga &ndash; b&aring;de kompetens och tillit till egen f&ouml;rm&aring;ga &auml;r viktiga f&ouml;r skrivande.</p><p>&ndash; Vad betr&auml;ffar pedagogiska implikationer, visar avhandlingen p&aring; vikten av att explicit inkludera b&aring;de skrivundervisning och l&auml;sundervisning i gymnasiegemensamma &auml;mnen (och i kursplaner) f&ouml;r att eleverna ska f&aring; b&auml;ttre skolresultat.</p><p>&ndash; Vidare vittnar resultaten om behovet att ge st&ouml;ttning i skrivande, inklusive sj&auml;lvskattad skrivf&ouml;rm&aring;ga och speciall&auml;rarst&ouml;d inte bara i svenska (L1) men &auml;ven i engelska (L2) till elever med l&auml;ssv&aring;righeter, framf&ouml;r allt om de bara studerat svenska och engelska i ett &aring;r.</p><p>&ndash; S&aring;dant st&ouml;d b&ouml;r ges i &ouml;vergripande textorganisation (makroniv&aring;) och spr&aring;kst&ouml;d inom flera omr&aring;den, till exempel, stavning, grammatik och kohesion (textbindning, sambandsord).</p><p>*<em>L1 h&auml;nvisar till en individs f&ouml;rsta spr&aring;k som de l&auml;rde sig som barn och L2 h&auml;nvisar till ett andra spr&aring;k som en person kan l&auml;ra sig. </em></p>/nyheter/skrivande-och-lasformaga-spelar-stor-roll-for-gymnasielever_11997934//nyheter/ny-bok-skriva-for-att-delta_11995122/Ny bok: Skriva för att deltaNy bok ger konkreta och språkdidaktiska redskap som ökar elevers språkliga medvetenhet och vidgar deras språkliga repertoar. Boken riktar sig främst till grundlärarutbildning och lärare i årskurs 4–6. Mon, 21 Oct 2024 14:33:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/skriva_for_att_delta_3.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Skriva f&ouml;r att delta</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Omslagsbild: Shutterstock, formgivning omslag: Francisco Ortega, montage: Sandra Lundstr&ouml;m</span></div></div><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/adb0fb52c0bd456a8582bd645749063d/lindgren_eva_7954_180903_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eva Lindgren, Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Spr&aring;kdidaktik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Den h&auml;r boken har kommit till genom ett n&auml;ra samarbete med l&auml;rare. Vi vill ge olika perspektiv p&aring; hur elever kan utveckla sitt skrivande s&aring; att de kan, vill och v&aring;gar delta i samh&auml;llet genom sitt skrivande, s&auml;ger Eva Lindgren, professor i spr&aring;kdidaktik.</p><p>Boken &auml;r ett resultat av det praktikn&auml;ra forskningsprojektet Skrivande som n&auml;ring f&ouml;r demokratin som finansierades av Vetenskapsr&aring;det, 2019&ndash;2021. Projektet unders&ouml;kte den typ av skrivande som g&ouml;rs f&ouml;r att delta i samh&auml;llet, till exempel protokoll, nyhetsbrev, informella brev och sociala medier. Syftet var att utveckla klassrumsmodeller f&ouml;r att st&ouml;tta elever i deras skrivande.</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/ny-bok-skriva-for-att-delta_11995122//nyheter/varierad-anvandning-och-repetition-av-vokabular-_11994822/Varierad användning och repetition av vokabulär stärker ordförrådsutveckling i engelskaEn ny avhandling från Umeå universitet av Maria Stridsman undersöker användning olika typer av pedagogiska material och undervisningsaktiviteter och vilka förutsättningar de erbjuder för elevers ordförrådsutveckling i engelska på mellanstadiet. Mon, 18 Nov 2024 10:16:20 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/20e6f02379504bd79cb99a81f497a087/maria_stridsman_img_97442.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Maria Stridsman</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Resultaten fr&aring;n denna avhandling har viktiga implikationer f&ouml;r utvecklingen av b&aring;de pedagogiska material och l&auml;rarutbildning</p><p>Genom videobaserade observationer och analyser av olika typer av l&auml;romedel, belyser studien hur dessa resurser anv&auml;nds f&ouml;r att st&ouml;dja l&auml;rande av ord och uttryck i klassrummet.</p><p>Maria Stridsman s&auml;ger att i studien observerades en klass med elever i &aring;rskurs 4&ndash;5 under nio veckors undervisning i engelska. Forskningen utforskar hur olika aspekter av vokabul&auml;r behandlades i undervisningen, samt hur olika metoder och resurser fr&auml;mjar ordf&ouml;rr&aring;dsutveckling.</p><h3>Pedagogiska material, aktiviteter och f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r l&auml;rande</h3><p>Observationerna visade att l&auml;romedlen ofta styr inneh&aring;llet i undervisningen, vilket p&aring;verkar hur och vilka ord uppm&auml;rksammas, &ouml;vas och &aring;teranv&auml;nds.</p><p>&ndash; Deras struktur och ordf&ouml;rr&aring;d &auml;r d&auml;rf&ouml;r av avg&ouml;rande betydelse f&ouml;r elevers ordf&ouml;rr&aring;dsutveckling. Styrdokument som kursplaner och den gemensamma europeiska referensramen f&ouml;r spr&aring;k (GERS) p&aring;verkar hur spr&aring;kundervisningen organiseras, men ger ingen v&auml;gledning med avseende p&aring; ordf&ouml;rr&aring;d, s&auml;ger Maria Stridsman.</p><p>&ndash; Detta l&auml;mnar stort ansvar till l&auml;romedelsutvecklare och l&auml;rare att s&auml;kerst&auml;lla tillr&auml;cklig repetition av ord f&ouml;r en h&aring;llbar ordf&ouml;rr&aring;dsutveckling.</p><h3>Multimodala resurser i undervisningen</h3><p>Ett betydelsefullt undervisningsinslag var anv&auml;ndningen av multimodala resurser i klassrummet. Dessa inkluderade text, bild, video, ljud och drama, vilket skapade en engagerande och dynamisk l&auml;rmilj&ouml; d&auml;r eleverna kunde m&ouml;ta ord p&aring; flera s&auml;tt.</p><p>&ndash; Analysen av texterna visade att autentiska material (t.ex. webbaserat material som filmserier) kan vara utmanande f&ouml;r yngre elever ur ett ordf&ouml;rr&aring;dsperspektiv. Dessa kombinerades med mer traditionella aktiviteter som lucktexter, matchning och korsord f&ouml;r att utveckla en grundl&auml;ggande f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r ords form och betydelser.</p><p>Texterna som anv&auml;ndes inneh&ouml;ll fr&auml;mst h&ouml;gfrekvent vokabul&auml;r och studien visade att dessa ord ofta &aring;terkom i isolerade &ouml;vningar, exempelvis i gloslistor och lucktexter.</p><p>&ndash; I kontrast till detta anv&auml;ndes multimodala resurser, som filmer och audiovisuella verktyg, som kunde ge eleverna en djupare f&ouml;rst&aring;else av ords anv&auml;ndning i kontext. Eleverna fick ofta m&ouml;ta och anv&auml;nda ny vokabul&auml;r genom texter, ljudinspelning och aktiviteter som filmvisning, diskussioner, &ouml;vers&auml;ttning och k&ouml;rl&auml;sning.</p><p>&ndash; En viktig aspekt av vokabul&auml;rundervisningen var att eleverna ofta fick m&ouml;jlighet att &aring;terkalla ord i b&aring;de tal och skrift. Dessa aktiviteter, som inkluderade &ouml;vers&auml;ttningar mellan svenska och engelska, samt glostester, bidrog till att eleverna kunde utveckla och bef&auml;sta sin kunskap om nya ord och uttryck.</p><p>&ndash; Dock visade resultaten att endast en liten andel av vokabul&auml;ren upprepades tillr&auml;ckligt ofta i de l&auml;romedel som anv&auml;ndes. Avhandlingen framh&aring;ller att &aring;terkommande m&ouml;ten med samma ord och uttryck &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r att utveckla ett h&aring;llbart ordf&ouml;rr&aring;d.</p><p>F&ouml;r att eleverna ska utveckla en f&ouml;rdjupad ordkunskap f&ouml;resl&aring;s det att pedagogiska material och undervisningen ger fler m&ouml;jligheter till varierade m&ouml;ten samt aktiv anv&auml;ndning och repetition av h&ouml;gfrekvent vokabul&auml;r.</p><h3>Implikationer f&ouml;r l&auml;rarutbildning och undervisningsmaterial</h3><p>Resultaten fr&aring;n denna avhandling har viktiga implikationer f&ouml;r utvecklingen av b&aring;de pedagogiska material och l&auml;rarutbildning. Forskningen understryker vikten av att l&auml;rare f&aring;r verktyg f&ouml;r att kunna strukturera sin vokabul&auml;rundervisning p&aring; ett systematiskt s&auml;tt, med fokus p&aring; repetition och &aring;teranv&auml;ndning av ord.</p><p>Det f&ouml;resl&aring;s att l&auml;romedelsutvecklare fokuserar p&aring; h&ouml;gfrekventa ord i material som anv&auml;nds f&ouml;r yngre elever, men att &auml;ven medelfrekvent vokabul&auml;r kan beh&ouml;vas beroende p&aring; elevernas intressen och f&ouml;rkunskaper.</p><p>Genom att eleverna erbjuds tillr&auml;ckliga m&ouml;jligheter att m&ouml;ta, anv&auml;nda och bearbeta ord i varierande och meningsfulla sammanhang kan deras spr&aring;kutveckling st&auml;rkas och f&ouml;rdjupas.</p>/nyheter/varierad-anvandning-och-repetition-av-vokabular-_11994822//nyheter/retorikens-roll-i-den-amerikanska-valrorelsen_11992659/Retorikens roll i den amerikanska valrörelsenOrdet frihet är ett viktigt begrepp i presidentvalrörelsen 2024. Vad innebär frihet i en amerikansk kontext och hur skiljer det sig från hur vi oftast förstår frihet i Sverige? Podden På språket släpper nytt avsnitt om retoriken i den amerikanska valrörelsen.Wed, 09 Oct 2024 11:09:55 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sandra Lundstr&ouml;m och Hanna S&ouml;derlund, programledare f&ouml;r P&aring; spr&aring;ket.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Synen p&aring; staten &auml;r en grundl&auml;ggande skillnad mellan USA och Sverige, ber&auml;ttar Adam Hjorth&eacute;n som g&auml;star P&aring; spr&aring;ket. I avsnittet diskuteras hur begreppet frihet p&aring;verkar amerikaners vardag och vilken roll det spelar i den amerikanska valr&ouml;relsen.&nbsp;</p><p>Podden tar ocks&aring; upp s&aring; kallade politiska hundvisslor samt den f&ouml;rskjutning som har skett till ett mer explicit spr&aring;k.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/894c5c73a8f148d8a9d5d24470562384/adam_hjorthen_0781_2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Adam Hjorth&eacute;n, universitetslektor vid Uppsala universitet</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Fotograf saknas]</span></div></div><p>Adam Hjorth&eacute;n &auml;r universitetslektor i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar p&aring; USA:s kulturella minne och svensk-amerikanska relationer. Han &auml;r en av ledam&ouml;terna i tankesmedjan Humtank.</p>/nyheter/retorikens-roll-i-den-amerikanska-valrorelsen_11992659//nyheter/sveriges-radio-ar-manskliga-relationer-utbytbara_11992286/Sveriges Radio: Är mänskliga relationer utbytbara?Nära relationer fungerar som ett socialt, juridiskt och känslomässigt kitt i samhället. Samtidigt växer AI fram som en alltmer central teknik i vårt vardagliga liv, också inom vård och omsorg där familjemedlemmar ofta spelar en avgörande roll. Kan AI ta hand om oss när vi blir gamla, eller ersätta ett avlidet barn? Mon, 07 Oct 2024 07:55:28 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/67a447b1256544208db0b257679c0ffc/robot_som_mamma.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En robot som &auml;r kvinnligt kodad h&aring;ller i en bebis. AI-genererad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Copilot</span></div></div><p>Berit &Aring;str&ouml;m, docent i engelsk litteratur, medverkar i Sveriges Radio f&ouml;r att ber&auml;tta om forskningsprojektet AI och n&auml;ra relationer.&nbsp;</p><p><a href="https://sverigesradio.se/avsnitt/artificiell-intelligens-ar-manskliga-relationer-utbytbara">Lyssna h&auml;r (ca 21.48)</a></p>/nyheter/sveriges-radio-ar-manskliga-relationer-utbytbara_11992286//nyheter/forskare-forelaser-om-opera-och-humor-pa-norrlandsoperan_11990881/Forskare föreläser om opera och humor på NorrlandsoperanVad är det egentligen som blir humor och roligt? I livet och i våra relationer – eller i en opera som byter miljö från nordafrikanskt 1800-tal till Västerbottens nutid. Wed, 02 Oct 2024 11:28:45 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/bfed80546f554f6fb726bd268d862b7a/hanna_soderlund_img_86962.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna S&ouml;derlund, spr&aring;kforskare med intresse f&ouml;r maktrelationer i samtal. Forskar om humor, idrott, makt och k&ouml;n. Undervisar bland annat i retorik, spr&aring;k &amp; k&ouml;n och skrivande.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Norrlandsoperans v&auml;nner och Folkuniversitetet bjuder in till en f&ouml;rel&auml;sning om opera och humor &ndash; med Hanna S&ouml;derlund, Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier vid Ume&aring; universitet.</p><p><strong>Tid och plats:</strong> Norrlandsoperans foaj&eacute;, 9 oktober kl. 17.30</p><p><a href="https://norrlandsoperan.se/forestallningar/forelasning-om-opera-och-humor/">F&ouml;rel&auml;sning om opera och humor</a></p>/nyheter/forskare-forelaser-om-opera-och-humor-pa-norrlandsoperan_11990881//nyheter/prominenta-forskare-samlades-pa-temat-flersprakighet-i-utbildning_11988769/Prominenta forskare samlades på temat flerspråkighet i utbildningSymposiet Multilingualism and Minoritized Languages in Education samlade forskare från universitet och högskolor i Sverige, Norge, Finland, USA, Storbritannien och Brasilien. På plats fanns också representanter från Skolverket, Sametinget, Svenska Tornedalingars Riksförbund och Umeå kommun.Mon, 21 Oct 2024 14:30:52 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/jonsson_carla_9739_200811_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br><span class="photo" style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Bild</span><span style="color: #666666; font-size: 0.66667rem; text-wrap: nowrap;">Mattias Pettersson</span></p></div></div><p>&ndash; Det var givande att samla etablerade forskare, doktorander samt representanter fr&aring;n myndigheter, organisationer och civilsamh&auml;llet till gemensamma diskussioner om flerspr&aring;kighet, andraspr&aring;ksutveckling och minoretiserade spr&aring;k. Programmet inneh&ouml;ll f&ouml;rel&auml;sningar fr&aring;n olika perspektiv, s&aring;som spr&aring;kvetenskapliga, pedagogiska men ocks&aring; filosofiska perspektiv. Det ledde till tankev&auml;ckande samtal om forskning och om olika erfarenheter av l&auml;rande ifr&aring;n olika sammanhang runtom i v&auml;rlden. Symposiet bidrog ocks&aring; till nya samarbeten och id&eacute;er som vi nu ser fram emot att arbeta vidare med, s&auml;ger Carla Jonsson, professor i pedagogiskt arbete vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Modersm&aring;lsundervisning har visat sig s&auml;llsynt motst&aring;ndskraftig"</h2><p>Modersm&aring;lsundervisning inf&ouml;rdes i Sverige i slutet av 1960-talet men var till en b&ouml;rjan ett frivilligt &aring;tagande fr&aring;n kommunernas sida. Hemspr&aring;ksreformen som inf&ouml;rdes 1977 innebar att kommunerna blev skyldiga att erbjuda modersm&aring;lsundervisning under f&ouml;ruts&auml;ttning av vissa villkor uppfylls. F&ouml;r nationella minoriteter finns en mer omfattande r&auml;ttighet som inneb&auml;r att skolan &auml;r skyldig att ordna modersm&aring;lsundervisning om en elev vill ha det.</p><p>Kenneth Hyltenstam, professor emeritus vid Stockholms universitet, var en av keynote-talarna. Hans f&ouml;redrag handlade om den svenska modersm&aring;lsundervisningens etablering och utveckling.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/multilinugalism.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kenneth Hyltenstam</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundstr&ouml;m</span></div></div><p>&ndash; Sverige har h&aring;llit fast vid sin unika form av modersm&aring;lsundervisning i n&auml;stan 50 &aring;r. Den &auml;r v&auml;rldsunik eftersom den &auml;r samh&auml;llsfinansierad, inom ramen f&ouml;r det allm&auml;nna skolv&auml;sendet och tillg&auml;nglig f&ouml;r alla med annat modersm&aring;l &auml;n landets huvudspr&aring;k. Man kan fr&aring;ga sig hur det kommer att se ut i framtiden med tanke p&aring; att vi idag har ett politiskt parti som arbetar f&ouml;r att skattefinansierad modersm&aring;lsundervisning i skolan ska tas bort, &aring;tminstone den som riktar sig till invandrare. F&ouml;r min egen del tror jag &auml;nd&aring; p&aring; en grundmurad och &auml;n b&auml;ttre utvecklad modersm&aring;lsundervisning fram&ouml;ver. Modersm&aring;lsundervisningen har under &aring;rens lopp varit utsatt f&ouml;r st&auml;ndiga attacker, men den har visat sig s&auml;llsynt motst&aring;ndskraftig. Dess omfattande och v&auml;ldokumenterat positiva betydelse f&ouml;r deltagande elever bidrar tillsammans med flera andra faktorer till dess resiliens.&nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskning som utvecklar undervisningsformer f&ouml;r att st&ouml;tta barns sp&aring;rkutveckling</h2><p>Organisat&ouml;rerna, Carla Jonsson och Annika Norlund Shaswar, har l&aring;ng erfarenhet av att forska om flerspr&aring;kighet. De medverkar b&aring;da i ett forskningsprojekt som syftar till att utveckla undervisningsformer som st&ouml;djer barns och elevers spr&aring;kutveckling inom modersm&aring;lsverksamheter, med s&auml;rskilt fokus p&aring; litteracitet p&aring; ett eller flera spr&aring;k. Under symposiet presenterade Annika Norlund Shaswar en studie som unders&ouml;kte hur tre kurdiska modersm&aring;lsl&auml;rare uppfattar sin f&ouml;rm&aring;ga att p&aring;verka sin egen och sina elevers undervisningssituation.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/9c2fa03f540945f6b724d52ee5dd2655/norlund_shaswar_annika_1652_210629_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annika Norlund Shaswar, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Det var v&auml;ldigt givande att f&aring; presentera och diskutera forskning p&aring; symposiet. Att det var forskare, personer fr&aring;n f&ouml;reningar och fr&aring;n myndigheter gjorde att m&aring;nga perspektiv m&ouml;ttes och att det blev konstruktiva samtal. H&auml;r finns ocks&aring; potential till fortsatt samarbete av olika slag, s&auml;ger Annika Norlund Shaswar, docent i spr&aring;kdidaktik och universitetslektor vid&nbsp;Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p>/nyheter/prominenta-forskare-samlades-pa-temat-flersprakighet-i-utbildning_11988769//nyheter/hanna-maret-outakoski-ar-ny-docent-i-nordsamiska_11986873/Hanna-Máret Outakoski är ny docent i nordsamiskaFlerspråkighet och skrivundervisning i minoritetsspråk är Hanna-Máret Outakoskis forskningsområden – hon har också ett intresse för språkstärkande undervisning i virtuella världar. Hon är nu den första kvinnan i Sverige att bli docent i nordsamiska. Thu, 10 Oct 2024 14:00:22 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/e6806c90924b45cfa259cdddac796f6e/leavga_001.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna-M&aacute;ret Outakoski som avatar i plattformen Second Life.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Second life</span></div></div><p>&ndash; Jag tycker mer om att vara ute p&aring; f&auml;ltet &auml;n att sitta p&aring; mitt kontor. Det &auml;r sp&auml;nnande att f&aring; forska i f&ouml;rskolan d&auml;rf&ouml;r att s&aring; mycket av spr&aring;ket, kulturen och identiteten grundas i f&ouml;rskole&aring;ldern, s&auml;ger Hanna-M&aacute;ret Outakoski.</p><p>Hanna-M&aacute;ret &auml;r f&ouml;dd i Finland med flyttade till Ume&aring; 1998 f&ouml;r att studera nordsamiska. Dessf&ouml;rinnan var hon resursl&auml;rare i en samisk skola. Hon b&ouml;rjade undervisa 2001 vid Ume&aring; universitet och n&auml;r hon blickar tillbaka ser hon att det har skett en utveckling i vilka som l&auml;ser samiska spr&aring;k.</p><p>&ndash; En del vill ta spr&aring;ket tillbaka och andra &auml;r utanf&ouml;r det samiska samh&auml;llet men &auml;r nyfikna p&aring; att l&auml;ra sig ett samiskt spr&aring;k. Det finns ocks&aring; studenter som har samiska som modersm&aring;l och vill l&auml;sa spr&aring;ket f&ouml;r att utvecklas och f&ouml;r att kunna anv&auml;nda det i sina yrken.</p><p class="quote-center">Jag drivs av att uppt&auml;cka nya saker och jag har haft stor m&ouml;jlighet i min tj&auml;nst att utveckla didaktisk och pedagogisk undervisning.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Virtuella v&auml;rldar som spr&aring;kst&ouml;djande undervisningsmetod</h2><p>Kurserna i Nordsamiska ges delvis p&aring; distans via Zoom. Efter n&aring;gra &aring;rs undervisning b&ouml;rjade Hanna-M&aacute;ret anv&auml;nda en virtuell v&auml;rld, Second Life, som plattform f&ouml;r en spr&aring;kst&auml;rkande undervisningsmetod. P&aring; plattformen &auml;r studenterna och Hanna-M&aacute;ret avatarer i samma milj&ouml; i realtid. Studenterna kan till exempel f&aring; som uppgift att bes&ouml;ka ett konstgalleri och sedan &aring;terge vad de har tittat p&aring;. Eller g&aring; in p&aring; en turistbyr&aring; f&ouml;r att boka en resa. P&aring; s&aring; vis f&aring;r de koppla spr&aring;ket till den virtuella milj&ouml; de befinner sig i och tr&auml;na p&aring; spr&aring;kanv&auml;ndning i situationer som liknar verkligheten.</p><p>&ndash; Jag drivs av att uppt&auml;cka nya saker och jag har haft stor m&ouml;jlighet i min tj&auml;nst att utveckla didaktisk och pedagogisk undervisning. Och s&aring; gillar jag TV-spel!, s&auml;ger hon.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Elever utnyttjar spr&aring;kresurser flitigt</h2><p>&Aring;r 2015 disputerade Hanna-M&aacute;ret med en avhandling om flerspr&aring;kiga samiska elevers skrivande. Hon unders&ouml;kte komplexiteten i l&auml;s- och skrivutveckling bland nordsamiska elever mellan 9 och 15 &aring;r som bor i norra Finland, Norge och Sverige i de centrala delarna av S&aacute;pmi.</p><p>&ndash; Jag unders&ouml;kte barn och ungas skrivande, skrivstrategier och hur de v&auml;xlar mellan nordsamiska, engelska och sina respektive nationella majoritetsspr&aring;k. Projektet visade att eleverna hade olika &rdquo;r&ouml;ster&rdquo; f&ouml;r olika spr&aring;k och anv&auml;nde olika s&auml;tt att uttrycka sig. De skrev p&aring; ett s&auml;tt p&aring; nordsamiska och p&aring; ett annat s&auml;tt p&aring; majoritetsspr&aring;ket vilket inneb&auml;r att de utnyttjar sina spr&aring;kresurser flitigt. Dock domineras de samiska elevers v&auml;rld av spr&aring;kligt inneh&aring;ll fr&aring;n andra spr&aring;k &auml;n samiska och det kan vara tufft att utveckla likv&auml;rdiga f&auml;rdigheter i arvspr&aring;ket som i majoritetsspr&aring;ket.&nbsp;</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Forskningsprojekt om barns spr&aring;kutveckling</h2><p>Hanna-M&aacute;ret har som m&aring;l att f&ouml;lja urfolksforskningens centrala forskningsprinciper n&auml;r bara det &auml;r m&ouml;jligt. En av de viktigaste principerna inneb&auml;r att forskningen ska ge tillbaka till det samiska samh&auml;llet.</p><p>&ndash; Det kan handla om att skapa material eller att ge av min tid. Jag kan s&auml;ga att jag lever mitt jobb. Det handlar om mig, mina barn och mitt samh&auml;lle. Allt jag g&ouml;r &auml;r till slut kopplat till min vardag och de samiska barnens framtid. Jag anser inte att det g&ouml;r mig mindre objektiv eller j&auml;vig, utan jag ser p&aring; mitt samh&auml;lle med kritiska &ouml;gon och med en f&ouml;rhoppning om att hitta l&ouml;sningar till stora fr&aring;gor. &nbsp;</p><p class="quote-center">Den vanliga klassrumsundervisningen av hotade urfolksspr&aring;k kan st&auml;rkas av undervisningssituationer som tar avstamp i lek och v&auml;lm&aring;ende.</p><p>Hon ing&aring;r i tv&aring; forskningsprojekt som avslutas i december 2024. I forskningsprojektet <em>Lek som redskap f&ouml;r spr&aring;k- och litteracitetsutveckling i det samiska klassrummet</em>, unders&ouml;ker projektmedlemmarna hur lekaktiviteter som bygger p&aring; samisk kultur, st&ouml;djer samiska barns (10&ndash;15 &aring;r) spr&aring;kinl&auml;rning.</p><p>&ndash; Den vanliga klassrumsundervisningen av hotade urfolksspr&aring;k kan st&auml;rkas av undervisningssituationer som tar avstamp i lek och v&auml;lm&aring;ende. Lektr&auml;ffar som samlar ihop talare av olika samiska spr&aring;k kan dessutom st&auml;rka k&auml;nslan av gemenskap och tillh&ouml;rande i en v&auml;rld d&auml;r m&aring;nga yttre krafter sliter i urfolkssamh&auml;llen.&nbsp;</p><p>Forskningsprojektet <em>Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogenitet</em> som finansieras av Skolforskningsinstitutet, syftar till att utveckla undervisningsformer som st&ouml;djer barns och elevers spr&aring;kutveckling inom modersm&aring;lsverksamheter, med s&auml;rskilt fokus p&aring; litteracitet p&aring; ett eller flera spr&aring;k.