91��ý����

���ԲԱ��å����

Kursen utforskar vilken roll fysisk aktivitets spelar i att främja hälsa och förebygga sjukdom med fokus på psykologiska aspekter (mentala, emotionella och sociala). Kursen behandlar faktorer som främjar fysisk aktivitet, liksom hinder för fysisk aktivitet (t.ex. låg tilltro till egen förmåga), med beaktande av påverkan genom livsspannet, på både individ- och samhällsnivå. Även centrala faktorer som påverkar etablering och långsiktigt vidmakthållande av
fysisk aktivitet behandlas.
Kursen introducerar evidensbaserade strategier för att främja fysisk aktivitet och optimera hälsoutfall. Studenterna får möjlighet att arbeta med både intra- (t.ex. självreglering) och interpersonella strategier (t.ex. kommunikation, socialt stöd), och reflektera över hur dessa strategier kan tillämpas i olika sammanhang och målgrupper så som ungdomar, fysisk aktivitet på recept (FaR), hälsofrämjande arbete och sjukdomshantering samt hälsosamt åldrande och rehabilitering.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• Visa kunskap och förståelse för hur fysisk aktivitet kan främja välbefinnande och psykisk hälsa samt förebygga sjukdom.
• Visa kunskap och förståelse för hur psykologiska faktorer påverkar fysisk aktivitet i olika skeden av livet.
• Identifiera psykologiska faktorer som underlättar respektive hindrar fysisk aktivitet
• Uppvisa kunskap om hur individers fysiska aktivitet påverkas av interpersonella faktorer.

Färdighet och förmåga

• Visa förmåga att reflektera över egna erfarenheter av fysisk aktivitet och koppla dem till centrala psykologiska faktorer som påverkat den egna aktivitetsnivån över tid.
• Visa förmåga att tillämpa psykologiska teorier för etablering och vidmakthållande av hälso- beteenden samt diskutera deras relevans för praktiskt arbete i olika populationer.
• Visa förmåga att muntligt och skriftligt presentera och diskutera forskningsresultat som är relevanta för individer med olik bakgrund och sociala förutsättningar.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Självständigt bedöma det egna behovet samt av fortsatt utveckling av kunskaper, färdigheter och förmågor och kunskaper om psykologiska aspekter av fysisk aktivitet i relation till hälsa.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs som nätbaserad distansundervisning i en digital lärmiljö. Kursen bygger på studentaktivt lärande och omfattar föreläsningar och genomgångar, obligatoriska nätseminarier, gruppdiskussioner och handledning. Studenterna arbetar löpande med reflekterande uppgifter där teori och forskning kopplas till den egna vardagen , yrkespraktik eller framtida arbetsområden.

���ԲԱ��å����et är utformat för att utveckla förmågan att förstå och förklara psykologiska faktorer som påverkar fysisk aktivitet samt att tillämpa denna kunskap i olika hälso- och yrkesmiljöer. Kursen ges via universitetets lärplattform med en kombination av tidsbundna inslag och självstyrda asynkrona studier. Detta förutsätter att studenten har tillgång till dator, stabil internetuppkoppling och de verktyg som krävs för att delta i digital undervisning.

Rätten att erhålla undervisning inklusive handledning gäller endast under den tid som kurstillfället pågår som studenten har registrerats på.

Examination

Kursen examineras genom flera moment. Samtliga genomförs digitalt via universitetets lärplattform.

1. Individuell skriftlig tentamen (U–G)
   En skriftlig digital tentamen där studentens kunskap om centrala psykologiska perspektiv på fysisk aktivitet och hälsa examineras.
2. Muntliga gruppseminarier (U–G)
   Schemalagda seminarier online där studenter i grupp diskuterar och tillämpar kursens innehåll. De två seminarierna genomförs som grupprestation med fokus på förankring i relevanta teorier och forskning.
3. Individuell skriftlig hemtentamen (U–VG)
   En skriftlig hemtenta digital inlämningsuppgift där studenten relaterar egna erfarenheter till kursens teman och reflekterar över fortsatt kunskapsutveckling.

Förekomst av tentamen och obligatoriska moment/uppgifter framgår av schemat. Betyg på kursen sätts när samtliga examinationsmoment är godkända. Betygsskalan är Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). För att bli godkänd på kursen krävs godkänt resultat på samtliga examinationer. För betyget Väl godkänd krävs dessutom Väl godkänd på den individuella skriftliga hemtentamen examinationen.

Komplettering av muntliga gruppseminarier och individuell skriftlig hemtentamen anpassas individuellt utifrån det eller de mål som studenten inte uppnått och ska äga rum tidigast två veckor efter att studenterna meddelats examinationsresultatet och senast två månader efter ordinarie examination. Det är enbart tillåtet att komplettera ett ej godkänt resultat till godkänt, komplettering för högre betyg är inte tillåtet.
Studerande har rätt till 5 examinationstillfällen. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare provtillfälle enligt Universitetets Regel för betyg och examination, FS

1.1-574-22. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekt vid Institutionen för psykologi. Student har rätt att prövas på samma kursplan som vid ordinarie prov vid minst två tillfällen upp till två år efter första registreringstillfället.

Bestämmelserna i diskrimineringslagen (2008:567) innebär bland annat att lärosätena ska erbjuda möjligheten till anpassad examination eller alternativa examinationsformer. Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning.

Examinator kan besluta om avsteg från kursplanens examinationsform. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Student som har behov av en anpassad examination ska senast 10 dagar innan examinationen begära anpassning hos kursansvarig institution. Examinator beslutar om anpassad examination som sedan meddelas studenten.