91´«Ã½ÔÚÏß

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô

Kursen tar sin utgångspunkt i skolan som en integrerad del av samhället, där tyngdpunkten ligger på skolans fostransuppdrag och lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar i en heterogen lärandemiljö. Kursen behandlar sociala och kulturella processer mellan elever och mellan elever och lärare. Ett genomgående tema är hur demokratifrågor genomsyrar arbetet i skolan på olika nivåer - från frågor om demokrati och likabehandling i skolans lärandemiljöer till frågor om skolans organisation och politiska styrning i ett demokratiskt samhälle. Begrepp som kön, klass, etnicitet, sexualitet, identitet, religion och funktionsförmåga används för att ge kunskap om hur inkludering och exkludering, över- och underordning, skapas och återskapas i samhället och skolan. Här berörs också hur barns och ungdomars fritidskultur, inflytande från populärkultur och användningen av internet och sociala medier påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan.

Under kursen ges studenten möjlighet att utveckla sin förmåga till etisk och normkritisk reflektion i rollen som lärare. Genom att tillägna sig grundläggande teorier och metoder för att resonera i etiska frågor får studenten förutsättningar för att förstå och reflektera kring skolans värdegrund och lärares yrkesetik. Målet är att studenten ska tillägna sig verktyg för att kritiskt förhålla sig till och hantera sociala situationer i en lärandemiljö präglad av kulturell mångfald. Hit hör att kunna utmana och motverka diskriminering och annan kränkande behandling.

Kursen är uppdelad i tre moduler:

1. Människosyn, etik och demokrati (3,5 hp)
2. Den heterogena lärandemiljön (3 hp)
3. Case (1 hp)

Förväntade studieresultat

För godkänd kurs ska den studerande kunna:

Kunskap och förståelse

• visa fördjupad kunskap om och förstÃ¥else för vad styrdokumenten säger om lärarens uppdrag, med särskilt fokus pÃ¥ förskolans och skolans värdegrund och fostransuppdrag samt lärares yrkesetik;
• visa kunskap om och förstÃ¥else för skolans organisation och roll i ett demokratiskt samhälle, med avseende bÃ¥de pÃ¥ lärarens roll som förmedlare av demokratiska värderingar och pÃ¥ skolans politiska styrning;
• visa grundläggande förstÃ¥else för olika etiska teoribildningar och centrala normativa begrepp som aktualiseras i lärarrollen, sÃ¥som demokrati, mänskliga rättigheter, värdegrund och likabehandling;
• visa grundläggande kunskap om hur kulturell mÃ¥ngfald utifrÃ¥n kön, klass, etnicitet, sexualitet, religion, funktionsförmÃ¥ga och barns och ungas kultur (fritid, medier, internet) skapar villkor för lärande, undervisning och det sociala livet i skolan;
• visa kunskap om och förstÃ¥else för betydelsen av att anlägga ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i rollen som lärare;

Färdigheter och förmåga

• visa grundläggande förmÃ¥ga att tillämpa normkritiskt och etiskt resonerande i realistiska situationer frÃ¥n skolans och förskolans värld;
• visa förmÃ¥ga att beakta barns och ungdomars sociala och kulturella bakgrunder i tillämpningen av skolans styrdokument;
• visa förmÃ¥ga att identifiera hur diskriminerande beteenden och kategoriseringar skapas och Ã¥terskapas i skolans sociala liv, och hur dessa kan utmanas och motverkas;
• visa förmÃ¥ga att kommunicera och reflektera kring frÃ¥gor som rör identitet, sexualitet och relationer.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmÃ¥ga att identifiera och självständigt resonera kring etiska och kulturella konflikter som kan uppstÃ¥ i skola och förskola och göra bedömningar utifrÃ¥n styrdokument sÃ¥väl som samhälleliga och etiska aspekter, med särskilt beaktande av demokratiska värderingar, de mänskliga rättigheterna och en hÃ¥llbar utveckling.