</p><p>&ndash; Det &auml;r v&auml;ldigt intressant att f&aring; f&ouml;lja med i 17 m&aring;nader n&auml;r personalen skapar nya arbetss&auml;tt och metoder f&ouml;r st&auml;rkning av grunden till det som senare utvecklas till flerspr&aring;kig litteracitet.&nbsp;&nbsp;&nbsp;</p><h2 id="info3" data-magellan-target="info3">Professor vid S&aacute;mi Allaskuvla&nbsp;</h2><p>Fr&aring;n och med 1 januari 2025 kommer Hanna-M&aacute;ret att ha en professorstj&auml;nst vid Samiska h&ouml;gskolan/S&aacute;mi Allaskuvla&nbsp;som ligger i Kautokeino/Guovdageaidnu i Finnmark fylke i norra Norge. H&ouml;gskolan har samiska spr&aring;k som huvudspr&aring;k och erbjuder utbildningar med ett samiskt och urfolksperspektiv.</p><p>&ndash; De senaste tjugo &aring;ren och mer har jag utvecklat samiska &auml;mnet h&auml;r i Ume&aring;. Detta &auml;r ett naturligt steg fram&aring;t f&ouml;r mig. Jag kommer att &auml;gna mig &aring;t att utveckla samisk l&auml;rarutbildning p&aring; heltid och hoppas p&aring; m&aring;nga &aring;rs samarbete med Ume&aring; universitet.</p><h2 id="info4" data-magellan-target="info4">L&auml;s mer</h2><p><a href="~/link/83cc4e78c98f430db494cc4a593045a8.aspx">Lek som redskap f&ouml;r spr&aring;k- och litteracitetsutveckling i det samiska klassrummet</a></p><p><a href="~/link/3ee71451873b4ac1a9edaaef569a5111.aspx">Modersm&aring;l, minoriteter och spr&aring;klig heterogenitet: Undervisningsformer, och praktiker i f&ouml;rskola och skola med fokus p&aring; litteracitet</a></p>/nyheter/hanna-maret-outakoski-ar-ny-docent-i-nordsamiska_11986873//nyheter/malin-isaksson-ny-docent-i-de-moderna-sprakens-litteratur_11985323/Malin Isaksson ny docent i de moderna språkens litteraturFanfiction, litteraturdidaktik och receptionsforskning är några av Malin Isakssons forskningsområden. Hon är universitetslektor i franska vid Institutionen för språkstudier och sedan 2024 docent i de moderna språkens litteratur.Thu, 19 Sep 2024 09:38:10 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ecc1a0d847924cc3addb3bfbc770fb8d/isaksson_malin_477_10092024_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Portr&auml;tt: Malin Isaksson. Universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier Enhet: Franska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Det &auml;r litteraturanalys och litteratur i m&ouml;te med l&auml;saren som jag tycker &auml;r intressant. Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier &auml;r en v&auml;ldigt bra institution att vara p&aring; f&ouml;r att det &auml;r enkelt att samarbeta med andra spr&aring;k&auml;mnen, s&auml;ger Malin.</p><p>Malin Isaksson &auml;r f&ouml;dd i Glommerstr&auml;sk &ndash; en t&auml;tort i Arvidsjaurs kommun med cirka 200 inv&aring;nare. Hon flyttade till Ume&aring; 1989 f&ouml;r att studera vilket senare ledde till att hon disputerade 2004 vid d&aring;varande Institutionen f&ouml;r moderna spr&aring;k.</p><p class="quote-center">Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier &auml;r en v&auml;ldigt bra institution att vara p&aring; f&ouml;r att det &auml;r enkelt att samarbeta med andra spr&aring;k&auml;mnen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fanfiction som forskningsomr&aring;de</h2><p>Vad h&auml;nder med romaner, filmer och TV-serier n&auml;r deras fans bearbetar dem? Ett av Malin Isakssons forskningsomr&aring;den &auml;r fan fiction, eller fanfic som det f&ouml;rkortas. Fanfic-f&ouml;rfattare bearbetar och vidareutvecklar originalhistorier, till exempel genom att skriva en uppf&ouml;ljare, presentera alternativa scenarier eller skapa nya relationer mellan karakt&auml;rer.</p><p>&ndash; Jag &auml;r intresserad av fanfic d&auml;rf&ouml;r att de texterna s&auml;ger s&aring; mycket om hur m&auml;nniskor uppfattar och reagerar p&aring; fiktion de ser eller l&auml;ser. Fanfic-f&ouml;rfattare &auml;r dessutom v&auml;ldigt skarpsynta och analytiska, generellt sett, och pekar ibland ut logiska luckor i originalskaparnas texter. Det &auml;r &auml;ven intressant att fanfiction anv&auml;nder samma litter&auml;ra ber&auml;ttartekniker som man finner hos publicerade, erk&auml;nda f&ouml;rfattare: perspektivskiften, forts&auml;ttningar p&aring; en historia eller bakgrund till en viss rollfigur, till exempel.</p><p class="quote-center">Jag &auml;r intresserad av fanfic d&auml;rf&ouml;r att de texterna s&auml;ger s&aring; mycket om hur m&auml;nniskor uppfattar och reagerar p&aring; fiktion de ser eller l&auml;ser.</p><h3>Unders&ouml;ker etik, genus och romantik i vampyrber&auml;ttelser</h3><p>&Aring;r 2008 fick Malin forskningsmedel genom <em>Young Research Award</em> f&ouml;r att analysera fanfic om vampyrber&auml;ttelser. Hon studerade bland annat hur fanfic-f&ouml;rfattare till <em>Buffy the Vampire Slayer</em> parade ihop samk&ouml;nade par, som inte &auml;r romantiskt eller sexuellt sammankopplade i k&auml;llmaterialet, och vilka uttryck det tar sig.</p><p>&ndash; Buffy &auml;r en tjej som p&aring; dagtid g&aring;r runt i h&ouml;ga klackar men som p&aring; natten dr&auml;per vampyrer. I k&auml;llmaterialet finns ett heterosexuellt triangeldrama som i fanfic-ber&auml;ttelser omvandlas till ett romantiskt f&ouml;rh&aring;llande mellan de kvinnliga karakt&auml;rerna Buffy och Faith. Historierna faller dock in i ett stereotypiskt m&ouml;nster &ndash; det homosexuella paret best&aring;r av en maskulin kvinna som &auml;r aktiv och en feminin kvinna som &auml;r passiv. Ska man tro att normerna fr&aring;n den romantiska genren &auml;r s&aring; starka att de &auml;r sv&aring;ra att bryta mot?</p><p>&Aring;r 2011&ndash;2013 ingick Malin i forskningsprojektet FAN(G)S (<em>fangs</em>=huggt&auml;nder) som leddes av Maria Lindgren Leavenworth och finansierades av Vetenskapsr&aring;det. Projektet analyserade vampyrber&auml;ttelser och fanfiction &ndash; s&auml;rskilt fokus var p&aring; hur sexualitet och genus presenteras i texterna.</p><p>&ndash; Det &auml;r s&auml;rskilt intressant att studera dels d&auml;rf&ouml;r att vampyrber&auml;ttelser av romantiskt slag var s&aring; otroligt popul&auml;ra just d&aring;, dels d&auml;rf&ouml;r att den fanfiction som skrevs om <em>The Vampire Diaries</em>, <em>True Blood</em> och <em>Twilight</em> visade p&aring; ett publikmottagande som inte alltid st&auml;mde &ouml;verens med vad kritiker och debatt&ouml;rer trodde. Genom att analysera fanfic-texterna kunde vi lyfta fram likheter vad g&auml;ller exempelvis ber&auml;ttartekniker. Dessutom fanns en del kreativa protester mot aspekter av originalfiktionerna som var intressanta att peka ut &ndash; ifr&aring;gas&auml;ttande av &rdquo;evig k&auml;rlek&rdquo; (vampyrer existerar ju f&ouml;r evigt) eller &rdquo;evig ungdom&rdquo; exempelvis.</p><p>Malin har ocks&aring; unders&ouml;kt hur etik och romantik tolkas i k&auml;llmaterialet till ber&auml;ttelserna. Hon n&auml;mner till exempel scener fr&aring;n <em>Twilight</em> d&auml;r en av karakt&auml;rerna, Edward, uttrycker romantiska k&auml;nslor f&ouml;r ton&aring;rstjejen Bella genom att bevaka henne n&auml;r hon sover och f&ouml;rf&ouml;lja henne.</p><p class="quote-center">Genom fanfic kan vi se att vi inte ska underskatta unga kvinnor som l&auml;sare och deras f&ouml;rm&aring;ga att ifr&aring;gas&auml;tta den h&auml;r typen av ber&auml;ttelser.&nbsp;</p><p>&ndash;&nbsp; Det som var t&auml;nkt att uttrycka romantik blev i st&auml;llet kusligt och fanfic-texter som presenterade just &rdquo;titta-p&aring;-henne-n&auml;r-hon-sover&rdquo;-scenerna som obehagliga &auml;r ju tydliga exempel p&aring; att Twilight-l&auml;sare och -tittare uppfattade den aspekten som n&aring;got helt annat &auml;n romantiskt. N&auml;r Twilight hade sin stora boom var det m&aring;nga kritiker, inte minst i dagspressen, som ifr&aring;gasatte om de b&ouml;ckerna och filmerna verkligen var bra f&ouml;r unga kvinnor och flickor &ndash; vilka signaler skickas egentligen? Genom fanfic kan vi se att vi inte ska underskatta unga kvinnor som l&auml;sare och deras f&ouml;rm&aring;ga att ifr&aring;gas&auml;tta den h&auml;r typen av ber&auml;ttelser.&nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Forskningsprojekt ska belysa uttryck i kulturer i det nordliga omr&aring;det</h2><p>Tillsammans med forskare vid <em>Universit&eacute; du Qu&eacute;bec &agrave; Montr&eacute;al</em>, har Malin Isaksson inlett ett forskningsprojekt &ndash; <em>Literature at the heart of diversity and equality</em> &ndash; som delfinansieras av Nordiska Ministerr&aring;det.</p><p>&ndash;&nbsp; Projektet ska belysa den m&aring;ngfald av uttryck i kulturer som finns i det nordliga omr&aring;det &ndash; allt fr&aring;n &ouml;vers&auml;ttning och utgivning av urfolkslitteratur till kulturella och akademiska evenemang planeras, avslutar Malin Isaksson.</p>/nyheter/malin-isaksson-ny-docent-i-de-moderna-sprakens-litteratur_11985323//nyheter/fler-vill-lasa-nyborjarkurs-i-samiska-sprak_11983637/Fler vill läsa nybörjarkurs i samiska språkHöstterminen 2024 startade den 2 september. Antalet studenter som har registrerat sig på en nybörjarkurs i lulesamiska har ökat stadigt sedan 2018 – drygt dubbelt så många registrerade 2024 vilket också gör det till det samiska språk vid Umeå universitet som har flest registrerade studenter. Thu, 12 Sep 2024 08:29:35 +0200<p>&ndash; Det &auml;r gl&auml;djande med ett alltmer stigande intresse f&ouml;r ett spr&aring;k som tidigare varit lite i skymundan, s&auml;ger Ann Christin Skoglund som undervisar i lulesamiska.</p><p>Den svenska riksdagen erk&auml;nde samer som ett urfolk i Sverige 1977 och samiska spr&aring;k r&auml;knas till ett av Sveriges nationella minoritetsspr&aring;k, vilket inneb&auml;r att spr&aring;ken ska skyddas och fr&auml;mjas. Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier har ett nationellt uppdrag att erbjuda utbildning i samiska.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/6820109fe63543c7815ff3e5b84b2cf2/andersson_daniel_9372_230426_mpn3.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Svenska och skandinavistik<br>Roll: Prefekt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>&ndash; Studier i samiska bidrar till revitalisering av spr&aring;ken men st&auml;rker ocks&aring; individens livsl&aring;nga l&auml;rande. Att fler studenter vill l&auml;sa nyb&ouml;rjarkurs i lulesamiska har lett till att vi beh&ouml;ver ut&ouml;ka l&auml;rarresurser vilket s&aring;klart &auml;r positivt. Det &ouml;kar ocks&aring; m&ouml;jligheterna att fler studenter ska forts&auml;tta studera p&aring; h&ouml;gre niv&aring;er, s&auml;ger Daniel Andersson, prefekt.</p><p>Studenter kan l&auml;sa kurser i samiska spr&aring;k p&aring; grund- och avancerad niv&aring;. Den som helt saknar f&ouml;rkunskaper kan s&ouml;ka till en nyb&ouml;rjarkurs, steg 1&ndash;2, som utg&ouml;r 15 hp. Tillsammans med en s&aring; kallad kvalifikationskurs, steg 3&ndash;4 om 15 hp ger den beh&ouml;righet f&ouml;r h&ouml;gskolestudier. Kurser i samiska erbjuds vartannat &aring;r.&nbsp;</p>/nyheter/fler-vill-lasa-nyborjarkurs-i-samiska-sprak_11983637//nyheter/interaktiva-aktiviteter-stottar-yngre-barns-sprakinlarning_11980014/Interaktiva aktiviteter stöttar yngre barns språkinlärningYngre barn lär sig främmande språk lättare genom att koppla ihop vokabulär med böcker, rörelse och vardagliga platser. Under en workshop fick lärare vid Skärpeskolan i Örnsköldsvik vidareutbildning i hur de på vetenskaplig grund undervisar yngre barn i engelska. Tue, 03 Sep 2024 09:57:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/cd0690d8057c4fbc9abafd278266c8e5/sandstrom_karyn_0871_220510_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier Enhet: Engelska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Associativt l&auml;rande inneb&auml;r att knyta vokabul&auml;r till omgivningen. Genom att l&auml;rare anv&auml;nder engelska muntligt &ouml;verallt i skolan och f&aring;r eleverna att anv&auml;nda det, inkluderas &auml;ven de som &auml;nnu inte har kn&auml;ckt l&auml;skoden, s&auml;ger Karyn Sandstr&ouml;m, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Alla som idag arbetar som l&auml;rare har inte f&aring;tt m&ouml;jlighet att studera hur elever l&auml;r sig ett fr&auml;mmande spr&aring;k. Initiativet till vidareutbildningen togs av Annika Lundell som arbetar som grundskoll&auml;rare vid Sk&auml;rpeskolan och som tidigare har varit universitetsadjunkt p&aring; Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p class="quote-center">En viktig l&auml;rdom var att vi ska f&aring;nga alla m&ouml;jliga tillf&auml;llen d&auml;r v&aring;ra elever f&aring;r anv&auml;nda engelskan i naturliga sammanhang</p><p>&ndash; Det var fantastiskt att f&aring; delta i Karyns workshop. Hon presenterade vad forskningen s&auml;ger g&auml;llande spr&aring;kinl&auml;rning f&ouml;r barn i de yngre &aring;ldrarna och hur vi kan anv&auml;nda oss av dessa kunskaper i v&aring;r undervisning. Vi l&auml;rare beh&ouml;ver input f&ouml;r att utvecklas inom v&aring;r profession. Engelskan i de yngre skol&aring;ldrarna har under m&aring;nga &aring;r blivit bortgl&ouml;md n&auml;r det kommer till fortbildning. Karyns workshop gav oss inspiration och mod att v&aring;ga f&ouml;r&auml;ndra och utvecklas, utifr&aring;n de didaktiska fr&aring;gorna vad, hur och varf&ouml;r. Denna workshop var en perfekt inledning p&aring; v&aring;rt utvecklingsarbete under &aring;ret med spr&aring;klig m&aring;ngfald, s&auml;ger Annika Lundell.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Vokabul&auml;rinl&auml;rning utanf&ouml;r klassrummet</h2><p>I utbildningen fick l&auml;rarna bland annat kunskaper om hur de kan skapa interaktiva aktiviteter som st&ouml;ttar spr&aring;kinl&auml;rning. Det kan till exempel handla om att l&auml;rare l&auml;ser h&ouml;gt ur bilderb&ouml;cker skrivna p&aring; engelska p&aring; ett interaktivt s&auml;tt, och att l&auml;rarna sedan f&ouml;ljer upp vokabul&auml;rinl&auml;rningen p&aring; skolg&aring;rden, i gymnastiksalen eller i matsalen.</p><p>&ndash; Vi blev s&aring; inspirerade av att arbeta med bilderb&ouml;cker i v&aring;r undervisning. Dessa bilderb&ouml;cker ska nu k&ouml;pas in till skolan &ndash; och anv&auml;ndas. En viktig l&auml;rdom var att vi ska f&aring;nga alla m&ouml;jliga tillf&auml;llen d&auml;r v&aring;ra elever f&aring;r anv&auml;nda engelskan i naturliga sammanhang till exempel vid r&ouml;relsepauser, i skogen, vid temaarbeten, i hallen och i matsalen, s&auml;ger Annika Lundell.</p><p>Elva l&auml;rare deltog under utbildningen, samtliga &auml;r l&auml;rare i n&aring;gon av &aring;rskurserna f&ouml;rskoleklass till andra &aring;ret i grundskolan.</p><p>&ndash; Det &auml;r en f&ouml;rdel att de som deltog arbetar v&auml;l ihop och kan knyta id&eacute;er till sin verksamhet. Ett exempel &auml;r n&auml;r vi diskuterade hur man anv&auml;nder munnen f&ouml;r att g&ouml;ra olika spr&aring;kljud p&aring; engelska &ndash; om alla l&auml;rare har samma s&auml;tt att &ouml;va blir det konsekvent f&ouml;r eleverna, avslutar Karyn Sandstr&ouml;m.</p>/nyheter/interaktiva-aktiviteter-stottar-yngre-barns-sprakinlarning_11980014//nyheter/forskoleklassens-sprakkartlaggning_11980013/Förskoleklassens språkkartläggning – uppskattad trots varierande förutsättningar Lärarnas arbete med förskoleklassens språkkartläggning påverkas bland annat av en uppfattad otydlighet i anvisningarna för materialet Hitta språket, lärarnas egna uppfattningar om bedömningsmetoder samt varierande förutsättningar i skolorganisationen. Det framkommer i en ny avhandling av Elisabeth Nilsson vid Umeå universitet.Thu, 19 Sep 2024 09:39:58 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/32fbbedf14dc4558ae9a16e43f0cb5ef/elisabeth_nilsson_img_9535.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Elisabeth Nilsson</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p class="quote-center">Avhandlingen blir en resurs bland annat i l&auml;rarutbildningen f&ouml;r att &ouml;ka f&ouml;rst&aring;elsen f&ouml;r l&auml;rarnas arbetsuppgifter</p><p>Elisabeth Nilsson s&auml;ger att trots dessa variationer uppfattar l&auml;rarna i den genomf&ouml;rda studien kartl&auml;ggningen som trov&auml;rdig och &auml;ven om den &auml;r tidskr&auml;vande s&aring; f&ouml;r&auml;ndrar de undervisningen utifr&aring;n vad som framkommit i kartl&auml;ggningen.</p><p>Hon ber&auml;ttar vidare att H&ouml;sten 2019 blev det obligatoriskt f&ouml;r l&auml;rare i f&ouml;rskoleklass att kartl&auml;gga sina elevers kommunikativa f&ouml;rm&aring;gor med materialet <em>Hitta spr&aring;ket</em> i syfte att &ouml;ka m&aring;luppfyllnaden i den svenska skolan.</p><p>&ndash; Detta &auml;r ett exempel p&aring; hur spr&aring;kbed&ouml;mningar anv&auml;nds i allt st&ouml;rre utstr&auml;ckning med yngre elever, i det h&auml;r fallet sex&aring;ringar, trots att studier av denna typ av bed&ouml;mningar fortfarande efterfr&aring;gas i tidigare forskning, s&auml;ger Elisabeth Nilsson.</p><p>&ndash; I min avhandling unders&ouml;ker jag spr&aring;kbed&ouml;mningar med yngre elever genom l&auml;rarnas arbete med <em>Hitta spr&aring;ket</em> och visar exempel p&aring; m&ouml;jligheter och utmaningar som l&auml;rarna kan m&ouml;ta. Avhandlingen blir d&auml;rmed en resurs bland annat i l&auml;rarutbildningen f&ouml;r att &ouml;ka f&ouml;rst&aring;elsen f&ouml;r l&auml;rarnas arbetsuppgifter.</p><h3>Otydlighet i kartl&auml;ggningsmaterialet</h3><p>Avhandlingen belyser d&auml;rtill f&ouml;rskoleklassens verksamhet, en skolform som genomg&aring;tt stora f&ouml;r&auml;ndringar det senaste decenniet och som ber&ouml;r s&aring;v&auml;l f&ouml;rskoll&auml;rare som grundskoll&auml;rare f&ouml;r F-3 eftersom b&aring;da dessa yrkeskategorier &auml;r ber&auml;ttigade att arbeta i f&ouml;rskoleklassen.</p><p>&ndash; Studiens resultat visar att l&auml;rarna v&auml;ljer att anv&auml;nda kartl&auml;ggningsmaterialet p&aring; olika s&auml;tt och inte alltid i enlighet med anvisningarna eller skollagen. Detta &auml;r en f&ouml;ljd av bland annat en uppfattad otydlighet i kartl&auml;ggningsmaterialets och skollagens formuleringar, tid, samarbetsm&ouml;jligheter samt l&auml;rarnas uppfattningar om bed&ouml;mningsmetoder.</p><p>&ndash; I kombinationen av otydliga anvisningar, otillr&auml;cklig tid f&ouml;r f&ouml;rberedelse och samarbete anv&auml;nder sig l&auml;rarna av undervisnings- och bed&ouml;mningstraditioner.</p><h3>Varierande spr&aring;kbakgrund</h3><p>I den fallstudie av kartl&auml;ggningsarbetet i tv&aring; f&ouml;rskoleklasser och gruppintervjuer med ytterligare 13 f&ouml;rskoleklassl&auml;rare som genomf&ouml;rts framkommer att l&auml;rarna kan beh&ouml;va kompromissa mellan vad de vill och vad som &auml;r m&ouml;jligt.</p><p>&ndash; Detta g&auml;ller framf&ouml;r allt de positiva effekter som l&auml;rarna uppfattar f&ouml;ljer av att f&aring; samarbeta i kartl&auml;ggningen och att inkludera olika spr&aring;k. Genom samarbete med kollegor ger kartl&auml;ggningen mer detaljerad information som kan forma den fortsatta undervisningen, s&auml;rskilt n&auml;r det g&auml;ller kartl&auml;ggningen med flerspr&aring;kiga elever.</p><p>&ndash; Syftet med <em>Hitta spr&aring;ket</em> &auml;r att identifiera elever i n&aring;gon form av behov av st&ouml;d eller utmaningar f&ouml;r kunskapsutvecklingen inom skol&auml;mnena svenska och svenska som andraspr&aring;k.</p><p>&ndash; I de klassrum som har observerats i studien har eleverna varierande spr&aring;kbakgrund och l&auml;rarna ser nyttan av att ha k&auml;nnedom om de flerspr&aring;kiga elevernas kunskaper inom sina spr&aring;k. L&auml;rarna vill d&auml;rmed involvera elevernas spr&aring;k i kartl&auml;ggningen.</p><p>Resultatet av kartl&auml;ggningen och dess effekt f&ouml;r den fortsatta undervisningen blir i stor utstr&auml;ckning beroende av vilka spr&aring;k l&auml;raren i klassrummet kan anv&auml;nda eftersom ett samarbete med modersm&aring;lsl&auml;rare eller annan flerspr&aring;kig personal inte alltid &auml;r m&ouml;jligt.</p><p>I avhandlingen problematiseras vad som blir synligt i spr&aring;kbed&ouml;mningen, varf&ouml;r och vad det kan f&aring; f&ouml;r effekt f&ouml;r undervisningen och l&auml;randet. Likv&auml;rdigheten i kartl&auml;ggningsarbetet diskuteras utifr&aring;n hur bland annat strukturellt st&ouml;d p&aring; samh&auml;llsniv&aring; skulle kunna f&ouml;rb&auml;ttra arbetet p&aring; klassniv&aring;.</p>/nyheter/forskoleklassens-sprakkartlaggning_11980013//nyheter/ska-starka-medarbetares-fardigheter-i-svenska-och-engelska_11975138/Ska stärka medarbetares färdigheter i svenska och engelskaEtt nytt språkprogram som startar i form av en pilot, höstterminen 2024, kommer att erbjuda ett brett utbildningsutbud i svenska och engelska för medarbetare vid Umeå universitet. Språkprogrammet ska ge redskap för ett hållbart arbetsliv och stärka den strategiska kompetensförsörjningen. Tue, 27 Aug 2024 14:17:54 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/adolfsson_hans_5337_211006_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Rektor Hans Adolfsson&nbsp;</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Genom att f&ouml;rb&auml;ttra medarbetares spr&aring;kf&auml;rdigheter i svenska och engelska &ouml;kar kvaliteten inom hela l&auml;ros&auml;tets verksamhet, vilket ligger i linje med universitetets vision om att ha ett st&ouml;d och service som fr&auml;mjar utbildning, forskning och innovation i framkant. Ume&aring; universitet &auml;r framg&aring;ngsrikt i att rekrytera medarbetare och studenter fr&aring;n andra l&auml;nder men f&ouml;r att kunna nyttja medarbetarnas fulla kompetens beh&ouml;vs goda kunskaper i svenska. Vi ser ocks&aring; att teknisk och administrativ personal efterfr&aring;gar kurser i engelska f&ouml;r att p&aring; b&auml;sta s&auml;tt st&ouml;tta l&auml;rare, forskare och studenter som kommer fr&aring;n andra l&auml;nder, s&auml;ger rektor Hans Adolfsson.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Varierat utbud f&ouml;r att m&ouml;ta olika behov</h2><p>I oktober 2023 p&aring;b&ouml;rjades en f&ouml;rstudie som resulterade i en ans&ouml;kan till den Lokala utvecklingsfonden (LUF) om medel till ett fyra&aring;rigt pilotprojekt. Medel beviljades och m&aring;let &auml;r att projektet ska mynna ut i en l&aring;ngsiktig verksamhet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/norlander_lars_7718_190425_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Lars Nordlander, personalchef</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; B&aring;de arbetsgivaren och medarbetare st&auml;lls inf&ouml;r flera utmaningar n&auml;r medarbetare inte fullt ut kan medverka i alla delar av en organisation som befinner sig i en svenskspr&aring;kig kontext. Ett v&auml;l etablerat spr&aring;kprogram ger f&ouml;ruts&auml;ttningar f&ouml;r arbetsgivaren att erbjuda delaktighet och f&ouml;r medarbetaren att ut&ouml;va ett gott medarbetarskap, s&auml;ger personalchef Lars Nordlander.</p><p>Projektgruppen som arbetade med f&ouml;rstudien har utformat f&ouml;rslaget utifr&aring;n aktuell forskning, verkst&auml;der med &auml;mneskunniga l&auml;rare, omv&auml;rldsanalys samt utv&auml;rderingar och erfarenheter fr&aring;n tidigare spr&aring;kkurser vid Ume&aring; universitet.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/2962c424b54e4faf8307d1151cb31284/ekerholm_frankie_2323_200910_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Frankie Ekerholm, fakultetssamordnare vid Kansliet f&ouml;r teknik och naturvetenskap.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; N&aring;got vi s&auml;rskilt tog fasta p&aring; var att teknisk och administrativ personal efterfr&aring;gar kompetensutveckling i engelska. Satsningen p&aring; den personalkategorin &auml;r en av de delar av f&ouml;rslaget som k&auml;nns som en sp&auml;nnande riktning f&ouml;r arbetet med kompetensutveckling inom Ume&aring; universitet. En annan &auml;r den variation av kompetensutvecklingsaktiviteter som finns i f&ouml;rslaget, b&aring;de vad g&auml;ller tidsomfattning och inneh&aring;ll, s&auml;ger Frankie Ekerholm, projektledare f&ouml;r f&ouml;rstudien.