91´«Ã½ÔÚÏß

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô

Denna kurs i hälsoekonomi innefattar finansiering av hälsosystem, marknadsanalys, jämlikhet och hälsodeterminanter, och politisk ekonomi samt organisatoriska prestanda. Varje delämne diskuteras utifrån vilka teoretiska frågeställningar som har gjorts, och i vilken mån empirisk evidens stödjer teoretiska hypoteser. Kursens nyckelkoncepter är följande: incitament, jämlikhet, och moralisk risk. Vi tar upp frågor som till exempel berör hur olika finansieringsmodeller hanterar incitament för överanvändning av sjukvård; hur hälso- och sjukvårdspersonal kan analyseras som agenter; samt hur investeringar i tidig barndom kan förklaras med hjälp av ekonomisk analys.

Förväntade studieresultat

Kunskap och förståelse

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Jämföra hur olika modeller för finansiering av hälsosystem påverkar användning och kostnad av sjukvård, och jämlikhet i hälsoutfall
• Beskriva och analysera incitament i hälso- och sjukvårdsorganisationer och i marknader för hälso- och sjukvård

Färdighet och förmåga

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Kritiskt analysera produktion och användning av sjukvård med hänsyn till incitamentstrukturer
• Självständigt formulera teoretiska hypoteser och kritiskt granska dem i relation till empirisk evidens

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:

• Visa insikt om hälsoekonomins möjligheter och begränsningar att upplysa beslutsfattare om hur deras beslut påverkar produktion och användning av hälso- och sjukvård och jämlikhet i hälsoutfall

Behörighetskrav

För sökande till kursen som fristående kurs, krävs minst 120 hp varav minst 30 hp inom ett av följande områden: hälsovetenskap, miljö- och hälsoskydd eller samhällsvetenskap, samt En A/5.

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, gruppövningar, och seminarier. Undervisningen sker på engelska. Undervisningen ges i samarbete mellan Nationalekonomi och Epidemiologi och Global Hälsa.

Examination

Prövningen av om studenten uppnått de förväntade studieresultaten görs genom en skriftlig tentamen i slutet av den sista kursveckan. Tentamenstiden omfattar sex timmar. I den skriftliga tentamen ges både kortare frågor och essäfrågor. På den skriftliga tentamen sätts betyget underkänd (U), godkänd (G) eller väl godkänd (VG). Detta blir också kursbetyget.

Om särskilda skäl föreligger har examinator rätt att besluta om annan examinationsform. För studerande som inte blivit godkänd vid ordinarie prov anordnas ytterligare provtillfälle. Studerande som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Studerande som två gånger underkänts har rätt att hos studierektor begära att annan lärare utses att bestämma betyg, om inte särskilda skäl talar emot det. Skriftlig begäran skickas till studierektor.

Övriga föreskrifter

Student har rätt att få prövat om tidigare utbildning eller motsvarande kunskaper och färdigheter förvärvade i yrkesverksamhet kan tillgodoräknas för motsvarande utbildning vid Umeå universitet. Ansökan om tillgodoräknande skickas in till Studentcentrum/Examina. Mer information om tillgodoräknande finns på Umeå universitets studentwebb, www.student.91´«Ã½ÔÚÏß, och i högskoleförordningen (6 kap). Ett avslag på ansökan om tillgodoräknande kan överklagas (Högskoleförordningen 12 kap) till Överklagandenämnden för högskolan. Detta gäller såväl hela som delar av ansökan om tillgodoräknande avslås.