Behörighetskrav

Undervisningens upplägg

Undervisningen består av föreläsningar samt olika typer av seminarier och gruppövningar. Föreläsningar ger studenten stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om att kunna visa grundläggande kunskaper, men syftar också till att introducera studenten till problematisering, analys, kritisk granskning och värdering. Seminarier och gruppövningar kopplar de teoretiska kunskaperna till studenternas kommande yrkesliv och ger stöd för att uppnå de förväntade studieresultat som handlar om färdigheter, förmågor och förhållningssätt.

Ett av seminarierna, det så kallade caseseminariet, ger studenten möjlighet att tillämpa de kunskaper och färdigheter som förvärvats under kursen på en realistisk problemsituation från skolans eller förskolans värld. Caseseminariet pågår under en heldag och genomförs tillsammans med verksamma lärare från för-, grund- eller gymnasieskolan, beroende på studentens examensinriktning. Under casearbetet ska studenterna använda de teoretiska kunskaper de erhållit under kursens gång såväl som relevanta styrdokument (som Skollagen, relevant läroplan och Lärares yrkesetik). Om kursen ges inom ramen för distans- eller arbetsintegrerad utbildning kan organisationen av caseseminariet skilja sig från denna beskrivning. Caseseminariet är examinerande.

I kursen ingår obligatoriska inslag som kräver fysisk närvaro på campus och/eller deltagande vid schemalagda digitala träffar, se vidare i kurstillfällets gällande schema och information på lärplattformen.

Tillgång till dator med stabil internetuppkoppling krävs för att delta i kursen och fullgöra de uppgifter som ingår. Vid digitala examinerande tillfällen krävs kamera och headset för att säkerställa rättssäker examination.

Examination

Examinationsformerna kan variera beroende på ifall kursen ges på campus eller som distansutbildning. Modul 1 examineras genom en skriftlig tentamen (3,5 hp), i form av antingen en salsskrivning (campuskurser) eller en digital tentamen (distanskurser). Modul 2 examineras genom en skriftlig tentamen (3 hp) i form av antingen en salsskrivning (campuskurser) eller en hemtentamen (distanskurser). Modul 3 examineras genom ett caseseminarium som även involverar en skriftlig uppgift (1 hp). Vid caseseminariet kommer studenterna att arbeta i mindre grupper baserade på examensinriktning. Studenten ska självständigt kunna identifiera såväl svårigheter som möjligheter i lärarens arbete med att tillämpa skolans styrdokument, samt diskutera hur etiska överväganden och sociala och kulturella förhållanden i samhället påverkar lärande, undervisning och det sociala livet i skolan. 

Den som erhållit betyget Godkänt (G) på kursen kan ej examineras för högre betyg.

Betygsskalan för hela kursen, liksom för examinationerna på modul 1 och 2 består av betygen underkänd, godkänd och väl godkänd. På caseseminariet (modul 3) ges något av betygen underkänd och godkänd. För betyget godkänd på hela kursen krävs att samtliga tre examinationer är minst godkända. För betyget väl godkänd krävs att samtliga examinationer är minst godkända, och att den studerande är väl godkänd på både modul 1 och 2 (sammanlagt 6,5 hp).

För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle. Omprov erbjuds senast två månader efter ordinarie provtillfälle, för prov som genomförs under maj och juni månad får första omprovet erbjudas inom tre månader efter ordinarie provtillfälle. Dessutom ska ytterligare minst ett omprov erbjudas inom ett år från ordinarie provtillfälle, sk uppsamlingsprov. I de fall prov eller obligatoriska undervisningsmoment inte kan upprepas för omprov kan det i stället ersättas med annan uppgift. Omfattningen av och innehållet i en sådan uppgift ska stå i rimlig proportion till det missade provet/obligatoriska momentet. Rättighet att examineras ges högst två år efter vederbörande students förstagångsregistrering på kursen.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla eller kursen slutat erbjudas.