</p>/nyheter/ska-starka-medarbetares-fardigheter-i-svenska-och-engelska_11975138//nyheter/lars-erik-edlund-ordforande-i-ostersjostiftelsen_11973578/Lars-Erik Edlund ordförande i ÖstersjöstiftelsenÖstersjöstiftelsens uppgift är att stödja forskning, forskarutbildning och akademisk infrastruktur med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa vid Södertörns högskola. Sedan juni 2024 är Lars-Erik Edlund, professor vid Institutionen för språkstudier, ordförande för stiftelsen. Fri, 16 Aug 2024 07:49:51 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c8f405dbba1d4ebcb7cee58e7516e28c/edlund_lars-erik_3998_220817_hkn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier Enhet: Svenska och skandinavistik</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans karlsson</span></div></div><p>Stiftelsens forskningsst&ouml;d kan delas upp i tv&aring; delar: dels st&ouml;d som kan beviljas efter ans&ouml;kan till stiftelsen fr&aring;n enskilda forskare eller grupper av forskare, dels st&ouml;d som kan beviljas till S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola efter ans&ouml;kan av rektor. Stiftelsen kan st&ouml;dja s&aring;v&auml;l egna som utifr&aring;n kommande initiativ.</p><p>Forskningsprojekten &auml;r inom framf&ouml;r allt humaniora och samh&auml;llsvetenskap, men ocks&aring; inom naturvetenskap och d&aring; fr&auml;mst med inriktning mot milj&ouml;fr&aring;gor. All forskning stiftelsen st&ouml;djer ska vara relaterad till &Ouml;stersj&ouml;regionen eller &Ouml;steuropa.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Mer om &Ouml;stersj&ouml;stiftelsen</h2><p><a href="https://ostersjostiftelsen.se/">ostersjostiftelsen.se</a></p>/nyheter/lars-erik-edlund-ordforande-i-ostersjostiftelsen_11973578//nyheter/genus-och-sexualitet-i-litteratur-konst-och-media_11959693/Genus och sexualitet i litteratur, konst och mediaVilka bilder ges av genus och sexualitet i litteratur, konstverk och media från det cirkumpolära Norr? Forskare från Sverige, Kanada och Frankrike samlades för att presentera på ämnen som feministisk fotokonst från Sverige, ekofeminism i Norden, gay pride och fördomar i serieromaner, genusteorier och urfolksperspektiv i norr, och mycket mer.Fri, 20 Sep 2024 09:34:44 +0200<p>&ndash; I symposiet deltog forskare fr&aring;n olika discipliner som alla presenterade p&aring; ett gemensamt tema. Den bredd av perspektiv som deltagarna lyfte fram &auml;r en styrka n&auml;r vi utforskar bilder av genus och sexualitet i olika uttrycksformer, s&auml;ger Malin Isaksson, universitetslektor i franska och docent.</p><p>Symposiet som hade temat <em>Imaginaries of Sex, Gender, and Sexualities in the Literary, Artistic, and Media Productions of the Circumpolar North</em> anordnades av Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier tillsammans med Universit&eacute; de Sherbrooke och Universit&eacute; de Qu&eacute;bec &agrave; Montr&eacute;al. Isabelle Boisclair och Daniel Chartier heter medarrang&ouml;rerna fr&aring;n Sherbrooke respektive Montr&eacute;al.</p><p>&ndash; Det &auml;r fantastiskt roligt att vi har kunnat inleda samarbetet mellan v&aring;ra tre universitet, s&auml;ger Malin Isaksson. Jag ser fram emot den antologi vi ska s&auml;tta samman av konferensbidragen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Forskningsprojekt ska belysa uttryck i kulturer i det nordliga omr&aring;det</h2><p>Tillsammans med Daniel Chartier, professor vid Universit&eacute; du Qu&eacute;bec &agrave; Montr&eacute;al, som leder forskningslabbet <em>Imaginaire Nord</em>, har Malin startat ett projekt som delfinansieras av Nordiska Ministerr&aring;det. Med en fot i Montr&eacute;al och den andra i Ume&aring; ska projektet <em>Literature at the heart of diversity and equalit</em>y belysa m&aring;ngfalden av uttryck i de kulturer som finns i det nordliga omr&aring;det. Allt fr&aring;n &ouml;vers&auml;ttning och utgivning av urfolkslitteratur till kulturella och akademiska evenemang planeras. Symposiet i Ume&aring; &auml;r ett av dessa.</p>/nyheter/genus-och-sexualitet-i-litteratur-konst-och-media_11959693//nyheter/fasta-ordforbindelser-synas-i-sommarna-i-ny-bok_11954574/Fasta ordförbindelser synas i sömmarna i ny bok”Ända in i kaklet”, ”hålla sig i skinnet”, ”ut med språket!” är exempel på fasta ordförbindelser som studeras inom fraseologi. De är väldigt vanliga men kan också vara svåra att förstå, särskilt för någon som inte har svenska som modersmål. Ny bok introducerar svensk fraseologi och bidrar till större terminologisk enhetlighet. Mon, 10 Jun 2024 15:29:23 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/28f2deef945644e1bd90088d5e181523/fasta_ordforbindelser2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Bokomslag</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Lasse T&ouml;rngren (bokomslag)</span></div></div><p>&ndash; I f&ouml;rsta hand v&auml;nder boken sig till studerande med svenska som f&ouml;rstaspr&aring;k men &auml;ven till de som studerar svenska som andraspr&aring;k eller som fr&auml;mmande spr&aring;k. Den ger ett f&ouml;rslag till basklassifikation av fasta ordf&ouml;rbindelser inom svenskan och de termer som vi f&ouml;resl&aring;r ska s&aring; l&aring;ngt det &auml;r m&ouml;jligt motsvara redan etablerad internationell terminologi. Det &auml;r &auml;ven v&aring;r f&ouml;rhoppning att den ska vidga intresset f&ouml;r svensk forskning inom disciplinen fraseologi, s&auml;ger Anita Malmqvist, professor emerita vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p><em>Fasta ordf&ouml;rbindelser: en introduktion i svensk fraseologi</em> ges ut av Morfem f&ouml;rslag och &auml;r skriven av Anita Malmqvist, professor emerita vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier p&aring; Ume&aring; universitet och Mariann Skog-S&ouml;dersved, professor emerita vid Jyv&auml;skyl&auml; universitet.</p>/nyheter/fasta-ordforbindelser-synas-i-sommarna-i-ny-bok_11954574//nyheter/samiska-barns-ratt-att-lara-sig-sitt-sprak-i-ryssland-_11951152/Samiska barns rätt att lära sig sitt språk i Ryssland Motivet bakom en ny avhandling av Ekaterina Zmyvalova vid Umeå universitet utgår från behovet av att förstå och ta itu med de utmaningar som samiska barn i Ryssland står inför för när det kommer till att kunna utöva sin rätt till språkundervisning. Mon, 18 Nov 2024 10:22:53 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/523723bfa1a94545ad3173bb184e5fe3/ekaterina_zmyvalova_16-9_.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Ekaterina Zmyvalova</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Viklund</span></div></div><p>Ekaterina Zmyvalova s&auml;ger att det som fick henne att v&auml;lja de &auml;mnen som hennes avhandling tar upp &auml;r en oro f&ouml;r r&auml;tten till sitt eget spr&aring;k, s&auml;rskilt med fokus p&aring; samiska barns r&auml;tt att l&auml;ra sig sitt spr&aring;k i ryska skolor.</p><p>&ndash; Min forskning f&ouml;rdjupar sig i denna r&auml;ttighet bland samer i Ryssland. Samerna i Ryssland &auml;r en av 47 lagligt erk&auml;nda urbefolkningar i landet.</p><p>Historiskt talades fyra samiska spr&aring;k p&aring; deras omr&aring;den i Ryssland. Men den nuvarande situationen f&ouml;r dessa spr&aring;k &auml;r alarmerande, med Kildin-samiska som den enda variant som undervisas formellt i grundskolan. </p><p>&ndash; Motivationen bakom min forskning utg&aring;r fr&aring;n behovet av att f&ouml;rst&aring; och ta itu med de utmaningar som samiska barn i Ryssland st&aring;r inf&ouml;r f&ouml;r n&auml;r kommer till att kunna ut&ouml;va sin r&auml;tt till spr&aring;kundervisning.</p><p>&ndash; Genom att unders&ouml;ka sambanden mellan r&auml;tten till spr&aring;k och samiska barns upplevda erfarenheter i ryska skolor, syftar min forskning till att belysa de &aring;tg&auml;rder som kr&auml;vs f&ouml;r att effektivt implementera ursprungsspr&aring;kets r&auml;ttigheter i utbildningsmilj&ouml;er i Ryssland.</p><h3>R&auml;tten till sitt spr&aring;k</h3><p>Denna forskning &auml;r avg&ouml;rande f&ouml;r att fr&auml;mja och bevara det kulturella och spr&aring;kliga arvet f&ouml;r det samiska folket i Ryssland. Ekaterina Zmyvalova s&auml;ger att n&aring;gra betydelsefulla resultat av hennes forskning handlar om grundl&auml;ggande faktorer vad det g&auml;ller r&auml;tten till spr&aring;k:</p><p>&ndash; Genom analyser av internationell r&auml;tt identifierade jag fem v&auml;sentliga delar av r&auml;tten till spr&aring;k &ndash;juridiskt erk&auml;nnande, icke-diskriminering, deltagande, l&auml;mplig utbildning och utbildning av h&ouml;g kvalitet.</p><p>&ndash; &Auml;ven om dessa element finns i rysk lag, skiljer sig deras inneh&aring;ll avsev&auml;rt fr&aring;n internationella standarder.</p><p>&Auml;ven identifiering av en marginaliserad spr&aring;kutbildning:</p><p>&ndash; Min forskning visar att de nuvarande spr&aring;kaktiviteterna utanf&ouml;r l&auml;roplanen f&ouml;r samiska elever i Ryssland &auml;r marginaliserade. Den r&auml;ttsliga ramen f&ouml;r r&auml;tten till spr&aring;k anv&auml;nds inte effektivt f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra samisk spr&aring;kundervisning.</p><p>&ndash; Intervjudata visar att samh&auml;llet inte starkt nog f&ouml;respr&aring;kar f&ouml;rb&auml;ttrad samiska spr&aring;kundervisning i skolan, eftersom andra lokala sociala fr&aring;gor upplevs som mer angel&auml;gna. Ocks&aring; att inneh&aring;llet i delar av <em>R&auml;tten till spr&aring;k</em>, som samlats in genom intervjudata inom det samiska samh&auml;llet, har reducerats</p><h3>Hur skulle du vilja att resultatet av ditt avhandlingsarbete f&ouml;rs vidare?</h3><p>&ndash; Jag hoppas att min avhandling kommer att spela en betydande roll f&ouml;r att st&ouml;dja spr&aring;kvitaliseringsinsatser i det ryska samiska samfundet. Vidare, genom att identifiera utmaningarna med att implementera r&auml;tten till spr&aring;k f&ouml;r urbefolkningar i Ryssland, syftar mitt arbete till att bana v&auml;g f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra situationen med den samiska spr&aring;kundervisningen i Ryssland.</p><p>&ndash; Dessutom bidrar den juridiska analysen av r&auml;tten till spr&aring;k f&ouml;r urbefolkningar till en djupare f&ouml;rst&aring;else av denna grundl&auml;ggande r&auml;ttighet, som kan utg&ouml;ra grund f&ouml;r politiska reformer och utbildningsreformer.</p><p>Ekaterina Zmyvalova avslutar med att s&auml;ga att hennes forskning utf&ouml;rts under tiden av allm&auml;n global instabilitet, inklusive covidpandemin, Rysslands krig i Ukraina och andra milit&auml;ra konflikter.</p><p>&ndash; N&aring;gra av dessa h&auml;ndelser p&aring;verkar ursprungsbefolkningar, inklusive deras spr&aring;kr&auml;ttigheter.</p><p>&ndash; I Ryssland h&aring;ller dessutom en social och politisk storm p&aring; att v&auml;xa fram. Den h&auml;r avhandlingen kan s&auml;gas befinna sig i &rdquo;den h&auml;r stormens &ouml;ga&rdquo;.</p>/nyheter/samiska-barns-ratt-att-lara-sig-sitt-sprak-i-ryssland-_11951152//nyheter/utbildning-for-forskolepersonal-i-meankieli-och-samiska_11948129/Utbildning för förskolepersonal i meänkieli och samiskaFrån och med höstterminen 2024 kan du som arbetar i förskola läsa kurser för att kompetensutveckla dig i meänkieli respektive samiska. Kurserna ges på distans med digitala träffar.Wed, 29 May 2024 10:59:59 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5798f545334a4ae2abfae8eb14f074d4/sca256912.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>F&ouml;rskolebarn i orange v&auml;st.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>John&eacute;r bildbyr&aring; AB/Madeleine Wejlerud</span></div></div><p><em>Spr&aring;k- och kunskapsutvecklande arbetss&auml;tt i f&ouml;rskolan&nbsp;</em>ges som tv&aring; separata kurser med fokus p&aring; me&auml;nkieli respektive samiska. Kurserna ger dig didaktiska verktyg f&ouml;r att fr&auml;mja barns spr&aring;kutveckling.</p><p>Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier ger kurserna p&aring; uppdrag av Skolverket. L&auml;s mer h&auml;r:</p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/meankieli-for-personal-i-forskolan">Me&auml;nkieli f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p><p><a href="https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/samiska-for-personal-i-forskolan">Samiska f&ouml;r personal i f&ouml;rskolan</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Anm&auml;lan</h2><p>Din huvudman (rektor eller motsvarande) anm&auml;ler dig till kursen genom att skicka ett mejl till <a href="mailto:ingela.valfridsson@91ý">ingela.valfridsson@91ý</a> s&aring; snart som m&ouml;jligt men senast den 5 juni.</p>/nyheter/utbildning-for-forskolepersonal-i-meankieli-och-samiska_11948129//nyheter/litum--10-ar-av-literacyforskning-i-samverkan_11948035/Litum – 10 år av literacyforskning i samverkanSamverkan och inkluderande perspektiv har präglat utvecklingen av literacyforskning vid Umeå universitet. Forskargruppen Litum har sedan starten samlat forskare och forskarstuderande från bland andra institutionerna från språkstudier, estetiska ämnen, kultur- och medievetenskaper, psykologi, NMD och tillämpad utbildningsvetenskap.Mon, 21 Oct 2024 14:36:25 +0200<p>&ndash; Under de senaste &aring;ren har vi sett stora f&ouml;r&auml;ndringar i hur m&auml;nniskor l&auml;ser och skriver. Det st&auml;ller krav p&aring; skolan men ocks&aring; p&aring; forskarsamh&auml;llet. Vi har arbetat aktivt med att samla forskning om l&auml;sande, skrivande och literacy i en och samma milj&ouml; f&ouml;r att kunna belysa forskningsfr&aring;gor fr&aring;n ett brett perspektiv, s&auml;ger Erika Sturk, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier och forskningsledare f&ouml;r Litum.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">H&ouml;gre krav p&aring; l&auml;s- och skrivkunnighet</h2><p>L&auml;sande och skrivande p&aring;g&aring;r under en stor del av m&auml;nniskors tid: i skolan, p&aring; arbetet och p&aring; fritiden. Ofta sker det digitalt och m&aring;nga g&aring;nger p&aring; olika spr&aring;k: vi l&auml;ser och skriver mejl, sms, bloggar, deltar p&aring; olika sociala medie-plattformar. Samtidigt &ouml;kar kraven p&aring; l&auml;s- och skrivkunnighet inom utbildning och p&aring; arbetsmarknaden. Ett av Litums fem fokusomr&aring;den &auml;r just l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter.</p><p>&ndash; Att kraven p&aring; l&auml;s- och skrivkunnighet &ouml;kar inom b&aring;de utbildning och yrkesliv inneb&auml;r en s&auml;rskild utmaning f&ouml;r personer med l&auml;s- och skrivsv&aring;righeter. Skolans l&auml;roplan f&ouml;ruts&auml;tter att eleven har en fungerande l&auml;s- och skrivf&ouml;rm&aring;ga f&ouml;r att kunna uppn&aring; l&auml;randem&aring;len. Inom Litum vill vi d&auml;rf&ouml;r identifiera tidiga undervisningsinsatser som kan fr&auml;mja l&auml;sutvecklingen vid l&auml;ssv&aring;righeter, s&auml;ger Maria Levlin, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier och forskningsledare f&ouml;r Litum.</p><p>Den 14&ndash;15 maj anordnade Litum sitt &aring;rliga symposium, denna g&aring;ng p&aring; temat Literacy in Teacher Education. Ut&ouml;ver forskare fr&aring;n Ume&aring; universitet deltog &auml;ven forskare fr&aring;n &Aring;bo Akademi, OsloMet, universitetet i Antwerpen och Boğazi&ccedil;i-universitetet. Symposiet avslutades med ett 10 &aring;rs-firande och i samband med det publicerades en rapport.</p><p class="quote-center">Vi har arbetat aktivt med att samla forskning om l&auml;sande, skrivande och literacy i en och samma milj&ouml; f&ouml;r att kunna belysa forskningsfr&aring;gor fr&aring;n ett brett perspektiv.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Litum 10 &aring;r fram&aring;t</h2><p>Under de 10 &aring;r som Litum funnits har en stark literacy-milj&ouml; byggts upp f&ouml;r samarbete inom Ume&aring; universitet och med andra l&auml;ros&auml;ten. Litum har ocks&aring; en stabil samverkan med skolpraktiken, b&aring;de i ett regional och ett kommunalt l&auml;rarn&auml;tverk f&ouml;r l&auml;rare som arbetar med literacy. S&aring;dana samarbeten och samverkan har lett till flera finansierade forskningsprojekt.</p><p>&ndash; V&aring;r m&aring;ls&auml;ttning &auml;r att Litum-n&auml;tverket forts&auml;tter vara en viktig milj&ouml; f&ouml;r forskare och doktorander som arbetar med literacy-fr&aring;gor inom utbildningsvetenskap. Dessa fr&aring;gor blir allt viktigare i dagens textrika samh&auml;lle och vi beh&ouml;ver forts&auml;tta diskutera och forska p&aring; fr&aring;gor i relation till l&auml;sande och skrivande i f&auml;lt som skolans olika &auml;mnen, flerspr&aring;kighet och AI. S&aring;dan forskning &auml;r s&auml;rskilt viktig f&ouml;r l&auml;rare och blivande l&auml;rare &ndash; s&aring;dana som vi samverkar med i Litum.</p><p>Litum finansieras av L&auml;rarh&ouml;gskolan och Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p><a class="documentIcon" href="~/link/b68fb18e736a449cbd33499ade502fad.aspx">Rapport: Litum &ndash; 10 &aring;r av literacyforskning i samverkan</a></p>/nyheter/litum--10-ar-av-literacyforskning-i-samverkan_11948035//nyheter/bidra-till-forskning-om-hur-vuxna-uppfattar-och-processar-ord_11945905/Bidra till forskning om hur vuxna uppfattar och processar ordHur processar vi skrivna ord? Det vill två forskare vid Institutionen för språkstudier ta reda på. Du kan bidra genom att genomföra en uppgift digitalt som tar ca 5–10 minuter. Thu, 23 May 2024 15:27:49 +0200<p>Du kommer att f&aring; se ord dyka upp p&aring; din sk&auml;rm. Uppgiften &auml;r att s&aring; snabbt och korrekt som m&ouml;jligt avg&ouml;ra om orden du ser &auml;r riktiga svenska ord eller om de bara &auml;r nonsensord (som inte betyder n&aring;got p&aring; svenska).&nbsp;Du kommer att f&aring; se totalt&nbsp;256 ord.&nbsp;Det finns m&ouml;jlighet att ta tre pauser under experimentets g&aring;ng (pauserna ligger j&auml;mnt f&ouml;rdelade i experimentet).</p><p>Uppgiften kr&auml;ver koncentration.&nbsp;Du b&ouml;r d&auml;rf&ouml;r sitta i ett lugnt rum d&auml;r du inte blir st&ouml;rd.&nbsp;</p><p>Om du vill delta ber vi dig f&ouml;rst att svara p&aring; tv&aring; fr&aring;gor i nedanst&aring;ende formul&auml;r. Du kommer sedan att komma till en l&auml;nk till experimentet.&nbsp;</p><p><strong>Inga personuppgifter kommer att samlas in</strong>. Det betyder att ditt deltagande &auml;r anonymt.&nbsp;</p><p><a href="https://forms.office.com/pages/responsepage.aspx?id=-aZLWjH1Mk-UZzmPGead5Ep4m54vFy1BqD7eYe1FKo9UM0xBREhKS1cyQ0dJOFhWMkxKQ1JLSEhIQS4u">Hur processar vi skrivna ord?</a></p>/nyheter/bidra-till-forskning-om-hur-vuxna-uppfattar-och-processar-ord_11945905//nyheter/ai-och-nara-relationer--kan-en-robot-bli-en-familjemedlem_11937769/AI och nära relationer – kan en robot bli en familjemedlem?En åldrande befolkning, sjunkande fertilitet och födelsetal – samhället står inför en rad demografiska utmaningar. Samtidigt blir artificiell intelligens, AI, alltmer närvarande också i frågor som rör vård, omsorg och kärlek. Men kan en robot bli en familjemedlem? Forskningsprojektet AI och nära relationer analyserar hur artificiell intelligens utgör en del av familjebildningar inom spekulativ fiktion.Fri, 13 Sep 2024 11:28:06 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/robot_som_mamma4.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>En robot som &auml;r kvinnligt kodad h&aring;ller i en bebis. AI-genererad.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Copilot</span></div></div><p>&ndash; Syftet med projektet &auml;r att bidra till v&aring;r f&ouml;rm&aring;ga att t&auml;nka kritiskt om de roller vi vill att AI ska spela i v&aring;rt samh&auml;lle. Analysen kan bidra till att f&ouml;rst&aring; hur vi hanterar samtida utmaningar vad g&auml;ller n&auml;ra relationer och omsorgspraktiker och vilka m&ouml;jliga alternativ vi kan f&ouml;rest&auml;lla oss att AI utg&ouml;r i framtiden, s&auml;ger Berit &Aring;str&ouml;m, projektansvarig, Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p class="quote-center">Analysen kan bidra till att f&ouml;rst&aring; hur vi hanterar samtida utmaningar vad g&auml;ller n&auml;ra relationer och omsorgspraktiker och vilka m&ouml;jliga alternativ vi kan f&ouml;rest&auml;lla oss att AI utg&ouml;r i framtiden</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Gr&auml;nser t&auml;njs mellan m&auml;nskligt och icke-m&auml;nskligt</h2><p>N&auml;ra relationer fungerar som ett socialt, juridiskt och k&auml;nslom&auml;ssigt kitt i samh&auml;llet. Samtidigt v&auml;xer AI fram som en alltmer central teknik i v&aring;rt vardagliga liv, ocks&aring; inom v&aring;rd och omsorg d&auml;r familjemedlemmar ofta spelar en avg&ouml;rande roll. Sl&auml;ktskap och n&auml;ra relationer reglerar till exempel vem som har omsorgsansvar f&ouml;r ett barn och vem som f&aring;r fatta livsavg&ouml;rande beslut f&ouml;r en annan person.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/b87b9120097b4bd9820cd202d207dc67/berit_astrom_img_9177-13.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Berit &Aring;str&ouml;m, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>&ndash; Eftersom AI-forskningen t&auml;njer p&aring; gr&auml;nserna mellan vad som &auml;r m&auml;nskligt och icke-m&auml;nskligt &auml;r det viktigt att lyfta de utmaningar och m&ouml;jligheter som utvecklingen bidrar till. Projektet befinner sig i en uppstartsfas d&auml;r vi precis avslutat en pilotstudie. I den studien har vi analyserat androidmammor p&aring; film och tv och vad de s&auml;ger om synen p&aring; f&ouml;r&auml;ldraskap, artificiell befruktning och vem som r&auml;knas som en m&auml;nniska. N&auml;sta steg blir att titta p&aring; ber&auml;ttelser om androider som v&aring;rdare inom till exempel demensv&aring;rd.</p><p>Projektet kommer att utg&aring; ifr&aring;n<em> kinship studies</em> f&ouml;r att analysera ber&auml;ttelserna. Begreppet <em>Kinship</em> kan avse sl&auml;ktskap men &auml;r ocks&aring; en sociokulturell konstruktion som identifierar relationer mellan individer och varelser. Berit har tidigare forskat p&aring; representation av m&ouml;drar inom bland annat tecknad film, TV, r&aring;dgivningslitteratur, kriminallitteratur, science fiction och tidigmoderna texter.</p><p>L&auml;s mer om forskningsprojektet<a href="~/link/aa022d85eabc42ec9446f8cd63d28252.aspx"> AI och n&auml;ra relationer</a>.</p>/nyheter/ai-och-nara-relationer--kan-en-robot-bli-en-familjemedlem_11937769//nyheter/hur-kommer-ai-paverka-skrivande-och-skrivundervisningen_11935055/Hur kommer AI påverka skrivande och skrivundervisningen?I takt med att chatbottar blir allt vanligare både för att producera och redigera text, kommer troligtvis vårt sätt att se på – och närma oss skrivande – att förändras. Nytt forskningsprojekt ska undersöka hur AI påverkar skrivprocesser bland 13–15 åringar i grundskolan. Mon, 21 Oct 2024 14:33:34 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/df0a821b05f24396a37500a66967c33e/lindgren_eva_7954_180903_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Eva Lindgren, Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Engelska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Vi vet att skrivandet kommer att f&ouml;r&auml;ndras men inte hur. M&aring;let &auml;r att f&ouml;rst&aring; skrivandets processer, skriftpraktiker och relationen mellan skribent och teknologi. Resultaten kan bidra till etiska och pedagogiska diskussioner om AI i skrivundervisningen, s&auml;ger projektansvarig Eva Lindgren, Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p class="quote-center">Vi vet att skrivandet kommer att f&ouml;r&auml;ndras men inte hur. Resultaten kan bidra till etiska och pedagogiska diskussioner om AI i skrivundervisningen.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Utforskar tre perspektiv p&aring; skrivande</h2><p>Skrivande &auml;r en viktig del av kommunikation och en stor del av de flesta m&auml;nniskors vardag i Sverige.&nbsp;AI-drivna spr&aring;kverktyg m&ouml;jligg&ouml;r nya skrivprocesser och skriftpraktiker men v&auml;cker samtidigt fr&aring;gor om hur dessa verktyg p&aring;verkar skrivande.</p><p>Projektet, som l&ouml;per &ouml;ver fyra &aring;r, kommer att utforska tre perspektiv: hur chatbottar p&aring;verkar skrivprocessen; hur l&auml;raren jobbar med skrivundervisning i klassrummet; elevernas relation till chattverktyg. &nbsp;</p><p>&ndash; Projektet kommer att samla in data under tre &aring;r vilket blir en intressant process eftersom tekniken kommer att f&ouml;r&auml;ndras under de tre &aring;ren.</p><p>I projektet deltar forskare fr&aring;n H&ouml;gskolan i Kristianstad, G&ouml;teborgs universitet och H&ouml;gskolan i Bor&aring;s.</p><p>&ndash; Vi &auml;r i uppstartsfasen s&aring; n&auml;sta steg blir att ta kontakt med h&ouml;gstadieskolor. L&auml;rare som jobbar p&aring; en h&ouml;gstadieskola och som &auml;r intresserad av att veta mer om projektet f&aring;r g&auml;rna kontakta mig, avslutar Eva Lindgren.</p><p>Projektet <em>Kommer skrivandet n&aring;gonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i h&ouml;gstadiet</em> finansieras av Vetenskapsr&aring;det.