91´«Ã½ÔÚÏß

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô

Kursen är kliniskt inriktad och behandlar patogenicitets- och resistensmekanismer, mikrobiologisk- och molekylär diagnostik, molekylär immunologi samt verkningsmekanismer hos antibiotika och antiviraler. I kursen ingår patientfall där den studerande i grupp får inhämta kunskaper, diskutera och presentera patogenicitetsmekanismer, epidemiologiska frågeställningar samt laboratoriemedicinska diagnosmetoder.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse
Den studerande ska 
* känna till den bakteriella normalfloran, dess ungefärliga sammansättning och förekomst, de vanligaste patogena bakterierna, virus och parasiterna, samt hur dessa identifieras och diagnostiseras, vilka sjukdomar de orsakar 
* känna till antibiotika och antivirala medel för behandling, deras verkningsmekanismer samt resistensmekanismer hos bakterier och virus
* ha kunskap om resistensproblematik i Sverige och internationellt 
* ha tillägnat sig generella kunskaper om bakteriella och virala virulensfaktorer, deras verkningsmekanismer och genetik
* kunna redogöra för principerna för vanligt förekommande molekylära typningsmetoder samt hur dessa metoder på ett adekvat sätt kan användas vid epidemiologiska undersökningar
* kunna exemplifiera och beskriva hur bakterier och virus kan skydda sig mot och påverka det medfödda och det adaptiva immunförsvaret

Färdighet och förmåga
Den studerande ska
* kunna tillämpa teorin bakom patogenicitetsmekanismer och molekylära identifierings- och typningsmetoder inom ramen för vanligt förekommande infektionssjukdomar

Behörighetskrav

För tillträde till kursen krävs godkända kurser om 135 hp från biomedicinsk analytikerprogrammet. Om studenten inte uppfyller behörigheten ska blanketten "Utredningsunderlag för behörighet till vidare studier" vara studierektor tillhanda senast två veckor före kursstart.

Undervisningens upplägg

Undervisningen ges i form av föreläsningar, case och seminarie. Närvaro på upprop och case-seminarier är obligatoriskt. 

Examination

Examination av kursen sker individuellt i form av skriftlig tentamen (betygsgrad: VG, G eller U) samt i form av seminarium (betygsgrad: G eller U). För godkänd kurs krävs betygsgraden godkänd för delarna skriftlig tentamen och seminarier. För betyget väl godkänd på hela kursen krävs väl godkänd på skriftlig tentamen och godkänd på seminarier. 

För varje kurs anordnas ett ordinarie och två omtentamenstillfällen. Antalet tentamenstillfällen är begränsat till tre/läsår. Efter tre underkända examinationer rekommenderas studenten att gå om kursen när studieplats finns. En och samma kurs får göras om högst en gång. 

Den studerande har rätt att få betyg omprövat av examinator och beslutet kan ändras, förutsatt att det kan ske snabbt och enkelt och att betyget inte sänks.

Studerande som underkänts två gånger i viss kurs eller del av kurs, har rätt att hos programrådet begära att annan examinator utses. Ansökan inlämnas till programmets studierektor och beslut fattas i programrådet.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.

www.91´«Ã½ÔÚÏß/regelverk