91´«Ã½ÔÚÏß

±õ²Ô²Ô±ð³óÃ¥±ô±ô

Kursen är en introduktion till området digital elektronik med tyngdpunkt på digitalt logiskt tänkande, hur digitala system fungerar samt verktyg för att designa digitala system. Under kursen får du träna att med logisk matematik och beskrivande språk behandla kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner samt analysera och syntetisera digitala funktioner i programmerbar logik. Ett viktigt inslag i kursen är konstruktion och utvärdering av digitala elektroniska system.

Förväntade studieresultat

Efter genomgången kurs skall studenten kunna
- redogöra för relevanta begrepp inom området digital teknik,
- genomföra konvertering mellan de decimala, binära och hexadecimala talsystemen,
- överföra information från en sanningstabell till ett funktionsuttryck och omvänt,
- använda boolesk algebra för att beskriva och minimera digitala funktioner,
- tolka och förklara kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner,
- beskriva funktionen hos elektroniska grindar och vippor,
- tolka och rita tidsdiagram
- analysera och syntetisera kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner,
- tolka information i symbolscheman och funktionstabeller i datablad,
- tolka och förklara funktionen hos några typiska speciella digitala kretsar,
- tolka och rita ett komplett kopplingsschema, och göra en konkret uppkoppling av funktionen,
- implementera kombinatoriska funktioner och sekvensfunktioner med diskreta grindar och vippor,
- tolka och rita tillståndsdiagram
- designa och analysera tillståndsmaskiner
- beskriva kombinatoriska nät och sekventiella nät med VHDL
- översiktligt beskriva teknologier för PLD-, CPLD och FPGA-kretsar,
- kontrollera funktionsbeskrivningen med simulering/testbänk,
- utföra syntetisering och konfigurering av PLD/CPLD/FPGA-kapslar.

Behörighetskrav

Grundläggande behörighet och Fysik 2/nivå 2, Kemi 1/nivå 1, Matematik 3c eller Matematik fortsättning nivå 1c eller Matematik D

Undervisningens upplägg

Undervisningen bedrivs i form av lektions- och gruppundervisning samt handledning i samband med laborationer och grupparbeten.
Lektionsundervisningen ägnas åt genomgång av vissa teoriavsnitt, problemlösning och demonstrationer. Experimentellt arbete utgör ett fundamentalt inslag i kursen.

Examination

Examination och betygssättning grundar sig på ett skriftligt prov, två uppsättningar praktiska laborationsuppgifter samt en projektuppgift. På det skriftliga provet och projektuppgiften erhålls något av betygen Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). På laborationsuppgifterna erhålls något av betygen Underkänd (U) eller Godkänd (G). På kursen som helhet sätts något av betygen Underkänd (U), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) eller Med beröm godkänd (5).
Betyg G på både skriftligt prov och projektuppgift ger kursbetyg Godkänd (3).
Betyg G och VG på endera skriftligt prov och projektuppgift ger betyg Icke utan beröm godkänd (4).
Betyg VG på både skriftligt prov och projektuppgift ger betyg Med beröm godkänd (5).
För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga prov och obligatoriska moment är godkända. Studerande som godkänts vid ett prov får ej undergå förnyat prov för ett högre betyg.
För studerande som inte blivit godkända erbjuds ytterligare provtillfällen enligt ett fastställt schema. En student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det (HF 6 kap. 22 §). Begäran om ny examinator ställs till prefekten vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Tillgodoräknande prövas individuellt. I en examen får denna kurs ej ingå tillsammans med annan kurs med likartat innehåll. Vid osäkerhet bör den studerande rådfråga studievägledaren vid Institutionen för tillämpad fysik och elektronik.

Avsteg från kursplanens examinationsform kan göras för en student som har beslut om pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning. Individuell anpassning av examinationsformen ska övervägas utifrån studentens behov. Examinationsformen anpassas inom ramen för kursplanens förväntade studieresultat. Efter begäran av studenten ska kursansvarig lärare, i samråd med examinator, skyndsamt besluta om anpassad examinationsform. Beslutet ska sedan meddelas studenten.

Övriga föreskrifter

I det fall att kursplan upphör att gälla eller genomgår större förändringar, garanteras studenter minst tre provtillfällen (inklusive ordinarie provtillfälle) enligt föreskrifterna i den kursplan som studenten ursprungligen varit kursregistrerad på under en tid av maximalt två år från det att tidigare kursplan upphört att gälla.