</p><p><a href="~/link/29c5d6a35b0c4c4e974c6d1fb411c211.aspx">L&auml;s mer om projektet</a></p>/nyheter/hur-kommer-ai-paverka-skrivande-och-skrivundervisningen_11935055//nyheter/vk-ny-fransk-forening-vill-skapa-spannande-sprakmoten_11934204/VK: Ny fransk förening vill skapa spännande språkmötenNu startar en ny förening i Umeå för alla som vill uppleva det franska språket och dess kulturer. Tue, 30 Apr 2024 09:12:25 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/c0f710c32a274c8ba0c0baecc6ceee2f/sisask_florence_1670_210629_mpn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Florence Sisask, universitetsadjunkt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson</span></div></div><p>&ndash; Det &auml;r absolut inte en klubb f&ouml;r fransm&auml;n utan en chans f&ouml;r alla som kan, mycket eller lite, och vill l&auml;ra sig mer om spr&aring;ket, betonar Florence Sisask, Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, och Michel Gautier, koordinator f&ouml;r Alliance Fran&ccedil;aise d'Ume&aring;, som &auml;r tv&aring; av initiativtagarna.</p><p><a href="https://www.vk.se/2024-04-21/ny-fransk-forening-vill-skapa-spannande-sprakmoten-40e52">L&auml;s mer p&aring; vk.se</a></p>/nyheter/vk-ny-fransk-forening-vill-skapa-spannande-sprakmoten_11934204//nyheter/erika-sturk-tilldelas-eve-malmquists-pris_11932450/Erika Sturk tilldelas Eve Malmquists prisErika Sturk, lektor i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier, är en av två forskare som har tilldelats Eve Malmquists pris för läsforskning. Priset delas ut till forskare som har bidragit till kunskap om läs- och skrivprocesser samt om vilka undervisningsmetoder som har effekt. Mon, 21 Oct 2024 14:37:27 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/1470e354d72e466c9b74b729c702c9be/erika_sturk.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Karin Forsling och Erika Sturk</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Anna Jarlh&auml;ll]</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Motivering</h2><p><em>Erika Sturk har i sitt avhandlingsarbete levandegjort skrivundervisning i grundskolan i olika &auml;mnen och p&aring; olika niv&aring;er, hur l&auml;rare t&auml;nker om sin skrivundervisning och hur de genomf&ouml;r den i praktiken. L&auml;rarna utg&aring;r fr&aring;n kunskapskraven i l&auml;roplanen men influeras ocks&aring; av diskussioner med kolleger i olika n&auml;tverk. Att hos blivande l&auml;rare utveckla en skrivdidaktik som ger eleverna m&ouml;jlighet att delta aktivt i ett demokratiskt samh&auml;lle &auml;r Erikas fortsatta forskningsfokus.&nbsp;</em></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om Erika Sturk</h2><p>Erika Sturk forskar och undervisar inom omr&aring;det spr&aring;kdidaktik och &auml;r s&auml;rskilt intresserad av fr&aring;gor som r&ouml;r skrivande och demokrati. Erika &auml;r en av tv&aring; forskningsledare f&ouml;r <a href="~/link/13b7e44eff41470e93db4fdbda2aec7e.aspx">forskarn&auml;tverket Litum</a> och &auml;r vetenskaplig ledare f&ouml;r SKRIVUM som &auml;r en utbildningsstrategisk satsning med utbildning f&ouml;r universitetsl&auml;rare med det &ouml;vergripande m&aring;let att st&auml;rka samtliga studenters kompetens i akademiskt skrivande och yrkeslivets skrivande. Tillsammans med forksare i Sverige, Norge, Danmark och Finland har Erika startat upp ett skrivdidaktiskt n&auml;tverk som finansieras med medel fr&aring;n Riksbankens Jublieumsfond.&nbsp;</p>/nyheter/erika-sturk-tilldelas-eve-malmquists-pris_11932450//nyheter/tilldelas-stipendium-for-att-undervisa-i-singapore_11919680/Tilldelas stipendium för att undervisa i SingaporeVirginia Langum, professor i engelsk litteratur vid institutionen för språkstudier, har fått ett STINT Teaching Sabbatical-stipendium för att undervisa i litteraturteori vid National University of Singapore under höstterminen 2024.Wed, 03 Apr 2024 09:32:09 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/76dd52284fec4f86b9fddccd84cc57d8/langum_virginia_0592_220615_sjn2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Engelska Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Engelska</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>SJN</span></div></div><p>&ndash;&nbsp;National University of Singapore&nbsp;&auml;r ett utm&auml;rkt universitet, och jag har inte tillbringat s&aring; mycket tid i Sydostasien. Det verkar vara en vacker och sp&auml;nnande plats att tillbringa en termin p&aring;.</p><p>Virginia Langum kom till Ume&aring; universitet 2011 som postdoc och har varit anst&auml;lld h&auml;r sedan dess. Hon installerades som professor 2021. Virginia &auml;r s&auml;rskilt intresserad av hur diagnoser och erfarenheter av sjukdom &auml;r historiskt och kulturellt inramade, samt hur vetenskapliga id&eacute;er sprids, tolkas, f&ouml;rhandlas och f&ouml;rkastas.</p><p>F&ouml;r n&auml;rvarande arbetar hon med 1800-talsk&auml;llor,&nbsp;s&auml;rskilt g&auml;llande fenomenet h&auml;lsoresor, vad vi skulle kalla "medicinsk turism", med fokus p&aring; en viss resen&auml;rs erfarenheter.</p>/nyheter/tilldelas-stipendium-for-att-undervisa-i-singapore_11919680//nyheter/paskekrim-tre-deckartips_11915476/Påskekrim – tre deckartips inför långhelgenPåskekrim – att läsa deckare under påsken är en tradition som härstammar från Norge. Katarina Gregersdotter, lektor vid Institutionen för språkstudier och ledamot i Svenska Deckarakademin levererar tre boktips inför långhelgen.Thu, 28 Mar 2024 10:46:27 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/587b814169744bd5bcb74ed49036e192/bokomslag_kollage3.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>3 deckartips</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Kollage av Sandra Lundstr&ouml;m]</span></div></div><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Ett hus av sten</h2><p>Novuvo Rosa Tshuma<br>Palaver press<br>&Ouml;vers&auml;ttning av Emilia Fjeld</p><p>Det &auml;r ganska komplicerat att beskriva den h&auml;r romanen, f&ouml;r den sv&auml;nger fram och tillbaka, ofta v&auml;ldigt ov&auml;ntat. Exakt varenda mening &auml;r v&auml;rd att l&auml;sa. Zimbabwef&ouml;dda Tshuma beskriver ett land pr&auml;glat av brutal kolonialism, men det &auml;r ocks&aring; en historia om komplexa individer. Den unge mannen Bukhosi &auml;r sp&aring;rl&ouml;st f&ouml;rsvunnen och hans f&ouml;r&auml;ldrar &auml;r mycket oroade &ouml;ver att han kan vara d&ouml;d. De har en inneboende, Zamani, som oerh&ouml;rt g&auml;rna vill bli en &auml;lskad son, en familjemedlem, och kunna kalla Bukhosis f&ouml;r&auml;ldrar sina egna. Det &auml;r en psykologisk thriller lika mycket som en v&aring;ldsam och &auml;rlig ber&auml;ttelse om Rhodesia och Zimbabwe. Jag lovar: den stannar kvar mycket l&auml;nge hos l&auml;saren.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Motiv</h2><p>Malin Persson Giolito<br>Wahlstr&ouml;m och Widstrand</p><p>Malin Persson Giolitos novellsamling handlar om brott och novellerna har de enkla titlarna &rdquo;Ida, Brb 12: 1&rdquo;, eller &ldquo;Lillan Brb 15:7&rdquo;. Brb syftar allts&aring; p&aring; Brottsbalken, och om man inte kan den utantill, s&aring; &auml;r det en god id&eacute; att sl&aring; upp de olika paragraferna under l&auml;sningens g&aring;ng, de tillf&ouml;r faktiskt ber&auml;ttelserna n&aring;got. Novellerna k&auml;nns autentiska och &auml;r gripande. En av f&ouml;rfattarens styrkor &auml;r att kunna skildra barn och unga p&aring; ett s&auml;tt som k&auml;nns helt &auml;kta, och respektfullt.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Rummet i Jorden</h2><p>John Ajvide Lindqvist<br>Ordfront</p><p>John Ajvide Lindqvist har skrivit den andra delen av sin version av Millennium, d&auml;r Lisbeth Salander har blivit den unga mannen Kim, och journalisten Mikael Blomqvist g&aring;r att hitta i f&ouml;rfattaren Julia Malmros. Ber&auml;ttelsen drar i g&aring;ng i full fart redan p&aring; f&ouml;rsta sidan d&aring; Kim kidnappar sin f&ouml;re detta l&auml;kare som l&auml;t institutionalisera Kim n&auml;r han var yngre, och utf&ouml;rde m&aring;nga traumatiska elchockbehandlingar p&aring; honom. Julia har hamnat i en kris som f&ouml;rfattare d&aring; hon f&aring;tt h&ouml;ra att hon skriver sago-aktigt, och inte s&aring; realistiskt. Hon beslutar sig f&ouml;r att unders&ouml;ka kopplingarna mellan ett kriminellt MC-g&auml;ng och det h&ouml;gerpopulistiska partiet Sannsvenskarna. Stieg Larssons teman finns h&auml;r, med en kanske lite mer skruvad humor. Det &auml;r v&auml;ldigt underh&aring;llande l&auml;sning.</p>/nyheter/paskekrim-tre-deckartips_11915476//nyheter/sprakvetenskapliga-perspektiv-pa-eurovision-song-contest_11908319/Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision Song ContestBuilding Bridges Eurovision Podcast ägnar ett avsnitt till att uppmärksamma Institutionen för språkstudiers sommarkurs Språkvetenskapliga perspektiv på Eurovision Song Contest.Mon, 11 Mar 2024 15:23:55 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/90b566ad82624f6193b1cb65331f36ca/eurovision_song_contest2.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundstr&ouml;m, Pixabay</span></div></div><p>I podden intervjuas tv&aring; av doktoranderna som har tagit fram kursen, Paulette van der Voet och Kajsa T&ouml;rm&auml;.</p><p><a href="https://buildingbridgespod.com/2024/03/11/eurovision-university-its-now-possible/">Lyssna p&aring; poddavsnittet</a></p>/nyheter/sprakvetenskapliga-perspektiv-pa-eurovision-song-contest_11908319//nyheter/vilka-forestallningar-finns-om-kvinnors-sprak_11906932/Vilka föreställningar finns om kvinnors språk?Är det skillnad på kvinnor och mäns språkbruk? Sambandet mellan språk och kön har studerats i Sverige sedan början av 1900-talet. Då skrev språkforskaren Gustaf Cederschiöld en essä om vad som var karakteristiskt för kvinnors språk i motsats till männens och ställde frågan: vad konstituerar kvinnospråket? Podcasten På språket uppmärksammar Internationella kvinnodagen med temat språk och kön.Fri, 07 Mar 2025 14:31:26 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/3c87689df49942a8b6ac760579f2ff42/pa_spraket_16-92.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>P&aring; spr&aring;ket</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander, Sandra Lundstr&ouml;m</span></div></div><p>Sedan Gustaf Cederschi&ouml;lds ess&auml; har mycket h&auml;nt, b&aring;de politiskt och i spr&aring;kforskningen. Men vilka f&ouml;rest&auml;llningar om kvinnors samtalsstil lever kvar? Och hur p&aring;verkar spr&aring;kbruket de m&ouml;jligheter m&auml;nniskor ser exempelvis om yrkesval? P&aring; spr&aring;ket, som leds av Hanna S&ouml;derlund och Sandra Lundstr&ouml;m, b&aring;da vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, g&auml;stas av professor Anki Edlund vid Mittuniversitetet f&ouml;r att samtala om spr&aring;k och k&ouml;n.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">S&aring; lyssnar du</h2><p>Du hittar podden d&auml;r poddar finns, till exempel p&aring; Spotify och Apple podcaster. Du kan ocks&aring; lyssna p&aring; webbsidan:</p><p><a href="https://sites.libsyn.com/497303">libsyn.com</a></p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om P&aring; spr&aring;ket</h2><p><strong>Programledare</strong>:&nbsp;Hanna S&ouml;derlund och Sandra Lundstr&ouml;m&nbsp;<br><strong>Teknik och klippning:</strong>&nbsp;Jon Svensson,&nbsp;Humlab&nbsp;<br><strong>Jingel:&nbsp;</strong>Move your vibe, Alisha&nbsp;Sutudo/Pixabay&nbsp;</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/vilka-forestallningar-finns-om-kvinnors-sprak_11906932//nyheter/kajsa-torma-presenterar-pa-nyu-space-talks_11902786/Kajsa Törmä presenterar på NYU Space Talks 'Words in Orbit: A Linguistic Inquiry into Outer Space' är rubriken på den föreläsning som Kajsa Törmä, doktorand vid Institutionen för språkstudier, presenterar under NYU Space Talks arrangerat av NYU ShanghaiTue, 16 Apr 2024 11:09:19 +0200<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/01616a81ae5e473eab2e4518db7f39b0/kajsa_torma2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kajsa T&ouml;rm&auml;</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>[Privat]</span></div></div><p>&ndash; F&ouml;r att f&ouml;rst&aring; alla nya id&eacute;er och innovationer som den moderna rymdindustrin erbjuder beh&ouml;ver man b&aring;de t&auml;nka och tala p&aring; nya s&auml;tt. Den h&auml;r f&ouml;rel&auml;sningen utforskar hur spr&aring;ket vi anv&auml;nder n&auml;r vi pratar om yttre rymden p&aring;verkas av tre nyckelfaktorer: v&aring;r fantasi, v&aring;ra kroppar och v&aring;r encyklopediska kunskap, s&auml;ger Kajsa T&ouml;rm&auml;.</p><p>NYU Space Talks invigdes v&aring;ren 2021 och &auml;r en f&ouml;rel&auml;sningsserie online. Varje termin presenterar etablerade och kommande forskare den senaste forskningen om historia och politik kring yttre rymden, utomjordiskt liv och astrokultur, b&aring;de i Europa och runt om i v&auml;rlden.</p><p>NYU Space Talks h&aring;lls p&aring; Zoom. Alla &auml;r v&auml;lkomna men f&ouml;rhandsregistrering kr&auml;vs. Kajsas f&ouml;rel&auml;sning &auml;ger rum den 13 mars.</p><p><a href="https://www.space-talks.com/">L&auml;s mer om NYU Space Talks</a></p>/nyheter/kajsa-torma-presenterar-pa-nyu-space-talks_11902786//nyheter/litum-medlemmar-medverkar-pa-ncs-symposium_11901215/Litum-medlemmar medverkar på NCS-symposiumDet regionala nätverket för språk-, läs- och skrivutvecklare i Västerbotten och Örnsköldsvik anordnar tisdagen den 23 april ett digitalt symposium med fokus på läsfrämjande arbete. Symposiet riktar sig främst till lärare i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskola samt till rektorer och andra funktioner med intresse för läsfrämjande arbeteThu, 16 May 2024 07:51:44 +0200<p>Tre av Litums forskare medverkar under symposiet:</p><h3>Att skapa en l&auml;saktion i f&ouml;rskolan</h3><p>F&ouml;rel&auml;sare: <a href="~/link/1206e354fd4d41b8bf0d7f8544c67980.aspx">Hanna-M&aacute;ret Outakoski</a></p><h3>Att kn&auml;cka l&auml;skoden</h3><p>F&ouml;rel&auml;sare: <a href="~/link/65d9c7fbcd7143498f5bfb118ceb23c0.aspx">Yvonne Knospe</a></p><h3>Hitta svenskan eller hitta spr&aring;ken? Att kartl&auml;gga flerspr&aring;kiga elevers spr&aring;kliga styrkor och behov</h3><p>F&ouml;rel&auml;sare: <a href="~/link/ea502fbbe90c42b08d427a0b52ea1f9a.aspx">Elisabeth Nilsson</a></p><p><a href="https://sites.google.com/edu.umea.se/sls-symposium23april2024/startsida">Se programmet</a></p>/nyheter/litum-medlemmar-medverkar-pa-ncs-symposium_11901215//nyheter/manadens-humanist-theodor-varga-fridh_11901200/Månadens humanist: Theodor Varga FridhHan är vice kårordförande med utbildningsansvar på Umeå studentkår. Tidigare har han även varit utbildningsbevakare vid Humanistiska fakulteten och Lärarhögskolan.Wed, 28 Feb 2024 08:16:36 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/21ec7515ddbf4998a6ed761a3be08fa4/theodor_v_fridh_16-9.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Theodor Varga Fridh</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Ume&aring; studentk&aring;r</span></div></div><h3>Hur ser din v&auml;g till humaniora ut?</h3><p>&ndash; Min v&auml;g till humaniora b&ouml;rjade ganska tidigt, &auml;ven om jag inte f&ouml;rstod vad det skulle leda till. Fr&aring;n barnsben tog mina f&ouml;r&auml;ldrar mig och mina syskon till museum p&aring; museum och vi bes&ouml;kte ofta kulturellt viktiga platser n&auml;r vi var p&aring; semester utomlands.</p><p>&ndash; Jag minns det inte sj&auml;lv, men min mamma sa en g&aring;ng till mig att n&auml;r jag och mina syskon blev tillfr&aring;gade vad vi tyckt mest om p&aring; solsemestern svarade vi alltid att det var museer och kulturen vi uppskattade mest.</p><p>&ndash; I mellanstadiet ins&aring;g jag att jag ville bli spr&aring;kl&auml;rare vilket ledde mig in helt p&aring; den humanistiska banan. Jag gick teaterlinjen p&aring; mitt gymnasium och &auml;ven fast jag inte blev stj&auml;rnsk&aring;despelare &ouml;ppnade gymnasiet upp en helt ny v&auml;rld av kultur som jag aldrig trott att jag skulle f&aring; ta del av annars.&nbsp;</p><p>&ndash; P&aring; universitetet har jag l&auml;st ungef&auml;r halva &auml;mnesl&auml;rarprogrammet med engelska som f&ouml;rsta&auml;mne. N&auml;r jag gjorde studieuppeh&aring;ll f&ouml;r att kunna arbeta studentfackligt p&aring; heltid visste jag att det var till humaniora jag ville &aring;terv&auml;nda, och jag ser fram emot att forts&auml;tta plugga n&auml;sta &aring;r och hoppas kunna ta ut en kandidat i engelska inom de n&auml;rmsta &aring;ren.</p><h3>Vad betyder humaniora f&ouml;r dig?</h3><p>&ndash; F&ouml;r mig &auml;r humaniora lika med m&auml;nsklighet p&aring; m&aring;nga s&auml;tt. Det &auml;r genom att l&auml;ra oss om andras kultur vi kan skapa band till och f&ouml;rst&aring; m&auml;nniskor som har olika bakgrunder fr&aring;n oss sj&auml;lva.&nbsp;</p><p>&ndash; Humaniora &auml;r, f&ouml;r mig, inte bara att l&auml;ra mig ett spr&aring;k eller att kunna rabbla upp historiska h&auml;ndelser, det handlar om att kunna relatera till m&auml;nniskor som levt i en annan tid och p&aring; en annan plats &auml;n jag sj&auml;lv. Att studera humanistiska &auml;mnen har hj&auml;lpt mig vidga mina vyer och gjort att jag kan vara mer &ouml;ppen f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; andras livsf&ouml;rh&aring;llande och tankes&auml;tt.&nbsp;</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>&ndash; Jag arbetar p&aring; Ume&aring; Studentk&aring;r, d&auml;r &auml;r jag vice ordf&ouml;rande med ansvar f&ouml;r utbildningsfr&aring;gor, och var i ett tidigare skede utbildningsbevakare f&ouml;r humanistiska fakulteten och l&auml;rarh&ouml;gskolan, s&aring; humaniora &auml;r en v&auml;ldigt stor del av min vardag b&aring;de p&aring; jobbet och p&aring; fritiden, vilket jag &auml;r glad &ouml;ver.</p><p>&ndash; Jag l&auml;ser &auml;ven engelska p&aring; universitetet och planerar att &aring;terv&auml;nda till studierna efter min mandatperiod &auml;r &ouml;ver, s&aring; jag har inte helt l&auml;mnat studentlivet bakom mig.</p><h3>Vad &auml;r din drivkraft i jobbet?</h3><p>&ndash; Det var en bra fr&aring;ga. I grunden &auml;r det studenterna som &auml;r min drivkraft. Att kunna hj&auml;lpa de som hamnat mellan stolarna eller att bara kunna finnas d&auml;r n&auml;r n&aring;gon beh&ouml;ver f&aring; utlopp f&ouml;r sin frustration &auml;r varf&ouml;r jag gick med i k&aring;ren fr&aring;n f&ouml;rsta b&ouml;rjan, och jag k&auml;nner mig v&auml;ldigt lyckligt lottad att kunna arbeta med detta p&aring; heltid.</p><p>&ndash; Det inneb&auml;r inte att jag tycker det &auml;r kul att sk&auml;lla eller vara arg, men det k&auml;nns bra att veta att vi p&aring; k&aring;ren finns h&auml;r f&ouml;r de som vill kunna p&aring;verka sin utbildning. Efter att ha jobbat h&auml;r ett tag har jag ocks&aring; f&aring;tt en annan f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r hur mycket universitetet bryr sig om den individuella studenten.</p><p>&ndash; De l&auml;rare och andra anst&auml;llda jag tr&auml;ffar som varje dag arbetar f&ouml;r att f&ouml;rb&auml;ttra universitetet och hj&auml;lpa studenter genom sina studier &auml;r en stor del av det som driver mig att vilja forts&auml;tta arbeta f&ouml;r studenter och med universitetet.</p><h3>Vad &auml;r roligast i jobbet?</h3><p>&ndash; Det absolut roligaste med jobbet &auml;r att kunna vara en kommunikationskanal mellan studenter och universitetet. Som student visste jag inte sj&auml;lv hur allting fungerade men n&auml;r jag b&ouml;rjade sitta med p&aring; fakultetsn&auml;mnder och p&aring; institutioners m&ouml;ten var det som att jag fick en "Aha!"-upplevelse och ins&aring;g att allting h&auml;nger ihop.</p><p>&ndash; Nu kan jag vara den som hj&auml;lper andra studenter att f&aring; den insynen och kan hj&auml;lpa dem n&auml;r de inte vet vad de ska g&ouml;ra.</p><h3>Vad vill du s&auml;ga till n&aring;gon som funderar p&aring; att s&ouml;ka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>&ndash; G&ouml;r det! Det finns en otrolig m&auml;ngd humanistiska utbildningar som leder direkt in i yrkeslivet, och det har fakulteten helt koll p&aring; s&aring; du kan alltid h&ouml;ra av dig till dem om du har fr&aring;gor. Men att l&auml;sa enstaka kurser i ett &auml;mne som du &auml;r intresserad av eller verkligen brinner f&ouml;r &auml;r inte bara n&aring;got som ser bra ut p&aring; CV:t, det berikar ditt liv.</p><p>&ndash; Utbildning kan ofta verka som n&aring;got som m&aring;ste leda till n&aring;got konkret, n&aring;got som framtida arbetsgivare ser som en bonus n&auml;r de anst&auml;ller dig, men det viktigaste &auml;r att du sj&auml;lv k&auml;nner att ditt liv &auml;r berikat f&ouml;r att du har l&auml;st just det du har l&auml;st.&nbsp;Humaniora kan l&aring;ta lite flummigt n&auml;r man f&ouml;rst kollar p&aring; det.</p><p>&ndash; Att bara plugga ett &auml;mne kan k&auml;nnas l&auml;skigt om man inte vet exakt vad man kan g&ouml;ra med sin utbildning, men oroa dig inte. Du kan bli precis vad som helst och du kommer att inse att humaniora finns inom alla omr&aring;den i ditt liv. Om du s&aring; vill bli l&auml;rare, l&auml;kare eller ingenj&ouml;r kommer du alltid ha nytta av det humanistiska &auml;mnet du l&auml;rt dig om.&nbsp;</p>/nyheter/manadens-humanist-theodor-varga-fridh_11901200//nyheter/humor-och-makt-i-myndighetstexter--kul-eller-tabu_11899360/Humor och makt i myndighetstexter – kul eller tabu?Bör myndigheter avstå från att använda humor i sin kommunikation? Eller kan humor vara lämpligt i vissa lägen? Hanna Söderlund, lektor i svenska, skriver om humor och makt i Bulletinen Klarspråk.Thu, 22 Feb 2024 08:00:49 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/24932c21c08b4a2a820330ceaf5d8591/hanna_soderlund_img_8686.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Hanna S&ouml;derlund, spr&aring;kforskare med intresse f&ouml;r maktrelationer i samtal. Forskar om humor, idrott, makt och k&ouml;n. Undervisar bland annat i retorik, spr&aring;k &amp; k&ouml;n och skrivande.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>"Att anv&auml;nda humor kan ofta inneb&auml;ra att ut&ouml;va makt. Det &auml;r b&aring;de m&ouml;jligt att utmana befintliga maktordningar och att f&ouml;rs&ouml;ka &aring;terskapa dem."</p><p><a href="https://www.isof.se/lar-dig-mer/publikationer/tidskrifter/bulletinen-klarsprak/artiklar-klarsprak/2024-02-19-humor-och-makt-i-myndighetstexter---kul-eller-tabu">L&auml;s artikeln p&aring; isof.se</a></p>/nyheter/humor-och-makt-i-myndighetstexter--kul-eller-tabu_11899360//nyheter/samlade-doktorander-inom-minoritetssprak-och-urfolksstudier_11898258/Samlade doktorander inom minoritetsspråk och urfolksstudierForskarnätverket NorrSam samlade forskare och doktorander med inriktning på samiska, minoritetsfrågor och urfolksstudier för att bland annat diskutera hur forskningspraktiker och samarbete mellan olika discipliner kan bidra till en hållbar samhällsutveckling. Tue, 16 Apr 2024 11:10:16 +0200<p>&ndash; Syftet med n&auml;tverket &auml;r att underl&auml;tta samverkan mellan forskare fr&aring;n olika discipliner och ge m&ouml;jlighet att dela erfarenheter, s&auml;ger Paulette van der Voet, doktorand i spr&aring;kdidaktik och kontaktperson f&ouml;r NorrSam.</p><h3>Deltagare fr&aring;n flera universitet och olika &auml;mnen</h3><p>Kollokviet, som var hybrid, samlade drygt 20 deltagare fr&aring;n flera universitet och olika &auml;mnen. Doktorander vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier som har fokus p&aring; urfolks- och minoritetsfr&aring;gor forskar till exempel om hur urfolk involveras i beslutsprocesser p&aring; nationell och internationell niv&aring;, samiska barns r&auml;tt att l&auml;ra sig sitt spr&aring;k, och olika verksamheter d&auml;rde samiska spr&aring;ken och kulturell identitet st&aring;r i fokus. Anna Terra Veloso Mendes &auml;r sedan 2022 doktorand i samiska studier och &auml;r intresserad av att unders&ouml;ka fr&aring;gor som r&ouml;r spr&aring;kanv&auml;ndning, till exempel attityder till spr&aring;k, m&aring;l och motivation samt individuella, grupp- och institutionella praktiker.</p><p>&ndash; Mitt intresse ligger i att unders&ouml;ka hur olika instanser arbetar med spr&aring;k, vilka erfarenheter som rapporteras av olika typer av akt&ouml;rer och hur det arbetet p&aring;verkar deltagarnas m&ouml;jligheter till kontakt med samiska i sin vardag, s&auml;ger Anna Terra Veloso Mendes.</p><p class="quote-center">N&aring;got vi m&aring;ste f&ouml;rh&aring;lla oss till som forskare, &auml;r diskussionerna kring reflexivet samt etiska tillv&auml;gag&aring;ngss&auml;tt i urfolks och minoritetsforskning</p><p>Talare under n&auml;tverkstr&auml;ffen var Elsa Reimerson, lektor i statsvetenskap, som bland annat betonade att&nbsp;ett n&auml;tverk som NorrSam inte bara &auml;r viktigt f&ouml;r individuella forskare, utan &auml;ven f&ouml;r samiska studier som forskningsf&auml;lt. Hanna-M&aacute;ret Outakoski, lektor i norsamiska presenterade utifr&aring;n sin erfarenhet som forskare i en samisk kontext. D&auml;refter f&ouml;ljade diskussioner som handlade om principen att ge tillbaka till sina forskningsdeltagare/ber&ouml;rda gemenskap, samt hur det kan se ut i praktiken n&auml;r man forskar som doktorand.</p><p>&ndash; En r&ouml;d tr&aring;d som inspirerade mig, och n&aring;got vi m&aring;ste f&ouml;rh&aring;lla oss till som forskare, &auml;r diskussionerna kring reflexivet samt etiska tillv&auml;gag&aring;ngss&auml;tt i urfolks och minoritetsforskning, s&auml;ger Anna Terra Veloso Mendes.</p>/nyheter/samlade-doktorander-inom-minoritetssprak-och-urfolksstudier_11898258//nyheter/sa-pratar-vi-om-karlek_11723500/Så pratar vi om kärlek – känner du igen metaforerna?Vilka metaforer är vanliga att använda när vi talar om kärlek? Och varför använder vi metaforer? – Kärlek är något som vi alla pratar om men som kan vara svårt att förstå för att det är så abstrakt, säger universitetslektor och tillika kärleksforskare Per Boström. Wed, 14 Feb 2024 14:31:44 +0100/nyheter/sa-pratar-vi-om-karlek_11723500//nyheter/samiska-nationaldagen-uppmarksammades-pa-campus-i-umea_11892233/Samiska nationaldagen uppmärksammades på campus Tisdagen 6 februari uppmärksammandes den samiska nationaldagen / Samefolkets dag i Vardagsrummet i Humanisthuset, Umeå universitet. Arrangemanget innehöll jojk, tal, föreläsning och skobandsworkshop.Thu, 08 Feb 2024 11:17:15 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="aee2111e-fb28-4af7-b62c-f82ca524b9b3" data-contentname="Bildspel samisk nationaldag">{}</div><p>Tisdagen 6 februari uppm&auml;rksammades den samiska nationaldagen p&aring; campus i Ume&aring;. Arrang&ouml;rer var V&aacute;rdduo &ndash; Centrum f&ouml;r samisk forskning tillsammans med Institutionen f&ouml;r Spr&aring;kstudier. Inledningsvis h&auml;lsade V&aacute;rdduos f&ouml;rest&aring;ndare Christina Storm Mienna v&auml;lkomna och ber&auml;ttade om samernas nationaldag som firas &ouml;ver hela S&aacute;pmi den 6 februari.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3190-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Samiska flaggan</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>&ndash; Nationaldagen firades f&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen 1993, d&aring; i samband med FN:s internationella urfolks&aring;r och ocks&aring; samma &aring;r som Sametinget i Sverige inr&auml;ttades. Datumet 6 februari valdes f&ouml;r att hedra minnet av det f&ouml;rsta samiska landsm&ouml;tet som h&ouml;lls i Tr&aring;ante/Trondheim den 6 februari 1917. Det var f&ouml;rsta g&aring;ngen i den samiska historien som samer fr&aring;n Norge och Sverige samlades till ett gr&auml;nsl&ouml;st m&ouml;te f&ouml;r att diskutera gemensamma problem.</p><p><strong>Framtr&auml;dande med nationals&aring;ng och nationaljojk</strong><br>Det bj&ouml;ds p&aring; framtr&auml;dande av Krister Stoor, universitetslektor vid V&aacute;rdduo och spr&aring;kstudier, och &auml;ven en v&auml;lk&auml;nd och uppskattad artist inom S&aacute;pmi. Krister framf&ouml;rde, S&aacute;mi soga l&aacute;vlla (nationals&aring;ngen) och S&aacute;mieatnan duoddariid (nationaljojk). Med texth&auml;fte i hand uppmuntrades bes&ouml;karna att delta efter b&auml;sta f&ouml;rm&aring;ga.</p><p><strong>Brett kursutbud inom samiska studier</strong><br>Daniel Andersson, prefekt f&ouml;r institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, ber&auml;ttade om det utbud av kurser som finns att l&auml;sa vid institutionen b&aring;de i samiska spr&aring;k och samiska kulturstudier.</p><p><a href="~/link/f3c89860a3f545b5aab32759bb157225.aspx">H&auml;r kan du l&auml;sa mer om kurserna&nbsp;</a></p><p><strong>Lansering av ny bok om Gabna sameby</strong><br>Den nya boken Gabna sameby i f&ouml;r&auml;ndringens tid 1890&ndash;1940 presenterades av Gudrun Norstedt, bokens redakt&ouml;r och forskare vid V&aacute;rdduo. Bokens f&ouml;rfattare Lars Petter Niia som var f&ouml;dd och uppv&auml;xt i Gabna sameby, &auml;gnade m&aring;nga &aring;r till att forska om samebyn och dess historia. Nu har hans gedigna material sammanst&auml;llts och ges i ut i bokform.</p><p><strong>M&ouml;jlighet att prova p&aring; att knyta skoband</strong></p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/f7e7889c2a434148ac6bb91d13fbbd31/samisknationaldag2024_img_3233-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Skobandsworkshop</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Programmet avslutades med en workshop ledd av Hanna-M&aacute;ret Outakoski, universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier, d&auml;r de som ville fick m&ouml;jlighet att testa p&aring; att knyta skoband. Ett glatt och h&auml;ngivet g&auml;ng provade p&aring; olika versioner av skoband och fick l&auml;ra sig mer om skobandens funktion och varierande m&ouml;nster.</p><p>&nbsp;</p>/nyheter/samiska-nationaldagen-uppmarksammades-pa-campus-i-umea_11892233//nyheter/nara-band-mellan-utbildning-forskning-och-samhalle_11891625/Nära band mellan utbildning, forskning och samhälleSamernas nationaldag infaller 6 februari och hedrar minnet av det första samiska landsmötet som hölls i Trondheim den 6 februari 1917. Den svenska riksdagen erkände samer som ett urfolk i Sverige 1977 och samiska språk räknas till ett av Sveriges nationella minoritetsspråk, vilket innebär att språken ska skyddas och främjas. Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet har ett nationellt uppdrag att erbjuda samiska. Thu, 08 Feb 2024 10:58:36 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareright"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/andersson_daniel_9372_230426_mpn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier<br>Enhet: Svenska och skandinavistik<br>Roll: Prefekt</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Mattias Pettersson, simon ohman jonsson inhousebyran</span></div></div><p>&ndash; Hos oss kan studenter l&auml;sa nord-, lule- och sydsamiska samt samiska kulturstudier p&aring; grund- och avancerad niv&aring;. Vi unders&ouml;ker nu m&ouml;jligheterna att ocks&aring; erbjuda nyb&ouml;rjarkurser i umesamiska och pitesamiska, s&auml;ger Daniel Andersson, prefekt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fokus p&aring; h&aring;llbarhet och samverkan</h2><p>&Auml;mnet samiska bygger p&aring; tv&aring; sp&aring;r: samiska spr&aring;k och samiska kulturstudier. Kulturstudierna speglar b&aring;de &auml;ldre och modern tid och utg&aring;ngspunkten &auml;r det samiska samh&auml;llet och ett urfolksperspektiv.</p><p class="quote-center">Samiska institutioner och organisationer spelar en viktig roll f&ouml;r &auml;mnets utveckling</p><p>Inom forskarutbildningen finns doktorander som till exempel forskar om hur urfolk involveras i beslutsprocesser p&aring; nationell och internationell niv&aring;, samiska barns r&auml;tt att l&auml;ra sig sitt spr&aring;k, och vilket inflytande spr&aring;kideologier har p&aring; genomf&ouml;randet av policyer.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/ec286b65ac66479bae72fe60dbf866a4/bostrom_per_0327_230308_hkn.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Universitetslektor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hans Karlsson</span></div></div><p>&ndash; Studier i spr&aring;k bidrar till livsl&aring;ngt l&auml;rande, b&aring;de f&ouml;r individ och samh&auml;lle, och vi arbetar med fokus p&aring; h&aring;llbarhet och samverkan. P&aring; flertalet av v&aring;ra kurser sker samarbeten i mindre projekt med bibliotek, f&ouml;rskolor och skolor och enskilda f&ouml;retag, s&auml;ger Per Bostr&ouml;m, studierektor f&ouml;r grundutbildning och forskarutbildning vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Institutionen samarbetar bland annat med Sametinget, Samiskt spr&aring;kcentrum och lokala samef&ouml;reningar samt kommuner och f&ouml;rvaltningsomr&aring;den, f&ouml;r att f&ouml;rankra utbildningarna i samisk samh&auml;llelig kontext.</p><p class="quote-center">Studier i spr&aring;k bidrar till livsl&aring;ngt l&auml;rande, b&aring;de f&ouml;r individ och samh&auml;lle</p><p>&ndash; Samiska institutioner och organisationer spelar en viktig roll f&ouml;r &auml;mnets utveckling s&aring; det &auml;r centralt f&ouml;r oss att v&aring;r utbildning och forskning sker i samverkan med spr&aring;kb&auml;rare och myndigheter inom omr&aring;det, avslutar Daniel Andersson.</p>/nyheter/nara-band-mellan-utbildning-forskning-och-samhalle_11891625//nyheter/forskar-om-hur-fiktion-kan-oka-ungas-medvetande-om-klimatkrisen_11887033/Forskar om hur fiktion kan öka ungas medvetande om klimatkrisenUngdomslitteratur som förmedlar budskap om klimat och miljö kan göra unga mer medvetna om klimatkrisen genom att porträttera en huvudkaraktär som läsaren identifierar sig med. Irene Bordignon, gästdoktorand vid Institutionen för språkstudier, intresserar sig för hållbar utveckling och klimatförändringar med särskilt fokus på Arktis.Fri, 02 Feb 2024 07:17:33 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/eb1dfeef7efa4cd88255c2caa54f4ad6/irene_bordignon.png?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Irene Bordignon, g&auml;stdoktorand</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundstr&ouml;m</span></div></div><p>&ndash; Min forskning fokuserar p&aring; att studera hur spekulativ fiktion kan spela en avg&ouml;rande roll f&ouml;r att &ouml;ka medvetenheten om klimatkrisen. Mina huvudintressen &auml;r samtida ungdomslitteratur och ekokritik, s&auml;rskilt i relation till den posthumana och kognitiva dimensionen.</p><p>Irene har en utbildningsbakgrund i skandinaviska spr&aring;k och litteratur fr&aring;n Italien. Hon ber&auml;ttar att hon s&ouml;kte sig till Ume&aring; universitet f&ouml;r att det finns mycket kompetens inom hennes omr&aring;de h&auml;r.</p><p>&ndash; Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier &auml;r en dynamisk och tv&auml;rvetenskaplig milj&ouml; som kombinerar en h&ouml;gkvalitativ utbildning i de &auml;mnen jag &auml;r s&auml;rskilt intresserad av, med m&ouml;jligheten att skapa ett n&auml;tverk som fokuserar p&aring; att dela kunskap med andra doktorander och professorer.</p><p>F&ouml;r n&auml;rvarande unders&ouml;ker hon hur &rdquo;istexter&rdquo; och arktiska ber&auml;ttelser hj&auml;lper till att (om)forma unga vuxnas medvetande mot mer h&aring;llbara strategier, genom att ocks&aring; ta h&auml;nsyn till f&ouml;rdelar och/eller nackdelar med att befinna sig i gr&auml;nslandet mellan att vara ungdom och vuxen.</p><p>&ndash; Ett av mina m&aring;l &auml;r att analysera istexternas potential f&ouml;r ekokritiska l&auml;sningar: de producerar verkligen kritiska naturrelationer och till&aring;ter oss att omv&auml;rdera f&ouml;rbindelserna mellan m&auml;nniska och natur.</p>/nyheter/forskar-om-hur-fiktion-kan-oka-ungas-medvetande-om-klimatkrisen_11887033//nyheter/vk-jag-tror-att-alla-kan-berikas-av-att-beharska-lite-kallprat_11879760/VK: ”Jag tror att alla kan berikas av att behärska lite kallprat”Västerbottens-Kuriren har intervjuat Hanna Söderlund, universitetslektor i svenska, om fenomenet kallprat.Wed, 17 Jan 2024 07:44:56 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink halfwidthsquareleft"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/672ada9fe72d493ea2124837f7b2f6a5/hanna_soderlund2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Portr&auml;ttbild Hanna S&ouml;derlund utomhus p&aring; vintern.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Hanna S&ouml;derlund</span></div></div><p>&ndash; Det [kallprat] fyller f&ouml;rst och fr&auml;mst en social funktion i att vi kan n&auml;rma oss varandra. Det &auml;r steget in till m&ouml;jligheten att komma in p&aring; varmare prat &ndash; och d&aring; syftar jag inte p&aring; v&auml;dret. Det varmare pratet kan bli mer f&ouml;rtroligt eller specifikt inriktat p&aring; det syfte man har med exempelvis ett m&ouml;te. Andra funktioner kan vara att motverka tystnad eller d&aring;lig st&auml;mning och att vara artig. Men kallpratet kan ocks&aring; ha en psykologisk funktion. Om vi r&aring;kar ut f&ouml;r n&aring;got litet miss&ouml;de, som ett inst&auml;llt t&aring;g, kan vi b&ouml;rja prata med m p&aring; &auml;nniskor omkring oss f&ouml;r att f&ouml;rs&ouml;ka hantera b&aring;de det som mentalt blir jobbigt, och senare kanske ocks&aring; f&ouml;rs&ouml;ka l&ouml;sa konkreta problem.</p><p><a href="https://www.vk.se/2024-01-16/9-fragor-jag-tror-att-alla-kan-berikas-av-att-beharska-lite-kallprat-a3385">L&auml;s intervjun p&aring; vk.se</a></p>/nyheter/vk-jag-tror-att-alla-kan-berikas-av-att-beharska-lite-kallprat_11879760//nyheter/forskningsresa-till-lund-ledde-till-utveckling-inom-projekt-och-natverkande_11862368/Forskningsresa till Lund ledde till utveckling inom projekt och nätverkandeDoktorand Ekaterina Zmyvalova deltog på en session om barns rättigheter på Lunds universitet.Fri, 15 Dec 2023 11:01:29 +0100<p><strong>P&aring; h&ouml;sten 2023 reste doktoranden Ekaterina Zmyvalova till Lunds universitet p&aring; en forskningsresa f&ouml;r att delta p&aring; en session om barns r&auml;ttigheter. Resan finansierades delvis av Arktiskt centrum vid Ume&aring; universitet.</strong></p><p>Ekaterina Zmyvalova &auml;r doktorand i samiska studier, och mellan 25 augusti och 3 september &aring;kte hon p&aring; en forskningsresa till Lunds universitet. D&auml;r var hon en bes&ouml;kande forskare vid <a href="https://www.soclaw.lu.se/">R&auml;ttssociologiska institutionen</a> och deltog i en tre dagar l&aring;ng session.</p><p>&ndash; Sessionen var en del av konferensen &ldquo;Law, Society and Digital Pasts, Presents and Futures" (RCSL 2023). &Auml;mnet f&ouml;r sessionen var "Barns r&auml;ttigheter" och hette &ldquo;Empowering children and youth through Law and Participation&rdquo;, f&ouml;rklarar Zmyvalova.</p><p>Under sessionen fick Zmyvalova m&ouml;jlighet att presentera sitt doktorandprojekt och f&aring; feedback p&aring; sin forskning.</p><p>&ndash; R&auml;ttssociologiska intitutionen vid Lunds universitet blev en plattform d&auml;r jag kunde dela med mig av min forskning, samt en plats f&ouml;r arbete och diskussion. Hela resan har bidragit mycket till utvecklingen av mitt doktorandprojekt och mitt forskningsn&auml;tverk.</p><p>F&ouml;rutom att gynna hennes egen forskning och henne sj&auml;lv som forskare, menar Zmyvalova att forskningsresan ocks&aring; var betydelsefull f&ouml;r Arktis.&nbsp;</p><p>&ndash; Min doktorsavhandling handlar om ryska samiska barns r&auml;tt till att l&auml;ra sig sit spr&aring;k i ryska skolan. Avhandlingen &auml;r p&aring; gr&auml;nsen mellan socio-r&auml;ttsliga och samiska studier.&nbsp;</p><p>Zmyvalova tackar Per Wickenberg och Anna Sonander som hj&auml;lpte henne att samordna forskningsresan till Lund. Resan finansierades av Arktiskt centrum vid Ume&aring; universitet och Nils Thun Stipendiefond.</p>/nyheter/forskningsresa-till-lund-ledde-till-utveckling-inom-projekt-och-natverkande_11862368//nyheter/finska-och-meankieli-firade-50-ar_11863366/Finska och Meänkieli firade 50 år!Den första professorn i finska vid Umeå universitet installerades 1973. På den tiden var meänkieli, som då kallades ”tornedalsfinska”, en del av finska. Sedan 2000 är meänkieli ett eget språk och 2017 erbjöds den första nybörjarkursen. Den 8 december uppmärksammades att språken finska och meänkieli fyller 50 år vid Umeå universitet.Fri, 19 Jan 2024 14:46:33 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/35e54575b2b94d2f924240e4cfbb7415/finska_och_meankieli_50_ar2.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>&nbsp;</p></div></div></div><div class="bildText"><p>Sverigefinl&auml;ndarnas arkiv &ouml;verr&auml;cker tavlan "V&aring;rvinter" av Jussi Taipaleenm&auml;ki till Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Sandra Lundstr&ouml;m</span></div></div><p>&ndash; Inom finska erbjuder vi kurser p&aring; alla niv&aring;er och finska kan vara ett huvudomr&aring;de i en kandidat-, magister-, och masterexamen. En utmaning med att erbjuda undervisning i me&auml;nkieli &auml;r att det &auml;r ett nytt akademiskt &auml;mne och det finns f&aring; personer som har en h&ouml;g examen inom &auml;mnet. Vi har sedan f&ouml;rra &aring;ret anst&auml;llt en doktorand i spr&aring;kvetenskap med inriktning p&aring; me&auml;nkieli vilket &auml;r ett stort och viktigt steg f&ouml;r att fr&auml;mja utbildning och forskning i spr&aring;ket, s&auml;ger Daniel Andersson, prefekt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Minoritetsspr&aring;k ska skyddas och fr&auml;mjas</h2><p>Sedan 2000 &auml;r me&auml;nkieli ett officiellt minoritetsspr&aring;k i Sverige vilket inneb&auml;r att spr&aring;ket ska skyddas och fr&auml;mjas. Ben&auml;mningen <em>me&auml;nkieli</em> &auml;r en sammans&auml;ttning av tv&aring; ord, <em>me&auml;n</em> <em>kieli</em>, som betyder &rdquo;v&aring;rt spr&aring;k&rdquo;, innan dess kallades det f&ouml;r tornedalsfinska eftersom spr&aring;ket har starkt f&auml;ste i Tornedalen. Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier har sedan 2016 ett nationellt uppdrag att erbjuda utbildning i me&auml;nkieli. Den 28 augusti 2017 &auml;r en viktig dag &ndash; d&aring; startade de f&ouml;rsta studenterna p&aring; en A-kurs i me&auml;nkieli.</p><p>&ndash; Gemensamt f&ouml;r minoritetsspr&aring;ken &auml;r att de har talats under mycket l&aring;ng tid i Sverige, men f&ouml;r flera av dem minskar antalet talare snabbt. D&auml;rf&ouml;r beh&ouml;ver vi p&aring; olika s&auml;tt arbeta f&ouml;r att minoritetsspr&aring;ken ska leva vidare. Finska ing&aring;r inte i universitetets uppdrag men det finns en l&aring;ng tradition av att erbjuda utbildning i finska vilket bidrar till att fr&auml;mja spr&aring;ket, s&auml;ger Ingela Valfridsson, samordnare f&ouml;r minoritetsspr&aring;k vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Under firandet h&ouml;lls presentationer av representanter fr&aring;n Ume&aring; universitet, Spr&aring;kcentrum me&auml;nkieli, Spr&aring;kcentrum finska och Sverigefinl&auml;ndarnas arkiv. &Auml;ven studenter och alumner deltog f&ouml;r att ber&auml;tta om varf&ouml;r de har valt att l&auml;sa finska eller me&auml;nkieli.</p>/nyheter/finska-och-meankieli-firade-50-ar_11863366//nyheter/replik-tank-om-det-fanns-fler-filmjournalister-i-umea_11863359/Replik: "Tänk om det fanns fler filmjournalister i Umeå""Det var en gång en liten svensk stad där det under de senaste tio åren hade anordnats en filmfestival som huserat på lilla filmföreningen Folkets Bio. Där visades filmer som berättade om olika liv, kulturer och värderingar. Festivalens och föreningens ledning samt dess engagerade volontärer och medlemmar gjorde allt de förmådde för att dela sin passion för film med alla som var intresserade."Tue, 23 Jan 2024 21:41:21 +0100<p>Florence Sisask replikerar i VK p&aring; Lars B&ouml;hlins artikel om Ume&aring; filmfestival.</p><p><a href="https://www.vk.se/2023-12-14/replik-tank-om-det-fanns-fler-filmjournalister-i-umea-9d774">L&auml;s repliken p&aring; vk.se</a></p><p>&nbsp;<br>&nbsp;<br>&nbsp;</p>/nyheter/replik-tank-om-det-fanns-fler-filmjournalister-i-umea_11863359//nyheter/pa-spraket--ny-podd-om-sprakfragor_11860674/På språket – en podcast om språkfrågorVad är svårt med svenskt uttal? Drar du alla över en kam eller en kant? Varför går det inte att säga motsvarande hen på spanska? På språket är en ny podd som tar upp alla möjliga olika språkfrågor, stora som små. Programledare är Hanna Söderlund och Sandra Lundström, båda vid Institutionen för språkstudier. Mon, 29 Jan 2024 15:57:51 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/7455711b30e148a2bf6bd3c6d26526cb/sandra_hanna_img_1991-1_red4.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Sandra Lundstr&ouml;m och Hanna S&ouml;derlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>I varje avsnitt bjuder Hanna och Sandra in en g&auml;st och samtalar om en spr&aring;kfr&aring;ga inom deras &auml;mne. &nbsp;</p><p>Nu finns avsnitt 1 och 2 att lyssna p&aring; p&aring; till exempel Spotify och Apple podcast. Det &auml;r ocks&aring; m&ouml;jligt att <a href="https://sites.libsyn.com/497303">lyssna p&aring; Libsyn.</a></p><p>Avsnitten sl&auml;pps ungef&auml;r varannan vecka under terminstid.</p><h3>Avsnitt 1: Vad &auml;r sv&aring;rt med svenskt uttal?</h3><p><strong>G&auml;st</strong>:&nbsp;<a href="~/link/c6377afbd21e4226ba4fb307f83e6371.aspx">Emil Molander</a><br>Den som vill h&ouml;ra mer fr&aring;n Emil kan lyssna p&aring; podden <em>Lysande lagom.&nbsp;</em></p><h3>Avsnitt 2: Om betydelsef&ouml;rskjutningar &ndash; vad &auml;r betydelse och varf&ouml;r &auml;ndras ords betydelse?</h3><p><strong>G&auml;st</strong>:&nbsp;<a href="~/link/094bf284e9004e53b47e55b5863a9aaa.aspx">Susanne Haugen</a></p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Kommande</h2><h3>Avsnitt 3: K&ouml;nsneutrala pronomen i spanska &ndash; varf&ouml;r &auml;r det s&aring; kontroversiellt?&nbsp;</h3><p><strong>G&auml;st</strong>:&nbsp;<a href="~/link/e5f180c1a46046339012cf3d6f494c9f.aspx">Elena Lindholm</a> &nbsp;</p><h3>Avsnitt 4: Om snippadomen, tjejmatte och k&ouml;nsneutralt spr&aring;k</h3><p><strong>G&auml;st</strong>: <a href="https://www.sh.se/kontakt/forskare/karin-milles">Karin Milles</a>, S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola&nbsp;</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5a6eddc7-2c46-4c51-bfb7-ac7f377d06d2" data-contentname="På språket coverbild">{}</div>/nyheter/pa-spraket--ny-podd-om-sprakfragor_11860674//nyheter/varfor-sa-lite-hum-om-humaniora_11860539/Varför så lite hum om humaniora?Humtank och Vetenskap och allmänhet (V&A) arrangerade ett halvdagssymposium för att lyfta och belysa behovet av att fler får syn på humaniora som forskningsfält och dess potential för samverkan och samhällsrelevans.Thu, 07 Dec 2023 16:53:24 +0100<div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2486-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Annelie Br&auml;nstr&ouml;m-&Ouml;hman och Linus Sal&ouml;, Humtank.</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Symposiet inleddes med att 2023 &aring;rs Humtank-pris delades ut till litteraturprofessorn <strong>Annelie Br&auml;nstr&ouml;m-&Ouml;hman</strong>, Ume&aring; universitet.</p><h3>Ur prismotiveringen:</h3><p>&rdquo;<em>Utifr&aring;n genusteoretiska ansatser har hon tagit sig an fr&aring;gan om varf&ouml;r kvinnliga poeter saknas i historieskrivningen och samtidigt verkat f&ouml;r att synligg&ouml;ra dem. I svensk kontext har hon varit nydanande f&ouml;r det kreativa akademiska skrivandet. </em></p><p><em>Hon har bidragit till att bredda perspektiven p&aring; vad som ryms inom det vetenskapliga skrivandet, dels genom att publicera sig i alternativa genrer, dels genom att diskutera betydelsen av s&aring;dant skrivande.</em></p><p><em>Rollen som forskningsf&ouml;rmedlare har alltid varit angel&auml;gen f&ouml;r Br&auml;nstr&ouml;m-&Ouml;hman eftersom forskningen g&ouml;r skillnad och f&ouml;rst&auml;rker demokratin. Som folkbildare har hon en stark r&ouml;st ocks&aring; utanf&ouml;r akademin genom att vara kulturskribent, litteraturkritiker och f&ouml;rel&auml;sare. </em></p><p><em>Man kan &aring;terkommande h&ouml;ra henne exempelvis i Sveriges radios&nbsp;Tankar f&ouml;r dagen. Annelie Br&auml;nstr&ouml;m-&Ouml;hman verkar f&ouml;r humaniora b&aring;de i det lilla och i det stora genom sina insatser&rdquo;</em>.</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2525-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Gustav Bohlin</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p><strong>Gustav Bohlin</strong> vid <a href="https://v-a.se">Vetenskap och allm&auml;nhet (VA)</a> presenterade delar ur VA:s rapport <a href="https://v-a.se/downloads/varapport2022_4.pdf" target="_blank" rel="noopener"><em>Varf&ouml;r s&aring; d&aring;lig hum om humaniora? &ndash; F&ouml;rtroende f&ouml;r humanistisk forskning i Sverige</em></a>. Han lyfte bland tre delar fr&aring;n rapporten, som &auml;r baserad p&aring; en webbaserad enk&auml;tunders&ouml;kning och intervjuer:</p><ul><li>Tre av fyra anser det vara viktigt att forskningen f&ouml;ljer&nbsp;etiska regler&nbsp;f&ouml;r att de ska kunna k&auml;nna f&ouml;rtroende f&ouml;r forskning i humaniora. Det anses ocks&aring; viktigt att forskningen har en&nbsp;tydlig samh&auml;llsnytta, att den &auml;r&nbsp;oberoende av ekonomiska intressen&nbsp;och att den kommer fram till resultat som&nbsp;bekr&auml;ftas av annan forskning. Det anses mindre viktigt att forskningen&nbsp;intresserar en personligen&nbsp;och att den&nbsp;uppm&auml;rksammas i medierna.</li><li>De viktigaste faktorerna f&ouml;r att kunna k&auml;nna f&ouml;rtroende f&ouml;r enskilda forskare i humaniora &auml;r att de verkar&nbsp;f&ouml;rst&aring; hur m&auml;nniskor i allm&auml;nhet har det&nbsp;och att forskaren &auml;r&nbsp;tydlig med vilka begr&auml;nsningar forskningen har. Mindre viktigt tycks vara att forskaren &auml;r anst&auml;lld vid ett&nbsp;universitet med gott anseende&nbsp;eller att forskaren&nbsp;ofta syns i tidningar/TV.</li><li>Det verkar finnas en diskrepans mellan vad m&auml;nniskor uppfattar att de baserar sitt f&ouml;rtroende p&aring;, och vad de faktiskt baserar det p&aring;. Beskrivningar av humanistisk forskning som inneh&aring;ller omn&auml;mnande av framtida eller omedelbar nytta f&ouml;r samh&auml;llet tycks inte st&auml;rka f&ouml;rtroendet f&ouml;r forskningen. Det verkar till och med finnas en risk f&ouml;r att f&ouml;rtroendet minskar till f&ouml;ljd av att nytta omn&auml;mns.</li></ul><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2500-1.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Kim Silow Kallenberg och Hanna S&ouml;derlund</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span>Per Melander</span></div></div><p>Fr&aring;n Humtank medverkade vidare <strong>Hanna S&ouml;derlund</strong>, Ume&aring; universitet och <strong>Kim Silow Kallenberg</strong>, S&ouml;dert&ouml;rns h&ouml;gskola, som presenterade och samtalade om Humtanks senaste rapport <a href="http://humtank.se/wp-content/uploads/2023/06/rapport_8_2023_a5_final.pdf" target="_blank" rel="noopener"><em>Forskningsf&ouml;rmedling &ndash; en humanistisk paradgren.</em></a></p><p>Fr&aring;gest&auml;llningar som bland annat tas upp i rapporten &auml;r: hur kan vi st&auml;rka f&ouml;rtroendet f&ouml;r humanistisk forskning och se till att kunskapen kommer samh&auml;llet till del? Och till vilken nytta talar vi om forskningens&nbsp;nytta?</p><p>H&auml;r ber&ouml;rdes &auml;ven hur forskning i humaniora ber&ouml;r fundamentala fr&aring;gor om m&auml;nniska, samh&auml;lle och kultur och d&auml;rf&ouml;r spelar en viktig roll f&ouml;r att l&ouml;sa de samh&auml;llsutmaningar vi st&aring;r inf&ouml;r.</p><p>Men m&aring;nga forskare &ndash; inte minst inom humaniora &ndash; upplever hinder f&ouml;r att kommunicera om sin forskning. Hur kommer det sig? Och hur kan forskare, administrat&ouml;rer, journalister och beslutsfattare se till att forskningen faktiskt n&aring;r ut och g&ouml;r skillnad?</p><div class="mediaflowwrapper bildlink"><div class="bildImage"><picture><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?format=webp&amp;mode=crop&amp;width=1280 1280w" type="image/webp" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"><source srcset="/contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&amp;width=640 640w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&amp;width=854 854w, /contentassets/5ffb7a53948d40dd8ed94ee42324495e/humtankdagen_img_2571-13.jpg?mode=crop&amp;width=1280 1280w" sizes="(max-width: 639px) 640px, (max-width: 854px) 854px, 1280px"></picture></div><div class="bildText"><p>Jesper Enbom, Umu, Ulrika Bj&ouml;rkst&eacute;n, V&amp;A, Annelie Br&auml;nstr&ouml;m-&Ouml;hman, Umu, Gustav Bohlin, V&amp;A och Linus Sal&ouml;, SU Foto: Per Melander</p><span class="bildPhotografer"><span class="photo">Bild</span></span></div></div><p>Symposiet avslutades med ett panelsamtal som samlat reflekterade &ouml;ver inneh&aring;llet i presentationerna och f&ouml;redragen och gav ytterligare inspel f&ouml;r hur humaniora ska bli &auml;n mer k&auml;nt och &auml;lskat.</p>/nyheter/varfor-sa-lite-hum-om-humaniora_11860539//nyheter/carla-jonsson-medverkar-i-linguapodden_11856389/Carla Jonsson medverkar i LinguapoddenSpråklärarnas riksförbund driver Linguapodden för att bidra med inspiration och ny kunskap för språklärare. I senaste avsnittet medverkar Carla Jonsson, Institutionen för språkstudier, under rubriken Modersmål.Mon, 21 Oct 2024 14:31:18 +0200<p><a href="https://spraklararna.se/linguapodden/">Lyssna p&aring; podden</a></p>/nyheter/carla-jonsson-medverkar-i-linguapodden_11856389//nyheter/fyra-meriterade-larare-vid-sprakstudier_11852444/Fyra nya meriterade lärare vid SpråkstudierDen 10 november firades nyligen utnämnda meriterade och excellenta lärare med en ceremoni i Lärarutbildningshusets ljusgård. Vid Institutionen för språkstudier var det denna gång fyra lärare som firades.Thu, 16 Nov 2023 14:47:22 +0100<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Meriterade l&auml;rare</h2><p><a href="~/link/dfc5ff02c29143598e6a5e3f0a148b98.aspx">Aleksei Semenenko</a>, docent i ryska med inriktning mot litteraturvetenskap.</p><p><a href="~/link/9e746d428f104042ad2e9f46e8cca08e.aspx">Mia Svensson</a>, universitetslektor i franska.</p><p><a href="~/link/094bf284e9004e53b47e55b5863a9aaa.aspx">Susanne Haugen</a>, universitetslektor i nordiska spr&aring;k.</p><p><a href="~/link/79b3bb59abc9445099ef8f2be213eebc.aspx">Hanna S&ouml;derlund</a>, universitetslektor i svenska.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Pedagogisk meritering</h2><p>L&auml;rare vid Ume&aring; universitet kan ans&ouml;ka om pedagogisk meritering. F&ouml;r att vara beh&ouml;rig kr&auml;vs&nbsp;minst fem &aring;rs undervisningserfarenhet, motsvarande minst tv&aring; &aring;rs heltidsundervisning. L&auml;raren m&aring;ste ocks&aring; ha h&ouml;gskolepedagogisk utbildning motsvarande minst 10 veckor eller 15 hp.</p><p>Modellen har tv&aring; niv&aring;er: meriterad och excellent l&auml;rare.&nbsp;Det &ouml;vergripande m&aring;let &auml;r att bidra till fortl&ouml;pande kvalitetsh&ouml;jning i utbildningen.</p>/nyheter/fyra-meriterade-larare-vid-sprakstudier_11852444//nyheter/manadens-humanist-micael-norberg_11852379/Månadens humanist: Micael NorbergHan är konstnär och universitetslektor i fri konst och verksam på Konsthögskolan vid Umeå universitet.Mon, 13 Nov 2023 09:53:57 +0100<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="ae449727-63e1-4e5d-a36d-3b7cc859bfb7" data-contentname="M Norberg">{}</div><h3>Hur ser din v&auml;g till humaniora ut?</h3><p>&ndash; Konsten har alltid varit n&auml;rvarande i mitt liv. Jag inser att jag inte gjort n&aring;got annat sedan jag var 18. Konsten har funnits som m&ouml;jlighet och inom r&auml;ckh&aring;ll sedan jag var barn. Jag har nog inte haft n&aring;got annat val &auml;n att arbeta med konst.&nbsp;</p><p>&ndash; Konsten har pr&auml;glat hela mitt liv och med det ocks&aring; insikten att konstn&auml;rliga uttryck &auml;r s&auml;tt att f&ouml;rb&auml;ttra m&auml;nniskors liv och berika den v&auml;rld vi lever i.</p><h3>Vad betyder humaniora f&ouml;r dig?</h3><p>&ndash; Konst och humaniora &auml;r bildning. Jag har ett stort f&ouml;rtroende f&ouml;r konsten och f&ouml;r konstens m&ouml;jligheter till att f&ouml;r&auml;ndra, debattera och vara en del av&nbsp;kunskapsutvecklingen i ett samh&auml;lle.</p><p>&ndash; Konst &auml;r kunskap och konst har en viktig funktion i v&aring;r v&auml;rld genom dess m&ouml;jlighet att synligg&ouml;ra v&auml;rlden och v&auml;rden fr&aring;n andra perspektiv. Genom dess m&ouml;jlighet till att kritiskt betrakta v&aring;r omv&auml;rld &auml;r konstn&auml;rliga metoder och processer viktiga f&ouml;r m&auml;nniskan.</p><p>&ndash; Konstn&auml;rer och konst beh&ouml;vs och dess processer och metoder m&aring;ste synligg&ouml;ras p&aring; olika niv&aring;er inom ett universitet men &auml;ven som del av v&aring;rt samh&auml;llsbygge.&nbsp;</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>&ndash; Jag &auml;r konstn&auml;r och Universitetslektor i Fri Konst p&aring; Konsth&ouml;gskolan</p><h3>Vad &auml;r din drivkraft i jobbet?&nbsp;</h3><p>&ndash; Att vara konstn&auml;r och undervisa &auml;r att hela tiden l&auml;ra sig n&aring;got nytt. Min drivkraft &auml;r konstens m&ouml;jlighet att se v&auml;rlden fr&aring;n nya perspektiv. Dialoger och konversationer med konst och m&auml;nniskor &auml;r att skapa ny kunskap.</p><h3>Vad &auml;r roligast i jobbet?</h3><p>&shy;&ndash; M&ouml;tet mellan tanke och praktik.&nbsp;Att g&ouml;ra &auml;r att t&auml;nka.</p><h3>Vad vill du s&auml;ga till n&aring;gon som funderar p&aring; att s&ouml;ka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>&ndash; Jag &ouml;nskar att alla fick m&ouml;jlighet studera konst och humaniora, och&nbsp;genom det uppt&auml;cka m&aring;ngfald och m&auml;nniskans f&ouml;rm&aring;ga till att vara en t&auml;nkande varelse, med empati och f&ouml;rst&aring;else, och se det m&auml;nskliga v&auml;rdet i alla dess former. &nbsp;</p>/nyheter/manadens-humanist-micael-norberg_11852379//nyheter/drygt-8-miljoner-till-humanioraforskning_11850800/Drygt 20 miljoner till humanioraforskningFem forskare vid Humanistiska fakulteten vid Umeå universitet har beviljats projektbidrag inom humaniora från Vetenskapsrådet. Mon, 13 Nov 2023 06:52:31 +0100<p>Vetenskapsr&aring;det delar ut 436 mnkr till forskning inom humaniora och samh&auml;llsvetenskap 2023.</p><h3>Vid Ume&aring; universitet har f&ouml;ljande projekt tilldelats medel inom humaiora:</h3><p><a href="~/link/a0ae6cb882154c4eaeef42a1f4d52431.aspx" rel="noopener">Elin Manker</a>, konstvetenskap/design, <em>Bl&aring; blom och den alternativa modernismen. Kulturarvsprocesser inom designf&auml;ltet</em>, 3 419 000 kr.</p><p><a href="~/link/f8876386e81e499bab09d9919abed2e6.aspx" rel="noopener">Lotta Vikstr&ouml;m</a>, historia/litteraturstudier, <em>Funktionsneds&auml;ttningar och livshistorier: Fakta och fiktion fr&aring;n 1800-talets Sverige</em> (DISTORY) 4 880 000 kr.</p><p><a href="~/link/c5776569bb9943d5a37b8d1643acf415.aspx" rel="noopener">Christian L&ouml;w</a>, filosofi; astronomi, astrofysik och kosmologi, <em>Varf&ouml;r &auml;r de fysikaliska lagarna s&aring; anv&auml;ndbara?</em> 4 277 000 kr</p><p><a href="~/link/b85c734a7801465da588b5e3a43f53d6.aspx" rel="noopener">Maria Rosenberg,</a>&nbsp;j&auml;mf&ouml;rande spr&aring;kvetenskap och allm&auml;n lingvistik; pediatrik; annan h&auml;lsovetenskap, <em>Pragmatisk spr&aring;kutveckling hos svenska barn och dess kopplingar till grammatisk utveckling och mer allm&auml;nn beteendeutveckling &ndash; en longitudiell studie</em>, 3 730 000 kr.</p><p><a href="~/link/149872a615a64fa1a5df615ac8b50130.aspx">Eva Lindgren</a>, didaktik; allm&auml;n humaniora; j&auml;mf&ouml;rande spr&aring;kvetetnskap och allm&auml;n lingvistik, <em>Kommer skrivandet n&aring;gonsin att bli detsamma? Om AI, skrivprocesser och skriftpraktiker i h&ouml;gstadiet</em>, 5 988 000 kr.</p>/nyheter/drygt-8-miljoner-till-humanioraforskning_11850800//nyheter/ny-webbutbildning-lar-studenter-om-plagiat_11850249/Ny webbutbildning lär studenter om plagiatFör att öka studenters kunskap om plagiat och akademisk integritet och på så vis minska antalet studenter som anmäls för fusk, finns nu en interaktiv webbutbildning som lärare kan importera till Canvas. Wed, 08 Nov 2023 09:13:10 +0100<p>&ndash; Fusk och plagiat &auml;r ett utbrett problem som m&aring;nga g&aring;nger beror p&aring; att studenten inte vet hur man g&ouml;r r&auml;tt. Det &auml;r tidskr&auml;vande att undervisa studenter i hur man hanterar k&auml;llor. Genom att anv&auml;nda den h&auml;r utbildningen sparar l&auml;rare tid och studenterna l&auml;r sig g&ouml;ra r&auml;tt, s&auml;ger Elena Lindholm, docent vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Utbildningen &auml;r multimodal och inneh&aring;ller film, ljud, text och bild. Studenterna f&aring;r en genomg&aring;ng av vad plagiat &auml;r, hur de undviker plagiat och vad som h&auml;nder vid misstanke om plagiat. De f&aring;r d&auml;refter svara p&aring; ett antal fr&aring;gor med svarsalternativ och f&aring;r p&aring; en g&aring;ng veta om de svarat r&auml;tt eller inte. Om de inte blir godk&auml;nda f&ouml;rsta g&aring;ngen kan de g&ouml;ra utbildningen igen tills de blir godk&auml;nda.</p><p>L&auml;rare som vill anv&auml;nda sig av plagiatutbildningen i sin kurs eller sitt program beh&ouml;ver sj&auml;lva g&aring; utbildningen. Det beror p&aring; att l&auml;raren &auml;r den som kommer att leda studenterna vidare i fr&aring;gor om plagiat, referenshantering och upphovsr&auml;tt.</p><p>Utbildningen importeras d&auml;refter av l&auml;raren till Canvas och kan g&ouml;ras till en obligatorisk uppgift.</p><p>I nul&auml;get finns plagiatutbildningen p&aring; svenska men det planeras att skapa en utbildning p&aring; engelska ocks&aring;.</p><p>Plagiatutbildningen har tagits fram med hj&auml;lp av Punktum-medel som beviljas f&ouml;r pedagogiska utvecklingsprojekt som ska gynna studenternas l&auml;rande.&nbsp;</p>/nyheter/ny-webbutbildning-lar-studenter-om-plagiat_11850249//nyheter/sr-krister-stoor-blir-tolfte-ledamoten-i-sanningskommissionen_11849673/SR: Krister Stoor blir tolfte ledamoten i SanningskommissionenStatsrådet Parisa Liljestrand förordnar Krister Stoor till ledamot i Sanningskommissionen för det samiska folket. Det innebär att alla ledamotsplatser nu är tillsatta.Fri, 03 Nov 2023 14:50:04 +0100<p>De ledam&ouml;ter som f&ouml;rutom Krister Stoor har koppling till Ume&aring; universitet &auml;r Anna-Lill Drugge, universitetslektor, Patrik Lantto, professor, Marianne Liliequist, professor emerita, Mikael Svonni, professor emeritus och Bertil Marklund, fil.dr.</p><p>Kommissionen ska kartl&auml;gga och granska den politik som f&ouml;rts gentemot samerna i ett historiskt perspektiv och dess konsekvenser f&ouml;r det samiska folket.</p><p><a href="https://sverigesradio.se/artikel/krister-stoor-blir-tolfte-ledamoten-i-sanningskommissionen">Sveriges Radio</a></p><p><a href="https://sanningskommissionensamer.se/">Sanningskommissionen</a></p>/nyheter/sr-krister-stoor-blir-tolfte-ledamoten-i-sanningskommissionen_11849673//nyheter/fran-a-till-o-pa-140-ar-_11848566/Från A till Ö på 140 år Efter 140 år är arbetet med Svenska Akademiens ordbok (SAOB) klart. För att sätta det i perspektiv och förstå vad det betyder gick frågan till Lars-Erik Edlund, mångårig professor i nordiska språk vid Umeå universitet.Fri, 03 Nov 2023 08:35:15 +0100<p class="quote-center">L&auml;s och begrunda en l&auml;ngre artikel, det ger dig en stund av kontemplation i ordens v&auml;rld. Ta till exempel ordet samvete</p><p>Lars-Erik Edlund inleder med att konstatera att vi nu har en ordbok &ouml;ver den svenska spr&aring;ket fr&aring;n Gustaf Vasas tid fram i v&aring;r tid som p&aring; h&ouml;gsta m&ouml;jliga niv&aring; beskriver ordens former och betydelser. Inte minst att betydelsebeskrivningarna &auml;r utomordentligt v&auml;l utf&ouml;rda. &nbsp;&nbsp;</p><p>&ndash; Ordboken utreder i detaljer de sammanhang i vilka orden anv&auml;nds, och &aring;terger m&aring;nga fraser och fasta uttryck. Och p&aring; v&auml;gen f&aring;r man en hel del spr&aring;khistoriskt och kulturhistoriskt intressanta uppgifter.&nbsp;Att l&auml;sa de m&aring;nga spr&aring;kexemplen under de respektive orden ger dessutom l&auml;saren rika inblickar i &auml;ldre tiders spr&aring;k och kultur.&nbsp;</p><p>&ndash; Sedan &auml;r det ju en annan sak att den tid det tagit att f&auml;rdigst&auml;lla verket leder till att man saknar ord i ordboken som vi nu har (som allts&aring; inte existerade n&auml;r man var vid den bokstaven). Ett ord som allergi saknas s&aring;lunda, det ordet tillkom senare och &auml;r veterligen belagt i svenskan f&ouml;rst 1923. Ordet &auml;r en modern bildning till klassiskt grekiska ord.&nbsp;</p><p>P&aring; fr&aring;gan vilken relation han har till SAOB och vilken roll den spelat i hans yrkesliv s&auml;ger Lars-Erik Edlund att det alltid har varit referensverk nummer ett n&auml;r han s&ouml;kt efter ordens historia och deras historiska betydelser.</p><p>&ndash; Ocks&aring; en dialektolog har mycket att h&auml;mta i de etymologiska och semantiska uppgifter som ordboken l&auml;mnar. Och hur l&auml;tt har det inte blivit sedan SAOB blev digitalt tillg&auml;nglig, under adressen&nbsp;svenska.se&nbsp;tillsammans med SAOL och Svensk Ordbok.&nbsp;</p><h3>Hur ser framtiden ut f&ouml;r ordb&ouml;cker av det h&auml;r snittet?&nbsp;</h3><p>&ndash; En sak &auml;r nog s&auml;ker &ndash; de kommer inte att&nbsp;tryckas&nbsp;som SAOB. N&auml;r man nu forts&auml;tter revideringsarbetet av SAOB resulterar det av allt att d&ouml;ma i en digitalt tillg&auml;nglig version.&nbsp;</p><p>Avslutningsvis ger Lars-Erik Edlund ett par r&aring;d f&ouml;r den intresserade.</p><p>&ndash; L&auml;s och begrunda en l&auml;ngre artikel, det ger dig en stund av kontemplation i ordens v&auml;rld. Ta till exempel ordet samvete.&nbsp;</p><p>&ndash; Eller l&auml;s om ett helt obekant ord och k&auml;nn gl&auml;djen &ouml;ver att g&ouml;ra den bekantskapen. L&auml;s om det milda ordet <em>sanft</em>, eller k&auml;nn fasan inf&ouml;r betydelsebeskrivningen av ordet <em>sani&ouml;s</em>. Man drunknar l&auml;tt i ordbokens fl&ouml;de av ord och uttryck.</p>/nyheter/fran-a-till-o-pa-140-ar-_11848566//nyheter/manadens-humanist-niklas-cserhalmi-_11842657/Månadens humanist: Niklas Cserhalmi Han är museichef på Arbetets museum på Laxholmen i Norrköping och är alumn vid Humanistiska fakulteten, Umeå universitet. Wed, 18 Oct 2023 09:32:44 +0200<h3>Hur ser din v&auml;g till humaniora ut?</h3><p>&ndash; Jag &auml;r uppv&auml;xt i en arbetarklassfamilj och konceptet humaniora fanns inte i min begreppsv&auml;rld f&ouml;rr&auml;n jag b&ouml;rjade plugga p&aring; universitetet. Det var historia och ett stort intresse f&ouml;r det f&ouml;rflutna som gjorde att jag s&ouml;kte mig till kulturvetarlinjen p&aring; Ume&aring; Universitet.</p><p>&ndash; Jag hade ganska diffusa begrepp om vad min utbildning skulle leda till, men jag visste att jag skulle l&auml;sa en museiinriktad utbildning och att jobba p&aring; museum k&auml;ndes redan d&aring; lockande.</p><h3>Vad betyder humaniora f&ouml;r dig?</h3><p>&ndash; Humaniora &auml;r besv&auml;rligt. &Aring; ena sidan bokstavligen livsn&ouml;dv&auml;ndigt f&ouml;r b&aring;de individer och samh&auml;lle. M&aring;nga sidor av verkligheten n&aring;s bara genom humanistisk forskning, kunskap och f&ouml;rmedling.</p><p>&ndash; &Aring; andra sidan en fattig kusin fr&aring;n landet i ett naturvetarstyrt vetenskapsparadigm d&auml;r m&auml;tbar nytta premieras. Som humanister tvingas vi anpassa oss till det naturvetenskapliga paradigmet, trots att vi b&aring;de f&ouml;rst&aring;r och vet att vi inte kommer n&aring; hela v&auml;gen och att det skadar v&aring;r kunskapstradition.</p><h3>Vad jobbar du med?</h3><p>&ndash; Museichef p&aring; Arbetets museum. Jag &auml;r ocks&aring; ordf&ouml;rande i branschorganisationen Sveriges Museer som f&ouml;retr&auml;der samtliga museer i landet.</p><h3>Vad &auml;r din drivkraft i jobbet?&nbsp;</h3><p>&ndash; Att jobba f&ouml;r att de budskap vi formulerar n&aring;r utanf&ouml;r storstad och medelklass. V&aring;ra utst&auml;llningar ska vara angel&auml;gna, relevanta och inbjudande f&ouml;r m&aring;nga. V&aring;r verksamhet ska vara &ouml;ppen och inkluderande &auml;ven f&ouml;r den som inte har akademisk bakgrund.</p><h3>Vad &auml;r roligast i jobbet?</h3><p>&ndash; Att museet &auml;r s&aring; relevant. F&ouml;retag, myndigheter och stiftelser l&auml;gger varje &aring;r stora summor i v&aring;r verksamhet d&auml;rf&ouml;r att de ser att vi g&ouml;r dem en tj&auml;nst i att n&aring; m&aring;nga m&auml;nniskor med angel&auml;gna budskap gestaltade och formulerade p&aring; ett attraktivt och f&ouml;rst&aring;eligt vis. Och att det &auml;r s&aring; m&aring;nga m&auml;nniskor som tycker om att bes&ouml;ka oss.</p><h3>Vad vill du s&auml;ga till n&aring;gon som funderar p&aring; att s&ouml;ka kurser eller program inom humaniora?</h3><p>&ndash; Go girl! Men var medveten om att du kommer att beh&ouml;va l&auml;gga mer tid, kraft och engagemang f&ouml;r att n&aring; en f&ouml;rs&ouml;rjning &auml;n vad du skulle beh&ouml;va g&ouml;ra i ett f&auml;lt d&auml;r efterfr&aring;gan p&aring; arbetskraft &auml;r st&ouml;rre.</p>/nyheter/manadens-humanist-niklas-cserhalmi-_11842657//nyheter/alla-har-ratt-att-forsta-sina-rattigheter_11840796/"Alla har rätt att förstå sina rättigheter"Att skriva vårdat, enkelt och begripligt har en egen dag, Internationella klarspråksdagen, som firas världen över den 13 oktober. Sedan 2009 har Sverige en språklag som vänder sig till offentlig verksamhet. Språklagen inkluderar en så kallad klarspråksparagraf.Wed, 18 Oct 2023 10:11:25 +0200<p>&ndash; Klarspr&aring;k &auml;r viktigt i en demokrati f&ouml;r att alla har r&auml;tt att f&ouml;rst&aring; sina egna r&auml;ttigheter &ndash; det kan till exempel handla om hur du g&ouml;r f&ouml;r att &ouml;verklaga domstolsbeslut eller hur du tar del av de f&ouml;rm&aring;ner som ing&aring;r i socialf&ouml;rs&auml;kringen, s&auml;ger Jonas Carlquist, professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Fr&aring;n riktlinjer till lag</h2><p>Spr&aring;klagen i Sverige reglerar svenskans och andra spr&aring;ks st&auml;llning i Sverige. I den s&aring; kallade klarspr&aring;ksparagrafen st&aring;r det att &rdquo;Spr&aring;ket i offentlig verksamhet ska vara v&aring;rdat, enkelt och begripligt.&rdquo;</p><p class="quote-center">Myndigheter ska uttrycka sig f&ouml;rst&aring;eligt samtidigt som man inte ska f&ouml;renkla n&aring;got genom att ta bort information.</p><p>&ndash; Myndigheter ska uttrycka sig f&ouml;rst&aring;eligt samtidigt som man inte ska f&ouml;renkla n&aring;got genom att ta bort information &ndash; alla som &auml;r ber&ouml;rda av det som kommuniceras har r&auml;tt att f&ouml;rst&aring;. Hur viktigt det &auml;r m&auml;rks framf&ouml;r allt i krissituationer, till exempel under pandemin, d&aring; det handlar om hur m&auml;nniskor ska agera f&ouml;r sin egen och andras s&auml;kerhet.</p><p>De f&ouml;rsta riktlinjerna f&ouml;r spr&aring;k i lagar och f&ouml;rfattningar gavs ut av Statsr&aring;dsberedningen 1967 och sedan dess har mycket h&auml;nt: under tidigt 1980-tal tillsatte Regeringen Spr&aring;kv&aring;rdsutredningen som skulle se &ouml;ver den spr&aring;kv&aring;rdande verksamheten i myndigheter. Svea hovr&auml;tt publicerade ocks&aring; en skrift f&ouml;r att g&ouml;ra domstolsjurister medvetna om spr&aring;kfr&aring;gor.</p><p>&ndash; Historiskt har myndigheter skrivit p&aring; ett s&aring;dant s&auml;tt att man fr&aring;ns&auml;ger sig ansvar &ndash; det blir upp till den enskilde individen att f&ouml;rst&aring; vad som st&aring;r.&nbsp;</p><p class="quote-center">Hur viktigt det &auml;r m&auml;rks framf&ouml;r allt i krissituationer d&aring; det handlar om hur m&auml;nniskor ska agera f&ouml;r sin egen och andras s&auml;kerhet.</p><p>Arbetet som leder fram till spr&aring;klagen forts&auml;tter under 1990-talet, bland annat publiceras den f&ouml;rsta upplagan av Myndigheternas skrivregler och Regeringen tills&auml;tter Klarspr&aring;ksgruppen.</p><p>2006 bildas en ny spr&aring;kmyndighet: Institutet f&ouml;r spr&aring;k och folkminnen (Isof) som f&aring;r ansvara f&ouml;r klarspr&aring;ksarbetet i Sverige.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Vilka utmaningar st&aring;r klarspr&aring;ksarbetet inf&ouml;r?</h2><p>&ndash; Maskin&ouml;vers&auml;ttning &auml;r en utmaning som riskerar att g&ouml;ra texter on&ouml;digt kr&aring;ngliga. &Ouml;vers&auml;ttningar som g&ouml;rs av m&auml;nniskor &auml;r dyra men textdokument p&aring; till exempel franska och tyska som maskin&ouml;vers&auml;tts till svenska kr&auml;ver handp&aring;l&auml;ggning av en m&auml;nniska f&ouml;r att bli l&auml;tta att l&auml;sa.</p>/nyheter/alla-har-ratt-att-forsta-sina-rattigheter_11840796//nyheter/vk-tacka-nagon-larare-som-betytt-extra-mycket_11838487/VK: ”Tacka någon lärare som betytt extra mycket”Den 5 oktober infaller Världslärardagen. Carla Jonsson, professor vid Institutionen för språkstudier, intervjuas av VK.Thu, 05 Oct 2023 10:39:41 +0200<p><a href="https://www.vk.se/2023-10-04/9-fragor-tacka-nagon-larare-som-betytt-extra-mycket-969ad">L&auml;s intervjun p&aring; vk.se</a></p>/nyheter/vk-tacka-nagon-larare-som-betytt-extra-mycket_11838487//nyheter/sprakstudier-stimulerar-kreativiteten_11833470/Språkstudier stimulerar kreativitetenAlexandra jobbar som projektassistent i ett forskningsprojekt i miljökemi vid Kemiska institutionen. Förutom en kandidatexamen i kemi har hon också en kandidatexamen i spanska – något som hon menar stimulerar hennes kreativitet. Planen är en doktorsexamen i kemi.Mon, 25 Sep 2023 13:00:06 +0200<p>&ndash; Som forskare m&aring;ste du kunna t&auml;nka nytt och se problem ur flera olika synvinklar. Att ha l&auml;st ett annat &auml;mne p&aring; en annan fakultet g&ouml;r att man f&aring;r en st&ouml;rre &ouml;ppenhet f&ouml;r att t&auml;nka i nya banor. Som forskare &auml;r det ocks&aring; viktigt att kunna kommunicera med andra forskare i v&auml;rlden och d&aring; &auml;r ett ytterligare spr&aring;k ut&ouml;ver engelska v&auml;ldigt v&auml;rdefullt.</p><p>Den framtida yrkesbanan var sj&auml;lvklar &ndash; redan som barn gjorde Alexandra egna kemiska experiment hemma. &Auml;nd&aring; blev spanska det f&ouml;rsta hon l&auml;ste p&aring; universitetet.</p><p>&ndash; Jag ville l&auml;sa n&aring;got roligt f&ouml;r mig egen skull. Efter A-kursen k&auml;nde jag att jag inte var klar, det var fler saker jag ville l&auml;ra mig s&aring; jag s&ouml;kte B-kursen direkt. Inf&ouml;r v&aring;ren funderade jag p&aring; om jag skulle b&ouml;rja l&auml;sa n&aring;got naturvetenskapligt program men k&auml;nde att om jag inte avslutar spanska med C-kurs och examensarbete f&ouml;r kandidatexamen s&aring; kommer jag att &aring;ngra mig.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">"Det k&auml;ndes som om alla l&auml;rare str&auml;vade fram&aring;t&rdquo;</h2><p>Alexandra ber&auml;ttar att det som var mest sp&auml;nnande med studierna i spanska var &ouml;vers&auml;ttning och spr&aring;khistoria (etymologi). Hon uppskattade ocks&aring; att l&auml;rarna ofta tog upp dagsaktuella saker i undervisningen.</p><p>&ndash; Att f&ouml;rst&aring; den historiska bakgrunden till ett ord var j&auml;ttesp&auml;nnande! Varje g&aring;ng jag uppt&auml;ckte hur olika ord h&auml;ngde ihop var det kul. Sen blev jag ocks&aring; v&auml;ldigt medveten om att en &ouml;versatt text faktiskt inte &auml;r precis det f&ouml;rfattare ursprungligen skrev. &Ouml;vers&auml;ttning &auml;r alltid i n&aring;gon m&aring;n en tolkning. Jag uppskattade ocks&aring; v&auml;ldigt mycket att l&auml;rarna f&ouml;rs&ouml;kte f&ouml;lja med i tiden. Det var nytt f&ouml;r mig och n&aring;got jag verkligen uppskattade. Texterna vi fick analysera var i nya sp&auml;nnande &auml;mnen och det k&auml;ndes p&aring; n&aring;got s&auml;tt som om alla l&auml;rare str&auml;vade fram&aring;t.</p><p>Att b&ouml;rja med spanska p&aring; universitetet efter att ha l&auml;st det p&aring; h&ouml;gstadiet och gymnasiet var ett stort kliv.</p><p>&ndash; Det var ganska &ouml;verv&auml;ldigande n&auml;r man b&ouml;rjade A-kursen efter gymnasiet och alla l&auml;rare pratade spanska hela tiden med en. Jag k&auml;nde dock att alla l&auml;rare var bra och d&aring; slappnade jag av och tog det som det kom. Det var &auml;nd&aring; hanterbart. Efter 3&ndash;4 veckor b&ouml;rjade jag k&auml;nna att jag f&ouml;rstod mer och mer.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">"Studier i spanska har gjort mig generellt b&auml;ttre p&aring; spr&aring;k&rdquo;</h2><p>N&auml;r Alexandra b&ouml;rjade Kandidatprogrammet i Life Science, som &auml;r ett helt engelskspr&aring;kigt program, uppt&auml;ckte hon direkt f&ouml;rdelar med att kunna spanska.</p><p>&ndash; Det var v&auml;ldigt lyxigt f&ouml;r mig att kunna tala spanska med klasskamrater fr&aring;n spansktalande l&auml;nder. P&aring; min institution har jag ocks&aring; flera kollegor som har spanska som modersm&aring;l. Generellt s&aring; har jag tr&auml;ffat m&aring;nga som uppskattar att f&aring; prata sitt modersm&aring;l i st&auml;llet f&ouml;r att prata engelska.</p><p>Alexandra planerar att forts&auml;tta sin utbildning inom kemi p&aring; masterniv&aring; och s&aring; sm&aring;ningom doktorera. Hon ser m&aring;nga f&ouml;rdelar med sin kombination av just spanska och naturvetenskap d&aring; latin &auml;r ett viktigt spr&aring;k inom naturvetenskap.</p><p>&ndash; Eftersom jag har en egen referensram till latinet s&aring; &auml;r det l&auml;ttare f&ouml;r mig att k&auml;nna igen och associera delar av latinska terminer till mina erfarenheter av ord p&aring; spanska och d&aring; blir det l&auml;ttare att komma ih&aring;g de latinska begrepp vi m&aring;ste kunna i till exempel molekyl&auml;rbiologin. Som forskare &auml;r det ocks&aring; v&auml;ldigt viktigt att kunna kommunicera sina resultat och sin forskning till andra i skrift. Jag upplever att mina studier i spanska gjort mig generellt b&auml;ttre p&aring; spr&aring;k. B&auml;ttre p&aring; att uttrycka mig i skrift b&aring;de p&aring; svenska och engelska och b&auml;ttre p&aring; grammatik.</p>/nyheter/sprakstudier-stimulerar-kreativiteten_11833470//nyheter/lars-erik-edlund-tilldelades-kungens-jubileumsminnestecken_11830387/Lars-Erik Edlund tilldelades kungens jubileumsminnesteckenI samband med jubileumsbanketten med anledning av kung Carl XVI Gustafs femtio år på tronen – i vilken Lars-Erik Edlund deltog – tilldelades Lars-Erik en medalj, ett s.k. jubileumsminnestecken, som särskilt tagits fram för detta ändamål. Tue, 19 Sep 2023 16:57:19 +0200<h3>P&aring; webbsidan kungligamajestatsorden.se st&aring;r att l&auml;sa:</h3><p>"Tecknet &auml;r pr&auml;glat i f&ouml;rgyllt finsilver och p&aring; &aring;tsidan f&ouml;rsett med Ernst Nordins profilportr&auml;tt av H.M. Konungen med fem gyllene stj&auml;rnor symboliserande de g&aring;ngna 50 &aring;ren, samt tv&aring; korslagda grankvistar.</p><p>Fr&aring;nsidan upptar H.M. Konungens monogram, &aring;rtalen 1973&ndash;2023 samt fem gyllene stj&auml;rnor. Tecknet har fem h&ouml;rn, symboliserande de fem decennierna, kr&ouml;nt av en kunglig krona och b&auml;rs i Serafimerordens ljusbl&aring; band med fem guldr&auml;nder som markerar de 50 regerings&aring;ren".</p><p><a href="https://kungligmajestatsorden.se/nyhetsarkiv/nyheter/2023-09-15-nytt-jubileumsminnestecken" target="_blank" rel="noopener">H&auml;r kan man se hur medaljen ser ut och l&auml;sa mer om dess tillkomst</a></p>/nyheter/lars-erik-edlund-tilldelades-kungens-jubileumsminnestecken_11830387//nyheter/ny-bok-om-hur-bilden-av-arktis-forandras-i-spekulativ-fiktion_11829618/Ny bok om hur bilden av Arktis förändras i spekulativ fiktionVilken funktion fyller Arktis i spekulativ fiktion? Och hur påverkar spekulativa element bilden av Arktis? I en ny bok analyserar Maria Lindgren Leavenworth hur författare från 1800-talet fram till idag föreställt sig Arktis och hur dessa bilder tar avstamp i, eller förändrar, Arktiska diskurser. Fri, 13 Sep 2024 11:29:45 +0200<p>&ndash; Spekulativ fiktion f&aring;r oss att fundera p&aring; det vi tar f&ouml;r givet. Med utg&aring;ngspunkt i premissen &rdquo;t&auml;nk om&hellip;&rdquo; kan spekulativ fiktion med b&aring;de stora och sm&aring; f&ouml;rskjutningar skapa alternativa versioner av verkligheten. I boken &auml;r Arktis utg&aring;ngspunkten f&ouml;r analyser av en alternativ historieutveckling och geografi, av sp&ouml;ken, monster, och virus som kommer i dagen, och av milj&ouml;- och klimatrelaterade fr&aring;gor, s&auml;ger Maria Lindgren Leavenworth.</p><p>Prim&auml;rmaterialet i&nbsp;<em>The Imagined Arctic in Speculative Fiction</em> sp&auml;nner fr&aring;n Mary Shelleys <em>Frankenstein</em> till idag. B&aring;de traditionella framst&auml;llningar av Arktis som tomt och fr&auml;mmande, och nutida (och framtida) bilder av bland annat klimatf&ouml;r&auml;ndringar &auml;r del av analysmaterialet.</p><p>&ndash; Arktis har alltid varit ett omr&aring;de som har varit produktivt f&ouml;r f&ouml;rfattares fantasier men under 2000-talet syns ett markant &ouml;kat intresse. D&auml;r f&ouml;rfattare under artonhundratalet beskrev gl&ouml;mda civilisationer i ett isolerat Arktis, tar dagens f&ouml;rfattare klimatf&ouml;r&auml;ndringar som utg&aring;ngspunkt i historier om hur Arktis blir en sista utpost, en plats d&auml;r samh&auml;llet kollapsar eller byggs upp, eller d&auml;r m&auml;nskligheten kommer till ett slut eller en ny b&ouml;rjan. En noggrann kartl&auml;ggning av, och diskussion om, historiska och samtida spekulativa bilder belyser allts&aring; den roll Arktis har spelat, spelar, och kan komma att spela inom en m&auml;ngd omr&aring;den.&nbsp; &nbsp;</p><p><a href="https://www.taylorfrancis.com/books/mono/10.4324/9781003355588/imagined-arctic-speculative-fiction-maria-lindgren-leavenworth"><em>The Imagined Arctic in Speculative Fiction</em> ges ut av Routledge f&ouml;rlag och finns som e-bok.</a></p>/nyheter/ny-bok-om-hur-bilden-av-arktis-forandras-i-spekulativ-fiktion_11829618//nyheter/kommitten-for-lika-villkor-anordnar-tre-studentaktiviteter-_11829580/Tre angelägna aktiviteter för studenterKommittén för lika villkor (KLIV) vid Humanistiska fakulteten anordnar tre studentaktiviteter under hösten. Först ut är ett Berättarkafé.Mon, 18 Sep 2023 10:54:16 +0200<h2 id="info0" data-magellan-target="info0">M&aring;ndag 2 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.G.219</h2><p>Under <strong>Ber&auml;ttarkaf&eacute;et</strong> f&aring;r studenterna ett tillf&auml;lle att i en strukturerad form ber&auml;tta om och lyssna p&aring; vardagliga erfarenheter av h&auml;ndelser som upplevts diskriminerande eller kr&auml;nkande ur ett lika villkors perspektiv.</p><p>Syftet &auml;r att l&auml;nka samman vardaglig erfaranhet med universitetets regler och riktlinjer i det f&ouml;rebyggande arbetet mot diskriminering.</p><p>Med detta vill KLIV skapa ett tillf&auml;lle d&auml;r studenterna g&ouml;rs direkt delaktiga i arbetet med aktiva &aring;tg&auml;rder.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Tisdag 17 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.G.219</h2><p>Den andra aktiviteten omfattar<strong> drama&ouml;vningar</strong>.</p><p>H&auml;r utg&aring;r vi fr&aring;n kr&auml;nkande s&auml;rbehandling och med hj&auml;lp av drama unders&ouml;ker vi p&aring; ett lekfullt s&auml;tt vad kr&auml;nkande s&auml;rbehandling &auml;r och kan vara.</p><h2 id="info2" data-magellan-target="info2">Torsdag 26 oktober, kl. 15:00 - 17:00, Humanisthuset, HUM.F.200</h2><p>Den tredje aktiviteten introducerar <strong>Antidiskrimineringsspelet</strong>.</p><p>Spelet har en struktur som &auml;r t&auml;nkt att hj&auml;lpa till att h&aring;lla fokus p&aring; det systematiska f&ouml;rebyggande arbetet mot diskriminering.</p><p>Ett antal p&aring;st&aring;enden (skrivna p&aring; kort som deltagarna drar under spelet) diskuteras och bed&ouml;ms om det finns risker f&ouml;r diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder f&ouml;r enskildas lika r&auml;ttigheter och m&ouml;jligheter.</p>/nyheter/kommitten-for-lika-villkor-anordnar-tre-studentaktiviteter-_11829580//nyheter/umeaforskare-medverkar-i-ny-antologi-om-amnet-historia_11817738/Umeåforskare medverkar i ny antologi om historiekulturer och historieundervisning i europeiska gränsregionerLina Spjut från Pedagogiska institutionen har skrivit ett kapitel tillsammans med Charlotta Svonni från Institutionen för idé- och samhällsstudier. Även Björn Norlin, också från Pedagogiska institutionen, har bidragit med ett kapitel tillsammans med Anna-Lill Drugge från Institutionen för språkstudier. Thu, 21 Dec 2023 09:36:17 +0100<p>Boken har titeln &rdquo;<a href="https://link.springer.com/book/10.1007/978-3-031-27246-2">History Education at the Edge of the Nation</a>&rdquo; och handlar om hur historia och historief&ouml;rmedling kommer till uttryck i utbildningspolitik, policy, l&auml;roplaner och skolpraktik i nationella gr&auml;nsregioner runt om i Europa.</p><p>Lina Spjuts och Charlotta Svonnis kapitel handlar om l&auml;roplansutvecklingen f&ouml;r samiska skolformer under efterkrigstid utifr&aring;n l&auml;roplaner fr&aring;n 1960-talet till 2011.</p><p>I Bj&ouml;rn Norlins och Anna-Lill Drugges kapitel beskrivs den studie de har genomf&ouml;rt. Studien handlar om hur en grupp l&auml;rare i samh&auml;llsorienterande &auml;mnen f&ouml;rh&aring;ller sig till undervisning om samer som minoritet och urfolk och vilken problematik de ser p&aring; omr&aring;det i relation till befintliga krav och tillg&auml;nglig kunskap.</p><p>Boken &auml;r kopplad till ett internationellt projekt med forskare fr&aring;n universitet i bland annat Bolzano, Strasbourg, Paris och London. Redakt&ouml;rer &auml;r Piero S. Colla, University of Strasbourg i Frankrike och Andrea Di Michele, Free University of Bozen-Bolzano i Italien.</p><p>Boken har b&aring;de en utbildningshistorisk, historiekulturell och historiedidaktisk inriktning.&nbsp;</p>/nyheter/umeaforskare-medverkar-i-ny-antologi-om-amnet-historia_11817738//nyheter/de-vill-guida-studenterna-i-universitetsgalaxen_11817680/De vill guida studenterna i universitetsgalaxen”Norra skenet” är en ny podcast som vill vara ett ljus och ledstjärna för nya och återvändande studenter. Bakom satsningen står Ann-Catrine Eriksson, utbildningsledare vid Humanistiska fakulteten och Ann-Louise Silfver, vicedekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Tillsammans har de drygt 50 år av erfarenhet av studier och forskning. Mon, 04 Mar 2024 10:10:49 +0100<p class="quote-center">Vi vill g&auml;rna ta p&aring; oss rollen att vara best&auml;mda och tydliga med vad en b&ouml;r t&auml;nka p&aring;, men samtidigt inte skr&auml;mmas</p><p>Id&eacute;n f&ouml;ddes tidigare i &aring;r efter att de b&aring;da medverkat som f&ouml;redragsh&aring;llare vid en utbildning f&ouml;r studeranderepresentanter som Ume&aring; studentk&aring;r arrangerade. Flera studenter tyckte efter&aring;t att deras framtr&auml;dande hade passat som en podcast. Efter att ha sm&auml;lt den tanken kom de fram till att g&ouml;ra slag i saken; en podcast f&aring;r det bli.</p><p>Som de sj&auml;lva s&auml;ger &auml;r grundid&eacute;n att vara studenternas guide i galaxen. B&aring;de f&ouml;r nya och gamla studenter.</p><p>&ndash; Vi har ju b&aring;da f&ouml;rst varit studenter och sedan fortsatt v&aring;ra yrkeskarri&auml;rer inom akademin, som l&auml;rare, forskare och nu &auml;ven som fakultetsadministrat&ouml;rer. Det g&ouml;r att vi har en l&aring;ng och f&ouml;rdjupad erfarenhet av vad det inneb&auml;r att komma hit till universitet och leva det som under n&aring;gra &aring;r &auml;r ett studentliv, s&auml;ger Ann-Catrine Eriksson.</p><p>&ndash; Tillsammans har vi ju drygt 50 &aring;r av erfarenhet, s&aring; n&aring;got har vi v&auml;l att s&auml;ga och bidra med. Och vi vill g&auml;rna ta p&aring; oss rollen att vara best&auml;mda och tydliga med vad en b&ouml;r t&auml;nka p&aring;, men samtidigt inte skr&auml;mmas. Vi vill att den som lyssnar ska k&auml;nna att det vi erbjuder &auml;r varma och hj&auml;rtliga h&auml;nder att h&aring;lla i, n&auml;r det &auml;r mycket nytt som ska processas i tillvaron, s&auml;ger Ann-Louise Silfver. &nbsp;</p><p>Podcasten kommer till en b&ouml;rjan att finnas tillg&auml;nglig p&aring; Umu-Play, f&ouml;r att senare g&ouml;ras tillg&auml;nglig p&aring; fler plattformar d&auml;r poddar finns.</p><p>F&ouml;rsta avsnittet som ligger ute nu tar det hela fr&aring;n b&ouml;rjan. Hur hamnade jag h&auml;r? Vad kan komma att &ouml;verraska mig? Hur ska jag t&auml;nka f&ouml;r att inte tappa orienteringen i tillvaron?</p><p><a href="https://open.spotify.com/episode/0Rqjnqw713s1F4TxMLJCSd" target="_blank" rel="noopener"><strong>H&ouml;r f&ouml;rsta avsnittet av Norra skenet:<em> Om att vara ny</em></strong></a></p>/nyheter/de-vill-guida-studenterna-i-universitetsgalaxen_11817680//nyheter/symposium-samlade-forskare-inom-sprakliga-landskap_11817679/Symposium samlade forskare inom språkliga landskapHumlab och Institutionen för språkstudier samlade forskare från sex lärosäten samt Institutet för språk och folkminnen för ett två dagars symposium på temat Kampen om platsen: språkliga landskap i omtvistade miljöer. Mon, 21 Oct 2024 14:32:31 +0200<p>&ndash; M&aring;let med symposiet var att samla yngre forskare inom humaniora med intresse f&ouml;r tv&auml;rvetenskapliga perspektiv p&aring; plats och flerspr&aring;kighet, s&auml;ger Copp&eacute;lie Cocq, professor vid Humlab.</p><p>Av de 20 forskare och doktorander som deltog var n&auml;stan h&auml;lften tillresta fr&aring;n andra l&auml;ros&auml;ten i Sverige, Finland och Skottland.</p><p>&ndash; Gemensamt f&ouml;r presentationerna var att de fokuserade p&aring; geografiska omr&aring;den d&auml;r m&aring;ngfald och flerspr&aring;kighet &auml;r ett faktum men d&auml;r det ocks&aring; finns politiska och ideologiska sp&auml;nningar kring fr&aring;gor som r&ouml;r m&aring;ngfald och flerspr&aring;kighet, s&auml;ger Carla Jonsson, professor vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier. </p><p>Under symposiet lyftes behovet av att utveckla nya innovativa metoder f&ouml;r att p&aring; ett mer adekvat s&auml;tt kunna analysera vardaglig kommunikation i skrift och tal. Dessutom betonades vikten av att inte enbart fokusera p&aring; s&aring;dant vi kan se och h&ouml;ra i det spr&aring;kliga landskapet utan ocks&aring; p&aring; s&aring;dant som &auml;r fr&aring;nvarande och kanske har tystats.</p><p>Dagarna avslutades med diskussioner om ett framtida n&auml;tverk och en gemensam publikation baserad p&aring; presentationerna. </p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Keynote-talare</h2><p>David Malinowski, San Jos&eacute; State University (online)<br><em>From Seeing to Reading to Visibilizing Diversity: A Walk through Linguistic Landscape Approaches and Applications</em></p><p>Sari Pietik&auml;inen, Jyv&auml;skyl&auml; universitet<br><em>Politics of re-coding landscapes: Mining connections in the contested Arctic</em></p>/nyheter/symposium-samlade-forskare-inom-sprakliga-landskap_11817679//nyheter/lockas-av-att-hjalpa-andra-att-lara-sig_11814737/Lockas av att hjälpa andra att lära sigHans egna lärare var en källa till inspiration när han valde yrkesbana. Magnus arbetar som lärare i svenska som andraspråk på Komvux i Umeå (Umevux) – en stimulerande roll som ger energi i mötet med eleverna. Det var under hans studier i engelska som han fick ett djupare intresse för språk generellt och hittade då ämnet svenska som andraspråk.Thu, 24 Aug 2023 11:14:28 +0200<p>&ndash; Om man &auml;r intresserad av spr&aring;k, m&aring;ngfald och hur spr&aring;k och samh&auml;lle p&aring;verkar varandra s&aring; ska man absolut s&ouml;ka svenska som andraspr&aring;k. Jag kan egentligen tycka att vi borde ha haft mer undervisning i pedagogik ur ett andraspr&aring;ksperspektiv oavsett vilket ing&aring;ngs&auml;mne vi hade p&aring; &auml;mnesl&auml;rarprogrammet. Det svenska klassrummet &auml;r idag v&auml;ldigt heterogent och &auml;ven matematikl&auml;rare och sl&ouml;jdl&auml;rare kommer att f&aring; tr&auml;ffa m&aring;nga elever som inte har svenska som modersm&aring;l.</p><p class="quote-center">Klassrummet &auml;r v&auml;ldigt heterogent och &auml;ven matematikl&auml;rare och sl&ouml;jdl&auml;rare kommer att f&aring; tr&auml;ffa m&aring;nga elever som inte har svenska som modersm&aring;l.</p><p>Magnus har spelat basket som proffs mer eller mindre p&aring; heltid i Svenska Basketligan under m&aring;nga &aring;r och inledde sina akademiska studier med engelska A som frist&aring;ende kurs.</p><p>&ndash; Min pappa &auml;r amerikan och min mamma &auml;r svensk och jag &auml;r f&ouml;dd i USA och uppv&auml;xt som tv&aring;spr&aring;kig. I USA ser utbildningssystem lite annorlunda ut s&aring; min pappa har hela tiden sagt till mig att jag b&ouml;r ta tillvara m&ouml;jligheten till gratis utbildning och inf&ouml;rskaffa mig en s&aring; bred bas som m&ouml;jligt. F&ouml;r mig k&auml;ndes det d&auml;rf&ouml;r naturligt att b&ouml;rja med att l&auml;sa en frist&aring;ende kurs f&ouml;r att b&ouml;rja k&auml;nna p&aring; ett &auml;mne. Engelska k&auml;ndes som att det skulle vara hyfsat l&auml;tt d&aring; det var ett av mina f&ouml;rstaspr&aring;k. Att l&auml;sa p&aring; universitet var dock v&auml;ldigt annorlunda fr&aring;n studier i spr&aring;k p&aring; gymnasiet och kanske inte fullt s&aring; l&auml;tt som jag trott. Det var dock m&aring;nga sp&auml;nnande samtal om spr&aring;k och kultur och jag trivdes v&auml;ldigt bra.</p><h3>Inspirerades av andra l&auml;rare</h3><p>Att Magnus valde att satsa p&aring; l&auml;rarutbildning berodde mycket p&aring; att han inspirerats av duktiga l&auml;rare han sj&auml;lv hade haft.</p><p>&ndash; F&ouml;r mig har duktiga l&auml;rare b&aring;de p&aring; grundskolan och p&aring; gymnasiet och universitet varit en k&auml;lla till inspiration. Sen &auml;r min pappa l&auml;rare p&aring; universitetet och min farmor jobbade som l&auml;rare i hela sitt yrkesliv. Jag har alltid lockats av att f&aring; hj&auml;lpa andra l&auml;ra sig.</p><p class="quote-center">F&ouml;r mig har duktiga l&auml;rare b&aring;de p&aring; grundskolan och p&aring; gymnasiet och universitet varit en k&auml;lla till inspiration.</p><p>Rollen som l&auml;rare i svenska som andraspr&aring;k p&aring; Komvux &auml;r lite annorlunda &auml;n m&aring;nga andra l&auml;rarroller d&aring; eleverna har varierande &aring;lder och akademisk bakgrund.</p><p>&ndash; Det &auml;r v&auml;ldigt viktigt att se individen och hur jag som l&auml;rare kan locka fram motivation hos varje enskild elev. Att arbeta med vuxna elever som m&aring;nga g&aring;nger &auml;r &auml;ldre &auml;n mig inneb&auml;r att rollen som l&auml;rare m&aring;ste vara relationsbyggande och med respekt och flexibilitet som ledord.</p><p>Magnus vill rekommendera fler att v&auml;lja svenska som andraspr&aring;k som &auml;mne i l&auml;rarutbildningen.</p><p class="quote-center">Det &auml;r v&auml;ldigt viktigt att se individen och hur jag som l&auml;rare kan locka fram motivation hos varje enskild elev.</p><p>&ndash; Jag arbetar p&aring; Umevux, det vill s&auml;ga Komvux i Ume&aring;. Jag trivs j&auml;ttebra! Den ena dagen &auml;r aldrig den andra lik och det stimulerar mig. Jag f&aring;r energi i m&ouml;tet med mina elever. Det &auml;r en hel del sj&auml;lvstudier p&aring; Komvux men jag tr&auml;ffar mina elever flera timmar varje dag. De &auml;r ofta otroligt motiverade att l&auml;ra sig spr&aring;ket och utvecklas. Som l&auml;rare i svenska som andraspr&aring;k kan man arbeta b&aring;de p&aring; h&ouml;gstadiet, gymnasiet och som jag p&aring; vuxenutbildning.</p>/nyheter/lockas-av-att-hjalpa-andra-att-lara-sig_11814737//nyheter/en-doktorandkurs-och-tva-veckors-skrivande-i-tromso_11805972/En doktorandkurs och två veckors skrivande i TromsöStrategiska medel från Arktiskt centrumThu, 03 Aug 2023 16:11:16 +0200<p><strong>I b&ouml;rjan av juni 2023 gick Paulette van der Voet en doktorandkurs i Troms&ouml;, Norge, och stannade sedan ett par veckor till f&ouml;r att skriva p&aring; sin disputation och komma i kontakt med hennes norska handledare. Hennes resa finansierades av strategiska medel fr&aring;n Arktiskt centrum vid Ume&aring; universitet.</strong></p><p>Paulette van der Voet &auml;r doktorand vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier och associerad forskare vid Arktiskt centrum vid Ume&aring; universitet. Hon ans&ouml;kte om strategiska medel fr&aring;n Arktiskt centrum f&ouml;r sin resa till Troms&ouml; och blev beviljad. Van der Voet f&ouml;rklarar att hon gick en kurs och tr&auml;ffade sina handledare f&ouml;r sin avhandling.</p><p>&ndash; Den f&ouml;rsta veckan i juni 2023 tog jag en doktorandkurs: Theorizing and Applying Critical Indigenous Philosophizes som organiserades av Centrum f&ouml;r samiska studier vid UiT, Norges arktiska universitet. Efter kursens slut stannade jag 2,5 veckor l&auml;ngre i Troms&ouml; f&ouml;r att skriva min kursuppsats, arbeta med ett kapitel till min avhandling, och f&ouml;r att f&aring; personlig handledning med Hilde Sollid och &Aring;se Mette Johansen (tv&aring; av mina handledare som arbetar p&aring; UiT). Under de tv&aring; veckorna fick jag l&aring;na ett kontor p&aring; Centrum f&ouml;r samiska studier, s&aring; att jag kunde ta del av den forskningsmilj&ouml;n under min vistelse.</p><p class="quote-center">Alla dessa saker tillsammans motiverade mig verkligen och gav mig mycket inspiration till mitt skrivande.</p><p>P&aring; fr&aring;gan om hur hon upplevde kursen och de tv&aring; skrivveckorna beskriver van der Voet att de var inspirerande och hj&auml;lpsamma.</p><p>&ndash; Jag k&auml;nde mig inspirerad av doktorandkursen! Att vara i en annan milj&ouml; gynnade ocks&aring; mitt skrivande och jag fick mycket anv&auml;ndbar feedback p&aring; mitt projekt av mina handledare och andra forskare vid Centrum f&ouml;r samiska studier. Min avhandling &auml;r en j&auml;mf&ouml;rande studie av l&auml;roplaner f&ouml;r inhemsk spr&aring;kundervisning fr&aring;n fyra olika sammanhang, d&auml;r tv&aring; av dessa sammanhang &auml;r samisk spr&aring;kundervisning i Norge och samisk spr&aring;kundervisning i Sverige. D&auml;rf&ouml;r har det varit till stor hj&auml;lp att kunna diskutera mitt projekt med de som arbetar i samisk kontext i Norge, och med andra som arbetar i andra ursprungskontexter.</p><p>Tv&aring; av van der Voets tre handledare &auml;r baserade i Troms&ouml;. Hon menar att &auml;ven om det fungerar bra med handledning p&aring; Zoom s&aring; &auml;r det n&aring;got helt annat att vara i samma rum tillsammans och diskutera arbetet.</p><p>&ndash; Alla dessa saker tillsammans motiverade mig verkligen och gav mig mycket inspiration till mitt skrivande. S&aring; jag lyckades skriva klart en hel del n&auml;r jag var i Troms&oslash;, och jag kom hem med m&aring;nga id&eacute;er f&ouml;r mitt fortsatta arbete.</p><p>Van der Voet kunde ocks&aring; n&auml;mna fyra s&auml;tt som hennes resa var till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r Arktis.</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="5d67aa17-67cc-44eb-81c6-f4c7f1cff505" data-contentname="BILD_Paulette van der Voet_Train">{}</div><p>&ndash; F&ouml;r det f&ouml;rsta belyser denna aktivitet kopplingarna mellan arktiska universitet och forskare som arbetar p&aring; dem. F&ouml;r det andra &auml;r inhemsk spr&aring;kundervisning en v&auml;sentlig del av livet i Arktis, och det &auml;r v&auml;rdefullt att inte bara titta p&aring; sammanhanget i ett land, utan att g&ouml;ra detta ur ett j&auml;mf&ouml;rande perspektiv. F&ouml;r det tredje &auml;r min forskning i sig redan v&auml;ldigt tv&auml;rvetenskaplig och kombinerar utbildningsvetenskap, lingvistik och inhemska studier. Men att vara p&aring; Centrum f&ouml;r samiska studier, d&auml;r jag kunde &auml;ta lunch med dem som arbetar inom till exempel statsvetenskap, antropologi eller historia, alla med anknytning till urfolk, har varit ett riktigt trevligt tillf&auml;lle att diskutera mitt projekt ur olika perspektiv.</p><p>Den fj&auml;rde punkten hon tar upp &auml;r av milj&ouml;m&auml;ssigt och h&aring;llbart v&auml;rde. Van der Voet f&ouml;rklarar att hon reste med buss och t&aring;g, &auml;ven om den f&ouml;rsta tanken kan vara att resa med flyg p&aring; grund av de l&aring;nga avst&aring;nden i Arktis. Hon hoppas kunna inspirera andra att resa genom mer h&aring;llbara &aring;tg&auml;rder. Hon till&auml;gger att det ocks&aring; &auml;r en f&ouml;rdel att kunna arbeta p&aring; t&aring;get under sj&auml;lva resandet.&nbsp;</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="f60fc282-161d-4f77-b4d7-42fd3b695018" data-contentname="Kontakt Paulette van der Voet">{}</div><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="96c1b325-bde7-47fc-9fb0-cb102f52c621" data-contentname="Fakta Kurs UiT">{}</div>/nyheter/en-doktorandkurs-och-tva-veckors-skrivande-i-tromso_11805972//nyheter/norrsams-kick-off-samlade-forskare-i-samiska-fragor_11789758/NorrSams kick-off samlade forskare i samiska frågorEtt 30-tal internationella forskare som arbetar med samiska frågor diskuterade utvecklingen av NorrSam-nätverket den 16 maj 2023. Hybrid-kick-offen ägde rum på Várdduo – Centrum för samisk forskning och finansierades av Arktiskt centrum vid Ubmejen universitiähta/Umeå universitet.Tue, 27 Jun 2023 13:32:52 +0200<p>NorrSams officiella kick-off lockade forskare fr&aring;n olika discipliner och som representerade ett brett spektrum av forskningsintressen. &nbsp;Deltagare kom fr&aring;n nio olika universitet fr&aring;n hela S&aacute;bmie &ndash; samernas landoch &auml;ven fr&aring;n utanf&ouml;r Norden. Bland deltagarna fanns s&auml;rskilt doktorander, men &auml;ven postdoktorer, seniora forskare och ett antal som planerar att doktorera.</p><p>NorrSam &auml;r ett n&auml;tverk f&ouml;r forskare i b&ouml;rjan av sin karri&auml;r med intresse f&ouml;r forskning kring fr&aring;gor som &auml;r relevanta f&ouml;r S&aacute;bmie och samerna. Kick-offens syfte var att samla aktiva medlemmar i n&auml;tverket och att bjuda in forskare som &auml;nnu inte &auml;r medlemmar. Genom att samlas i ett hybridevenemang kunde enskilda forskares intressen och behov f&ouml;r ett relevant n&auml;tverk diskuteras.</p><p>Kick-offens stora uppslutning visar p&aring; behovet av att ha ett n&auml;tverk, men ocks&aring; intresset f&ouml;r att studera och inkludera samiska perspektiv, kunskaper och erfarenheter i akademin. Docent Krister Stoor ber&auml;ttade under evenemanget om hur akademiska intresse f&ouml;r samiska fr&aring;gor utvecklades. Han har aktivt deltagit i att etablera och utveckla samiska studier i Ubmeje (Ume&aring;) sedan 1989.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bygga ett n&auml;tverk</h2><p>Norges, Sveriges, Finlands och Rysslands statsgr&auml;nser, som delar upp S&aacute;bmie (kan) leda till en utspridning av samisk forskning. Deltagarna i kick-offen diskuterade behovet av att knyta an till andra forskare inom samiska studier. Huvudsyftet med NorrSam &auml;r att knyta samman enskilda forskare, oavsett p&aring; vilken sida av S&aacute;bmie de forskar. De geografiska avst&aring;nden och m&aring;ngfalden av akademiska f&auml;lt inom samisk relaterade &auml;mnen kan dock vara en utmaning f&ouml;r att n&aring; detta m&aring;l.</p><p>Professor Copp&eacute;lie Cocq var inbjuden f&ouml;r att dela sina kunskaper om hur man utvecklar ett transnationellt och tv&auml;rvetenskapligt n&auml;tverk. I hennes presentation ingick strategier f&ouml;r att bygga upp ett n&auml;tverk som trots skillnaderna mellan akademiska discipliner kan vara intressant och relevant f&ouml;r alla medlemmar i NorrSam. Hon lyfte fram vikten f&ouml;r forskare i b&ouml;rjan av sina karri&auml;rer att ha en m&ouml;tesplats f&ouml;r att diskutera sitt arbete och l&auml;ra av varandra, men ocks&aring; f&ouml;r att bygga relationer inom akademin.</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Diskutera behoven</h2><p>Deltagarna diskuterade hur en m&ouml;tesplats som NorrSam kan konstrueras och hur den skulle kunna fungera, efter professor Cocqs strategier. Vikten av att som n&auml;tverk knyta an till samiska organisationer, f&ouml;reningar och samh&auml;llen lyftes fram som en n&ouml;dv&auml;ndighet. Ett annat syfte med n&auml;tverket b&ouml;r vara att knyta an till etablerade forskare inom same- och urfolksvetenskap. Att inkludera beslutsfattare och myndigheter i verksamheten diskuterades ocks&aring;.</p><p>Diskussionerna visade mest av allt det gemensamma behovet av samarbete och ett brett utbud av m&ouml;jligheter att organisera evenemang och att samarbeta: fr&aring;n att organisera workshoppar och seminarier, till att etablera (online) l&auml;sgrupper och skriva akademiska artiklar tillsammans. Under id&eacute;m&ouml;tet identifierades gemensamma forsknings&auml;mnen som relaterar b&aring;de till deltagarnas forskningsf&auml;lt och till forskning om samiska och urfolks&auml;mnen i allm&auml;nhet.</p><p>NorrSams kick-off markerade en nystart av ett n&auml;tverk som hade vilat sedan covid-19-pandemin b&ouml;rjade. Det &ouml;verv&auml;ldigande intresset f&ouml;r kick-offen ger intrycket att fokus p&aring; forskning inom S&aacute;bmie, i st&auml;llet f&ouml;r att fokusera p&aring; samisk forskning i Sverige, &ouml;kar m&ouml;jligheterna till aktivt n&auml;tverkande och samarbete. Deltagarnas diskuterade behov och intressen utv&auml;rderas f&ouml;r att utveckla NorrSam-n&auml;tverket ytterligare under de kommande m&aring;naderna.</p><p><a href="~/link/375dc8509dca40b3af8ab85fc5a7575f.aspx">NorrSam &ndash; forskarn&auml;tverket</a></p>/nyheter/norrsams-kick-off-samlade-forskare-i-samiska-fragor_11789758//nyheter/svt-dialekter-har-fatt-ett-uppsving_11791339/SVT: "Dialekter har fått ett uppsving""På senare år har det märkts ett uppsving i användandet av dialekter i både tal och skift. I Malung har det märkts ett ökat intresse för att lära sig dialekter. Enligt Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet, så används det på ett annat sätt idag." Mon, 26 Jun 2023 13:12:38 +0200<p>Han menar att det syns i musikkulturen samt i grupper i sociala medier.</p><p>&ndash; Man kan se p&aring; Facebook att det finns m&aring;nga j&auml;ttestora grupper d&auml;r folk samlas kring ord. Det finns bland annat en grupp f&ouml;r orden &rdquo;pumla&rdquo; f&ouml;r julkula, dialekten har f&aring;tt andra m&ouml;tesplatser.</p><p><a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/dialekter-har-fatt-ett-uppsving-hittat-nya-former">L&auml;s hela artikeln p&aring; svt.se</a></p>/nyheter/svt-dialekter-har-fatt-ett-uppsving_11791339//nyheter/litum-symposiet-gick-som-en-dans_11789141/LITUM-symposiet gick som en dansDen 8–9 juni genomfördes LITUM-nätverkets vårliga symposium på campus, det femte i ordningen sedan det första år 2017.Wed, 21 Jun 2023 07:56:27 +0200<p>De 35 deltagarna var medlemmar i LITUM och inbjudna forskare fr&aring;n fyra olika l&auml;ros&auml;ten. Temat f&ouml;r symposiet var&nbsp;Scaffolding writing&nbsp;och n&auml;tverkets forskare fick m&ouml;jligheter att diskutera sina forskningsprojekt, samt f&aring; nya tankar och influenser fr&aring;n varandra och de tillresta g&auml;sterna P&aring; symposiet presenterades och diskuterades s&aring;v&auml;l st&ouml;ttning som skrivande.</p><p>&ndash; Att f&aring; m&ouml;jlighet att under tv&aring; dagar f&ouml;rdjupa sig i literacy forskning, s&aring;v&auml;l under symposiets presentationer och workshopar som vid kaffet och middag, &auml;r en enorm tillg&aring;ng f&ouml;r v&aring;r milj&ouml;, s&auml;ger Erika Sturk, som &auml;r samordnare inom LITUM.</p><p>Under symposiet utforskades skrivande i relation till dans, mulitmodalitet, l&auml;ssv&aring;righeter, flerspr&aring;kighet och AI. En workshop med Sofia Jusslin vid &Aring;bo Akademi och Anna Lindqvist vid Ume&aring; universitet utmanade s&aring;v&auml;l deltagarnas f&ouml;rest&auml;llning om skrivande som deras erfarenheter av workshopar p&aring; konferenser. Att f&ouml;rkroppsliga bokst&auml;ver och ber&auml;ttelser skapade f&ouml;rdjupade samtal om skrivande, skrivinl&auml;rning och f&ouml;rst&aring;elsen av literacybegreppet.</p><p>Tre av presentationerna under symposiet handlade om AI, chatGPT och skrivande. Jill Jeffery fr&aring;n Leidens universitet i Nederl&auml;nderna inledde symposiet under rubriken Media literacy and truth decay: Exploring the implications of AI LLMs for the teaching of writing.</p><p>Fr&aring;n ett annat perspektiv kunde Erik Lindenius, lektor i kommunikations- och medievetenskap och projektledare f&ouml;r SKRIVUM, v&auml;nda allas blickar mot fr&aring;gor om att betrakta AI som m&ouml;jlighet eller resurs med en historisk expos&eacute; &ouml;ver tidigare mediadiskursers teknologiska intr&auml;de i skolan.</p><p>Fr&aring;gan om bed&ouml;mning och chatGPT, som &auml;r den st&ouml;rsta fr&aring;gan i mediedebatten, diskuterades av Gustaf Skar, professor vid Skrivecentret i Trondheim: Assessing writing proficiency in light of AI services: reconceptualising writing assesment.</p><p>&ndash; AI kommer utan tvekan att p&aring;verka skrivandet och teorier om skrivande kan hj&auml;lpa oss att f&ouml;rst&aring; hur. Det viktiga &auml;r att se de nya spr&aring;kmodellerna som resurser och att i utbildningssammanhang omv&auml;rdera skrivandet, s&auml;ger professor Eva Lindgren.</p><p>&ndash; Idag anv&auml;nds skrivande i stor utstr&auml;ckning i korta texter och f&ouml;r examination, d&auml;r korrekthet f&aring;r stort utrymme. Skrivande &auml;r ju s&aring; mycket mer, till exempel &auml;r det ett utm&auml;rkt redskap f&ouml;r t&auml;nkande och f&ouml;r reflektion och f&ouml;r att skapa struktur och f&ouml;rst&aring;else. Det kan vi jobba mer med!</p><p>Symposiets deltagare, s&aring;v&auml;l tillresta som anst&auml;llda p&aring; Umu, summerade dagarna och diskuterade sin f&ouml;rdjupade syn p&aring; st&ouml;ttning av skrivande som de f&aring;tt med sig och vill forts&auml;tta att utforska. Att flertalet &auml;r l&auml;rarutbildare visar p&aring; symposiets m&ouml;jligheter att bidra till utveckling av l&auml;rarutbildningen.</p>/nyheter/litum-symposiet-gick-som-en-dans_11789141//nyheter/boktips-infor-sommaren_11785637/Boktips inför sommarenKatarina Gregersdotter, docent i engelskspråkig litteraturvetenskap och tillika ledamot av Svenska deckarakademin, tipsar om läsvärda kriminalromaner inför sommarens ledigheter.Thu, 15 Jun 2023 16:38:56 +0200<div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="9485f8d8-b26a-4295-b64a-7338086151d3" data-contentname="Carlsson">{}</div><h3>Christoffer Carlsson: <em>Levande och D&ouml;da</em></h3><p>Levande och d&ouml;da avslutar trilogin Hallandssviten. Det handlar om ett brott i det f&ouml;rflutna som fortfarande p&aring;verkar m&auml;nniskor i h&ouml;g grad. H&auml;r beg&aring;s ett mord p&aring; ny&aring;rsafton 1999 som i nutid inte &auml;r l&ouml;st.</p><p>Det &auml;r en vackert skriven ber&auml;ttelse om sorg och saknad, och &auml;ven en historia om klass; om de som har och de som inte har.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="3d9cf28e-7e8f-4a55-8b45-b9d7f578437d" data-contentname="Alsterdal">{}</div><h3>Tove Alsterdal: <em>Djuphamn</em></h3><p>Huvudpersonen heter Eira, d&ouml;pt efter Eira S&ouml;derberg som var en av de fem som dog under h&auml;ndelserna i &Aring;dalen 1931. Alsterdal v&auml;ver snyggt in historiska h&auml;ndelser och skeenden i de flesta av sina romaner, och i den h&auml;r, Djuphamn &auml;r det Vietnamkriget som &auml;r centralt.</p><p>Det hela b&ouml;rjar med att n&aring;gra dykare hittar ett lik i &Aring;ngerman&auml;lven, som verkar legat d&auml;r i m&aring;nga &aring;r och som vanligt &auml;r det v&auml;lskrivet och sp&auml;nnande.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="b8708fa0-7bba-4dfe-9ac4-b4d010a02035" data-contentname="Dunberg">{}</div><h3>Marcus Dunberg: <em>Skuggland</em></h3><p>Det h&auml;r &auml;r debut, och kan kallas en psykologisk sp&auml;nningroman. Den utspelar sig p&aring; en av de mer exklusiva friskolorna i Stockholm, Elycium. N&aring;gra f&aring; barn fr&aring;n andra samh&auml;llsklasser f&aring;r ocks&aring; g&aring; d&auml;r, och en av dem &auml;r Daniel som lever med sin mamma.</p><p>N&auml;r Daniels mamma anklagar ett annat barn f&ouml;r att ha misshandlat och f&ouml;rgripit sig p&aring; sonen, s&aring; har skolan och vuxenv&auml;rlden mycket sv&aring;rt att hantera det. Det &auml;r en sp&auml;nnande, gripande och oroande historia.</p><p>&nbsp;</p><p>&nbsp;</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="47c9aa6b-1c52-4fa6-84ee-638ad81aea48" data-contentname="Grebe Pärsson">{}</div><h3>Camilla Grebe och Carl-David P&auml;rsson: <em>L&aring;naren</em></h3><p>Romanen har tv&aring; parallella historier som kommer samman. Det h&auml;r lutar mer &aring;t skr&auml;ckh&aring;llet &auml;n &auml;r en renodlad kriminalroman. Polisen Alba har blivit f&ouml;rflyttad till den mycket lilla orten Sundby efter att ha slagit ner sin kollega i Stockholm. Hon har stora problem med att tygla ett raseri som alltid verkar finnas inuti henne. P&aring; g&aring;rden Norrberga utanf&ouml;r Sundby har en familj tillf&auml;lligt flyttat in f&ouml;r att f&ouml;rs&ouml;ka l&auml;ka efter att parets ena barn d&ouml;tt i en bilolycka. Men det &auml;r n&aring;got som inte st&aring;r r&auml;tt till. Varf&ouml;r sitter till exempel de n&auml;rmaste grannarna i sin soffa om kv&auml;llarna och bara tittar in i v&auml;ggen?</p><div data-classid="36f4349b-8093-492b-b616-05d8964e4c89" data-contentguid="34fe7772-45ac-4214-a245-66c6792aefd0" data-contentname="Lidsay">{}</div><h3>Joan Lindsay: <em>Utflykt till Hanging Rock</em> (1967) (&Ouml;vers: Maria Lundgren)</h3><p>&Aring;ret &auml;r 1900, det &auml;r i slutet av den viktorianska eran, och Australien blir sj&auml;lvst&auml;ndigt &aring;ret efter, 1901. Mrs Appelyard, rektor f&ouml;r internatskolan Mrs Appelyards College f&ouml;r unga damer har till&aring;tit en utflykt till det mytomspunna vulkaniska berget Hanging Rock.</p><p>P&aring; picknicken beslutar sig n&aring;gra f&ouml;r att g&aring; p&aring; en uppt&auml;cktsf&auml;rd och yttrar de bevingade orden "Var inte orolig, vi blir bara borta en liten, liten stund." De g&aring;r i v&auml;g, och kommer inte tillbaka. De f&ouml;rsvinner helt enkelt.</p><p>Romanen handlar om hur detta f&ouml;rsvinnande p&aring;verkar alla, det blir ett trauma som inte riktigt g&aring;r att hantera. Det h&auml;r &auml;r en fantastisk ber&auml;ttelse som g&aring;r att diskutera mycket l&auml;nge eftersom det finns s&aring; m&aring;nga luckor och fr&aring;gor utan svar.<br>&nbsp;<br>&nbsp;</p>/nyheter/boktips-infor-sommaren_11785637//nyheter/tf-slipar-svenskan-tillsammans_11781308/TF: "Slipar svenskan tillsammans"Tidskriften Folkuniversitetet intervjuar bland annat Andreas Nuottaniemi, Institutionen för språkstudier, om hur språket utvecklas i mötet.Tue, 08 Aug 2023 09:25:38 +0200<p>"Andreas Nuottaniemi, spr&aring;kdidaktiker vid Ume&aring; universitet, har i sin avhandling&nbsp;<a href="~/link/dc804d9dc43a409596fddbd13dae9f4f.aspx">Flerspr&aring;kighetens gr&auml;nser: Spr&aring;kdidaktik p&aring; (o)j&auml;mlik grund i migrationernas tid</a>&nbsp;tittat p&aring; faktorer som p&aring;verkar unga nyanl&auml;ndas m&ouml;jligheter att l&auml;ra sig svenska &ndash; och drar slutsatsen att bristen p&aring; meningsfulla sammanhang att &ouml;va spr&aring;ket i utg&ouml;r ett stort hinder".</p><p><a href="https://tidskriften.se/slipar-svenskan-tillsammans/">L&auml;s mer p&aring; tidskriften.se</a></p>/nyheter/tf-slipar-svenskan-tillsammans_11781308//nyheter/tank-om...polarisen-smalter-lite-snabbare_11776990/Tänk om...polarisen smälter lite snabbare?Spekulativ fiktion som berättarform har en lång historia och behandlar ofta ett allmänt samtidsproblem och dess tillstånd i en nära framtid. Maria Lindgren Leavenworth, professor i modern engelsk litteratur, forskar bland annat om hur spekulativ fiktion griper sig an och framställer miljöutmaningar.Fri, 16 Jun 2023 13:48:46 +0200<p>&ndash; Spekulativ fiktion leker med verkligheten. Med utg&aring;ngspunkt i premissen &rdquo;t&auml;nk om&hellip;&rdquo; kan litteratur inom spekulativ fiktion skapa alternativa versioner av verkligheten. I en s&aring;dan v&auml;rld kan till exempel polarisen sm&auml;lta lite snabbare &auml;n prognoserna i v&aring;r v&auml;rld, s&auml;ger Maria Lindgren Leavenworth.</p><p>Spekulativ fiktion som ber&auml;ttarform har en l&aring;ng historia och behandlar ofta ett allm&auml;nt samtidsproblem och dess tillst&aring;nd i en n&auml;ra framtid.</p><p class="quote-center">Spekulativ fiktion bidrar till att f&ouml;rst&aring; samtida sociala och kulturella fr&aring;gor och diskussioner och kan inspirera till initiativ och handling i f&ouml;rh&aring;llande till verklighetens utmaningar.</p><p>&ndash; Under artonhundratalet trodde man till exempel att polarisen v&auml;xte i st&auml;llet f&ouml;r sm&auml;lte vilket avspeglade sig i den tidens fiktion. F&ouml;rfattare i Afrika som skriver klimat-fiktion f&ouml;rest&auml;ller sig ofta en framtid med mer torka medan f&ouml;rfattare i Indien f&ouml;rest&auml;ller sig en framtid med fler &ouml;versv&auml;mningar. Spekulativ fiktion som genre bidrar till att f&ouml;rst&aring; samtida sociala och kulturella fr&aring;gor och diskussioner och kan inspirera till initiativ och handling i f&ouml;rh&aring;llande till verklighetens utmaningar.</p><h2 id="info0" data-magellan-target="info0">Bilden av Arktis f&ouml;r&auml;ndras genom spekulativ fiktion</h2><p>I en kommande monografi, <em>The Imagined Arctic in Speculative Fiction</em>, unders&ouml;ker Maria hur Arktiska spekulativa element fungerar och hur bilden av Arktis f&ouml;r&auml;ndras genom den spekulativa fiktionen, fr&aring;n Mary Shelley&rsquo;s Frankenstein till idag. B&aring;de traditionella framst&auml;llningar av Arktis som tomt och fr&auml;mmande, och nutida (och framtida) bilder av bland annat klimatf&ouml;r&auml;ndringar &auml;r del av analysmaterialet.</p><p>&ndash; Arktis har flyttat in i v&aring;rt medvetande som en central del av jordens maskineri. Det har alltid varit ett omr&aring;de som har varit produktivt f&ouml;r f&ouml;rfattares fantasier men under 2000-talet syns ett markant &ouml;kat intresse. D&auml;r f&ouml;rfattare under artonhundratalet beskrev gl&ouml;mda civilisationer i ett isolerat Arktis, tar dagens f&ouml;rfattare klimatf&ouml;r&auml;ndringar som utg&aring;ngspunkt i historier om hur Arktis blir en sista utpost, en plats d&auml;r samh&auml;llet kollapsar eller byggs upp, eller d&auml;r m&auml;nskligheten kommer till ett slut eller en ny b&ouml;rjan. &nbsp;</p><h2 id="info1" data-magellan-target="info1">Om Maria Lindgren Leavenworth</h2><p>Maria Lindgren Leavenworth &auml;r professor i engelsk modern litteratur vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier. Hennes forskningsintressen &auml;r spekulativ fiktion, reseber&auml;ttelser, fan fiction och Arktis. Hon undervisar fr&auml;mst litteraturmoment p&aring; b&aring;de grund- och avancerad niv&aring;.</p>/nyheter/tank-om...polarisen-smalter-lite-snabbare_11776990//nyheter/ny-bok-om-natur-och-sprakligt-platsskapande-i-norra-sverige--_11775712/Ny bok om natur och språkligt platsskapande i norra Sverige Språk, natur och plats i koloniala sammanhang diskuteras i boken Markernas kronologi och ideologi i norra Sverige som belyser naturens roll i språkligt platsskapande.Thu, 15 Jun 2023 13:54:52 +0200<p>&ndash; Boken handlar om hur norra Sverige genom historien fyllts med betydelse och inneh&aring;ll genom naturen. Syftet &auml;r att belysa naturens roll i spr&aring;kligt platsskapande med s&auml;rskilt fokus p&aring; nybyggarkolonisationen under 1700- och 1800-talet, s&auml;ger Daniel Andersson, professor och prefekt vid Institutionen f&ouml;r spr&aring;kstudier.</p><p>Markernas kronologi och ideologi i norra Sverige &auml;r ett resultat av ett forskningsprojekt som finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och som handlade om ber&auml;ttande om naturen i norra Sverige. Texterna som analyseras i boken &auml;r de b&aring;da journaler i vilka Petrus L&aelig;stadius beskrev sitt arbete som mission&auml;r i Lappmarken, samt Olov Petter Petterssons detaljerade skildring av nybyggarkolonisationen i verket Gamla byar i Vilhelmina.</p><p>&ndash; Boken bidrar till att f&ouml;rst&aring; det spr&aring;kliga platsskapande med naturen i centrum och dess mekanismer, och ger en historisk bakgrund till de processer som p&aring;g&aring;r idag i norra Sverige.</p><p>Markernas kronologi och ideologi i norra Sverige ges ut av Skytteanska samfundet inom Kriterium.</p>/nyheter/ny-bok-om-natur-och-sprakligt-platsskapande-i-norra-sverige--_11775712//nyheter/forskar-om-hur-budskap-i-videor-om-klimatforandringar_11775139/Forskar om hur budskap i klimatvideor kommunicerasJeanette Littlemore, professor i engelsk språkundervisning och tillämpad lingvistik vid University of Birmingham, besöker Institutionen för språkstudier.Fri, 26 May 2023 12:26:40 +0200<p>&ndash; Jag &auml;r h&auml;r f&ouml;r att studera hur budskap kommuniceras i videor om klimatf&ouml;r&auml;ndringar. Mitt huvudsakliga forskningsintresse &auml;r anv&auml;ndningen av metaforer f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; k&auml;nslom&auml;ssiga upplevelser, s&auml;ger Jeanette.</p><p>Under sin vistelse p&aring; en vecka arbetar Jeanette i ett forskningsprojekt tillsammans med professor Marlene Johansson Falck och universitetslektor Anders Steinvall. Dessutom har hon h&aring;llit en workshop f&ouml;r doktorander, en f&ouml;rel&auml;sning vid det spr&aring;kvetenskapliga h&ouml;gre seminariet, tr&auml;ffat Cogling-n&auml;tverket och kommer att h&aring;lla ett f&ouml;redrag f&ouml;r studenter inom till&auml;mpad lingvistik.</p><p>L&auml;s mer om Jeanette Littlemore:<br><a href="https://www.birmingham.ac.uk/staff/profiles/elal/littlemore-jeannette.aspx">University of Birmingham</a></p>/nyheter/forskar-om-hur-budskap-i-videor-om-klimatforandringar_11775139/